Presentation Telefonplan 2011.08.11
•
0 likes•287 views
En presentation för lärare på Vittra-skolan Telefonplan 11 augusti 2011, med fokus på "skola 2.0" - om lärande, redskap och digitala media.
Recommended
Recommended
More Related Content
Viewers also liked
Similar to Presentation Telefonplan 2011.08.11
Similar to Presentation Telefonplan 2011.08.11 (20)
More from patrik hernwall
More from patrik hernwall (15)
Presentation Telefonplan 2011.08.11
- 1. Telefonplan 2011.08.11 patrik hernwall · hernwall@gmx.com
- 2. Upplägg
- 3. Upplägg • kort om mig • unga, medier och lärande [skola 2.0] • min forskning idag: UNGMODs & the.GTO.project
- 4. vem är du?
- 5. vem är du?•beskriv dig själv med 5 ord/begrepp
- 6. vem är du? stryk maktmarkörer (som): •ålder •kön/genus •etnicitet •klass/utbildning
- 8. utvärdering ”Telefonplan” ser min föräldrar skolutvecklings- för första projekt Stockholm docent pedagogik & medieteknik gången (1998-1999) utvärdering skolutvecklings- projekt Oslo (2002-2005) slutar gymnasiet far 1966 1973 1985 1989 2001 2002 2008 2011 examen förskollärare Karlstad (1987-1989) börjar skolan projektledare doktorerar Pedagogik, ViS-projektet (2002-2005) Stockholms univ. (1995-2001) projektledare UNGMODs (2009-2012) & the.GTO.project (2009-2012) lite mer på phernwall.wordpress.com
- 9. Skola 2.0
- 11. Lärandets (skolans) essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande i samhället
- 12. Lärandets (skolans) essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande i samhället • Redskapens frigörande (emancipatoriska) potential
- 13. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
- 14. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
- 15. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap - med en ökad grad av plasticitet
- 16. ?
- 17. 24 + 47 = ?
- 18. ? 24 + 47 = 61
- 19. ? 24 + 47 = 71
- 20. 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = ?
- 21. ? 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = 17.262,9724
- 23. bad at logics, good at frisbee
- 25. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450)
- 26. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950)
- 27. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
- 28. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
- 29. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995) olika sätt att processa, lagra, presentera och distribuera information
- 30. Multimodal gestaltning (2.a medieåldern Mark Poster)
- 31. Multimodal gestaltning (2.a medieåldern Mark Poster) • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator-användare) • vidgat textbegrepp • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört • bygger sociala nätverk (vi kan agera i mediet) • web 2.0
- 34. Digital kompetens • materiell/funktionalistisk nivå • humanistisk/social nivå
- 35. Lärande
- 36. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • nya redskap ger ANDRA sätt att lära ANDRA saker • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt • lärande subjektet =
- 38. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser • Att INTE ha tillgång (i begreppets dubbla betydelse) är marginaliserande
- 40. Min forskning idag två forskningsprojekt: UNGMODs & the.GTO.project t vasss iioinsssssnomt.sh.se/UNGMODs mt.sh.se/gto
- 41. tack patrik hernwall · hernwall@gmx.com phernwall.wordpress.com · slideshare.net/hernwall mt.sh.se/UNGMODs · mt.sh.se/gto
Editor's Notes
- \n
- försöka få till deltagande ... \n
- försöka få till deltagande ... \n
- försöka få till deltagande ... \n
- beskriv dig själv - snabbt, det som dyker upp! \n \nprojektet, och presentationen, tar sin början här .. \n\nvi konstruerar oss själva, i intersektioner, i relationer, i makt -- genom vår vardag, i våra medier\n\nvi förväntas skapa oss själva - medier, speglar, mode, modifitkationer, smink, biggest looser, plastikkirurgi, xenotransplantationer\n--- och medier som påverkar oss, och teknik som förändrar oss, implantat, cyborgen \n\nvad betyder det för unga att växa upp här? när kroppens gränser är flytande och förhandlingsbara, vi är mjukvara och utbytbara, där tatuering och piercing blivit ett mode? \n\n==> vad är det första vi frågar barn: vad heter du? hur gammal är du? vad skall du bli när du blir stor? Och i populärkulturen; vem är du? vem skall du bli? \n\nmen först lite bakgrund; projekten ... \n
