Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Revolutionerna i Amerika och Frankrike

3,871 views

Published on

En översikt av revolutionerna i Amerika och Frankrike.

Published in: Education, News & Politics
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Revolutionerna i Amerika och Frankrike

  1. 1. REVOLUTIONERNA I AMERIKA OCH FRANKRIKE Historia 1b onsdag 5 februari 14
  2. 2. BAKGRUND onsdag 5 februari 14
  3. 3. BAKGRUND 1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid onsdag 5 februari 14
  4. 4. BAKGRUND 1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid Columbus 1492. Under 1600-talet koloniseras Nordamerika av britter och fransmän - ”The Pilgrim Fathers” onsdag 5 februari 14
  5. 5. BAKGRUND 1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid Columbus 1492. Under 1600-talet koloniseras Nordamerika av britter och fransmän - ”The Pilgrim Fathers” Ärorika revolutionen 1688: början till konstitutionellt styre och individens rättigheter när Bill of Rights antas 1689 (jfr frihetstiden i Sverige) onsdag 5 februari 14
  6. 6. BAKGRUND 1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid Columbus 1492. Under 1600-talet koloniseras Nordamerika av britter och fransmän - ”The Pilgrim Fathers” Ärorika revolutionen 1688: början till konstitutionellt styre och individens rättigheter när Bill of Rights antas 1689 (jfr frihetstiden i Sverige) 1748 ”Om lagarnas anda” (Montesquieu) och upplysta despoter onsdag 5 februari 14
  7. 7. BAKGRUND: SJUÅRSKRIGET onsdag 5 februari 14
  8. 8. BAKGRUND: SJUÅRSKRIGET Ett krig 1756-1763 mellan arvfienderna Storbritannien och Frankrike och deras allierade - främst om makt över kolonier och havet onsdag 5 februari 14
  9. 9. BAKGRUND: SJUÅRSKRIGET Ett krig 1756-1763 mellan arvfienderna Storbritannien och Frankrike och deras allierade - främst om makt över kolonier och havet ...utvecklas till lite av ett världskrig med strider på flera håll i Europa, men också i Amerika.. onsdag 5 februari 14
  10. 10. BAKGRUND: SJUÅRSKRIGET Ett krig 1756-1763 mellan arvfienderna Storbritannien och Frankrike och deras allierade - främst om makt över kolonier och havet ...utvecklas till lite av ett världskrig med strider på flera håll i Europa, men också i Amerika.. ..där fransmännens dröm om att sammankoppla Kanada med Louisiana grusas. onsdag 5 februari 14
  11. 11. BAKGRUND: SJUÅRSKRIGET Ett krig 1756-1763 mellan arvfienderna Storbritannien och Frankrike och deras allierade - främst om makt över kolonier och havet ...utvecklas till lite av ett världskrig med strider på flera håll i Europa, men också i Amerika.. ..där fransmännens dröm om att sammankoppla Kanada med Louisiana grusas. onsdag 5 februari 14
  12. 12. DE BRITTISKA KOLONIERNA onsdag 5 februari 14
  13. 13. DE BRITTISKA KOLONIERNA Många invånare var britter på flykt från religiös förföljelse och höga skatter - andra var lycksökare onsdag 5 februari 14
  14. 14. DE BRITTISKA KOLONIERNA Många invånare var britter på flykt från religiös förföljelse och höga skatter - andra var lycksökare Njöt av de nya friheter och möjligheter, men kände ofta tillhörighet till moderlandet Storbritannien onsdag 5 februari 14
  15. 15. DE BRITTISKA KOLONIERNA Många invånare var britter på flykt från religiös förföljelse och höga skatter - andra var lycksökare Njöt av de nya friheter och möjligheter, men kände ofta tillhörighet till moderlandet Storbritannien Ett tjugotal provinser onsdag 5 februari 14
  16. 16. ORSAKER TILL REVOLUTION onsdag 5 februari 14
