Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Samhällsekonomins grunder

  • Login to see the comments

Samhällsekonomins grunder

  1. 1. Samhällsekonomi <> <> <> tisdag 4 februari 14
  2. 2. Ekonomi tisdag 4 februari 14
  3. 3. Ekonomi • tisdag 4 februari 14 Hushållning med knappa resurser
  4. 4. Ekonomi • • tisdag 4 februari 14 Hushållning med knappa resurser ...för individer, företag och stater:
  5. 5. Ekonomi • • ...för individer, företag och stater: • tisdag 4 februari 14 Hushållning med knappa resurser Privatekonomi, företagsekonomi (business) och nationalekonomi (economics)
  6. 6. Nationalekonomins grundfrågor • • Hur ska produktionen gå till? • tisdag 4 februari 14 Vad ska produceras och hur mycket? För vem sker produktionen?
  7. 7. Produktionsmöjlighetskurvan Pistoler Smör Vad och hur mycket ska produceras? Hur ska produktionen gå till? Hur ska produktionen gå till? tisdag 4 februari 14
  8. 8. Ekonomiska system tisdag 4 februari 14
  9. 9. Ekonomiska system • tisdag 4 februari 14 Planekonomi Staten/myndigheter planerar vad som ska produceras, för vem och till vilket pris.
  10. 10. Ekonomiska system • • tisdag 4 februari 14 Planekonomi Staten/myndigheter planerar vad som ska produceras, för vem och till vilket pris. Marknadsekonomi Utbud och efterfrågan fastställer vad som produceras och marknadspris, och den som har råd betalar.
  11. 11. Ekonomiska system • • Marknadsekonomi Utbud och efterfrågan fastställer vad som produceras och marknadspris, och den som har råd betalar. • tisdag 4 februari 14 Planekonomi Staten/myndigheter planerar vad som ska produceras, för vem och till vilket pris. Blandekonomi En blandning av marknadsekonomi och planekonomi
  12. 12. tisdag 4 februari 14
  13. 13. MARKNADER & AKTÖRER tisdag 4 februari 14
  14. 14. Olika marknader tisdag 4 februari 14
  15. 15. Olika marknader • tisdag 4 februari 14 Produktmarknaden Varor och tjänster byter ägare mot ersättning
  16. 16. Olika marknader • • tisdag 4 februari 14 Produktmarknaden Varor och tjänster byter ägare mot ersättning Arbetsmarknaden Arbetstagare säljer sin tid till arbetsgivare
  17. 17. Olika marknader • • Arbetsmarknaden Arbetstagare säljer sin tid till arbetsgivare • tisdag 4 februari 14 Produktmarknaden Varor och tjänster byter ägare mot ersättning Kreditmarknaden Krediter (lån) ges mot ersättning (ränta)
  18. 18. Olika marknader • • Arbetsmarknaden Arbetstagare säljer sin tid till arbetsgivare • Kreditmarknaden Krediter (lån) ges mot ersättning (ränta) • tisdag 4 februari 14 Produktmarknaden Varor och tjänster byter ägare mot ersättning Finansmarknaden Värdepapper, aktier (hopp om framtida avkastning)
  19. 19. Aktörer r atte Sk r nga ri fere r s ran öne T L Offentlig sektor tter ion Löner Hushållen er Företagen Betalning för varor och tjänster Ränta Ränta Lån / Sparande tisdag 4 februari 14 Sub ven t Ska Lån / Sparande Kreditinstituten
  20. 20. Konkurrens • • tisdag 4 februari 14 Den perfekta marknaden med fullständig konkurrens är svår att uppnå (alla varor lika, ingen enskild aktör kan påverka priset, inga hinder för nya säljare) Olika typer av ofullständig konkurrens: - Monopol – en säljare (företag) sätter pris - Oligopol – ett fåtal säljare (i värsta fall i samarbete om att hålla ett högt pris - kartell) - Monopolistisk konkurrens - Monopol genom fri konkurrens
  21. 21. Produktion • • tisdag 4 februari 14 För produktion krävs: - Råvaror - Arbetskraft - Realkapital (maskiner, fabriker, fordon) ( - Humankapital - kunskap) Dessa kallas tillsammans för produktionsfaktorer
  22. 22. TILLVÄXT & KONJUNKTUREN tisdag 4 februari 14
