barn och ungas medievärldar, Borås, november 2009

897 views

Published on

1 Comment
0 Likes
Statistics
Notes
  • Bra föreläsning!
    http://budgetresande.se
       Reply 
    Are you sure you want to  Yes  No
    Your message goes here
  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
897
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
8
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
1
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • Syftet med kursen är att studenter ska få inblick i och förståelse för barn och ungas medievärldar och i deras läs- och skrivaktiviteter.

    att förstå de digitalt infödda (inte ~ invandrarna)
    barnperspektiv --> barndomssociologin --> Prout: beings & becomings

    två delar:
    i. samtida media
    ii. ungas konstruktion av genus online (ex. på ungas medievärldar)
    + lite siffror från WIIs ”svenskarna och internet”, som släpptes idag (?)
  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
  • börjar med bilder från en förstudie, för att sedan göra en teoretisk utvikning innan jag kommer tillbaka till empiriska nedslag
  • genus - kommunikation
    def. kunskap
    dig.komp.: tillägna sig - organisera - integrera (Bolter) - evaluera/kritiskt granska(?) - skapa
    tillägna sig: veta var och hur man finner information med hjälp av olika verktyg o att anpassa dessa till bestämda mål eller uppgifter
    organisera: att organisera kunskap i relation till redan existerande sätt att kategorisera
    integrera: integrera kunskap med det man redan kan eller med information från andra källor
    evaluera: värdera relevans eller kvalitet på information samt dess nytta i förhållande till problem man står inför
    skapa: utveckla en kunskap om (bevisthet) att digitala texter skall vara förståeliga för en läsare

    ØJ: “skillnaderna mellan kompetenser, förmågor och tillgång är politiskt obehagliga”

    för första gången är barn/unga auktoriteter - hur utnyttja detta?
  • redan Plato hade ju viss skräck inför medier/redskap

    Plato’s dialogue in Phaedrus is an often-cited example, where Socrates argues that the written word “will create forgetfulness in the learners’ souls” as “they will trust to the external written characters and not remember of themselves.” Media will, in short, alter the way we learn as well as what we learn.

    vi har gått från denna ngt pessimistiska (?) syn, till en mer teknik-euforisk?? syn. Vi sätter stort hopp t tekniken. Varför är det så? Och vilka är dessa “vi”?
  • baudrillard -- simulacra

    och efter kabel-tv, så är det ju dator, internet, web 2.0, communities, .... och bloggar --> :))
  • inte multitasking - multimodalitet
    -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap.

    ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter

    --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
  • inte multitasking - multimodalitet
    -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap.

    ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter

    --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
  • inte multitasking - multimodalitet
    -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap.

    ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter

    --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    matematik, alfabetet, minnesramsor, språket
    --> sätt att kommunicera, förmedla
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    matematik, alfabetet, minnesramsor, språket
    --> sätt att kommunicera, förmedla
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    abakus, rubank, penna + papper [memorering] etc etc
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    McLuhan: medier = kläder · elektricitet · bilen · radio · TV · etc.
    --> OBS inte protes i ngn medicinsk betydelse; så belastat med normer och värderingar om det normala, det acceptabla, etc.
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    videon som paradexempel på komplexa redskap - eller micron
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    plasticitet:
    * hård + mjukvara kan ändras [vilket inte är riktigt samma sak som att trimma en bil]
    * anpassa efter egna behov/önskemål [”användargenererat” som modebegrepp]
    * i utveckling; kan inte förutsägas
    * allt fler områden, allt fler tjänster
    * ökad mobilitet [mindre, lättare, mer ”komplexa” (skvader) ... + nätverk]

    Tekniken är alltså inte endast ett externt redskap, utan även en funktion – eller protes/utbyggnad – som förändrar villkoren för människan på både en mental/kognitiv och en fysisk/kroppslig nivå. Digital teknik överskrider på detta sätt ett traditionellt dualistiskt, dikotomiskt, begripliggörande av världen och dess fenomen. Haraway (2003) använder begreppet ”natureculture” för att visa hur uppdelningen mellan natur och kultur, mellan biologi och teknik, inte längre är meningsbärande. Konsekvensen av detta är, tänker jag mig, att vi inte bara tar i anspråk ny teknik. Vi snarare använder tekniken och dess funktioner, för att ta i anspråk oss själva och vardagens utmaningar och behov (Hernwall, et.al. 2005). Tekniken blir därför ett redskap som gör det möjligt att se och förstå, men också att utmana oss själva. Vad betyder då detta, i relation till idén om digital kompetens?