  17. 17. ORSAKER TILL REVOLUTION Sjuårskriget hade kostat för britterna och man planerade för en stående armé i sina kolonier i Amerika... onsdag 5 februari 14
  18. 18. ORSAKER TILL REVOLUTION Sjuårskriget hade kostat för britterna och man planerade för en stående armé i sina kolonier i Amerika... ...vilket genom att ta ut nya och högre skatter och tullar skulle betalas av folket i kolonierna onsdag 5 februari 14
  19. 19. ORSAKER TILL REVOLUTION Sjuårskriget hade kostat för britterna och man planerade för en stående armé i sina kolonier i Amerika... ...vilket genom att ta ut nya och högre skatter och tullar skulle betalas av folket i kolonierna Stamp Act 1765 - en direktskatt på stämplade varor onsdag 5 februari 14
  20. 20. ORSAKER TILL REVOLUTION Sjuårskriget hade kostat för britterna och man planerade för en stående armé i sina kolonier i Amerika... ...vilket genom att ta ut nya och högre skatter och tullar skulle betalas av folket i kolonierna Stamp Act 1765 - en direktskatt på stämplade varor ”No taxation, without representation” onsdag 5 februari 14
  21. 21. ORSAKER TILL REVOLUTION Sjuårskriget hade kostat för britterna och man planerade för en stående armé i sina kolonier i Amerika... ...vilket genom att ta ut nya och högre skatter och tullar skulle betalas av folket i kolonierna Stamp Act 1765 - en direktskatt på stämplade varor ”No taxation, without representation” Patrioter (rebeller) och lojalister (och neutrala) - heterogena grupperingar (”fina” familjer, rika, mindre rika, osv) onsdag 5 februari 14
  22. 22. REVOLUTIONEN TAR FART onsdag 5 februari 14
  23. 23. REVOLUTIONEN TAR FART Rebellernas protester besvaras med allt hårdare tag och våldet eskalerar, 1770 dödas fem personer av brittiska soldater i Boston onsdag 5 februari 14
  24. 24. REVOLUTIONEN TAR FART Rebellernas protester besvaras med allt hårdare tag och våldet eskalerar, 1770 dödas fem personer av brittiska soldater i Boston Rebellerna organiserar bojkott av brittiska varor och 1773 stormar man ett brittiskt fartyg och förstör varorna ombord: ”The Boston tea party” onsdag 5 februari 14
  25. 25. REVOLUTIONEN TAR FART Rebellernas protester besvaras med allt hårdare tag och våldet eskalerar, 1770 dödas fem personer av brittiska soldater i Boston Rebellerna organiserar bojkott av brittiska varor och 1773 stormar man ett brittiskt fartyg och förstör varorna ombord: ”The Boston tea party” onsdag 5 februari 14
  26. 26. FRIHETSKRIGET onsdag 5 februari 14
  27. 27. FRIHETSKRIGET Till slut var kriget oundvikligt och inleds med strider i Massachusetts 1775: George Washington befälhavare över illa utrustade trupper, inriktat på gerillakrigföring onsdag 5 februari 14
  28. 28. FRIHETSKRIGET Till slut var kriget oundvikligt och inleds med strider i Massachusetts 1775: George Washington befälhavare över illa utrustade trupper, inriktat på gerillakrigföring The declaration of independence, 4 juli 1776: USA erkänns direkt av britternas fiender Frankrike och Spanien... onsdag 5 februari 14
  29. 29. FRIHETSKRIGET Till slut var kriget oundvikligt och inleds med strider i Massachusetts 1775: George Washington befälhavare över illa utrustade trupper, inriktat på gerillakrigföring The declaration of independence, 4 juli 1776: USA erkänns direkt av britternas fiender Frankrike och Spanien... ...som senare går med i kriget på USA:s sida onsdag 5 februari 14
