1. Samhällsekonomi
<> <> <>
tisdag 4 februari 14

2. Ekonomi
tisdag 4 februari 14

3. Ekonomi
•
tisdag 4 februari 14
Hushållning med knappa resurser

4. Ekonomi
•
•
tisdag 4 februari 14
Hushållning med knappa resurser
...för individer, företag och stater:

5. Ekonomi
•
•
...för individer, företag och stater:
•
tisdag 4 februari 14
Hushållning med knappa resurser
Privatekonomi, företagsekonomi (business) och
nationalekonomi (economics)

6. Nationalekonomins
grundfrågor
•
•
Hur ska produktionen gå till?
•
tisdag 4 februari 14
Vad ska produceras och hur mycket?
För vem sker produktionen?

7. Produktionsmöjlighetskurvan
Pistoler
Smör
Vad och hur mycket ska produceras? Hur ska produktionen gå till? Hur ska produktionen gå till?
tisdag 4 februari 14

8. Ekonomiska system
tisdag 4 februari 14

9. Ekonomiska system
•
tisdag 4 februari 14
Planekonomi
Staten/myndigheter planerar vad som ska
produceras, för vem och till vilket pris.

10. Ekonomiska system
•
•
tisdag 4 februari 14
Planekonomi
Staten/myndigheter planerar vad som ska
produceras, för vem och till vilket pris.
Marknadsekonomi
Utbud och efterfrågan fastställer vad som produceras
och marknadspris, och den som har råd betalar.

11. Ekonomiska system
•
•
Marknadsekonomi
Utbud och efterfrågan fastställer vad som produceras
och marknadspris, och den som har råd betalar.
•
tisdag 4 februari 14
Planekonomi
Staten/myndigheter planerar vad som ska
produceras, för vem och till vilket pris.
Blandekonomi
En blandning av marknadsekonomi och
planekonomi

12. tisdag 4 februari 14

13. MARKNADER &
AKTÖRER
tisdag 4 februari 14

14. Olika marknader
tisdag 4 februari 14

15. Olika marknader
•
tisdag 4 februari 14
Produktmarknaden
Varor och tjänster byter ägare mot ersättning

16. Olika marknader
•
•
tisdag 4 februari 14
Produktmarknaden
Varor och tjänster byter ägare mot ersättning
Arbetsmarknaden
Arbetstagare säljer sin tid till arbetsgivare

17. Olika marknader
•
•
Arbetsmarknaden
Arbetstagare säljer sin tid till arbetsgivare
•
tisdag 4 februari 14
Produktmarknaden
Varor och tjänster byter ägare mot ersättning
Kreditmarknaden
Krediter (lån) ges mot ersättning (ränta)

18. Olika marknader
•
•
Arbetsmarknaden
Arbetstagare säljer sin tid till arbetsgivare
•
Kreditmarknaden
Krediter (lån) ges mot ersättning (ränta)
•
tisdag 4 februari 14
Produktmarknaden
Varor och tjänster byter ägare mot ersättning
Finansmarknaden
Värdepapper, aktier (hopp om framtida avkastning)

19. Aktörer
r
atte
Sk
r
nga
ri
fere r
s
ran öne
T
L
Offentlig
sektor
tter
ion
Löner
Hushållen
er
Företagen
Betalning för varor och tjänster
Ränta
Ränta
Lån / Sparande
tisdag 4 februari 14
Sub
ven
t
Ska
Lån / Sparande
Kreditinstituten

20. Konkurrens
•
•
tisdag 4 februari 14
Den perfekta marknaden med fullständig konkurrens
är svår att uppnå (alla varor lika, ingen enskild aktör
kan påverka priset, inga hinder för nya säljare)
Olika typer av ofullständig konkurrens:
- Monopol – en säljare (företag) sätter pris
- Oligopol – ett fåtal säljare (i värsta fall i samarbete
om att hålla ett högt pris - kartell)
- Monopolistisk konkurrens
- Monopol genom fri konkurrens

21. Produktion
•
•
tisdag 4 februari 14
För produktion krävs:
- Råvaror
- Arbetskraft
- Realkapital (maskiner, fabriker, fordon)
( - Humankapital - kunskap)
Dessa kallas tillsammans för produktionsfaktorer