    med det: digital kompetens ..
  • jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
  • jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
  • jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    In 1499 a unique book was published: Hypnerotomachia Poliphili. It was published by Aldus Manutius in Venice, then one of the centres of the growing printing industry that had been started half a century earlier in Mainz by Johannes Gutenberg and his collaborators. Hypnerotomachia Poliphili, or Poliphilo’s Strife of Love in a Dream, is considered to be one of most beautiful books ever printed, with woodcut illustrations, innovative page layout and a strange mixture of known and fictitious languages and phrases. All these different elements were combined in ways never done before. One of many fascinating things with this anonymous book, is its use of strip-cartoon-like illustrations, to give the impression of action and movement. But, and I am sure this will come as no surprise, it was an economic fiasco. Practically no-one bought it.
    The revolutionary thing about the printing press was, of course, the efficiency of production and distribution; it indeed increased the speed at which the printed word reached a large number of people, many with few prior reading experiences. The revolutionary thing about Hypnerotomachia Poliphili was that it was a new kind of literature, a new kind of reading experience. Or, at least, with the wisdom of hindsight, it is now considered to have been so.

    The lesson learnt might be this: to be able to design a new kind of experience, we need to go beyond what is taken for granted. And to strive to go beyond the traditions and the norms of what we think we know. Which makes it possible to think outside the box. The box that is conventions, theories, established craftsmanship. We therefore need interdisciplinary studies and ambitions; isn’t it so, that the answer often is to be found somewhere in between, where we least expect it? It is no magic, it is hard work, guided by a framework that make it possible to see the unexpected. Or to see the familiar in a new light. [JFR Synligt ljus]
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    TVn: sitter runt (som om de lyssnade på radio); åskådare (!); kan gömmas; pryds; etc. Men också att innehållet ofta var en upprepning av (och som fick mycket kritik i Röster i Radio och TV under 50 och 60-talet) av teater, radio, etc.

    Men också att tekniken styr hur innehållet ser ut. Jfr gårdagens livesändningar med dagens webb-kameror, eller “mobilen” -- den vår tids skvader (hare och tjäder)

    SVT först med reality: Robinson. Men kommer ni ihåg två kanaler, samma program?

    Från TV-tittare, till dator-användare
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    --> olika sätt ... --> tänk er skoluppgiften ”mitt sommarlov” --> olika sätt att förstå världen (jfr konstruktivistiskt perspektiv på lärande/utveckling)

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)

    MARK POSTER - 1.a o 2.a medieåldern ...
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    --> olika sätt ... --> tänk er skoluppgiften ”mitt sommarlov” --> olika sätt att förstå världen (jfr konstruktivistiskt perspektiv på lärande/utveckling)

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)

    MARK POSTER - 1.a o 2.a medieåldern ...
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    --> olika sätt ... --> tänk er skoluppgiften ”mitt sommarlov” --> olika sätt att förstå världen (jfr konstruktivistiskt perspektiv på lärande/utveckling)

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)

    MARK POSTER - 1.a o 2.a medieåldern ...
  • Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
  • Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
  • Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
  • Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
  • Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
  • Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
  • Sedan mitten av 1990-talet har Internets sociala arenor alltmer kommit att bestå av s.k. communities, med inte sällan flera tio-tusentals användare. Med denna utbredning av Internet, har bruket av communities blivit alltmer sammanvävda med en vardaglig praktik (Hernwall, et.al, 2005; Bakardjieva, 2005; Tapscott, 1998, Buckingham & Willett, 2006). Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som konsument och producent (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999).
    ----------------------
    --> tillbaka t frågan om “digital kompetens” - som ju är på agendan idag:
    Här en glädjande nyhet som ni kanske redan har uppmärksammat. Utbildningsdepartementet har kommit med ett tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning där man lyfter fram behovet av digital kompetens. Mer påhttp://www.regeringen.se/sb/d/10007/a/104507
    --> hur “- lärares kunskaper i informations- och kommunikationsteknik samt lärande i digitala miljöer kan utvecklas.”

    Vad är då digital kompetens?
    många försök till svar -- detta är ett som jag tycker är bra: (Norge ligger före: som 1.a land dig.komp. i läroplanen för grundskolan - en av fem basfärdigheter)
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • Jfr Prout: BÅDE beings och becomings -- Haraway ...