  30. 30. FRIHETSKRIGET Till slut var kriget oundvikligt och inleds med strider i Massachusetts 1775: George Washington befälhavare över illa utrustade trupper, inriktat på gerillakrigföring The declaration of independence, 4 juli 1776: USA erkänns direkt av britternas fiender Frankrike och Spanien... ...som senare går med i kriget på USA:s sida Storbritannien måste ge upp och erkänna USA 1783 onsdag 5 februari 14
  31. 31. onsdag 5 februari 14
  32. 32. onsdag 5 februari 14
  33. 33. onsdag 5 februari 14
  34. 34. onsdag 5 februari 14
  35. 35. KONSEKVENSER onsdag 5 februari 14
  36. 36. KONSEKVENSER USA - konstitutionen fastställs 1789 onsdag 5 februari 14
  37. 37. KONSEKVENSER USA - konstitutionen fastställs 1789 ...med maktbalans i Montesquieus anda onsdag 5 februari 14
  38. 38. KONSEKVENSER USA - konstitutionen fastställs 1789 ...med maktbalans i Montesquieus anda En helt ny typ av stat har bildats: utan kung, statskyrka, adel eller stående armé onsdag 5 februari 14
  39. 39. KONSEKVENSER USA - konstitutionen fastställs 1789 ...med maktbalans i Montesquieus anda En helt ny typ av stat har bildats: utan kung, statskyrka, adel eller stående armé ...dock skickades uttalade lojalister till Kanada! onsdag 5 februari 14
  40. 40. FRÅGOR Vilka orsaker finns det till revolutionen? Vilka samhällsklasser var det som gjorde revolution? Vad var det som drev revolutionärerna? Makt och pengar eller idéer? Hur framgångsrik var revolutionen? onsdag 5 februari 14
  41. 41. ÅTER TILL EUROPA Franska revolutionen onsdag 5 februari 14
  42. 42. BAKGRUND onsdag 5 februari 14
  43. 43. BAKGRUND 1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid (kung Sol - Ludvig XIV, regent 1643-1715 - kanske den enväldigaste av dem alla) onsdag 5 februari 14
  44. 44. BAKGRUND 1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid (kung Sol - Ludvig XIV, regent 1643-1715 - kanske den enväldigaste av dem alla) Ståndssamhället: Adel och präster privilegierade (skattebefriade), det tredje ståndet - borgare och bönder betalade för kalaset onsdag 5 februari 14
  45. 45. BAKGRUND 1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid (kung Sol - Ludvig XIV, regent 1643-1715 - kanske den enväldigaste av dem alla) Ståndssamhället: Adel och präster privilegierade (skattebefriade), det tredje ståndet - borgare och bönder betalade för kalaset Upplysningsidéer och liberalism: ”Two Treatises of Government” (1690), ”Om lagarnas anda” (1748), ”Nationernas välstånd” (1776), onsdag 5 februari 14
  46. 46. ORSAKER TILL REVOLUTION onsdag 5 februari 14
  47. 47. ORSAKER TILL REVOLUTION Amerikanska frihetskriget kostade och inspirerade onsdag 5 februari 14
  48. 48. ORSAKER TILL REVOLUTION Amerikanska frihetskriget kostade och inspirerade Missväxtår i slutet av 1780-talet - skyhöga matpriser onsdag 5 februari 14
  49. 49. ORSAKER TILL REVOLUTION Amerikanska frihetskriget kostade och inspirerade Missväxtår i slutet av 1780-talet - skyhöga matpriser ...som kung Ludvig XVI försökte lösa genom höjda skatter, även på de privilegierade stånden onsdag 5 februari 14
  50. 50. ORSAKER TILL REVOLUTION Amerikanska frihetskriget kostade och inspirerade Missväxtår i slutet av 1780-talet - skyhöga matpriser ...som kung Ludvig XVI försökte lösa genom höjda skatter, även på de privilegierade stånden Generalständerna (ståndsriksdagen) sammankallades för första gången sedan 1614 - ett tecken på kungens oförmåga att styra - bollen var i rullning... onsdag 5 februari 14
  51. 51. NATIONALFÖRSAMLINGEN onsdag 5 februari 14
  52. 52. NATIONALFÖRSAMLINGEN Generalständerna: En röst per stånd onsdag 5 februari 14
