Det finns en språklig färdighet som är oerhört viktig men som vi inte alltid undervisar explicit i, nämligen förmågan att lyssna. Många gånger tror jag att vi tänker att förmågan att lyssna utvecklas per automatik men lika lite som förmågan att läsa eller skriva sker automatiskt gör förmågan att lyssna det. Det krävs träning och det krävs att någon modellar och undervisar om hur man gör för att aktivt lyssna.
Vad innebär det att lyssna och hur kan vi utveckla våra elevers förmåga att lyssna? Hur kan vi göra lyssnandet nödvändigt och hur kan vi uppmuntra aktivt och lyhört lyssnande? Det tar jag upp i denna presentation.
Det finns en språklig färdighet som är oerhört viktig men som vi inte alltid undervisar explicit i, nämligen förmågan att lyssna. Många gånger tror jag att vi tänker att förmågan att lyssna utvecklas per automatik men lika lite som förmågan att läsa eller skriva sker automatiskt gör förmågan att lyssna det. Det krävs träning och det krävs att någon modellar och undervisar om hur man gör för att aktivt lyssna.
Vad innebär det att lyssna och hur kan vi utveckla våra elevers förmåga att lyssna? Hur kan vi göra lyssnandet nödvändigt och hur kan vi uppmuntra aktivt och lyhört lyssnande? Det tar jag upp i denna presentation.
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbeteMalinspplugg
En Power Point för att inspirera och motivera kring utvecklingsarbetet som väntar under läsåret i Hultsfreds kommun. Tar bl.a. kooperativt lärande som hjälp för att inspirera till elevaktiva övningar.
SKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshareMalinspplugg
Träff 2 av 5 för nyanställda i kommunen. Utbildning kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi pratar stöttning vilket kommer vara återkommande i träffarna. Idag med fokus på tala och lyssna.
Första träffen av 3 för fritidsnätverket i kommunen där vi jobbar med fortsättningsarbetet kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Samtidigt kopplar vi till den nya reviderade läroplanen.
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_basAnna Kaya
Kanske ska du prata om detta för dina kollegor? Här finns lite ”textbilder” att låna om du vill.
Mer info om vad språk- & kunskapsutvecklande arbetssätt är och en del boktips finns här:
korta.nu/sprakutvecklande-arbetssatt
Hälsningar Anna Kaya
Föreläsning med professor Nihad Bunar: "Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering". Föreläsningen spelades in i Farsta, Stockholm, den 16 september 2015 och kan ses via följande länk:
http://www.andrasprak.su.se/om-oss/aktuellt/nyanl%C3%A4nda-och-l%C3%A4rande-inspelad-f%C3%B6rel%C3%A4sning-1.248543
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbeteMalinspplugg
En Power Point för att inspirera och motivera kring utvecklingsarbetet som väntar under läsåret i Hultsfreds kommun. Tar bl.a. kooperativt lärande som hjälp för att inspirera till elevaktiva övningar.
SKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshareMalinspplugg
Träff 2 av 5 för nyanställda i kommunen. Utbildning kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi pratar stöttning vilket kommer vara återkommande i träffarna. Idag med fokus på tala och lyssna.
Första träffen av 3 för fritidsnätverket i kommunen där vi jobbar med fortsättningsarbetet kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Samtidigt kopplar vi till den nya reviderade läroplanen.
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_basAnna Kaya
Kanske ska du prata om detta för dina kollegor? Här finns lite ”textbilder” att låna om du vill.
Mer info om vad språk- & kunskapsutvecklande arbetssätt är och en del boktips finns här:
korta.nu/sprakutvecklande-arbetssatt
Hälsningar Anna Kaya
Föreläsning med professor Nihad Bunar: "Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering". Föreläsningen spelades in i Farsta, Stockholm, den 16 september 2015 och kan ses via följande länk:
http://www.andrasprak.su.se/om-oss/aktuellt/nyanl%C3%A4nda-och-l%C3%A4rande-inspelad-f%C3%B6rel%C3%A4sning-1.248543
Ann-Christin Forsberg, språk-, läs- och
skrivutvecklare, Piteå
Piteås femåriga utvecklingsarbete kring
”att skriva sig till läsning” har utifrån ett
”datorprojekt med fokus på skrivandet”
utvecklats till ett arbete med tankar kring
lärande och multimodallitet under mottot
”Meningsfullt, Viktigt och på Riktigt”
Ann-Christin Forsberg berättar om utvecklingsarbetets
design. Du får exempel
på hur stöd till lärare som vill jobba med
att skriva sig till läsning kan utformas.
Hon berättar om handledning, kollegiesamtal,
utbildningsdagar och litteraturläsning.
Dessutom får du några praktiska
tips och exempel från klassrummen.
