En PPT om ekologi med begrepp som ekosystem, resiliens, bärkraft, populationsdiagram, nisch, näringskedja, näringsväv, icke levande och levande miljöfaktorer mm

1. Moa Wikner
Skuru Skola
Ekologi
samspel mellan organismer och den omgivande
miljön

2. Ordet ekologi har sitt ursprung i tyskans Ökologie. Det var den tyske
biologen Ernst Haeckel som skapade begreppet år 1866.
Ekologi innebär att man på ett vetenskapligt sätt studerar:
Hur mycket det finns av de levande organismerna, t ex mängd
och antal
Hur de olika arterna, genom att interagera med varandra,
påverkas till antal och geografisk spridning
Hur deras mängd och geografiska fördelning påverkas av miljöns
andra, icke-biologiska, faktorer

3. Ett ekosystem
Ett ekosystem kan vara stort eller litet
består av allt levande inom ett visst område
Kan vara ett helt hav eller ett litet akvarium, en liten stubbe eller en hel
skog
Djur, växter, svampar och mikroorganismer som lever tillsammans i ett
ekosystem är alla beroende av varandra och påverkar varandra
Djur, växter, svampar och mikroorganismer som lever tillsammans i ett
ekosystem är alla beroende av varandra och påverkar varandra

4. Vad kan vi finna i detta ekosystem?
Maskar
Bakterier Möss
Sorkar
Huggormar
Ugglor
Träd
Rävar
Harar
Gräs
Sniglar
Myror
Spindlar
Svampar
Ekorrar
Grävling
Rådjur
Hjortar
Björn
Älg
MårdHackspett
Skogsduva
Trastar
Nötväcka

5. Vi sorterar alla organismer i en tabell
Växter Växtätare Köttätare Nedbrytare
Gran Rådjur Varg Bakterier
Tall Möss Räv Svampar
Lönn Harar Björn Spindlar
Skogsnäva Mård Uggla
Gräs Älg Huggorm
Blåbär Sorkar Myror
Alla organismer är beroende av varandra!

6. Ekosystemen är beroende av
miljöfaktorer
Ekosystemen påverkas av de organismer
som lever där, men också av ickelevande
faktorer som
pH
mängd vatten
mängd solinstrålning
hur mycket näring som finns i jorden
temperatur
osv….

7. Energin i ett ekosystem
cirkulerar
Producenter
1a handskonsumenter
2a handskonsumenter
Nedbrytare/destruenter

8. Näringskedjor
Beskriver hur organismer är beroende av varandra
Vem äter vem?
Näringskedjor är enkla, men inte rättvisa eftersom
huggormar inte bara äter möss, de äter en massa andra
djur också.
Därför använder vi näringsvävar för att illustrera hur djur
äter varandra.

10. Näringsvävar
Möss
Sorkar
Huggormar
Ugglor
Rävar
Harar
Gräs
Myror
Ekorrar
Grävling
Rådjur
Hjortar
Björn
Älg
Hackspett Lönn
GranTall

11. Bra begrepp
Population innebär alla djur eller växter av en viss art inom
ett visst ekosystem. T.ex. ”harpopulationen i lövskogen
har växt kraftigt på grund av sjukdomar hos
rävpopulationen”
Samhälle beskriver alla arter av växter eller djur i ett
ekosystem t.ex. ”växtsamhället i granskogen är större än
djursamhället”

12. Näringspyramider
En skalbagge äter ved från ett träd. Veden ger larven både material till att
bygga upp kroppen och energi för att hålla sig vid liv. Tyvärr har vår larv otur,
så att den äts av en hackspett – och hackspetten kanske äts av en falk.
Fåglarnas kroppar är ”varma” och avger alltså värmeenergi, och den energin
kommer från början från deras mat. Värmen försvinner gradvis ut i atmosfären.
Om något rovdjur äter upp vårt djur så har redan en hel del av energin i det
första djurets mat försvunnit, så det av det skälet kan det aldrig finnas lika
många rovdjur som växtätare.

13. Näringspyramiden beskriver hur mycket energi som går förlorad mellan
olika nivåer i ett ekosystem.
När växtätare äter växter kommer 90% av innehållet i maten gå förlorad
i form av värme och andra processer i kroppen. Därför måste
växtätarna äta regelbundet.
Köttätarna (andrahandskonsumentera) måste äta ännu fler växtätare
eftersom mycket av den ursprungliga energin redan gått förlorad.