- FÖRSÖK RITA DIG SJÄLV! Ange 2-3 centrala egenskaper. \nEn central dimension av sociala medier - SNS - \nprojektet, och presentationen, tar sin början här .. \n\n”power differentials and identity markers” (Lykke, 2010)\n\nvi konstruerar oss själva, i intersektioner, i relationer, i makt -- genom vår vardag, i våra medier\n\nvi förväntas skapa oss själva - medier, speglar, mode, modifikationer, smink, biggest looser, plastikkirurgi, xenotransplantationer\n--- och medier som påverkar oss, och teknik som förändrar oss, implantat, cyborgen \n\nvad betyder det för unga att växa upp här? när kroppens gränser är flytande och förhandlingsbara, vi är mjukvara och utbytbara, där tatuering och piercing blivit ett mode? \n\n==> vad är det första vi frågar barn: vad heter du? hur gammal är du? vad skall du bli när du blir stor? Och i populärkulturen; vem är du? vem skall du bli? \n\nmen först lite bakgrund; projekten ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- här är det mkt ”makt” - mkt om utbildning - vilket i mkt är min identitet ... \n
- Varför skola? varför lära sig läsa/skriva? matematik? Vad är skolans syfte? \n\nDigitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på\n\nSkolan och världen utanför följer två olika sorters logik i relation till digitala medier. Både i användandet och i hur detta användande kan stödja individens lärande. Presentationen tar avstamp i ett pågående forskningsprojekt där ambitionen är att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat på en fördjupad förståelse för hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig. \n\nPå mitt sätt säga varför jag tycker ert arbete är så viktigt; \n\nMcFarlane: \nVarför fyller vi skolan med så mkt som inte har ngn eg. relevans - och varför premierar vi de som kan memorera detta?\n--> det centrala är inte så mkt vad som skall läras, utan strategierna för att lära (ett konstruktivistiskt perspektiv)\n--> examinationsformerna viktiga\n\n---------\n\nVarför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas. \n\n--> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är\n\nforskarens ”rätt”; att ställa frågor ... inte svara på frågan om utbildningsplattformen ... \n\nMats: lyfta på locket - pandoras ask?: vad släpper vi ut? -- inte minst: inte stänga locket om det är obekant, det som först visar sig\n--> var finns eleverna? \nlärandet · pedagogerna · administrationen · vårdnadshavare \n==> LÄGGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET PÅ EN KONKRET NIVÅ - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, FÖR ATT EG. STÖDJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?)\nMin bas: om mig - två projekt idag ... \n\nSyfte och innehåll [KK]\nVårt budskap på mässan sammanfattas i nedanstående text…\n\nVad kan/ska/bör vi lära av ungas nätkulturer och hur kommer det att påverka skola och lärarutbildning.\n\nNu är det dags att gå från att oroligt fråga vad man bör VETA om ungas IT-användande (för att kunna hantera problemen) – till att nyfiket fråga vad man kan LÄRA (för att tillvarata möjligheterna).\n\nHur gör de där ute?\nKan jag vara med i en nätgemenskap?\nHur vill unga lära sig?\n\nUTGÅNGSPUNKT i mitt projekt - men inte prata om det; kommer att lägga mig på en ”metanivå” - vad unga gör med medierna: kolla själv! Jag vill skapa ett reflekterande ramverk, ett sätt att se och förstå ungas villkor [jag är pedagog...]\n\n----------\n\nDigitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på\n\nSkolan och världen utanför följer två olika sorters logik i relation till digitala medier. Både i användandet och i hur detta användande kan stödja individens lärande. Presentationen tar avstamp i ett pågående forskningsprojekt där ambitionen är att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat på en fördjupad förståelse för hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig. \n\n\n\n\nVarför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas. \n\n--> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är\n\nforskarens ”rätt”; att ställa frågor ... inte svara på frågan om utbildningsplattformen ... \n\nMats: lyfta på locket - pandoras ask?: vad släpper vi ut? -- inte minst: inte stänga locket om det är obekant, det som först visar sig\n--> var finns eleverna? \nlärandet · pedagogerna · administrationen · vårdnadshavare \n==> LÄGGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET PÅ EN KONKRET NIVÅ - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, FÖR ATT EG. STÖDJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?)\nMin bas: om mig - två projekt idag ... \n\n
- \nVad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!]\n\npunkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2]\n\nobs: detta bygger på en människosyn! Barnet som kompetent - som aktivt skapande av EGEN mening. etc. \n\nKartan: något som måste erövras! \n\n--> vad är då redskap? \njfr penna: \npeta i örat\nberövar pennan sina kvaliteter\nberövar individen möjligheter\n\nmin pres:\n* redskap\n* digitala medier\n* digital kompetens\n* samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]\n\n\nInte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc. \nAppropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva! \n\nJag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren. \nLeda fram till människa – maskin – enhet – cyborg\n\nALLTMER KOMPLEXA REDSKAP! \n\nskolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats \n