  23. 23. Bruttonationalprodukten (BNP) • • Motsvarar ungefär löner + vinster (eller konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + nettoexport) • Konsumtion - slutanvändning • tisdag 4 februari 14 BNP är värdet av produktionen i ett land under ett år När man jämför länders ekonomier räknar man om till BNP per person, BNP per capita
  24. 24. BNP-toppen • tisdag 4 februari 14 BNP per capita PPP USD (2012) enligt IMF: 1. Qatar 100.889 2. Luxemburg 77.958 3. Singapore 60.799 4. Norge 54.397 14. Sverige 40.304 42. Grekland 24.260 68. Turkiet 14.812 130. Filippinerna 4.380 187. Kongo-Kinshasa 365
  25. 25. tisdag 4 februari 14
  26. 26. Brister med BNP som välfärdsmått • • BNP tar ingen hänsyn till vad som produceras, alla varor betraktas som lika nyttiga: Läkemedel och utbildning är lika viktigt som bazookas och porr • ”Informell ekonomi” (svarta marknaden) räknas inte vanligt med privat byteshandel i många länder • tisdag 4 februari 14 BNP används för att mäta ekonomin: Ofta antar man att ju större, desto bättre, men: Fördelningen beaktas ej: Värdet på produktionen hamnar i händerna på några få
  27. 27. tisdag 4 februari 14
  28. 28. HDI - human development index • tisdag 4 februari 14 Ett alternativt mått på välfärd som förutom BNP också räknar med medellivslängd och utbildningsnivå, 2013: 1. Norge 0.955 (4) 2. Australien 0.938 (10) 3. USA 0.937 (6) 4. Nederländerna 0.921 (12) 8. Sverige 0.916 (14) 29. Grekland 0.860 (42) 36. Qatar 0.834 (1) 186. Kongo-Kinshasa 0.534 (187)
  29. 29. Vad är tillväxt? • • tisdag 4 februari 14 Ökning av BNP per capita Alla vill ha tillväxt, det är så välfärd kan skapas
  30. 30. Hur uppstår tillväxt? • • BNP kan dock öka snabbare än så, tack vare: • Teknisk och vetenskaplig utveckling... • tisdag 4 februari 14 BNP ökar ständigt tack vare befolkningsökningen; ju fler vi är desto mer kan vi och bör vi producera ...vilket ökat produktiviteten: en bonde med traktor kan göra avsevärt mycket mer än 100 jordbruksarbetare förr i tiden
  31. 31. Konjunkturcykelmodellen Faktisk BNP BNP Tillväxt Trend Högkonjunktur Lågkonjunktur Tid tisdag 4 februari 14
  32. 32. Lågkonjunktur tisdag 4 februari 14
  33. 33. Lågkonjunktur • tisdag 4 februari 14 Låg tillväxt, växande arbetslöshet
  34. 34. Lågkonjunktur • • tisdag 4 februari 14 Låg tillväxt, växande arbetslöshet Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera (kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar
  35. 35. Lågkonjunktur • • Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera (kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar • tisdag 4 februari 14 Låg tillväxt, växande arbetslöshet Lagren växer, maskiner står stilla
  36. 36. Lågkonjunktur • • Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera (kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar • Lagren växer, maskiner står stilla • tisdag 4 februari 14 Låg tillväxt, växande arbetslöshet Pessimism: Människor väljer att spara, företag väljer att inte investera
  37. 37. Lågkonjunktur • • Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera (kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar • Lagren växer, maskiner står stilla • Pessimism: Människor väljer att spara, företag väljer att inte investera • tisdag 4 februari 14 Låg tillväxt, växande arbetslöshet Recession: Minskande BNP Depression: Kraftigt minskande BNP under en längre tid
  38. 38. Varför vänder konjunkturen uppåt? tisdag 4 februari 14
  39. 39. Varför vänder konjunkturen uppåt? • tisdag 4 februari 14 Det finns alltid en efterfrågan: när lagren är slutsålda måste man börja producera och anställa...
  40. 40. Varför vänder konjunkturen uppåt? • • tisdag 4 februari 14 Det finns alltid en efterfrågan: när lagren är slutsålda måste man börja producera och anställa... ...när fler får arbete ökar efterfrågan...