22. TILLVÄXT &
KONJUNKTUREN
tisdag 4 februari 14

23. Bruttonationalprodukten (BNP)
•
•
Motsvarar ungefär löner + vinster (eller konsumtion +
offentlig konsumtion + investeringar + nettoexport)
•
Konsumtion - slutanvändning
•
tisdag 4 februari 14
BNP är värdet av produktionen i ett land under ett år
När man jämför länders ekonomier räknar man om
till BNP per person, BNP per capita

24. BNP-toppen
•
tisdag 4 februari 14
BNP per capita PPP USD (2012) enligt IMF:
1. Qatar 100.889
2. Luxemburg 77.958
3. Singapore 60.799
4. Norge 54.397
14. Sverige 40.304
42. Grekland 24.260
68. Turkiet 14.812
130. Filippinerna 4.380
187. Kongo-Kinshasa 365

25. tisdag 4 februari 14

26. Brister med BNP
som välfärdsmått
•
•
BNP tar ingen hänsyn till vad som produceras, alla
varor betraktas som lika nyttiga: Läkemedel och
utbildning är lika viktigt som bazookas och porr
•
”Informell ekonomi” (svarta marknaden) räknas inte vanligt med privat byteshandel i många länder
•
tisdag 4 februari 14
BNP används för att mäta ekonomin: Ofta antar man
att ju större, desto bättre, men:
Fördelningen beaktas ej: Värdet på produktionen
hamnar i händerna på några få

27. tisdag 4 februari 14

28. HDI - human
development index
•
tisdag 4 februari 14
Ett alternativt mått på välfärd som förutom BNP
också räknar med medellivslängd och
utbildningsnivå, 2013:
1. Norge 0.955 (4)
2. Australien 0.938 (10)
3. USA 0.937 (6)
4. Nederländerna 0.921 (12)
8. Sverige 0.916 (14)
29. Grekland 0.860 (42)
36. Qatar 0.834 (1)
186. Kongo-Kinshasa 0.534 (187)

29. Vad är tillväxt?
•
•
tisdag 4 februari 14
Ökning av BNP per capita
Alla vill ha tillväxt, det är så välfärd kan skapas

30. Hur uppstår tillväxt?
•
•
BNP kan dock öka snabbare än så, tack vare:
•
Teknisk och vetenskaplig utveckling...
•
tisdag 4 februari 14
BNP ökar ständigt tack vare befolkningsökningen; ju
fler vi är desto mer kan vi och bör vi producera
...vilket ökat produktiviteten: en bonde med traktor
kan göra avsevärt mycket mer än 100
jordbruksarbetare förr i tiden

31. Konjunkturcykelmodellen
Faktisk BNP
BNP
Tillväxt
Trend
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
Tid
tisdag 4 februari 14

32. Lågkonjunktur
tisdag 4 februari 14

33. Lågkonjunktur
•
tisdag 4 februari 14
Låg tillväxt, växande arbetslöshet

34. Lågkonjunktur
•
•
tisdag 4 februari 14
Låg tillväxt, växande arbetslöshet
Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera
(kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar

35. Lågkonjunktur
•
•
Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera
(kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar
•
tisdag 4 februari 14
Låg tillväxt, växande arbetslöshet
Lagren växer, maskiner står stilla

36. Lågkonjunktur
•
•
Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera
(kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar
•
Lagren växer, maskiner står stilla
•
tisdag 4 februari 14
Låg tillväxt, växande arbetslöshet
Pessimism: Människor väljer att spara, företag väljer
att inte investera

37. Lågkonjunktur
•
•
Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera
(kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar
•
Lagren växer, maskiner står stilla
•
Pessimism: Människor väljer att spara, företag väljer
att inte investera
•
tisdag 4 februari 14
Låg tillväxt, växande arbetslöshet
Recession: Minskande BNP Depression: Kraftigt
minskande BNP under en längre tid

38. Varför vänder
konjunkturen uppåt?
tisdag 4 februari 14

39. Varför vänder
konjunkturen uppåt?
•
tisdag 4 februari 14
Det finns alltid en efterfrågan: när lagren är slutsålda
måste man börja producera och anställa...

40. Varför vänder
konjunkturen uppåt?
•
•
tisdag 4 februari 14
Det finns alltid en efterfrågan: när lagren är slutsålda
måste man börja producera och anställa...
...när fler får arbete ökar efterfrågan...