- \nVad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!]\n\npunkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2]\n\nobs: detta bygger på en människosyn! Barnet som kompetent - som aktivt skapande av EGEN mening. etc. \n\nKartan: något som måste erövras! \n\n--> vad är då redskap? \njfr penna: \npeta i örat\nberövar pennan sina kvaliteter\nberövar individen möjligheter\n\nmin pres:\n* redskap\n* digitala medier\n* digital kompetens\n* samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]\n\n\nInte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc. \nAppropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva! \n\nJag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren. \nLeda fram till människa – maskin – enhet – cyborg\n\nALLTMER KOMPLEXA REDSKAP! \n\nskolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats \n
- \nVad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!]\n\npunkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2]\n\nobs: detta bygger på en människosyn! Barnet som kompetent - som aktivt skapande av EGEN mening. etc. \n\nKartan: något som måste erövras! \n\n--> vad är då redskap? \njfr penna: \npeta i örat\nberövar pennan sina kvaliteter\nberövar individen möjligheter\n\nmin pres:\n* redskap\n* digitala medier\n* digital kompetens\n* samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]\n\n\nInte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc. \nAppropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva! \n\nJag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren. \nLeda fram till människa – maskin – enhet – cyborg\n\nALLTMER KOMPLEXA REDSKAP! \n\nskolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats \n
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande\n\nMcLuhan: medier = kläder · elektricitet · bilen · radio · TV · etc. \n--> OBS inte protes i ngn medicinsk betydelse; så belastat med normer och värderingar om det normala, det acceptabla, etc. \n
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande\n\nplasticitet: \n* hård + mjukvara kan ändras [vilket inte är riktigt samma sak som att trimma en bil]\n* anpassa efter egna behov/önskemål [”användargenererat” som modebegrepp]\n* i utveckling; kan inte förutsägas\n* allt fler områden, allt fler tjänster\n* ökad mobilitet [mindre, lättare, mer ”komplexa” (skvader) ... + nätverk]\n\nTekniken är alltså inte endast ett externt redskap, utan även en funktion – eller protes/utbyggnad – som förändrar villkoren för människan på både en mental/kognitiv och en fysisk/kroppslig nivå. Digital teknik överskrider på detta sätt ett traditionellt dualistiskt, dikotomiskt, begripliggörande av världen och dess fenomen. Haraway (2003) använder begreppet ”natureculture” för att visa hur uppdelningen mellan natur och kultur, mellan biologi och teknik, inte längre är meningsbärande. Konsekvensen av detta är, tänker jag mig, att vi inte bara tar i anspråk ny teknik. Vi snarare använder tekniken och dess funktioner, för att ta i anspråk oss själva och vardagens utmaningar och behov (Hernwall, et.al. 2005). Tekniken blir därför ett redskap som gör det möjligt att se och förstå, men också att utmana oss själva. Vad betyder då detta, i relation till idén om digital kompetens?\n\n\nmed det: digital kompetens .. \n
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? \n\nBehövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... \n\nlärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]\n\nvarför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! \n==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska! \n
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? \n\nBehövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... \n\nlärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]\n\nvarför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! \n==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska! \n
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? \n\nBehövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... \n\nlärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]\n\nvarför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! \n==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska! \n
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? \n\nBehövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... \n\nlärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]\n\nvarför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! \n==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska! \n
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? \n\nBehövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... \n\nlärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]\n\nvarför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! \n==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska! \n
