Workshop om språkutvecklande arbetssätt

1. Mitt
språkutvecklande
klassrum
Hanna Stehagen
Nässjö
3 november 2014

2. Om språk och lärande
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära
förknippade. Genom rikliga möjligheter att
samtala, läsa och skriva ska varje elev få
utveckla sina möjligheter att kommunicera och
därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Lgr
11, kap 1, s 9)

3. Föreläsningens innehåll
Varför måste jag arbeta språkutvecklande i
skolans alla ämnen?
Hur tänker jag språkutvecklande?
Hur kan jag göra i praktiken?

4. Varför språkutvecklande
undervisning?

5. Vårt uppdrag enligt Lgr 11 och
Lgy 11
Skolan ska ansvara för att varje elev efter
genomgången grundskola kan använda det
svenska språket i tal och skrift på ett rikt och
nyanserat sätt (Lgr 11, Kap 2.2, s. 13)
Det svenska språket ska befästas genom
undervisningen i många av skolans ämnen. (Lgy
11, Kap 1, s. 5)

6. Varför språkutvecklande
undervisning?
”De olika skolformernas läroplaner är skrivna
med utgångspunkt i det faktum att språket
spelar en central roll i arbetet med att ge alla
elever förutsättningar att utvecklas så långt
som möjligt .” (Skolverket, Få syn på språket,
2012)

7. Kursplaneförmågorna

8. Förmågorna i kunskapskraven
Eleven har goda kunskaper om
historiska förhållanden, skeenden och
gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra
utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om orsaker
till och konsekvenser av
samhällsförändringar och människors
levnadsvillkor och handlingar, samt om
Förintelsen och andra folkmord.
(Historia år 9, Kunskapskrav C)
Eleven har grundläggande kunskaper
om evolutionsteorin och andra
biologiska sammanhang och visar det
genom att ge exempel och beskriva
dessa med viss användning av
biologins begrepp, modeller och teorier.
(Biologi år 9, Kunskapskrav E)
Eleven kan även ge välutvecklade
omdömen om eget och andras
musicerande och ge förslag som kan
leda till att det musikaliska arbetet
utvecklas. Eleven kan föra
välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om musikens olika
funktioner och vilken betydelse den har
och historiskt har haft för individer och
samhällen. (Musik år 9, Kunskapskrav
A)

9. Så varför egentligen?
“Utan ett explicit fokus på språket kommer barn
från vissa miljöer att fortsätta vara gynnade
medan andra missgynnas vad gäller lärande,
bedömning och stöd hemifrån, vilket gynnar de
uppenbara ojämlikheter som finns idag." (Mary
Schleppegrell, Language of schooling, 2004)

10. ”Skolans språk är ingens
modersmål”
Barn kommer till skolan med olika förutsättningar:
10000 ord i sitt ordförråd eller inga alls
1000 lästimmar* eller inga alls
Ju lägre upp i åren desto högre språkliga krav pga
vetenskaplighet. Därför stöter många elever på patrull i
högstadiet och gymnasiet.
* Källa: Adams (1990) Beginning to read. Thinking and learning about print. A summary.

11. Lågpresterande vs
högpresterande elever
Rose och
Martin, 2013

12. Numrera följande instruktion. Var ska man börja och hur
ska man fortsätta för att det ska bli ett spöke som går att
hänga upp? Arbeta i par.
___ Rita ögon och mun och dekorera spöket.
___ Trä tråden genom nålen.
___ Dra sedan tråden genom spökets huvud.
___ Rita en cirkel ungefär lika stort som pappret är brett.
___ Tryck fast pingisbollen med häftmassan.
___ Gör en ögla och fäst tråden genom att göra en dubbelknut.
___ Häng upp spöket på en lämplig plats.
___ Klipp ut cirkeln.
___ När pappret är torrt, ta bort det från flaskan.
___ Sätt lite häftmassa runt flaskans öppning
___ Doppa pappret i bunken med vattnet.
___ Lägg det blöta pappret över pingisbollen. Zic-Zac, Samona Utbildning,
2011

13. Inte helt lätt…
1. Rita en cirkel ungefär lika stort som pappret är brett.
2. Klipp ut cirkeln.
3. Sätt lite häftmassa runt flaskans öppning
4. Tryck fast pingisbollen med häftmassan.
5. Doppa pappret i bunken med vattnet.
6. Lägg det blöta pappret över pingisbollen.
7. När pappret är torrt, ta bort det från flaskan.
8. Rita ögon och mun och dekorera spöket.
9. Trä tråden genom nålen.
10. Dra sedan tråden genom spökets huvud.
11. Gör en ögla och fäst tråden genom att göra en dubbelknut.
12 Häng upp spöket på en lämplig plats.

14. Hur tänker jag
språkutvecklande?

15. Det sociokulturella perspektivet
• Förkunskaper
• Interaktion – elevaktivitet
• Språket är vårt främsta verktyg för lärande –
dialogen viktig!
• Imitation – Mäster – lärling
• Modellering
• Stöttning

16. Läraren som brobyggare
Konkret
tänkande/
Konkret
språk/
elevens
värld
”Att hugga ner träd”
”Jättemånga
människor var utan
mat”
Abstrakt
tänkande/
abstrakt
språk/
textens
värld/uppgif
ten
”Skogsavverkning”
”Massvält”
Foto:
www.flickr.com/photos/alicebartlett/25807
17395

17. Utan ämnesspråk ingen
skolframgång
Skolspråket utvecklas inte automatiskt utan
kräver explicit undervisning i skolans alla ämnen.
Utan ett fungerande språk blir det svårt att
inhämta kunskaper, resonera kring den, bearbeta
den, använda den i nya sammanhang och
kommunicera det man lärt.
Vi bedömer våra elever efter deras språkliga
förmåga att kommunicera sina kunskaper i våra
respektive ämnen.