41. Varför vänder
konjunkturen uppåt?
•
•
...när fler får arbete ökar efterfrågan...
•
tisdag 4 februari 14
Det finns alltid en efterfrågan: när lagren är slutsålda
måste man börja producera och anställa...
...och ännu mer måste produceras, fler anställas och
vips, är ekonomin på väg upp ur lågkonjunkturen

42. Högkonjunktur
tisdag 4 februari 14

43. Högkonjunktur
•
tisdag 4 februari 14
”Alla” har jobb och maskinerna går på högvarv

44. Högkonjunktur
•
•
tisdag 4 februari 14
”Alla” har jobb och maskinerna går på högvarv
Snabb tillväxt och optimism

45. Högkonjunktur
•
•
Snabb tillväxt och optimism
•
tisdag 4 februari 14
”Alla” har jobb och maskinerna går på högvarv
Efterfrågan är hög, företagen har fullt
upp med att leverera

46. Högkonjunktur
•
•
Snabb tillväxt och optimism
•
Efterfrågan är hög, företagen har fullt
upp med att leverera
•
tisdag 4 februari 14
”Alla” har jobb och maskinerna går på högvarv
Konkurrens om produktionsfaktorerna: brist på
arbetskraft driver upp lönerna och bristen på råvaror
driver upp priserna - företagens kostnader ökar och
de måste höja priset på sina varor - inflation

47. Varför vänder
konjunkturen nedåt?
tisdag 4 februari 14

48. Varför vänder
konjunkturen nedåt?
•
tisdag 4 februari 14
Till slut räcker inte produktionsfaktorerna till konkurrensen om arbetskraften höjer lönerna och till
slut kan företagen inte höja priset mer

49. Varför vänder
konjunkturen nedåt?
•
•
tisdag 4 februari 14
Till slut räcker inte produktionsfaktorerna till konkurrensen om arbetskraften höjer lönerna och till
slut kan företagen inte höja priset mer
Mättade marknader

50. Varför vänder
konjunkturen nedåt?
•
•
Mättade marknader
•
tisdag 4 februari 14
Till slut räcker inte produktionsfaktorerna till konkurrensen om arbetskraften höjer lönerna och till
slut kan företagen inte höja priset mer
Importerad lågkonjunktur - ett litet exportberoende
land som Sverige är väldigt känslig för konjunkturer i
utlandet

51. Kan man förutse
konjunkturen?
•
•
tisdag 4 februari 14
Man försöker:
Konjunkturinstitutet gör enkäter hos företag, följer
nybilsregistreringar, handelns omsättning och
sammanställer en prognos (konj.se)

52. Sjukdomar i
konjunkturen
Faktisk BNP
BNP
Tillväxt
INFLATION
Trend
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
ARBETSLÖSHET
Tid
•
•
tisdag 4 februari 14
Ju värre lågkonjunktur, desto högre arbetslöshet som ofta
biter sig fast
Ju mer överhettad ekonomin blir, desto värre riskerar
inflationen bli

53. April 1962
Källa: http://www.ica-historien.se/varorna/marknadsforing/ros-och-ris-om-reklamen/
tisdag 4 februari 14

54. Inflation
tisdag 4 februari 14

55. Inflation
•
tisdag 4 februari 14
Inflation = pengarnas värde sjunker = priserna höjs

56. Inflation
•
•
tisdag 4 februari 14
Inflation = pengarnas värde sjunker = priserna höjs
Deflation = pengarnas värde ökar = priserna sjunker

57. Inflation
•
•
Deflation = pengarnas värde ökar = priserna sjunker
•
tisdag 4 februari 14
Inflation = pengarnas värde sjunker = priserna höjs
Stagflation = inflation och negativ tillväxt

58. Orsaker till inflation
tisdag 4 februari 14

59. Orsaker till inflation
•
tisdag 4 februari 14
Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas
upp i högkonjunkturer

60. Orsaker till inflation
•
•
tisdag 4 februari 14
Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas
upp i högkonjunkturer
Kostnadsinflation - uppstår när det är brist på råvaror
och arbetskraft - löner och priser pressas upp (”lönepris-spiralen”)

61. Orsaker till inflation
•
•
Kostnadsinflation - uppstår när det är brist på råvaror
och arbetskraft - löner och priser pressas upp (”lönepris-spiralen”)
•
tisdag 4 februari 14
Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas
upp i högkonjunkturer
Importerad inflation - prisökningar i utlandet leder
till prisökningar i Sverige, särskilt oljepriset