    Pedró
    Hur påverkar digital media:
    - utvecklandet av kognitiva färdigheter?
    - sociala värderingar och livsstil?
    - förväntningar på lärande (learning expectations)?
    - läromål? /educational achievements

    McFarlane:
    Varför fyller vi skolan med så mkt som inte har ngn eg. relevans - och varför premierar vi de som kan memorera detta?
    --> det centrala är inte så mkt vad som skall läras, utan strategierna för att lära (ett konstruktivistiskt perspektiv - inte behavioristiskt/Björklund)
    --> examinationsformerna viktiga

    Förstår inte eleven uppgiften, blir tekniken en distraktion - och ett fokus

    JILK: elektromagnetisk fält - lite vi ser, av vad man kan se

    Vi är så fokuserade på objekten, att vi glömmer/inte ser relationen däremellan.
    Skolan ≠ inte en plats för funktioner
    Skolan = plats för relationer

    RUDD/futurelab:
    Skolans arkitektur ≈ fängelse
    Utmana begreppet skola (som bara leder tanken till just en traditionell skola!)

    McFarlane
    skolan tenderar att fokusera på att lära ut fakta och “kunskaper” som har liten relevans för livet utanför skolan - och dessutom premierar dem som kan memorera dessa
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • In image 1, we see a girl looking at the camera, kissing her own double – the perfect reflection of herself, as she appears in the mirror.
    Even if she is kissing her own mirror image, her attention is directed to the anonymous onlooker. But, who is observing, and who is observed? What is her position; is she a subject looking at you, or is she an object being gazed at? Perhaps there is a touch of irony in this photograph, the girl playing with the norms of the attractive and beautiful woman. That is, she is using the stereotypes developed in the physical world, in order to gain power and control. At the same time, she is playing with the spectator, not letting us know where the real she is, and what is a reflection.
    In another photograph of Cindy Sherman, in the “Untitled Film Stills” series, we can see fascinating similarities and also interesting differences between the two images.
    The young girl is looking at you, while Sherman (the Film Stills series are portraits of herself) at first glance seems to be looking at her own eyes. But is she really? I would rather say she is looking over her left shoulder, at something behind herself. Then, none of the women are looking at her own image. The young girl is posing to be attractive, playing with the male gaze by looking straight at you. Whereas the Sherman woman rather is looking the other way, she is making herself distant from the onlooker. Nevertheless, both are “objects-to-be-looked-at” (Mulvey).
    But both are also creating a sense of resistance, not accepting being the weak powerless victim; the young girl by establishing a close relation inviting you to her world. And the woman keeping the distance, not letting the gazing subject be part of what can be seen as her secret, as she has witnessed something you still not know about.
  • The traditional pouting mouth (above), is only seen in the female images. This pose is a traditional image of the sexy – and inviting – woman, frequent in the pictures of, among many other, Marilyn Monroe. Another “female” position, is the big rain-deer innocent eyes, looking at the viewer from a position slightly below the camera. Not seldom these two poses are combined. The “male” correspondent is the cool guy, with a more or less empty stare, and the stiff face. The “nothing-can-impress-me” facial expression. A expression to be found in the stone-faced characters of Clint Eastwood or Bruce Willis.

    ÖG TILL NÄSTA BILD?!
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • Studenternas egna exempel på “Könad” teknik?!
    börja med mobiltelefoner ...

    att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga:

    vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder?
    färg - position - tjocklek - ...

    Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze”

    Jfr
    Skola - fritid
    Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek)
    Finkultur - populärkultur
    Borgerligt - ??
  • ålder
    kön
    sysselsättning
    användning
  • ”Tillgång” centralt begrepp. Inte minst viktig är förmågan -- tillgången -- att kunna läsa och skriva!

    Kan diskutera digitala klyftor på många olika nivåer; tillgång, kompetens, kapacitet, förmåga. Låt oss lägga genus, eller jämställdshets-perspektiv på det.

    Vem har tillgång till vad? Inte bara en fråga om ha/inte ha teknik. Vi vet att flertalet barn och unga har tillgång till digital teknik idag, i en eller annan form. Vi kan också säga, liksom Tapscott, att det avgörande är inte om man har en dator, internet, mobiltelefon, eller inte – det centrala är att vi alla lever i en kultur, i en tid, där detta är centrala inte bara tekniker, utan infrastruktur, kulturellt ekonomiskt socialt etc. ramverk.
    viktigt att inte reducera tillgång till enbart en fråga om ha/inte ha, bandbredd, etc. Viktigare torde vara att vi ser vad tekniken i ett nästa steg ger tillgång TILL.

    heteronormativt:
    man, vit, medelålders, läs- och skrivkunnig, heterosexuell, utan påtagliga funktionshinder (glasögon räknas inte...), social kompetens, etc etc

    Låt oss inte bli naiva. Lisa Nakamura. Cybertypes. Den digitala världen är inte förskonad från stereotypt beteende. Lika lite som det är förskonat från maktutövande – jfr BRås rapport om ”vuxna sexuella kontakter med barn på internet”. ==> Den manliga figuren/karaktären, är normen - det NORMALA. Och vi skapar en normalitet - även om det är en annan.
    Visar också att det är sociala världar, där människor möts – även om vi emellanåt döljer oss bakom mer eller mindre konstruerade identiteter.

