SlideShare a Scribd company logo
1 of 6
Download to read offline
Fallstudie om globalisering

onsdag 12 februari 14
Från Västerås till Malaysia
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•

onsdag 12 februari 14

1947 Hennes,Västerås
1952 Stockholm
1964 Utomlands: Norge
1968 Mauritz Wigforss förvärvas
1974 Börsnotering
1976 Utanför Norden: London
2000 Utanför Europa: New York
2006 Mellanöstern / Internationell onlinekatalog
2007 Asien: Hong Kong och Shanghai
2009 Ryssland
2012 Malaysia
2013 Södra halvklotet: Chile
H&M idag
•
•

Huvudkontor i Stockholm, ingen egen
produktion

•

15 produktionskontor i Europa och Asien
håller kontakt med leverantörerna, ca 800 till
antalet

•
onsdag 12 februari 14

3100 butiker i 53 länder med 116 000
anställda - världens näst största klädföretag
efter Zara (Inditex)

Omsättning SEK 114 mrd, ca USD 22 mrd
BNP: USD 22 mrd
2 miljoner invånare

BNP: USD 37 mrd
15 miljoner
invånare

Omsättning USD 22 mrd
116 000 anställda
ca 1 miljon arbetare
hos underleverantörerna
onsdag 12 februari 14
Skärmdump: hm.com

onsdag 12 februari 14
H&M:s uppförandekod
4.2 Lön, förmåner, arbetstid och ledighet
Följande citat ur artikel 23.3 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna ger
en bra uppfattning om H&M:s mål för sina leverantörer och affärspartner i detta
sammanhang:
”Envar, som arbetar, har rätt till rättvis och tillfredsställande ersättning, som tillförsäkrar
honom själv och hans familj en människovärdig tillvaro...”
4.2.1 Lön ska utbetalas regelbundet och punktligt.Vid lönesättningen ska arbetstagarens
erfarenhet, meriter och prestation beaktas. H&M:s minimikrav är att arbetsgivaren minst
betalar lagstadgad minimilön, sedvanlig branschlön eller lön som fastställts genom
kollektivavtal (högsta nivån gäller). Dessutom ska alla andra former av lagstadgade
Version 2 – published 2010
4
förmåner och ersättningar utgå. Oskäliga avdrag får inte förekomma. Medarbetaren har
rätt att få en skriftlig lönespecifikation med beräkningsgrund.
4.2.2 Ordinarie arbetstid får inte överstiga den lagstadgade maximigränsen eller 48 timmar
per vecka. Antalet övertidstimmar får inte överstiga det antal timmar som anges i
respektive lands lag. Om arbetstidsbegränsningar saknas bör övertiden inte överstiga 12
timmar per vecka. Övertidsarbete ska alltid vara frivilligt och lagstadgad ersättning ska
utgå. Arbetstagare som erhåller ackordsbaserad ersättning bör inte undantas från rätten till
övertidsersättning. Alla medarbetare har rätt till minst ett dygns ledighet under varje
arbetsperiod om sju dygn.
4.2.3 Arbetstagarna ska erhålla lagstadgad betald ledighet med rätt ersättning. Här avses
exempelvis semester, föräldraledighet och sjukledighet.
onsdag 12 februari 14

More Related Content

More from Janne Juopperi

Medier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionJanne Juopperi
 
Sh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerSh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerJanne Juopperi
 
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Janne Juopperi
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiJanne Juopperi
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktJanne Juopperi
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriJanne Juopperi
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdagJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturJanne Juopperi
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritikJanne Juopperi
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeJanne Juopperi
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderJanne Juopperi
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriJanne Juopperi
 
Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljönJanne Juopperi
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierJanne Juopperi
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivJanne Juopperi
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskrigetJanne Juopperi
 
Internationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivInternationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivJanne Juopperi
 

More from Janne Juopperi (20)

Medier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - Introduktion
 
Sh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerSh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationer
 
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - Samhällsekonomi
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmakt
 
Sh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rättSh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rätt
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teori
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdag
 
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritik
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunder
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teori
 
Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljön
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorier
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektiv
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskriget
 
Internationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivInternationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektiv
 

Globalisering - Case H&M

  • 2. Från Västerås till Malaysia • • • • • • • • • • • • onsdag 12 februari 14 1947 Hennes,Västerås 1952 Stockholm 1964 Utomlands: Norge 1968 Mauritz Wigforss förvärvas 1974 Börsnotering 1976 Utanför Norden: London 2000 Utanför Europa: New York 2006 Mellanöstern / Internationell onlinekatalog 2007 Asien: Hong Kong och Shanghai 2009 Ryssland 2012 Malaysia 2013 Södra halvklotet: Chile
  • 3. H&M idag • • Huvudkontor i Stockholm, ingen egen produktion • 15 produktionskontor i Europa och Asien håller kontakt med leverantörerna, ca 800 till antalet • onsdag 12 februari 14 3100 butiker i 53 länder med 116 000 anställda - världens näst största klädföretag efter Zara (Inditex) Omsättning SEK 114 mrd, ca USD 22 mrd
  • 4. BNP: USD 22 mrd 2 miljoner invånare BNP: USD 37 mrd 15 miljoner invånare Omsättning USD 22 mrd 116 000 anställda ca 1 miljon arbetare hos underleverantörerna onsdag 12 februari 14
  • 6. H&M:s uppförandekod 4.2 Lön, förmåner, arbetstid och ledighet Följande citat ur artikel 23.3 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna ger en bra uppfattning om H&M:s mål för sina leverantörer och affärspartner i detta sammanhang: ”Envar, som arbetar, har rätt till rättvis och tillfredsställande ersättning, som tillförsäkrar honom själv och hans familj en människovärdig tillvaro...” 4.2.1 Lön ska utbetalas regelbundet och punktligt.Vid lönesättningen ska arbetstagarens erfarenhet, meriter och prestation beaktas. H&M:s minimikrav är att arbetsgivaren minst betalar lagstadgad minimilön, sedvanlig branschlön eller lön som fastställts genom kollektivavtal (högsta nivån gäller). Dessutom ska alla andra former av lagstadgade Version 2 – published 2010 4 förmåner och ersättningar utgå. Oskäliga avdrag får inte förekomma. Medarbetaren har rätt att få en skriftlig lönespecifikation med beräkningsgrund. 4.2.2 Ordinarie arbetstid får inte överstiga den lagstadgade maximigränsen eller 48 timmar per vecka. Antalet övertidstimmar får inte överstiga det antal timmar som anges i respektive lands lag. Om arbetstidsbegränsningar saknas bör övertiden inte överstiga 12 timmar per vecka. Övertidsarbete ska alltid vara frivilligt och lagstadgad ersättning ska utgå. Arbetstagare som erhåller ackordsbaserad ersättning bör inte undantas från rätten till övertidsersättning. Alla medarbetare har rätt till minst ett dygns ledighet under varje arbetsperiod om sju dygn. 4.2.3 Arbetstagarna ska erhålla lagstadgad betald ledighet med rätt ersättning. Här avses exempelvis semester, föräldraledighet och sjukledighet. onsdag 12 februari 14