62. Orsaker till inflation
•
•
Kostnadsinflation - uppstår när det är brist på råvaror
och arbetskraft - löner och priser pressas upp (”lönepris-spiralen”)
•
Importerad inflation - prisökningar i utlandet leder
till prisökningar i Sverige, särskilt oljepriset
•
tisdag 4 februari 14
Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas
upp i högkonjunkturer
Inflation via sedelpressarna

63. Varför är inflationen
så skadlig?
tisdag 4 februari 14

64. Varför är inflationen
så skadlig?
•
tisdag 4 februari 14
Våra exportvaror blir dyrare - ingen vill ha dem (och
exporten är 1/3 av vår BNP)

65. Varför är inflationen
så skadlig?
•
•
tisdag 4 februari 14
Våra exportvaror blir dyrare - ingen vill ha dem (och
exporten är 1/3 av vår BNP)
De som sparar förlorar, skuldsatta vinner - det krävs
sparande för investeringar

66. Varför är inflationen
så skadlig?
•
•
De som sparar förlorar, skuldsatta vinner - det krävs
sparande för investeringar
•
tisdag 4 februari 14
Våra exportvaror blir dyrare - ingen vill ha dem (och
exporten är 1/3 av vår BNP)
De som har råd och kunskap att ”spara” i t ex
fastigheter klarar sig i inflationsekonomier

67. Arbetslöshet
tisdag 4 februari 14

68. Arbetslöshet
•
tisdag 4 februari 14
Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens
minskade efterfrågan

69. Arbetslöshet
•
•
tisdag 4 februari 14
Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens
minskade efterfrågan
Strukturarbetslöshet uppstår när maskiner eller
produktion i låglöneländer konkurrerar ut vår
arbetskraft

70. Arbetslöshet
•
•
Strukturarbetslöshet uppstår när maskiner eller
produktion i låglöneländer konkurrerar ut vår
arbetskraft
•
tisdag 4 februari 14
Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens
minskade efterfrågan
Friktionsarbetslöshet beror på att det alltid tar viss tid
för en arbetssökande att hitta ett jobb

71. Arbetslöshet
•
•
Strukturarbetslöshet uppstår när maskiner eller
produktion i låglöneländer konkurrerar ut vår
arbetskraft
•
Friktionsarbetslöshet beror på att det alltid tar viss tid
för en arbetssökande att hitta ett jobb
•
tisdag 4 februari 14
Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens
minskade efterfrågan
(Strukturarbetslöshet + friktionsarbetslöshet =
jämviktsarbetslöshet, bör ej bekämpas, menar vissa)

72. EKONOMISK
POLITIK
tisdag 4 februari 14

73. USA:s konjunkturcykler under mellankrigstiden
Efter depressionen igångsätter president Roosevelt
sin nya giv, New Deal: omfattande offentliga
satsningar i keynesiansk modell.
tisdag 4 februari 14

74. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
tisdag 4 februari 14

75. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
• Stabilt penningvärde
tisdag 4 februari 14

76. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
• Stabilt penningvärde
• Hög tillväxt
tisdag 4 februari 14

77. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
• Stabilt penningvärde
• Hög tillväxt
• Hög sysselsättning
tisdag 4 februari 14

78. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
• Stabilt penningvärde
• Hög tillväxt
• Hög sysselsättning
• Balans i utrikeshandeln
tisdag 4 februari 14

79. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
• Stabilt penningvärde
• Hög tillväxt
• Hög sysselsättning
• Balans i utrikeshandeln
•
tisdag 4 februari 14
Hållbar utveckling

80. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
• Stabilt penningvärde
• Hög tillväxt
• Hög sysselsättning
• Balans i utrikeshandeln
•
•
tisdag 4 februari 14
Hållbar utveckling
Fördelningspolitik för minskade klyftor

81. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
• Stabilt penningvärde
• Hög tillväxt
• Hög sysselsättning
• Balans i utrikeshandeln
•
•
Fördelningspolitik för minskade klyftor
•
tisdag 4 februari 14
Hållbar utveckling
Regional balans