    Tekniken kan också överskrida andra klyftor.
    Cyberfeministen Donna Haraway ser erövrandet av ngt som kan liknas vid en digital kompetens, som ett maktmedel. För Haraway är det inte bruket som sådant, som är det avgörande. Utan att ha kompetens, förståelse, att kunna nyttja för egna behov. Och detta som ett maktmedel, som ett sätt för marginaliserade grupper (kvinnor, men också etniska grupper, åldrar, etc.) att ta makt, att skapa sig fördelar.
    H menar vidare, att om marginaliserade grupper inte gör detta, kommer de att fortsätta vara marginaliserade. Att, med en vokabulär från här och nu, en digital kompetens gör det möjligt att utmana dominerande maktstrukturer. Att utveckla en form av digitalt kapital, att skapa sig själv möjligheter, fördelar, försprång; att ha en handlingsberedskap, tolkningsram.

    hur ser en digital kompetens ut i detta perspektiv? Vad kan vi lära oss från etablerade sociala kompetenser – och på vilket sätt behöver dessa utvecklas, nu när vi – och fr.a. våra barn och unga – tillbringar stor del av sin tid på internet?
  • ”Tillgång” centralt begrepp. Inte minst viktig är förmågan -- tillgången -- att kunna läsa och skriva!

    Kan diskutera digitala klyftor på många olika nivåer; tillgång, kompetens, kapacitet, förmåga. Låt oss lägga genus, eller jämställdshets-perspektiv på det.

    Vem har tillgång till vad? Inte bara en fråga om ha/inte ha teknik. Vi vet att flertalet barn och unga har tillgång till digital teknik idag, i en eller annan form. Vi kan också säga, liksom Tapscott, att det avgörande är inte om man har en dator, internet, mobiltelefon, eller inte – det centrala är att vi alla lever i en kultur, i en tid, där detta är centrala inte bara tekniker, utan infrastruktur, kulturellt ekonomiskt socialt etc. ramverk.
    viktigt att inte reducera tillgång till enbart en fråga om ha/inte ha, bandbredd, etc. Viktigare torde vara att vi ser vad tekniken i ett nästa steg ger tillgång TILL.

    heteronormativt:
    man, vit, medelålders, läs- och skrivkunnig, heterosexuell, utan påtagliga funktionshinder (glasögon räknas inte...), social kompetens, etc etc

    Låt oss inte bli naiva. Lisa Nakamura. Cybertypes. Den digitala världen är inte förskonad från stereotypt beteende. Lika lite som det är förskonat från maktutövande – jfr BRås rapport om ”vuxna sexuella kontakter med barn på internet”. ==> Den manliga figuren/karaktären, är normen - det NORMALA. Och vi skapar en normalitet - även om det är en annan.
    Visar också att det är sociala världar, där människor möts – även om vi emellanåt döljer oss bakom mer eller mindre konstruerade identiteter.

    Tekniken kan också överskrida andra klyftor.
    Cyberfeministen Donna Haraway ser erövrandet av ngt som kan liknas vid en digital kompetens, som ett maktmedel. För Haraway är det inte bruket som sådant, som är det avgörande. Utan att ha kompetens, förståelse, att kunna nyttja för egna behov. Och detta som ett maktmedel, som ett sätt för marginaliserade grupper (kvinnor, men också etniska grupper, åldrar, etc.) att ta makt, att skapa sig fördelar.
    H menar vidare, att om marginaliserade grupper inte gör detta, kommer de att fortsätta vara marginaliserade. Att, med en vokabulär från här och nu, en digital kompetens gör det möjligt att utmana dominerande maktstrukturer. Att utveckla en form av digitalt kapital, att skapa sig själv möjligheter, fördelar, försprång; att ha en handlingsberedskap, tolkningsram.

    hur ser en digital kompetens ut i detta perspektiv? Vad kan vi lära oss från etablerade sociala kompetenser – och på vilket sätt behöver dessa utvecklas, nu när vi – och fr.a. våra barn och unga – tillbringar stor del av sin tid på internet?
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • barn och ungas medievärldar, Borås, november 2009