  53. 53. NATIONALFÖRSAMLINGEN Generalständerna: En röst per stånd Hela tredje ståndet och upplysta representanter ur övriga stånd bryter sig ur och bildar Nationalförsamlingen... onsdag 5 februari 14
  54. 54. NATIONALFÖRSAMLINGEN Generalständerna: En röst per stånd Hela tredje ståndet och upplysta representanter ur övriga stånd bryter sig ur och bildar Nationalförsamlingen... ...de svär ”eden i Bollhuset” den 20 juni 1789 - de ska stanna tills Frankrike har en ny grundlag onsdag 5 februari 14
  55. 55. NATIONALFÖRSAMLINGEN Generalständerna: En röst per stånd Hela tredje ståndet och upplysta representanter ur övriga stånd bryter sig ur och bildar Nationalförsamlingen... ...de svär ”eden i Bollhuset” den 20 juni 1789 - de ska stanna tills Frankrike har en ny grundlag Juli: I Paris stormas fästningen Bastiljen av folkmassorna och kapitulerar onsdag 5 februari 14
  56. 56. onsdag 5 februari 14
  57. 57. onsdag 5 februari 14
  58. 58. 1. Alla människor är födda och förblir fria och lika i rättigheter. Sociala skillnader må endast grundas på det allmänna bästa. 2. Målet med alla politiska sammanslutningar är bevarandet av de naturliga och oförytterliga mänskliga rättigheterna. Dessa rättigheter är frihet, ägande, säkerhet och motstånd mot förtryck. 3. All överhöghet (suveränitet) härstammar från nationen. Ingen sammanslutning eller individ kan utöva någon auktoritet som inte kommer direkt från nationen. 4. Frihet består i friheten att göra allt som inte skadar någon annan; därav att utövandet av de naturliga rättigheterna för varje individ inte har några andra begränsningar än de som försäkrar varje annan medlem av samhället samma rättigheter. Dessa begränsningar kan endast fastställas genom lag. 5. Lagen kan endast förbjuda sådana handlingar som skadar samhället. Ingenting kan förhindras, som inte är förbjudet i lag och ingen kan tvingas att göra något som inte är föreskrivet i lag. 6. Lagen är ett uttryck för den allmänna meningen. Varje medborgare har rätt att delta, personligen eller genom en representant, i dess författande. Den måste vara lika för alla, vare sig den skyddar eller bestraffar. Alla medborgare, som är lika i lagens ögon, har lika tillträde till samhällets fördelar och till alla offentliga positioner och arbeten, efter deras företräden, och utan annan åtskillnad än efter deras dygder och talanger. onsdag 5 februari 14
  59. 59. Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter antagen av Nationalförsamlingen den 26 augusti 1789 1. Alla människor är födda och förblir fria och lika i rättigheter. Sociala skillnader må endast grundas på det allmänna bästa. 2. Målet med alla politiska sammanslutningar är bevarandet av de naturliga och oförytterliga mänskliga rättigheterna. Dessa rättigheter är frihet, ägande, säkerhet och motstånd mot förtryck. 3. All överhöghet (suveränitet) härstammar från nationen. Ingen sammanslutning eller individ kan utöva någon auktoritet som inte kommer direkt från nationen. 4. Frihet består i friheten att göra allt som inte skadar någon annan; därav att utövandet av de naturliga rättigheterna för varje individ inte har några andra begränsningar än de som försäkrar varje annan medlem av samhället samma rättigheter. Dessa begränsningar kan endast fastställas genom lag. 5. Lagen kan endast förbjuda sådana handlingar som skadar samhället. Ingenting kan förhindras, som inte är förbjudet i lag och ingen kan tvingas att göra något som inte är föreskrivet i lag. 6. Lagen är ett uttryck för den allmänna meningen. Varje medborgare har rätt att delta, personligen eller genom en representant, i dess författande. Den måste vara lika för alla, vare sig den skyddar eller bestraffar. Alla medborgare, som är lika i lagens ögon, har lika tillträde till samhällets fördelar och till alla offentliga positioner och arbeten, efter deras företräden, och utan annan åtskillnad än efter deras dygder och talanger. onsdag 5 februari 14
