2. ”Kan man mäta arkitektur? Finns det en gemensam uppfattning om vad som upplevs som harmoniskt och välgestaltat och vad som uppfattas som obearbetat eller vanskött? Ja, kanske i viss mån men ytterst handlar det väl om personligt tycke och smak? Eller hur?”
3. Går det att mäta gestaltningskvaliteter i vägmiljöer?
4. Inledning Efter omfattande studier har Vägverket utvecklat ett verktyg som gör det möjligt att mäta s k mjuka parametrar och utveckla kvalitativa mål. Verktyget togs fram inom ett FUD-projekt som pågått under 00-talet, med fokus på hur brukarna/kunderna upplever en specifik vägmiljö.
5. Sammanfattning Arkitektonisk kvalitet har avgörande betydelse för helhetsintryck, samhällsnytta och kundnöjdhet Det går att mäta arkitektonisk kvalitet, i meningen upplevd kvalitet. Detta har relevans ur ett kundperspektiv Det går att förutse och styra den arkitektoniska kvaliteten innan det färdiga resultatet
6. Metod Metoden erbjuder en logiskt uppbyggd förklaringsmodell. Metoden gör att man får betyg på såväl enskilda variabler som på vägmiljön totalt sett. Dessutom framgår med vilken styrka var och en av variablerna påverkar ett helhetsbetyg på vägmiljön.
10. Delaspekter av gestaltningsbetyget Vikter för olika delindex vid modell för betyg på gestaltning Anm. Samtliga koefficienter är statistiskt signifikanta R2 = 75 procent.
14. Resultat En viktig del av projektets resultat när det gäller uppfattningar om gestaltningskvalitet, är: Brukare/kunder tycker som experter Privatbilister tycker som yrkestrafikanter Implikationerna av detta är stora
15. Nytta Verksamheten kan effektiviseras, d v s möjligheterna att få ut avsett resultat med minsta möjliga insats förbättras. Möjligheten ökar för att styra verksamheten mot bättre resultat, produkt och en större kundnöjdhet. Genom att mäta arkitektonisk kvalitet finns möjligheten för myndigheten att systematiskt åstadkomma en höjning av ”lägstanivån”. Metoden ger möjlighet till prövning och styrning av resultatet för att uppnå projektmålen. Metoden ger möjlighet till erfarenhetsåterföring och lärande processer i dialog med kunderna.
16. Användning Resultatet öppnar möjligheter som tidigare varit svåra att förverkliga inom Trafikverkets verksamhet: Konkreta projektmål kan formuleras och följas upp utifrån ”kundupplevd” kvalitet Projekt kan följas upp o revideras redan på arbetsplanestadiet (se nedan) Landets vägar kan kartläggas och en databas kan upprättas med olika tillämpningsområden Databasen kan användas i forskning om hur arkitektonisk kvalitet relaterar till andra mått, t ex trafiksäkerhet och resursåtgång
17. Styra Genom tillämpning av modellen går det att förutse och styra den arkitektoniska kvalitén innan det färdiga resultatet Metoden ger möjlighet till prövning och styrning av resultat för att uppnå projektmål
18. Förslag till fortsatt arbete i Trafikverket ett delmål inom det Transportpolitiska funktionsmålet ”En väl utformad och gestaltad infrastruktur som samspelar med omgivande landskap och bebyggelse och som av resenärer och transportörer uppfattas som en fungerande helhet” ett material för utvecklingen av NKI-arbetet kvalitetssäkring genom bedömning av 10 utpekade arbets-/järnvägsplaner 2011
