Klassiska sociologiska teorier från Karl Marx, Max Weber, Émile Durkheim och Georg Simmel.

1. KLASSISK SOCIOLOGISK TEORI
Marx, Weber, Durkheim & Simmel
onsdag 27 november 13

2. Vad är teori?
En tolkning av den sociala
verkligheten (modeller,
förklaringar och beskrivningar)
Närhelst en teori framstår för dig
som den enda tänkbara, se då detta
som ett tecken på att du varken förstått
Verktyg för analysen av fenomen, teorin eller det problem den är
avsedd att lösa
händelser och handlingar
Olika typer av teorier:
Deskriptiva (förklarande, beskrivande) ⬌ Normativa (hur något borde vara)
Mikroteori (individ-/aktörsperspektiv) ⬌ Makroteori (samhälls-/strukturperspektiv)
Konfliktteori (konflikt är normalt) ⬌ Konsensusteori (samförstånd är normalt)
Karl Popper
onsdag 27 november 13

3. Hur teori kan användas?
Samhällsvetenskaplig analys:
1. Underbygg din poäng/tes empiriskt
2. Etablera dialog mellan empiri och teori
3. Var reflexiv
4. Anlägg ett kritiskt perspektiv
onsdag 27 november 13

4. Karl Marx (1818-1883)
Journalist, debattör och politisk aktivist
Utgångspunkt: Det kapitalistiska samhället, eller snarare,
maktrelationen mellan samhällsklasser (de som äger
produktionsmedlen och proletärerna)
onsdag 27 november 13

5. Historisk materialism
Produktionsförhållandena formar samhället politiskt, socialt och
kulturellt:
- Människor skapar sin tillvaro utifrån befintliga ramar
- Kultur, tänkande och medvetande är konsekvenser av materiella
aspekter
Olika produktionsförhållanden genom historien:
URKOMMUNISM (Jägar-/samlarsamhället)
SLAVSAMHÄLLET (Flodkulturerna, antiken)
FEODALISMEN (Medeltiden)
KAPITALISMEN (Från 1500-talet och still going strong...)
onsdag 27 november 13

6. Produktivkrafter: Viktiga
sociala och ekonomiska
faktorer som används i
produktionen (arbetskraft,
verktyg, råvaror kunskap)
Om produktivkrafterna
påverkas kan basen
förändras...
...liksom vid konflikt i basen,
t ex mellan kapitalister och
proletärer (t ex revolution)
onsdag 27 november 13
ÖVERBYGGNAD
Idéer, ideologier, identiteter, kultur,
moral och annat formbart
BAS
Produktionsförhållande

7. Alienation
Det ligger i människans natur att arbeta självständigt, skapande
och intentionellt
Vid lönearbete uppstår alienation (”främlingskap”)
...särskilt då arbetet är monoton, dåligt betalt och inte ger någon
upplevelse av slutproduktionen
...vilket leder till frustration, meningslöshet och bristande
engagemang
onsdag 27 november 13

8. Mervärde
Arbetaren skapar ett större värde än den ersätts för; tillräckligt
för att överleva med inte ens i närheten av det värde den skapar
Kapitalistiska systemets inneboende problem:
- Många exploateras av ett fåtal: uppdelning mellan de
vinstmaximerande kapitalisterna och de som vill ha ett
stimulerande arbete och dräglig levnadsnivå
- Därför uppstår också spänningar och motsättningar...
-...som kommer att leda till kapitalismens undergång i en social
revolution, där ett nytt produktionssätt uppstår
onsdag 27 november 13

9. Den dominerande ideologin
Hur kan detta orättvisa system överleva?
Den dominerande ideologin: Ett system av föreställningar som ger
felaktig bild av verkligheten, som gynnar samhällets dominerande
grupper.
Den härskande klassens föreställningar tenderar att bli sanningar,
övriga klasser drabbas av ”falskt medvetande”
Ett jobb på McDonalds kanske är dåligt avlönat och unga blir
exploaterade, men enligt McDonalds handlar det om jobb med
utvecklingsmöjligheter och en väg in på arbetsmarknaden (falskt
medvetande)
onsdag 27 november 13

10. Max Weber (1864-1920)
Sociolog och nationalekonom
Samhällsvetenskapernas fader i Tyskland
Verstehen: Förstå människors situation och varför de handlar
som de gör... (istället för erklären, förklara)
...för att hitta drivkrafterna bakom våra handlingar generellt
Idealtyper: Samhället går inte att förstå fullt ut. Renodlade och
stereotypa idealtyper hjälper oss i studiet.
onsdag 27 november 13

11. Protestantiska etiken
Varför slår kapitalismen igenom efter 1500-talet?
Protestantiska rörelsen (särskilt kalvinismen) inriktade sig ofta
på asketiskt leverne: arbetet var ett kall och konsumtion dåligt.
Leder till kapitalackumulation.
Kulturen styr de materiella förhållandena (jfr Marx)
onsdag 27 november 13