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? \n\nBehövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... \n\nlärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]\n\nvarför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! \n==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska! \n
- förväntningar, traditioner, normer, föreställningar\n\nClark - ”Natural-born cyborgs”\n\nVad är vi ”lämpade” att göra? \nHur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång)\n-> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser. \n
- förväntningar, traditioner, normer, föreställningar\n\nClark - ”Natural-born cyborgs”\n\nVad är vi ”lämpade” att göra? \nHur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång)\n-> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser. \n
- jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... \n\nJfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten! \n
- jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... \n\nJfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten! \n
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... \n\nTVn: sitter runt (som om de lyssnade på radio); åskådare (!); kan gömmas; pryds; etc. Men också att innehållet ofta var en upprepning av (och som fick mycket kritik i Röster i Radio och TV under 50 och 60-talet) av teater, radio, etc. \n\nMen också att tekniken styr hur innehållet ser ut. Jfr gårdagens livesändningar med dagens webb-kameror, eller “mobilen” -- den vår tids skvader (hare och tjäder)\n\nFrån TV-tittare, till dator-användare\n
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... \n\nUnder construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor\n--> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ... \n\nMEN; hur gå från att se nya möjligheter??? \n\nMen INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)\n
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... \n\nUnder construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor\n--> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ... \n\nMEN; hur gå från att se nya möjligheter??? \n\nMen INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)\n
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... \n\nUnder construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor\n--> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ... \n\nMEN; hur gå från att se nya möjligheter??? \n\nMen INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)\n
- inte passiv - aktiv\ninte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!\noriginal-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )\nsocial nätverk och relationer\n\n\n
- inte passiv - aktiv\ninte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!\noriginal-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )\nsocial nätverk och relationer\n\n\n
- inte passiv - aktiv\ninte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!\noriginal-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )\nsocial nätverk och relationer\n\n\n
- inte passiv - aktiv\ninte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!\noriginal-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )\nsocial nätverk och relationer\n\n\n
- inte passiv - aktiv\ninte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!\noriginal-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )\nsocial nätverk och relationer\n\n\n
- Texten har haft en dominerande ställning i skolans värld – även om andra medieformer har haft en stor kulturell/social betydelse (teatern som det finkulturella, bion som skräpkulturen). Istället för att fråga oss varför datorer, digitala media – eller rörlig bild – skall ha sin plats i skolan, kan vi vända på frågan: hur kan det komma sig att texten, ordet, alfabetet, boken, har haft en en så dominerande ställning under så lång tid? Inte minst efterkrigstiden har ju sett en rad medieformer. \nVarje medieform har inte bara krävt utan också skapat nya kompetenser, i relation till både produktion och reception/”användande”. \nTekniken/teknologin har sin betydelse i sin sociala praktik. Detta tror jag är en av hörnstenarna i en digital kompetens; att ha en förståelse för mediernas sociala konsekvenser.\nVilket inbegriper att relatera detta till sin egen situation, sina egna behov, etc. och kunna nyttja tekniken i relation till dessa behov. Med andra ord; Att ta tekniken i anspråk, att göra den till sin och relatera den till sin livssituation. \n\na.som en funktionalistisk kompetens (a nedan) ; vad som krävs för att tekniken skall fungera/individen skall kunna arbeta med tekniken. \nb.en humanistisk kompetens (b + c nedan); David Buckingham, m.fl.Nära ”bildnings”-begreppet/idealet (ty: Bildung). Att utveckla ett kritiskt förhållningssätt visavi digital media. Inte minst att vara medveten om de kulturella och sociala implikationerna av digital media; de är kulturella former. \n\nJfr: Vad ligger i en ”kompetens”, eller engelskans ”literacy”? Möjligt att se tre dimensioner. \na.materiell dimension (alfabet, syntax, programmering, medieproduktion, etc.)\nb.mental el. kognitiv dimension (tolka, förstå, hantera, använda, etc.)\nc.social dimension (konsekvenser, betydelser, etc.)\nBygger på att medier (som verktyg) är externa utbyggnader (jfr McLuhan) vilka resulterar i en gemensamt skapad och uppnådd intelligens, vilken i en mening alltså är extern/utanför subjektet/individen. Kompetens har här en social dimesion. \n\n