    1. 1. Barns och ungas medievärldar En föreläsning på Högskolan i Borås i november 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
    2. 2. ungas multimodala gestaltning http://mt.sh.se/ungmods
    3. 3. ungas multimodala gestaltning http://mt.sh.se/ungmods • vilka medier använder unga på Tumba Gymnasium fritiden, samt till vad? Broängsskolan (Botkyrka kommun) • vilka medier använder unga i skolan, samt till vad? Rektorsakademien • hur kan digitala medier användas för att komplettera verbala och skriftliga berättelser?
    4. 4. the.GTO.project gender · tweens · online • Constrution and normalisation of gender online among young people in Estonia and Sweden hur uttrycks och normaliseras genus online bland unga? • vilken betydelse har konstruktionen av genus online bland unga i deras vardag? • hur använder unga medietekniska redskap vid gestaltning av den egna personen?
    5. 5. the machine is us
    6. 6. Barns vetande har förändrats: mångfaldigt och bildmässigt känner till allting innan de kan göra egna erfarenheter ”De är på en och samma gång ”brådmogna” och fattiga på direkta erfarenheter.” Thomas Ziehe, 1989
    7. 7. ”Through satellite TV a human being can be in all places, see everything – at the same time. Earlier this capacity was exclusive to God.” Morten Søby, 1998
    8. 8. Svenskarna och internet WORLD INTERNET INSTITUTE 2009
    9. 9. Svenskarna och internet WORLD INTERNET INSTITUTE 2009
    10. 10. Multimodalitet
    11. 11. Multimodalitet • flera textualiteter (vidgat textbegrepp) • flera medier • flera nyttor eller behov
    12. 12. Redskap
    13. 13. Redskap • mentala (psykologiska)
    14. 14. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
    15. 15. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
    16. 16. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
    17. 17. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
    18. 18. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
    19. 19. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
    20. 20. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap - med en ökad grad av plasticitet
    21. 21. Tre mediekulturer
    22. 22. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450)
    23. 23. Tre mediekulturer Hypnerotomachia Poliphili (1499) Published by Aldus Manutius (Venice) • Typografisk mediekultur (ung 1450)
    24. 24. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950)
    25. 25. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
    26. 26. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
    27. 27. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995) olika sätt att processa, lagra, presentera och distribuera information
    28. 28. Digital mediekultur
    29. 29. Digital mediekultur • Paul Virilio speed/hastighet; dromologi • Jean Baudrillard simulacra/hyperverklighet • Pierre Lévy ”consider the simple and misleading opposition between the real and the virtual” [1998, 23] • Mark Poster 2.nd media age • Henry Jenkins deltagande mediekultur • Donna Haraway the Cyborg [the cyborg citizen]
    30. 30. We think
    31. 31. Multimodal gestaltning
    32. 32. Multimodal gestaltning • vidgat textbegrepp • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator- användare) • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört • bygger sociala nätverk (vi kan agera i mediet) • web 2.0
    33. 33. Svenskarna och internet WORLD INTERNET INSTITUTE 2009
    34. 34. Svenskarna och internet WORLD INTERNET INSTITUTE 2009
    35. 35. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    36. 36. Hur konstrueras genus online? • “Vem är du?” “children meet a • Text, bild, ljud, video, etc. • Offentlig privat cultural pluralism, that constantly och privat offentligt • “Body-self” • Den fysiska kroppen behöver inte vara närvarande challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    37. 37. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    38. 38. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    39. 39. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    40. 40. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    41. 41. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    42. 42. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    43. 43. Cybertypes Lisa Nakamura, 2002 “machines that offer identity prostheses to redress the burdens of physical “handicaps” such as age, gender, and race produce cybertypes that look remarkably like racial and gender stereotypes”
    44. 44. Cybertypes Lisa Nakamura, 2002 “machines that offer identity prostheses to redress the burdens of physical “handicaps” such as age, gender, and race produce cybertypes that look remarkably like racial and gender stereotypes”
    45. 45. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
    46. 46. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
    47. 47. 1 2 3 4 5 6
    48. 48. Svenskarna och internet WORLD INTERNET INSTITUTE 2009
    49. 49. Digitala klyftor
    50. 50. Digitala klyftor • Heteronormativa västerländska värderingar • Att ta i anspråk = makt
    51. 51. Ungas nya tid-rum
    52. 52. Ungas nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser • Att INTE ha tillgång (i begreppets dubbla betydelse) är marginaliserande
    53. 53. Barns och ungas medievärldar En föreläsning på Högskolan i Borås i november 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
    54. 54. Barns och ungas medievärldar En föreläsning på Högskolan i Borås i november 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods

    ×