  60. 60. DET NYA FRANKRIKE onsdag 5 februari 14
  61. 61. DET NYA FRANKRIKE Adelsmän flydde landet och kungen hade tappat makten i den nya konstitutionella monarkin onsdag 5 februari 14
  62. 62. DET NYA FRANKRIKE Adelsmän flydde landet och kungen hade tappat makten i den nya konstitutionella monarkin ...men hölls ändå ansvarig för de höga matpriserna - efter kvinnotåget under hösten 1789 sattes kungafamiljen i husarrest onsdag 5 februari 14
  63. 63. DET NYA FRANKRIKE Adelsmän flydde landet och kungen hade tappat makten i den nya konstitutionella monarkin ...men hölls ändå ansvarig för de höga matpriserna - efter kvinnotåget under hösten 1789 sattes kungafamiljen i husarrest Exempel på NF:s åtgärder 1789-91: - ståndsprivilegierna avskaffas - adelstitlar avskaffas (alla är medborgare) - armén upplöses och ersätts med nationalgardet - ny författning fr o m 3 september 1791 - revolutionen klar! onsdag 5 februari 14
  64. 64. REVOLUTIONSKRIGEN onsdag 5 februari 14
  65. 65. REVOLUTIONSKRIGEN Kungen hade inte helt gett upp och sökte hjälp hos andra kungar onsdag 5 februari 14
  66. 66. REVOLUTIONSKRIGEN Kungen hade inte helt gett upp och sökte hjälp hos andra kungar ...som dock tvekade: återställa lugnet eller utnyttja kaoset? onsdag 5 februari 14
  67. 67. REVOLUTIONSKRIGEN Kungen hade inte helt gett upp och sökte hjälp hos andra kungar ...som dock tvekade: återställa lugnet eller utnyttja kaoset? Men när revolutionen hotade att sprida sig inleddes revolutionskrigen 1792 - 1802 onsdag 5 februari 14
  68. 68. REVOLUTIONSKRIGEN Kungen hade inte helt gett upp och sökte hjälp hos andra kungar ...som dock tvekade: återställa lugnet eller utnyttja kaoset? Men när revolutionen hotade att sprida sig inleddes revolutionskrigen 1792 - 1802 Frankrike saknade militära ledare (tidigare adelsmän) och kriget gick uselt onsdag 5 februari 14
  69. 69. REVOLUTIONSKRIGEN Kungen hade inte helt gett upp och sökte hjälp hos andra kungar ...som dock tvekade: återställa lugnet eller utnyttja kaoset? Men när revolutionen hotade att sprida sig inleddes revolutionskrigen 1792 - 1802 Frankrike saknade militära ledare (tidigare adelsmän) och kriget gick uselt ...vilket ledde till radikalisering av revolutionen onsdag 5 februari 14
  70. 70. SPLITTRING OCH UPPTRAPPNING onsdag 5 februari 14
  71. 71. SPLITTRING OCH UPPTRAPPNING I den nya lagstiftande församlingen uppstår två block: jakobiner (radikala) och girondister slåss om regeringsmakten i nationalkonventet fr om hösten 1792 onsdag 5 februari 14
  72. 72. SPLITTRING OCH UPPTRAPPNING I den nya lagstiftande församlingen uppstår två block: jakobiner (radikala) och girondister slåss om regeringsmakten i nationalkonventet fr om hösten 1792 Kungen avsätts och republik införs, liksom ny tideräkning och metersystemet onsdag 5 februari 14
  73. 73. SPLITTRING OCH UPPTRAPPNING I den nya lagstiftande församlingen uppstår två block: jakobiner (radikala) och girondister slåss om regeringsmakten i nationalkonventet fr om hösten 1792 Kungen avsätts och republik införs, liksom ny tideräkning och metersystemet I januari 1793 döms kungen till döden av nationalkonventet och giljotineras onsdag 5 februari 14