  41. 41. Varför vänder konjunkturen uppåt? • • ...när fler får arbete ökar efterfrågan... • tisdag 4 februari 14 Det finns alltid en efterfrågan: när lagren är slutsålda måste man börja producera och anställa... ...och ännu mer måste produceras, fler anställas och vips, är ekonomin på väg upp ur lågkonjunkturen
  42. 42. Högkonjunktur tisdag 4 februari 14
  43. 43. Högkonjunktur • tisdag 4 februari 14 ”Alla” har jobb och maskinerna går på högvarv
  44. 44. Högkonjunktur • • tisdag 4 februari 14 ”Alla” har jobb och maskinerna går på högvarv Snabb tillväxt och optimism
  45. 45. Högkonjunktur • • Snabb tillväxt och optimism • tisdag 4 februari 14 ”Alla” har jobb och maskinerna går på högvarv Efterfrågan är hög, företagen har fullt upp med att leverera
  46. 46. Högkonjunktur • • Snabb tillväxt och optimism • Efterfrågan är hög, företagen har fullt upp med att leverera • tisdag 4 februari 14 ”Alla” har jobb och maskinerna går på högvarv Konkurrens om produktionsfaktorerna: brist på arbetskraft driver upp lönerna och bristen på råvaror driver upp priserna - företagens kostnader ökar och de måste höja priset på sina varor - inflation
  47. 47. Varför vänder konjunkturen nedåt? tisdag 4 februari 14
  48. 48. Varför vänder konjunkturen nedåt? • tisdag 4 februari 14 Till slut räcker inte produktionsfaktorerna till konkurrensen om arbetskraften höjer lönerna och till slut kan företagen inte höja priset mer
  49. 49. Varför vänder konjunkturen nedåt? • • tisdag 4 februari 14 Till slut räcker inte produktionsfaktorerna till konkurrensen om arbetskraften höjer lönerna och till slut kan företagen inte höja priset mer Mättade marknader
  50. 50. Varför vänder konjunkturen nedåt? • • Mättade marknader • tisdag 4 februari 14 Till slut räcker inte produktionsfaktorerna till konkurrensen om arbetskraften höjer lönerna och till slut kan företagen inte höja priset mer Importerad lågkonjunktur - ett litet exportberoende land som Sverige är väldigt känslig för konjunkturer i utlandet
  51. 51. Kan man förutse konjunkturen? • • tisdag 4 februari 14 Man försöker: Konjunkturinstitutet gör enkäter hos företag, följer nybilsregistreringar, handelns omsättning och sammanställer en prognos (konj.se)
  52. 52. Sjukdomar i konjunkturen Faktisk BNP BNP Tillväxt INFLATION Trend Högkonjunktur Lågkonjunktur ARBETSLÖSHET Tid • • tisdag 4 februari 14 Ju värre lågkonjunktur, desto högre arbetslöshet som ofta biter sig fast Ju mer överhettad ekonomin blir, desto värre riskerar inflationen bli
  53. 53. April 1962 Källa: http://www.ica-historien.se/varorna/marknadsforing/ros-och-ris-om-reklamen/ tisdag 4 februari 14
  54. 54. Inflation tisdag 4 februari 14
  55. 55. Inflation • tisdag 4 februari 14 Inflation = pengarnas värde sjunker = priserna höjs
  56. 56. Inflation • • tisdag 4 februari 14 Inflation = pengarnas värde sjunker = priserna höjs Deflation = pengarnas värde ökar = priserna sjunker
  57. 57. Inflation • • Deflation = pengarnas värde ökar = priserna sjunker • tisdag 4 februari 14 Inflation = pengarnas värde sjunker = priserna höjs Stagflation = inflation och negativ tillväxt
  58. 58. Orsaker till inflation tisdag 4 februari 14
  59. 59. Orsaker till inflation • tisdag 4 februari 14 Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas upp i högkonjunkturer
  60. 60. Orsaker till inflation • • tisdag 4 februari 14 Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas upp i högkonjunkturer Kostnadsinflation - uppstår när det är brist på råvaror och arbetskraft - löner och priser pressas upp (”lönepris-spiralen”)
  61. 61. Orsaker till inflation • • Kostnadsinflation - uppstår när det är brist på råvaror och arbetskraft - löner och priser pressas upp (”lönepris-spiralen”) • tisdag 4 februari 14 Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas upp i högkonjunkturer Importerad inflation - prisökningar i utlandet leder till prisökningar i Sverige, särskilt oljepriset