12. Handlingstyper
(idealtyper för handling)
Traditionella: seder och vanor
Affektuella: känslobaserade handlingar
Värderationella: handlingar utifrån övertygelse/värderingar
istället för egna konsekvenser
Målrationella: handlingar för att rationellt/effektivt uppnå ett
visst mål
onsdag 27 november 13

13. Auktoritetstyper
(idealtyper för auktoriteter)
Traditionella: kungatron som går i arv, lärare/elev, föräldrar/
barn
Känslomässighet: auktoritet och dragningskraft hos en unik
karismatisk person med extraordinära egenskaper
Rationella: makt utövas av person som tillskrivits rätten att göra
det
Karisma rutiniseras - blir rutin och slutar vara karismatisk
onsdag 27 november 13

14. Organisationstyper
(idealtyper för organisationer)
Traditionella organisationer med traditionella handlingar och
traditionell auktoritet
Karismatiska rörelser med affektuella handlingar och karismatisk
auktoritet
Byråkratiska förvaltningar med målrationella handlingar och
rationell auktoritet
onsdag 27 november 13

15. Byråkrati
Weber såg byråkratin var på frammarsch och att rationalisering
präglade hela samhället. Vi är på väg att bli fångar i det rationella
samhällets järnbur.
Byråkrati som idealtyp:
- Specialisering: Uppdelning av uppgifter
- Hierarki: Över- och underordning i organisation
- Regler: Verksamhet styrs av regler
- Avpersonifiering: Alla hanteras lika enligt regler
- Positioner: Tjänster har kompetenskrav och befordran enligt
givna kriterier
- Offentlig/privat roll
onsdag 27 november 13

16. McDonaldisering:
Rationalisering DeLuxe
En tillämpning och utveckling av Webers byråkratiidealtyp av
George Ritzer:
Effektivitet - snabbt och praktiskt
Kalkylerbarhet - allt ska gå att räkna, beräkna och kvantifiera
Förutsägbarhet - så få överraskningar som möjligt
Kontroll - ta bort den ”mänskliga faktorn” helt
Rationaliteten kan leda till irrationalitet
onsdag 27 november 13

17. Èmile Durkheim (1858-1917)
Professor i sociologi och pedagogik
Strukturalismens och funktionalismen
fadersgestalt: Det är de strukturella krafterna som står i fokus för
studiet av samhället
onsdag 27 november 13

18. Det kollektiva medvetandet
Samhället är större än summan av sina delar, en självständig existens
som står ovanför individerna - det kollektiva medvetandet
Jordbrukssamhället: Homogent och stark social kontroll - starkt och
tydligt kollektivt medvetande
Moderna samhället: Specialiseringen har lett till heterogent och
differentierat samhälle, med svagt och abstrakt kollektivt medvetande
Vi har gått från mekanisk solidaritet (baserad på social kontroll och
sammanhållning) till organisk solidaritet (där vi är beroende av
varandra)
onsdag 27 november 13

19. Självmordet
Det mest individualistiska handlandet? Enligt Durkheim är det kollektiva
krafter som driver fram självmord.
Altruistiska självmord - svag individualisering - människor offrar sig för
kollektivet
Egoistiska självmord - stark individualisering - brist på socialt sammanhang
Fatalistiska självmord - ingen individualisering - människans inre driv dör i
ett alltför kontrollerat samhälle
Anomiska självmord - total individualisering - inga normer,
självdestruktivitet
onsdag 27 november 13

20. Heligt och profant
Heligt - extraordinärt, bryter mot rutiner, saker vi håller högt, ser
framemot och njuter av
Profant - vanliga normala företeelser
Med religionens minskande betydelse har det heliga ersatts med
nya heliga företeelser: Kalle Anka @ 15:00, Melodifestivalen,
VM-final i ishockey - vilka visar på kollektiv extas
onsdag 27 november 13

21. Jämförelse
MARX
WEBER
DURKHEIM
Människan blir till i världen (strukturen). Strukturen är
ett historiskt skede. Människan kan förändra strukturen.
Människans handlingar formar
strukturen
Människan blir till i världen
(strukturen)
Normativ
Deskriptiv
Normativ/deskriptiv
Konfliktteori: Konflikter utifrån
makt (klasskamp)
Symbolisk interaktionism:
samhället består av dess enskilda
interaktioner
Funktionalism (varje del har en funktion för
samhällskroppen)
Bas-överbyggnad, alienation, den
dominerande ideologin
Idealtyper, McDonaldisering
Solidaritet, heligt och profant,
kollektivt medvetande
onsdag 27 november 13

22. Georg Simmel (1858-1918)
Samhället som händelse: uppstår i människors växelverkan i
stunden. Ingen egen kraft.
Människors olika motiv ger upphov till det som är intressant att
studera (politiska, ekonomiska, sociala, estetiska, erotiska,
religiösa)
Sociala typer: Flanören, medlaren, den fattige, girigbuken, den
slösaktige, äventyraren - teoretiska karaktärer; ingen är en av
dem, utan bär drag av dem
onsdag 27 november 13

23. Främlingen
Fri att komma och gå (i ett socialt sammanhang), men hör inte
hemma där
Nära och avlägsen: hamnar ofta i relationer präglade av terapi och
bekännelser
onsdag 27 november 13