14. Vad påverkar djuren i ett
ekosystem?
Det inträffar hela tiden förändringar som gör att populationer minskar eller ökar i
storlek och några av orsakerna är
En sjukdom
Matbrist
Ett rovdjur försvinner, eller jakt upphör
Ett rovdjur kommer till ett nytt område, eller jakt påbörjas
Vädret ändras radikalt
Kemiska balansen i ett område förändras
Populationers storlek beskrivs i populationsdiagram

15. Populationsdiagram
Vilken linje är skogsmus respektive orm?
0
400
800
1200
1600
2000
Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt

16. Populationsdiagram
Kan även visa hur populationer av olika djur
varierar kraftigt över tid

17. Ibland skjuter en population av ett djur i höjden, det bli
väldigt många av dem
Anledningarna kan vara många, t.ex. att ett rovdjur
drabbats av sjukdom vilket gör att djuret kan para sig
mer, eller på grund av en god tillgång till mat för djuret.
Teori säger att de inte kan bli hur många som helst,
eftersom tillslut kommer miljöns bärkraft göra att
populationen minskar. Oftast på grund av att maten tar
slut.

18. Organismer trivs i olika
miljöer
Alla organismer har sin särskilda miljö som de trivs i. Fiskar som lever i
antarktis kan till exempel inte leva om vattnet blir över +0 grader.
Olika djur och växter har alltså olika krav på sin miljö. För att kunna
diskutera de här förhållandena har man infört en del särskilda ord och
begrepp.
Habitat är det ställe där djuret eller växten finns. Flera organismer kan
bo i samma habitat, men alla har lika olika krav på miljön, detta kallas
att alla har sin specifika nisch

19. Om man mäter en miljöfaktor som är icke-levande, t.ex. temperatur eller salthalt så
märker man att vissa organismer bara kan leva inom ett viss spektrum, alltså en max-
min gräns inom den mätta faktorn. Detta kallar man toleransområdet.
Optimum (optimala förhållanden) är där arten fungerar bäst. Blåmusslor och
öronmaneter blir mycket mindre i Östersjön, där salthalten är låg, än på Västkusten. De
optimala förhållandena för dessa två arter är alltså på Västkusten.
A

20. Östersjömanet
Öronmaneter är större och vanligare på
västkusten eftersom salthalten är högre
där Djur blir som störst i de habitat
de trivs bäst i!

21. Begrepp - nisch
Nisch - djur som hittar en nisch konkurrerar inte med
andra djur på samma sätt. Om det t.ex. finns flera
växtätare så kommer det finnas en konkurrens kring det
gräs som finns. Om en djurart då börjar äta t.ex.
maskrosor kan de ha maskrosorna för sig själva. Nischer
hör ofta (men inte alltid) ihop med evolutionen, t.ex.
giraffens långa hals.

22. Begrepp - resiliens
Ekologisk resiliens (engelska recilience = motståndskraft) -
förmågan hos ett ekosystem att möta olika förändringar som
stormar, bränder och föroreningar. Om ett ekosystem förlorar
sin resiliens klarar det inte av att förnyas efter en störning och
kan drabbas av kollaps. En kollaps innebär då att de levande
arterna flyttar ut från ekosystemet och inga nya flyttar in, på
grund av att de ickelevande faktorerna påverkar ekosystemet
för mycket.
A

23. Begrepp - bärkraft
St Matthew Island är en obebodd ö i Beringhavet 300 km från Alaska, där en grupp
renar planterades in, levde gott på överdådet av ätbara, lättillgängliga lavar och sedan
plötsligt dog ut när lavarna inte hann växa tillbaks utan tog slut.
Renarnas öde är ett perfekt exempel på hur en population växer allt för snabbt, och inte
hinner anpassa sig till den omkringliggande naturens resurser. Till slut når populationen
den övre gränsen för lokalområdets ekologiska bärkraft
En allt för snabb populationsökning går inte att stoppa rakt av, och istället sker en så
kallad overshoot: Det blir för många individer i gruppen. Då inträffar hungersnöd, kris
och död. Inte något önskvärt scenario. En långvarigt stabil population stannar istället
strax under bärkraftsgränsen.
A

24. Begrepp - symbios
Det finns relationer mellan arter – där båda gynnas. Det brukar kallas
mutualism eller symbios. Ett bra exempel är kantareller som lever i
mutualism med gran och björk. Kantarellen får kolhydrater från
träden, som de förstås tillverkar i fotosyntesen. Träden får ämnen
som kantarellen frigör ur marken med hjälp av enzymer som den
utsöndrar.
En annan relation som inte är så sympatisk är parasitism. Då gynnas
bara den ena arten. Fästingar, huvudlöss och loppor är typiska
parasiter. De lever på andras blod!
A