  62. 62. Orsaker till inflation • • Kostnadsinflation - uppstår när det är brist på råvaror och arbetskraft - löner och priser pressas upp (”lönepris-spiralen”) • Importerad inflation - prisökningar i utlandet leder till prisökningar i Sverige, särskilt oljepriset • tisdag 4 februari 14 Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas upp i högkonjunkturer Inflation via sedelpressarna
  63. 63. Varför är inflationen så skadlig? tisdag 4 februari 14
  64. 64. Varför är inflationen så skadlig? • tisdag 4 februari 14 Våra exportvaror blir dyrare - ingen vill ha dem (och exporten är 1/3 av vår BNP)
  65. 65. Varför är inflationen så skadlig? • • tisdag 4 februari 14 Våra exportvaror blir dyrare - ingen vill ha dem (och exporten är 1/3 av vår BNP) De som sparar förlorar, skuldsatta vinner - det krävs sparande för investeringar
  66. 66. Varför är inflationen så skadlig? • • De som sparar förlorar, skuldsatta vinner - det krävs sparande för investeringar • tisdag 4 februari 14 Våra exportvaror blir dyrare - ingen vill ha dem (och exporten är 1/3 av vår BNP) De som har råd och kunskap att ”spara” i t ex fastigheter klarar sig i inflationsekonomier
  67. 67. Arbetslöshet tisdag 4 februari 14
  68. 68. Arbetslöshet • tisdag 4 februari 14 Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens minskade efterfrågan
  69. 69. Arbetslöshet • • tisdag 4 februari 14 Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens minskade efterfrågan Strukturarbetslöshet uppstår när maskiner eller produktion i låglöneländer konkurrerar ut vår arbetskraft
  70. 70. Arbetslöshet • • Strukturarbetslöshet uppstår när maskiner eller produktion i låglöneländer konkurrerar ut vår arbetskraft • tisdag 4 februari 14 Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens minskade efterfrågan Friktionsarbetslöshet beror på att det alltid tar viss tid för en arbetssökande att hitta ett jobb
  71. 71. Arbetslöshet • • Strukturarbetslöshet uppstår när maskiner eller produktion i låglöneländer konkurrerar ut vår arbetskraft • Friktionsarbetslöshet beror på att det alltid tar viss tid för en arbetssökande att hitta ett jobb • tisdag 4 februari 14 Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens minskade efterfrågan (Strukturarbetslöshet + friktionsarbetslöshet = jämviktsarbetslöshet, bör ej bekämpas, menar vissa)
  72. 72. EKONOMISK POLITIK tisdag 4 februari 14
  73. 73. USA:s konjunkturcykler under mellankrigstiden Efter depressionen igångsätter president Roosevelt sin nya giv, New Deal: omfattande offentliga satsningar i keynesiansk modell. tisdag 4 februari 14
  74. 74. Sveriges ekonomiskpolitiska mål tisdag 4 februari 14
  75. 75. Sveriges ekonomiskpolitiska mål • Stabilt penningvärde tisdag 4 februari 14
  76. 76. Sveriges ekonomiskpolitiska mål • Stabilt penningvärde • Hög tillväxt tisdag 4 februari 14
  77. 77. Sveriges ekonomiskpolitiska mål • Stabilt penningvärde • Hög tillväxt • Hög sysselsättning tisdag 4 februari 14
  78. 78. Sveriges ekonomiskpolitiska mål • Stabilt penningvärde • Hög tillväxt • Hög sysselsättning • Balans i utrikeshandeln tisdag 4 februari 14
  79. 79. Sveriges ekonomiskpolitiska mål • Stabilt penningvärde • Hög tillväxt • Hög sysselsättning • Balans i utrikeshandeln • tisdag 4 februari 14 Hållbar utveckling
  80. 80. Sveriges ekonomiskpolitiska mål • Stabilt penningvärde • Hög tillväxt • Hög sysselsättning • Balans i utrikeshandeln • • tisdag 4 februari 14 Hållbar utveckling Fördelningspolitik för minskade klyftor
  81. 81. Sveriges ekonomiskpolitiska mål • Stabilt penningvärde • Hög tillväxt • Hög sysselsättning • Balans i utrikeshandeln • • Fördelningspolitik för minskade klyftor • tisdag 4 februari 14 Hållbar utveckling Regional balans
  82. 82. Stabiliseringspolitik tisdag 4 februari 14
  83. 83. Stabiliseringspolitik Genom stabiliseringspolitiken vill man påverka konjunktursvängningarna. tisdag 4 februari 14
  84. 84. Stabiliseringspolitik Genom stabiliseringspolitiken vill man påverka konjunktursvängningarna. Penningpolitik tisdag 4 februari 14