  74. 74. Joseph Guillotin onsdag 5 februari 14
  75. 75. SKRÄCKVÄLDET onsdag 5 februari 14
  76. 76. SKRÄCKVÄLDET Konventets välfärdsutskott blir snart ensamma om den verkställande makten i dessa kristider och dess ledare i det närmaste en diktator onsdag 5 februari 14
  77. 77. SKRÄCKVÄLDET Konventets välfärdsutskott blir snart ensamma om den verkställande makten i dessa kristider och dess ledare i det närmaste en diktator Juli 1793 - juli 1794 Robespierres skräckvälde: - Allmän värnplikt - Maxpriser på mat - Religion avskaffas - Förföljelse av ”revolutionens fiender” - tiotusentals människor avrättades på Robespierres order genom tillfälliga revolutionstribunalen onsdag 5 februari 14
  78. 78. SKRÄCKVÄLDET Konventets välfärdsutskott blir snart ensamma om den verkställande makten i dessa kristider och dess ledare i det närmaste en diktator Juli 1793 - juli 1794 Robespierres skräckvälde: - Allmän värnplikt - Maxpriser på mat - Religion avskaffas - Förföljelse av ”revolutionens fiender” - tiotusentals människor avrättades på Robespierres order genom tillfälliga revolutionstribunalen Tills... onsdag 5 februari 14
  79. 79. onsdag 5 februari 14
  80. 80. REVOLUTIONENS SLUT onsdag 5 februari 14
  81. 81. REVOLUTIONENS SLUT Efter Robespierre mildrades revolutionen och man backade till 1789 års idéer, t ex ekonomiskt baserad rösträtt onsdag 5 februari 14
  82. 82. REVOLUTIONENS SLUT Efter Robespierre mildrades revolutionen och man backade till 1789 års idéer, t ex ekonomiskt baserad rösträtt Nyinstiftade direktoriet (fem direktorer) styrde landet med överhus och ett underhus - ineffektivt (1795-99) onsdag 5 februari 14
  83. 83. REVOLUTIONENS SLUT Efter Robespierre mildrades revolutionen och man backade till 1789 års idéer, t ex ekonomiskt baserad rösträtt Nyinstiftade direktoriet (fem direktorer) styrde landet med överhus och ett underhus - ineffektivt (1795-99) Motgångar i krigen och den inre politiska oron ledde till att många välkomnade den statskupp som kom av Napoleon Bonaparte (konsul 1799, diktator på 10 år 1802 efter folkomröstning, krönt kejsare på livstid 1804) onsdag 5 februari 14
  84. 84. KONSEKVENSER onsdag 5 februari 14
  85. 85. KONSEKVENSER Ståndssamhälle (i arv) -> klassamhälle (utifrån merit) onsdag 5 februari 14
  86. 86. KONSEKVENSER Ståndssamhälle (i arv) -> klassamhälle (utifrån merit) Borgarklassen och dess värderingar dominerar: ”liberalism”, individualism och kapitalism onsdag 5 februari 14
  87. 87. KONSEKVENSER Ståndssamhälle (i arv) -> klassamhälle (utifrån merit) Borgarklassen och dess värderingar dominerar: ”liberalism”, individualism och kapitalism ...som i förlängningen bidrar till de politiska ideologiernas framväxt onsdag 5 februari 14
  88. 88. KONSEKVENSER Ståndssamhälle (i arv) -> klassamhälle (utifrån merit) Borgarklassen och dess värderingar dominerar: ”liberalism”, individualism och kapitalism ...som i förlängningen bidrar till de politiska ideologiernas framväxt En revolutionär tradition i Frankrike (och inspiration till andra revolutionärer) onsdag 5 februari 14
  89. 89. onsdag 5 februari 14
  90. 90. FRÅGOR Vilka orsaker finns det till revolutionen? Vilka samhällsklasser var det som gjorde revolution? Vad var det som drev revolutionärerna? Makt och pengar eller idéer? Hur framgångsrik var revolutionen? Vilka likheter och skillnader kan du se om du jämför revolutionerna i Amerika och Frankrike? onsdag 5 februari 14

×