Delaktighet och hälsa - mot hållbara strategier för ökad egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa

1. Delaktighet och hälsa
mot hållbara strategier för ökad
egenmakt, livskvalitet och
jämlikhet i hälsa

2. DELAKTIGHET OCH HÄLSA
• En pilotstudie med ungdomar och beslutsfattare
i Simrishamn mot hållbara strategier för ökad
egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa.
• Samverkan Malmö stad
• Swedish Participatory Action Research
Consortium (SPARC)

3. En pilotstudie som, med ekonomiskt stöd
från Region Skåne/Centrum för
livsstilsforskning (CFL) och Fakulteten för
Hälsa och samhälle, Malmö högskola, har
genomförts i Simrishamn under perioden
september 2009 – mars 2010

4. Delrapport 1
Utgångspunkter för en deltagarbaserad
aktionsforskningsansats
• Staffan Berglund, Oscar Andersson, Ingrid
Kihlsten, Per-Anders Tengland, Magnus
Wemme
• Enheten för folkhälsovetenskap,
Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö
högskola 2010-08-18

5. Pilotstudie/delrapport 2
Delaktighet och hälsa - Kyrkans och det
religiösa engagemangets roll
• Magdalena Nordin
IMER/Religionsvetenskap
• Jutta Halldin Lärarutbildningen/Etnologi
• Staffan Berglund Hälsa och samhälle/FHV

6. PROBLEMET
• Fortlevnaden av unga människors ohälsa
• Trots… kanske särskilt de senaste 20 åren, på
varandra följande, insatser hälsostrategier,
interventioner, kampanjer och projekt som
överlappar och avlöser varandra.
• Vad beror detta på?
• Hur omsätta samhällets ”goda vilja” i tillämpade
insatser och aktioner som kan främja ungas
hälsa på ett hållbart sätt (genom deltagande).

7. Vi vet… en massa… bl.a. om:
• Ohälsans fördelning, omfattning innehåll
och dess orsaker
• Ojämlikheten i ohälsa och dess orsaker

8. Ingen större akademisk oenighet om vare
sig att blockerande faktorer och
mekanismer i väldigt hög grad har med
strukturella förhållanden och
resursfördelning att göra…
…eller att folkhälsa inte går att frikoppla
från dess politiska förtecken.

9. … att det är bristen på lika villkor
ekonomiskt och socialt som i hög grad
ligger bakom ojämlikheter i hälsa (apropå
SOU 1999:137 ”Hälsa på lika villkor”).
… och att det finns orsaker bakom
orsakerna

10. Folkhälsa handlar om vilka teoretiska,
oftast omedvetna, grundvalar på vilka man
som beslutsfattare förstår orsaker och
formulerar lösningar.

11. Vi vet mindre, ehuru en hel del,
om…
Vad är det som blockerar den goda viljans
realiserande i hållbara förändrings-
processer mot hållbar välfärd för alla
(hälsa på lika villkor)?
… trots att vi är medvetna om problem och
behov, och har kunskap, resurser och
vilja.

12. Systemforskning
Behov av att på nära håll, deltagarbaserat
såväl som etnografiskt, följa och studera
besluts- och verkställandeprocesser, inkl
samordning och rutiner inom och mellan olika
organisationer, institutioner, aktörer, såväl
horisontellt som vertikalt.
Samspel/interaktion mellan olika variabler på
olika nivåer.

13. Vad är det som händer från det att
problemet identifierats… organisationens
sätt att ta till sig och handskas med
ärendet … mot beslut och
verkställande/realiserade/rivaliserande
aktiviteter?

14. Simrishamnsstudien bekräftar bl.a:
• påtaglig ojämlikhet i välbefinnande bland
ungdomar
• korrelationen mellan socioekonomiska
villkor och hur man mår, d.v.s.
korrelationen mellan ojämlika livsvillkor
och ojämlikhet i hälsa
• behovet av ökat vuxenstöd i
ungdomsmiljöer

15. • Ett nyckel problem är brist på vuxna
tillgängliga för unga, på de ungas villkor,
såväl i hemmen som i skolan, i förskole-
och fritidsverksamhet och på gator och
torg.
• Den förebyggande betydelsen av ungas
mötesplatser på de ungas villkor är i detta
sammanhang klart underskattad.

16. Vår studie visar att många ungdomar vill
ha och behöver ha relativt
förutsättningslös tillgång till vuxenstöd
men har ofta dåliga erfarenheter vad gäller
bemötande och maktutövning

17. • Välfärdssamhället måste med andra ord
bli bättre på att bygga och trygga
strukturer som erbjuder engagemang,
stöd, kärlek och värme.
Det är ju alltid skönt att ha en vuxen person som man kan umgås
med som vilken annan… Det är ju jätteskönt (Sune).

18. Strategiska nyckelbegrepp är:
• vuxenstöd
• socialt stöd
• Skyddsnät
• samverkan mellan olika verksamheter,
huvudmän, myndigheter och vårdorganisationer
Som skyddsnät nämns familj och vänner men dit
hör överhuvudtaget det civila samhällets olika
institutioner t.ex. skolan, föreningen, kyrkan,
fritidsgården med dess fältassistenter o.s.v.

