Stefan Lundberg, limnolog och indendent på Naturhistoriska Riksmuseet, gav en presentation om Mälarens vattenmiljö under ytan.

1. Mälaren under ytan – mångfald idag men vad händer i morgon? Stefan Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet ” Mälaren är nationellt särskilt värdefull för den biologiska mångfalden, fisket och friluftslivet” Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009

2. Sven Ekman (1876-1964) Zoolog, verksam inom såväl limnologi som marinbiologi 1909, konstruerar han en provtagare, Ekman-huggaren”, för provtagning av bottenfauna i Mälaren. Tillämpas än idag över hela världen! Ex. publikationer: 1922, Djurvärldens utbredningshistoria på den skandinaviska halvön 1930, Den levande sjön 1935, Sjöarnas djurgeografi (på tyska) Lars Brundin (1907-1993) Zoolog, verksam inom limnologi, med entomologisk inriktning Ex. publikationer: 1949, Chrinomiden und andere Bodentiere der südschwedischen Urgebirgsseen Grundläggande studier av djurlivet i Mälaren Bakgrund: Bureus karta över Norden 1626. Andreas Bureus (Anders Bure) 1571-1646. Johan Fischerströms resa på Mälaren, 1782

3. Mälarens avrinningsområde tillrinnande delar förser sjön med biol. mångfald…

4. Suspenderat material Problembild…

5. Djurliv i Mälaren… Mälaren har en rik fiskfauna : minst 35 arter är regelbundet förekommande här, inkluderat sällsynta och/eller skyddade arter, både i Sverige och Europa, t.ex. asp ( Aspius aspius ) och nissöga ( Cobitis taenia ). Nissöga är en nattaktiv fiskart, som dagtid gömmer sig under stenar eller gräver ned sig i sandbotten. Asp , Aspius aspius Nissöga , Cobitis taenia

6. Enligt Olaus Magnus (1554) har Mälaren (tidigare “ Malarn ”), fått sitt namn efter Europas största sötvattensfisk , mal ( Silurus glanis ) . Arten är nu starkt hotad, men var en gång i tiden tämligen vanligt förekommande i Mälaren. Mal, illustrerad på ett svenskt frimärke, en symbol för akvatisk naturvård och pågående bevarandearbete för hotade sötvattensarter och deras livsmiljöer.

7. Vanliga fiskarter, av ekonomiskt intresse Gös ( Sander lucioperca ) är en vanlig och attraktiv fiskart, såväl inom ykesfisket som bland fritidsfiskare i Mälaren. Denna populära matfisk kan nå vikter upp mot 20 kg. Gädda ( Esox lucius ). Gäddfiske är också populärt i Mälaren. Bland fritidsfiskare finns många effektiva sätt att fånga denna stora rovfisk; spöfiske, trolling och ismete vintertid. Gäddan är en populär sportfisk, känd för att vara en “fighter” och har också ätits sedan urminnes tider. Abborre, Perca fluviatilis

8. Fiskeregler Inom yrkesfisket i Mälaren fångas varje år mellan 100 och 200 ton av gös ( Sander lucioperca ) . I en sjö som Mälaren med många rovdjur och konkurrenter, men ändå med god födotillgång, blir ofta arter som gös anpassade till att satsa på tillväxt i stället för reproduktion. Ett konventionellt fiske innebär därför att bestånden kan minska drastiskt, till följd av för låg återväxt (rekrytering). För att erhålla ett mer hållbart fiske finns därför regler kring minimimått; 40 cm , för fångad gös. All mindre gös måste återutsättas. Hela Mälaren är utpekad som riksintresse för yrkesfisket!

9. Bottenfaunan Mälaren har en rik bottenfauna, även flera glacialrelikter, överlevare från den senaste istiden. “ Vitmärla”, Monoporeia affinis, vanlig på djupare bottnar där syrehalten är god. “ Taggmärla”, Pallasea quadrispinosa . “ Reliktpungräka”, Mysis relicta.