- Texten har haft en dominerande ställning i skolans värld – även om andra medieformer har haft en stor kulturell/social betydelse (teatern som det finkulturella, bion som skräpkulturen). Istället för att fråga oss varför datorer, digitala media – eller rörlig bild – skall ha sin plats i skolan, kan vi vända på frågan: hur kan det komma sig att texten, ordet, alfabetet, boken, har haft en en så dominerande ställning under så lång tid? Inte minst efterkrigstiden har ju sett en rad medieformer. \nVarje medieform har inte bara krävt utan också skapat nya kompetenser, i relation till både produktion och reception/”användande”. \nTekniken/teknologin har sin betydelse i sin sociala praktik. Detta tror jag är en av hörnstenarna i en digital kompetens; att ha en förståelse för mediernas sociala konsekvenser.\nVilket inbegriper att relatera detta till sin egen situation, sina egna behov, etc. och kunna nyttja tekniken i relation till dessa behov. Med andra ord; Att ta tekniken i anspråk, att göra den till sin och relatera den till sin livssituation. \n\na.som en funktionalistisk kompetens (a nedan) ; vad som krävs för att tekniken skall fungera/individen skall kunna arbeta med tekniken. \nb.en humanistisk kompetens (b + c nedan); David Buckingham, m.fl.Nära ”bildnings”-begreppet/idealet (ty: Bildung). Att utveckla ett kritiskt förhållningssätt visavi digital media. Inte minst att vara medveten om de kulturella och sociala implikationerna av digital media; de är kulturella former. \n\nJfr: Vad ligger i en ”kompetens”, eller engelskans ”literacy”? Möjligt att se tre dimensioner. \na.materiell dimension (alfabet, syntax, programmering, medieproduktion, etc.)\nb.mental el. kognitiv dimension (tolka, förstå, hantera, använda, etc.)\nc.social dimension (konsekvenser, betydelser, etc.)\nBygger på att medier (som verktyg) är externa utbyggnader (jfr McLuhan) vilka resulterar i en gemensamt skapad och uppnådd intelligens, vilken i en mening alltså är extern/utanför subjektet/individen. Kompetens har här en social dimesion. \n\n
- Pedró\nHur påverkar digital media: \n- utvecklandet av kognitiva färdigheter?\n- sociala värderingar och livsstil?\n- förväntningar på lärande (learning expectations)?\n- läromål? /educational achievements\n \n distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens\n allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum\n socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer\n inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? \n nya redskap ger andra sätt att lära andra saker\n kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt\n Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.\n lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc. \n
- Pedró\nHur påverkar digital media: \n- utvecklandet av kognitiva färdigheter?\n- sociala värderingar och livsstil?\n- förväntningar på lärande (learning expectations)?\n- läromål? /educational achievements\n \n distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens\n allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum\n socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer\n inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? \n nya redskap ger andra sätt att lära andra saker\n kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt\n Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.\n lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc. \n
- Pedró\nHur påverkar digital media: \n- utvecklandet av kognitiva färdigheter?\n- sociala värderingar och livsstil?\n- förväntningar på lärande (learning expectations)?\n- läromål? /educational achievements\n \n distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens\n allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum\n socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer\n inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? \n nya redskap ger andra sätt att lära andra saker\n kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt\n Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.\n lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc. \n