19. fundamenten för ackumulation av
social makt/egenmakt
Jämlikhet i hälsa är kopplad till tillgång till fundamenten för
ackumulation av social makt/egenmakt
• socialt, ekonomiskt, kulturellt kapital
• trygga uppväxtförhållanden
• sociala nätverk och skyddsnät
• personlig säkerhet
• social och politisk organisering
• samhällsinformation
• utbildning
• arenor för dialog, personlig och kollektiv utveckling
[inte minst i form av medlemskap och deltagande i föreningsliv,
organisationer och frivilliga gruppgemenskaper, t.ex. i form av
religiöst engagemang] Allt detta korrelerar positivt med god hälsa

20. Alla dessa fundament utgör också olika
sätt att vara delaktig, att höra till, vara del
av ett sammanhang, att känna tillhörighet,
att få bekräftelse och uppleva kontroll.

21. Simrishamnsstudien bekräftar
vidare att delaktighet bl.a…
…handlar om tillgång till, och interaktionen mellan,
fundamenten för ackumulation av social makt/egenmakt
t.ex:
• trygga uppväxtförhållanden
• sociala nätverk och skyddsnät,
• ekonomiska tillgångar,
• social, organisering,
• utbildning och hälsa,
• samhällsinformation,
• personlig säkerhet
• arenor för dialog, personlig och kollektiv utveckling

22. …och att…
• Det viktigaste som påverkar och avgör
människors/ungdomars möjligheter att ta
hand om sin hälsa är en livssituation som
erbjuder tillit och KASAM, d.v.s. känsla av
sammanhang (Antonovsky 1991).

23. • Detta innebär en livssituation som är
begriplig, hanterbar och meningsfull, bl.a. i
meningen i vilken grad man upplever att
det står resurser till ens förfogande med
vilkas hjälp man kan påverka sin situation,
t.ex. i meningen delaktig som
medverkande i de processer som avgör
ens framtida livsöde.

24. Hur jobbar man med det?
Från…
• Inordnande praktik: vuxna som övervakare, som talar
till ungdomar
Till…
• Utvidgande praktik: med vuxna som coacher, som talar
med ungdomar
• (KEKS 2010, Kultur och fritid, Mölndal)

25. Från kunskap till förändrande
praktik
Samverkan mellan olika aktörer: forskare
– beslutsfattare – tjänstemän – praktiker –
ungdomar
genom
Deltagarbaserad aktionsforskning…
…en intervention i sig

26. Generellt angelägna
forskningsområden
• Skolverket (2004, s 8, 10) efterlyser generellt
mer kunskap om olika insatsers effekt på barns-
och ungdomars psykiska hälsa.
• Barnombudsmannen (2004, s 6-7) efterlyser,
förutom mer resurser till basverksamheter,
föräldrastöd, elevhälsan, bl.a. en översyn av
skolan fysiska och psykosociala arbetsmiljö och
samverkan mellan olika aktörer. Där vill vi bidra
med vår PAR-ansats.

27. Det är enligt Socialstyrelsen (2009, s 96)
oklart hur vilka ändrade levnadsvillkor,
t.ex. att man inte ”har ngt att göra” efter
grundskola/gymnasium, jämte förändringar
av samhälleliga och individuella
värderingar, påverkar ungdomars psykiska
hälsa.

28. Problemet med det begränsade elevinflytande
som konstateras både av oss, Hagquist/Starrin
(1977 b), och deras källor. Trots åratal av
officiella proklamationer om vikten av ökat
elevinflytande (s 69) verkar det inte ha hänt
mycket i denna fråga. Varför? Detta är en viktig
PAR-fråga. Vidare präglas, i linje med detta,
hälsoarbetet i skolan av ett vuxenperspektiv och
brist på deltagarorientering (op.cit., s 68).

29. Hur kris, arbetslöshet, ekonomisk stress
drabbar familjen som institution och hur
detta påverkar ungdomars hälsa är ännu
så länge alltför sparsamt belyst enligt
Hagquist och Starrin (1997 b, s 71).

30. • Orsakerna bakom, och effekterna i olika
bemärkelser av, den uppenbarligen ökade
användningen av såväl alkohol som
illegala droger bland vissa
ungdomsgrupper, en process som beläggs
i SOU 2006:77 (s 18, 207 ff.) och
kvalitativt finner stöd i våra data från
Simrishamn, är också en angelägen
folkhälsoproblematik där vi behöver
fördjupa vår kunskap

31. grundteman för en deltagarbaserad
aktionsforskningsansats
• Samverkan mellan aktörer som arbetar
med ungdomar
• Vuxenstöd i ungdomsmiljöer
• Deltagarcentrerad verksamhet i offentliga
och frivilliga organisationer

32. • För Simrishamns kommun gäller det att fortsätta med det
man redan påbörjat vad gäller satsning på ungdom.
Detta innebär bl.a. att utveckla bättre instrument för att
kunna lyssna på olika ungdomsgrupper och bygga
vidare på sitt förtroende och sin lyhördhet för ungdomars
initiativ att ”coacha” varandra, samt naturligtvis investera
i kommunens ungdomar genom att satsa pengar på
ställföreträdande ”hem” och positiva rollmodeller för
utsatta ungdomar som annars söker sig till varandra och
mer lättillgängliga, mer eller mindre destruktiva, sociala
gemenskaper. I föreliggande delprojekt strävar vi efter
att försöka förstå kyrkans roll och möjligheter att bidra till
ungdomars makt över sin livssituation och
välbefinnande.