10. Musslor i Mälaren … Större dammussla Anodonta cygnea Äkta målarmussla Unio pictorum Allmän dammussla Anodonta anatina Flat dammussla Pseudanodonta complanata Spetsig målarmussla Unio tumidus Vandrarmussla Dreissena polymorpha

11. Vattenväxter – makrofyter Mälarens stränder domineras av vass, Phragmites australis. Förekomsten av olika flytbladsväxter är också riklig. En generell ökning (utbredning) av vattenväxter i sjön kan troligen kopplas till den nuvarande regleringen av Mälaren, vilken resulterar i mer stabila förhållanden för vattenväxtligheten.

12. En raritet i Mälaren! Småsvalting ( Alisma wahlenbergii ) Denna endemiska växtart finns enbart I Östersjöbäckenet, med få förekomster I Sverige, Finland och Ryssland. Mälaren är ett “kärnområde” för småsvalting, med flera kända förekomster. Arten är klassad som starkt hotad, såväl nationellt som globalt och skyddas inom EU-Habitatdirektivet. Flera Natura 2000-områden har etablerats för att skydda småsvaltingen. Bakgrundsfoto: ”Ullfjärden” – livsmiljö för småsvalting.

13. Fåglar, exempel… Skarv Phalacrocorax carbo Vigg, Aythya fuligula Skrak, Mergus merganser Silltrut, Larus fuscus Fiskljuse, Pandion haliaetus Havsörn, Haliaeetus albicilla

14. Främmande arter – ska vi bry oss? Introduktion av främmande arter till ekosystem där de inte tidigare funnits är ett ökande hot mot biologisk mångfald. Genom ökande världshandel med kortare transporttid och ökande resande, har främmande arter i allt högre utsträckning introducerats, medvetet eller omedvetet. Främmande arter kan drastiskt ändra livsförutsättningarna för inhemska arter eller negativt påverka hela ekosystemfunktioner genom konkurrens, predation, parasitism, genetisk förändring eller annan direkt påverkan. Mer än 1300 främmande arter, har hittills blivit introducerade i de nordiska länderna!

15. Några exempel på introducerade arter till Mälaren Vattenpest, Elodea spp. Vandrarmussla, Dreissena polymorpha Kinesisk ullhandskrabba , Eriocheir sinensis Signalkräfta, Pacifastacus leniusculus Nyzeeländsk tusensnäcka , Potamopyrgus antipodarum

16. Ölburk och kundvagn - antropogen livsmiljö för vandrarmussla Den asiatiska vandrarmusslan är en invasiv art som etablerat sig i bl.a. Mälaren sedan 1920-talet. Karta efter von Proschwitz (in press) Vandrarmusslan fäster även på skalet hos våra inhemska arter av stormusslor och ”svälter ut” dessa.

17. Främmande arter av växter och djur orsakar ofta svåröverskådliga skador där de får fäste och kan börja sprida sig. Det är därför angeläget att eliminera risken för illegal eller oavsiktlig införsel och spridning av främmande arter. Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009 Vandrarmussla, ”zebra-mussla”

18. T-bana Slussen, hösten 2000 Sjönära kulturlandskap, Ekeröarna Översvämningsrisk! men också bättre förutsättningar för biologisk mångfald… Högt vattenstånd i Mälaren

19. ” Strandexploateringen kring Mälaren har ökat successivt mellan åren och det finns ingen anledning att tro att exploateringstakten har avstannat” (Mälarens vattenvårdsförbund, 2009). Många bryggor små…

20. Fria vandringsvägar för fisk och andra djur i Mälarens tillflöden ” Fiskväg” (i Nordamerika) Nyanlagd fisktrappa vid Islandsfallet, Uppsala, tillåter fisk från Mälaren att vandra upp i Fyrisån för lek.

22. Tack för att ni lyssnade!