82. Stabiliseringspolitik
tisdag 4 februari 14

83. Stabiliseringspolitik
Genom stabiliseringspolitiken vill man påverka
konjunktursvängningarna.
tisdag 4 februari 14

84. Stabiliseringspolitik
Genom stabiliseringspolitiken vill man påverka
konjunktursvängningarna.
Penningpolitik
tisdag 4 februari 14

85. Stabiliseringspolitik
Genom stabiliseringspolitiken vill man påverka
konjunktursvängningarna.
Penningpolitik
tisdag 4 februari 14
Finanspolitik

86. Finanspolitik
tisdag 4 februari 14

87. Finanspolitik
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs med statens budget
(kallas även budgetpolitik)

88. Finanspolitik
•
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs med statens budget
(kallas även budgetpolitik)
Presenteras i budgetpropositionen, två gånger per år
- höst och vår

89. Finanspolitik
•
•
Presenteras i budgetpropositionen, två gånger per år
- höst och vår
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs med statens budget
(kallas även budgetpolitik)
Finansministern presenterar
regeringens budgetproposition, som sedan antas av
riksdagen

90. tisdag 4 februari 14

91. Finanspolitik
tisdag 4 februari 14

92. Finanspolitik
•
tisdag 4 februari 14
Staten gör tvärtom jämfört med hushåll och företag:

93. Finanspolitik
•
•
tisdag 4 februari 14
Staten gör tvärtom jämfört med hushåll och företag:
Expansiv finanspolitik: I lågkonjunktur slösar staten
pengar för att stimulera ekonomin, t ex genom
skattesänkningar eller stora infrastrukturprojekt

94. Finanspolitik
•
•
Expansiv finanspolitik: I lågkonjunktur slösar staten
pengar för att stimulera ekonomin, t ex genom
skattesänkningar eller stora infrastrukturprojekt
•
tisdag 4 februari 14
Staten gör tvärtom jämfört med hushåll och företag:
Kontraktiv finanspolitik: I högkonjunktur sparar man
pengar för att kyla av ekonomin

95. Penningpolitik
tisdag 4 februari 14

96. Penningpolitik
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta
(Repa, repurchase agreement)

97. Penningpolitik
•
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta
(Repa, repurchase agreement)
Reporäntan bestäms av riksbanksdirektionen utifrån
sitt uppdrag som är fastställt i lagen - att hålla
inflationen på 2%

98. Penningpolitik
•
•
Reporäntan bestäms av riksbanksdirektionen utifrån
sitt uppdrag som är fastställt i lagen - att hålla
inflationen på 2%
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta
(Repa, repurchase agreement)
Riksbanken ger ut pengar...

99. Penningpolitik
•
•
Reporäntan bestäms av riksbanksdirektionen utifrån
sitt uppdrag som är fastställt i lagen - att hålla
inflationen på 2%
•
Riksbanken ger ut pengar...
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta
(Repa, repurchase agreement)
...och påverkar hur mycket pengar som ska finnas i
omlopp, penningmängden, genom reporäntan

100. tisdag 4 februari 14

101. Penningpolitik
tisdag 4 februari 14

102. Penningpolitik
•
tisdag 4 februari 14
Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas
kortsiktiga lån från Riksbanken...

103. Penningpolitik
•
•
tisdag 4 februari 14
Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas
kortsiktiga lån från Riksbanken...
...och därmed också de privata bankernas räntor mot hushåll
och företag

104. Penningpolitik
•
•
...och därmed också de privata bankernas räntor mot hushåll
och företag
•
tisdag 4 februari 14
Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas
kortsiktiga lån från Riksbanken...
Expansiv penningpolitik: I lågkonjunktur sänker Riksbanken
reporäntan --> marknadsräntorna sänks --> billigare lån ökar
efterfrågan på varor och tjänster- ekonomin stimuleras

105. Penningpolitik
•
•
...och därmed också de privata bankernas räntor mot hushåll
och företag
•
Expansiv penningpolitik: I lågkonjunktur sänker Riksbanken
reporäntan --> marknadsräntorna sänks --> billigare lån ökar
efterfrågan på varor och tjänster- ekonomin stimuleras
•
tisdag 4 februari 14
Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas
kortsiktiga lån från Riksbanken...
Kontraktiv penningpolitik: I högkonjunktur höjer Riksbanken
reporäntan --> marknadsräntorna höjs --> det blir lönsamt att
spara och efterfrågan dämpas --> ekonomin kyls av