  85. 85. Stabiliseringspolitik Genom stabiliseringspolitiken vill man påverka konjunktursvängningarna. Penningpolitik tisdag 4 februari 14 Finanspolitik
  86. 86. Finanspolitik tisdag 4 februari 14
  87. 87. Finanspolitik • tisdag 4 februari 14 Bedrivs med statens budget (kallas även budgetpolitik)
  88. 88. Finanspolitik • • tisdag 4 februari 14 Bedrivs med statens budget (kallas även budgetpolitik) Presenteras i budgetpropositionen, två gånger per år - höst och vår
  89. 89. Finanspolitik • • Presenteras i budgetpropositionen, två gånger per år - höst och vår • tisdag 4 februari 14 Bedrivs med statens budget (kallas även budgetpolitik) Finansministern presenterar regeringens budgetproposition, som sedan antas av riksdagen
  90. 90. tisdag 4 februari 14
  91. 91. Finanspolitik tisdag 4 februari 14
  92. 92. Finanspolitik • tisdag 4 februari 14 Staten gör tvärtom jämfört med hushåll och företag:
  93. 93. Finanspolitik • • tisdag 4 februari 14 Staten gör tvärtom jämfört med hushåll och företag: Expansiv finanspolitik: I lågkonjunktur slösar staten pengar för att stimulera ekonomin, t ex genom skattesänkningar eller stora infrastrukturprojekt
  94. 94. Finanspolitik • • Expansiv finanspolitik: I lågkonjunktur slösar staten pengar för att stimulera ekonomin, t ex genom skattesänkningar eller stora infrastrukturprojekt • tisdag 4 februari 14 Staten gör tvärtom jämfört med hushåll och företag: Kontraktiv finanspolitik: I högkonjunktur sparar man pengar för att kyla av ekonomin
  95. 95. Penningpolitik tisdag 4 februari 14
  96. 96. Penningpolitik • tisdag 4 februari 14 Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta (Repa, repurchase agreement)
  97. 97. Penningpolitik • • tisdag 4 februari 14 Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta (Repa, repurchase agreement) Reporäntan bestäms av riksbanksdirektionen utifrån sitt uppdrag som är fastställt i lagen - att hålla inflationen på 2%
  98. 98. Penningpolitik • • Reporäntan bestäms av riksbanksdirektionen utifrån sitt uppdrag som är fastställt i lagen - att hålla inflationen på 2% • tisdag 4 februari 14 Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta (Repa, repurchase agreement) Riksbanken ger ut pengar...
  99. 99. Penningpolitik • • Reporäntan bestäms av riksbanksdirektionen utifrån sitt uppdrag som är fastställt i lagen - att hålla inflationen på 2% • Riksbanken ger ut pengar... • tisdag 4 februari 14 Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta (Repa, repurchase agreement) ...och påverkar hur mycket pengar som ska finnas i omlopp, penningmängden, genom reporäntan
  100. 100. tisdag 4 februari 14
  101. 101. Penningpolitik tisdag 4 februari 14
  102. 102. Penningpolitik • tisdag 4 februari 14 Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas kortsiktiga lån från Riksbanken...
  103. 103. Penningpolitik • • tisdag 4 februari 14 Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas kortsiktiga lån från Riksbanken... ...och därmed också de privata bankernas räntor mot hushåll och företag
  104. 104. Penningpolitik • • ...och därmed också de privata bankernas räntor mot hushåll och företag • tisdag 4 februari 14 Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas kortsiktiga lån från Riksbanken... Expansiv penningpolitik: I lågkonjunktur sänker Riksbanken reporäntan --> marknadsräntorna sänks --> billigare lån ökar efterfrågan på varor och tjänster- ekonomin stimuleras
  105. 105. Penningpolitik • • ...och därmed också de privata bankernas räntor mot hushåll och företag • Expansiv penningpolitik: I lågkonjunktur sänker Riksbanken reporäntan --> marknadsräntorna sänks --> billigare lån ökar efterfrågan på varor och tjänster- ekonomin stimuleras • tisdag 4 februari 14 Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas kortsiktiga lån från Riksbanken... Kontraktiv penningpolitik: I högkonjunktur höjer Riksbanken reporäntan --> marknadsräntorna höjs --> det blir lönsamt att spara och efterfrågan dämpas --> ekonomin kyls av

×