Trafikverket syn på kompetens och kvalitet - Mats Karlsson, Trafikverket
•
0 likes•402 views
Trafikverket syn på kompetens och kvalitet. Presenterat av Mats Karlsson, Trafikverket, på Betongföreningens workshop om kvalitet i betongbyggandet den 26 november 2018 på KTH.
Recommended
More Related Content
More from Svenska Betongföreningen
More from Svenska Betongföreningen (20)
Trafikverket syn på kompetens och kvalitet - Mats Karlsson, Trafikverket
- 1. TMALL0796Presentationbildervinterv1.0 Workshop om kvalitet i betong- byggandet 2018-11-26 Trafikverkets syn på kvalitet och kompetens Mats Karlsson, Trafikverket
- 2. 2 Förutsättningar för att uppnå avsedd kvalitet är följande: • Rätt kompetens • Rätt kultur Förutsättningar
- 3. 3 Bristande kvalitet kan leda till följande: • Skador – materiella, personskador etc. • Hög kvalitetsbristkostnad Kvalitet
- 4. 4 Var och hur uppstår kvalitetsbrister? • I processen • I kravställande och uppföljning En genomgång av dessa leder till en insikt om var åtgärderna skall sättas in. Brister – åtgärder
- 5. 5 Tidplan Projektspecifikation Kravhantering Riskanalys Kontrollprogram Beställare FU-K UH UH Byggherre Kontrollplan Arbetsmiljö/Säkerhet Kontrollplan Miljö Kontrollplan Intressenter Risk- analys Proj Ink.-D Ink.-DFU-E BPU Överlämn PB HMSQ planBeställarens konsult Entreprenör Prod HMSQ plan PB X XX XX XXX Överlämn Oberoende granskning Egenkontroll Mottagn. kontroll Ober. granskning Verifiering Validering X Granskning rapporter SchemaLeveransprodukt‒FU Totalentreprenader–kvalitetssäkring UH = Upphandling FU-K = Förfrågningsunderlag konsult FU-E = Förfrågningsunderlag entreprenör PB = Projekteringsbeskrivning Ink.-D = Inkoppling och driftsättning Utarbetande av handling eller upphandling Uppdatering och uppföljning Leverans Leverantörens projektplanering
- 6. 6 TRV K UB-mall TRV K, EC TB-mall EC AMA Produktstandarder EU; Nat Utförande-/tillverkningsstandarder EU; Nat Provning-/kontrollstandarder EU; Nat Beställare Produkt, delprodukt Bygg del Konstr. del Tillverkning, produktion Provning, produktion Projekt Beställarens konsult Entreprenör Tillverkare Pilar anger ackumulerade krav på resp. nivå Objektspecifika kontraktskrav ställs med utgångspunkt från de referensdokument, på resp. nivå, som framgår av pyramiden Anläggningskrav i en totalentreprenad
- 7. 7
Editor's Notes
- Denna bild är en mer detaljerad redovisning av föregående bild och omfattar leveransprodukten Förfrågningsunderlag – totalentreprenad. Vidare så redovisar den i detalj den kvalitetssäkring som projektledningen gör både i egenskap av beställare och byggherre. I de kontrollplaner som berör Byggherreansvaret så finns arbetsmiljö och säkerhet upptagna som exempel. På denna punkt kan det finnas fler områden som behöver beaktas. Särskilt skall lyftas fram de krav på sociala krav som blivit en viktig del i vårt sätt att genomföra projekten. Vidare framgår tydligt att merparten av projektledningens kvalitetssäkring ligger i startskedet i samband med att projektplaneringen utförs. Detta styrker ytterligare vikten av det arbete som görs vid projektstarten eftersom det är den viktigaste fasen för projektledningen att fokusera på för att få en fullgod slutleverans av projektet i sin helhet. Motsvarande schema kan upprättas för samtliga leveransprodukter.
- Under de senaste årtiondena har en omfattande förändring av kravstrukturen för Anläggningskrav skett. Tidigare fanns flertalet krav i klartext i VV:s och BV:s regelverk med en relativt begränsad omfattning av hänvisningar till referensdokument som standarder etc. Numera genom införande av EU:s byggproduktförordning ( CPR ), TSD-er m.fl. övergripande dokument på europanivå och dess underliggande dokument och standarder så har en övergång skett till att i stort sett all kravställning förutom på allra högsta nivån är angiven i referensdokument. Dessutom till referensdokument på olika nivåer som framgår av bilden. Konsekvensen av detta är att såväl kravställande som uppföljning i form av verifiering och validering blir mer komplex och kräver högre kompetens, se bilder kring Byggplatsuppföljning. Fördelen är ett väl strukturerat system som kan hantera ett mycket stort antal produkter och varianter på dessa och liknande aspekter. Vidare ett gemensamt europeiskt system som kommer att leda till förenklad handel över gränserna m.m. och inte minst sänkta kostnader. Det sistnämnda p.g.a. av bland annat en förenklad hantering avseende kvalitetsredovisning och gemensamt redovisade egenskapskrav. Det som skiljer mellan Totalentreprenad och Utförandeentreprenad är att entreprenörens åtagande för kravställande resp. uppföljning omfattar t.o.m. nivån Byggdel i totalentreprenaden medan entreprenörens åtagande i en utförandeentreprenad på motsvarande sätt sträcker sig t.o.m. nivån Produkt. I det senare fallet ligger åtagandet för nivån Byggdel hos beställarens konsult.