En presentation hur jag har jobbat med Lgr 11, big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3. Det finns flera länkar till olika sidor på ulricaelisson.se
Workshop om sambedömning av elevtexter med Monica Lindvall och Maria Rydell på Symposium 2015:
http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/formativ-och-summativ-bed%C3%B6mning-av-elevtexter-inom-sfi-och-grundl%C3%A4ggande-vuxenutbildning-1.231436
2. Att skriva sig till läsning
Ett lustfyllt lärande som stärker barnens självkänsla.
Med lärplattan/datorn som verktyg lär sig eleverna att läsa genom
att skriva.
Lgr11
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och
skriva.
3. Varför
Möjligheter för varje enskild elev att
• Ha en meningsfull kommunikation.
• Utveckla sitt samspel och sin språkutveckling i dialog med
andra.
• Utgå från sin egen erfarenhet.
• Vara delaktig i sitt eget lärande och få tillit till sin egen förmåga.
• Oavsett motorisk utveckling kunna producera innehållsrika
texter.
4. Mål
• Att införa digitala verktyg som en naturlig del i elevernas skriv-
och läsinlärning, för att på så sätt öka måluppfyllelsen.
• Att skapa lärmiljöer som stimulerar olika inlärningsstilar.
• Att medvetet träna fin- och grovmotorik för att få en läsbar
handstil.
• Att eleverna känner motivation, nyfikenhet och lust att lära.
5. Förhållningssätt
Ett positivt, lösningsinriktat förhållningssätt som bygger på det som
fungerar är en viktig del i Att skriva sig till läsning. När eleverna
känner att de lyckas stärks självkänslan.
Redan från första början är det viktigt med samspelet framför
lärplattan/datorn. Ett sätt att bygga en trygg relation är att behålla
samma par under en längre tid. För att underlätta samarbetet och
skrivandet kan arbetsuppgifterna utgå ifrån att eleverna skriver ”åt
varandra”.
6. Motorisk träning
Mål år 3 - handstil och skriva på dator
• Finmotork
• Grovmotorik
”Handstil har inget med skriv- och berättarförmåga att
göra. Att forma bokstäver är en praktisk färdighet som
alla bör och kan lära sig behärska, en färdighet som går
att öva precis som man kan öva upp sin fingerfärdighet
på många andra sätt”.
Erica Lövgren i boken Med datorn som skrivverktyg.
28. Lgr11
Övergripande mål
• Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och
nyanserat sätt.
• Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och
tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
• Kan använda modern teknik som ett verktyg för
kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
29. Syfte
• Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man
formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och
genom skilda medier.
• Eleverna ska få utveckla sin förmåga att skapa och bearbeta
texter enskilt och tillsammans med andra.
30. Centralt innehåll åk 1-3
• Skapande texter där ord och bild samspelar.
• Handstil och skriva på dator.
• Språkets struktur …. Stavningsregler för vanligt förekommande
ord i elevnära texter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en
berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp
och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Magiska dörren
35. Lär eleverna
• Öppna skrivprogram / app
• Skriva datum och namn längst upp
• Stor/liten bokstav
• Ångra - Byta rad – Radera
• Flytta markören med piltangenten
• Två händer
• Mellanrum
• Spara
• Skriva ut från dator / maila från iPad
36. Upplägg vid skrivtillfälle
• Gemensam genomgång - Modella gärna vid tavlan.
• Eleverna samtalar i par om vad de ska skriva.
• Några skriver – ”Jag skriver det du säger”, några illustrerar.
• Pedagogen stöttar skrivandet, innehållet inte stavningen.
• Eleven läser sin text för pedagogen, vid spökskrift är pedagogen
sekreterare och skriver ”översättning” under elevens text.
• Efterarbete, ringa in bokstäver du kan, i ditt namn, ringa in ord du kan läsa,
räkna bokstäver, ringa in versaler, ringa in veckans bokstav, läs för
skrivarkompisen.
• Skriv ut texten, klipp ut och montera tillsammans med illustrationen.
• Läs upp berättelsen för klassen eller annan grupp – Upphängning.
37. Att tänka på
• Skrivarpar (socialt i starten, sen nivå)
• Arbeta med samarbetet och turtagningen.
• Försök skapa skrivuppgifter där eleverna har gemensamma
erfarenheter – ger ett gemensamt engagemang.
38. Information till föräldrar
• Ingen stor grej
• Berätta
• Film på föräldramöte
Att lära sig läsa och skriva med datorn som verktyg
39. Omvärlden
Facebook
• Att skriva sig till läsning
• iPads i förskola och skola
Twitter
• @ithelene
Bloggar
• www.skola.sundsvall.se/visol
• www.skola.sundsvall.se/net21
• www.ithelene.wordpress.com