- Pedró\nHur påverkar digital media: \n- utvecklandet av kognitiva färdigheter?\n- sociala värderingar och livsstil?\n- förväntningar på lärande (learning expectations)?\n- läromål? /educational achievements\n \n distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens\n allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum\n socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer\n inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? \n nya redskap ger andra sätt att lära andra saker\n kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt\n Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.\n lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc. \n
- Pedró\nHur påverkar digital media: \n- utvecklandet av kognitiva färdigheter?\n- sociala värderingar och livsstil?\n- förväntningar på lärande (learning expectations)?\n- läromål? /educational achievements\n \n distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens\n allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum\n socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer\n inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? \n nya redskap ger andra sätt att lära andra saker\n kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt\n Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.\n lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc. \n
- Pedró\nHur påverkar digital media: \n- utvecklandet av kognitiva färdigheter?\n- sociala värderingar och livsstil?\n- förväntningar på lärande (learning expectations)?\n- läromål? /educational achievements\n \n distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens\n allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum\n socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer\n inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? \n nya redskap ger andra sätt att lära andra saker\n kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt\n Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.\n lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc. \n
- Pedró\nHur påverkar digital media: \n- utvecklandet av kognitiva färdigheter?\n- sociala värderingar och livsstil?\n- förväntningar på lärande (learning expectations)?\n- läromål? /educational achievements\n \n distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens\n allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum\n socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer\n inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? \n nya redskap ger andra sätt att lära andra saker\n kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt\n Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.\n lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc. \n
- många olika medier --> vidgat textbegrepp\n\nlärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) \n\nAtt INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. \nJfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! \n--> analfabetism + digitala klyftor ... \n\nGenom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt\n\nur detta tar mina nuvarande forskningsintressen form\n
- många olika medier --> vidgat textbegrepp\n\nlärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) \n\nAtt INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. \nJfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! \n--> analfabetism + digitala klyftor ... \n\nGenom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt\n\nur detta tar mina nuvarande forskningsintressen form\n
- många olika medier --> vidgat textbegrepp\n\nlärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) \n\nAtt INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. \nJfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! \n--> analfabetism + digitala klyftor ... \n\nGenom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt\n\nur detta tar mina nuvarande forskningsintressen form\n
- många olika medier --> vidgat textbegrepp\n\nlärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) \n\nAtt INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. \nJfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! \n--> analfabetism + digitala klyftor ... \n\nGenom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt\n\nur detta tar mina nuvarande forskningsintressen form\n
- många olika medier --> vidgat textbegrepp\n\nlärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) \n\nAtt INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. \nJfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! \n--> analfabetism + digitala klyftor ... \n\nGenom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt\n\nur detta tar mina nuvarande forskningsintressen form\n
- båda projekten innehåller en mediepedagogisk fas/implementering \n\npresentera de två projekten, samt sedan stanna upp vid ett ”resultat” från varje, för diskussion\n
- båda projekten innehåller en mediepedagogisk fas/implementering \n\npresentera de två projekten, samt sedan stanna upp vid ett ”resultat” från varje, för diskussion\n
- \n