18. Vad är språkutvecklande
undervisning?
Enligt Meltzer och Hamann (2005) bör en lärare…
Utgå från elevernas förkunskaper.
Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna
interagera kring texter.
Tillåta hög elevaktivitet på lektionerna.
Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och
skriva inom olika texttyper i olika ämnen.
Integrera tala, lyssna, skriva och läsa i alla ämnen, skapa
förståelse för olika texters struktur och språkliga drag samt
uppmärksamma ordförrådet.

19. Skolans basgenrer

20. Typisk ”skoltext”
”Hattarnas och mössornas helt olika åsikter
ledde till ständiga diskussioner i riksdagen.
Oenigheten medförde att styret av landet blev
svagt. Det ryktades om risk för inbördeskrig så
en stark ledare efterfrågades. Dessutom
fruktade adeln de europeiska
jämställdhetsidealen och stödde därför Gustav
III. Ytterligare en orsak var den ekonomiska
krisen i landet pga krigen.”

21. Vilken genre och hur vet vi
det?
På lika villkor
Tycker du att tjejers och killars levnadsvillkor i dagens samhälle är lika?
Lever vi alla med samma villkor och kan förvänta oss samma saker utav
livet? Det tycker inte jag.
Mitt första argument för detta är att det oftast är fler män än kvinnor, som
blir VD/ chefer på företag. Män har även högre löner än vad kvinnor har.
Varför är det på detta vis? Vi får ju alla samma utbildning och samma
chans att prestera. Forskning har dock visat att kvinnor oftast får bättre
avgångsbetyg än män, men ändå är det sällan vi ser en kvinna som är en
VD. Detta visar ju på att det är något som är fel och att kvinnor och män
eller tjejer och killar inte är lika jämt ställa. Men var någonstans är det
problemet ligger? Kan det ha något att göra med det samhälle vi en gång
hade? Där kvinnor inte fick gå ut och jobba för att de skulle stanna hemma
och tvätta, laga mat och ta hand om familjen. Där kvinnor inte fick vara
politisk aktiv eller ens få rösta. Där män tyckte att de var bättre än kvinnor
och var det starkare könet. Jag trodde att vi år 2014 hade kommit ifrån
denna uråldriga samhällsstruktur. På många sätt har vi eftersom kvinnor
idag t.ex. får lov att arbeta och rösta, men man märker ju som sagt ändå
att där finns en viss skillnad när det gäller löner och arbetsuppgifter.

22. Den argumenterande texten
Syfte
Uppbyggnad
Språkliga drag
Att med hjälp av
argument övertyga
läsaren/lyssnaren om
sin åsikt eller
övertala någon att
något är på ett visst
sätt.
• Inledning
• Tes
• Ett antal
argument
• Uppmaning
med
upprepning
och/eller
förstärkning
av tes
• Generella och abstrakta
deltagare: Tjejer, killar,
män, kvinnor,
gärningsmannen och
samhällsstruktur
• Mentala, verbala och
relationella processer
• Evaluerande språk: Ren
idioti, det är fel
• Omständigheter:
Sambandsord som
uttrycker orsak, tid,
spaltar upp idéer
• Tempus: Presens
• Retoriska frågor

23. Cykeln för undervisning och
lärande

24. I praktiken
Förförståelse

25. Tema: Tankar om framtiden (sve,hi,sh)
Tänk dig samhället om 50 år. Vad är det för samhälle vi kommer att
leva och bo i, tänker du? Hur kommer det se ut?
Idag får du i uppgift att sätta dig in i denna hisnande tanke om
framtiden en stund. Du ska bara kort skriva ner hur du tänker, för att
sedan diskutera dina tankar med några kamrater.
Lektionsmål: Ni ska diskutera era tankar om framtiden i grupp.
Språkmål: Du redogör för dina tankar om framtiden samt förklarar och
motiverar varför du tänker som du gör.
Frågeställningar att besvara: Hur tänker du dig vår framtid? Hur tror
du det ser det ut om 50 år? Vilka nya möjligheter kommer att finnas?
Vilka hot och problem?

26. Tema: Hur talar vi?
Diskussion i svenska 1 om språklig variation:
• Varför tror du man talar olika inom ett och
samma språk?
• Varför tror du att du talar som du gör?
• Vilka personer har påverkat ditt sätt tala?
• Hur tror du andra tänker om ditt sätt att tala?
• Har du någon gång upplevt att du blivit negativt
eller positivt bemött pga ditt sätt att tala?
Berätta!

27. Efter diskussionen …
Vad tyckte du var mest intressant i dagens diskussion?

28. I praktiken
Stöttning

29. Lektions- och språkmål
Tydliga mål och instruktioner ger eleverna den
känsla av kontroll de behöver för att lärprocessen
ska fungera (Gärdenfors, 2010).
Lektionsmål: Ni ska förstå vad som orsakade den
franska revolutionen och visa detta genom att
kunna …
Språkmål: … redogöra för och resonera kring
orsakerna.

30. Bedömningsmatriser
Ur Skolverkets
Bedömningsaspekter
Resonemang: Vad
orsakade den
franska
revolutionen?
1. Enkla och till
viss del
underbyggda
resonemang (ur
kunskapskraven)
2. Utvecklade och relativt
väl underbyggda/
välutvecklade och väl
underbyggda resonemang
(ur kunskapskraven)
Hur många led
resonerar eleven i?
Resonemangen
består av korta
konstateranden: A
leder till B , därför att
(resonemang i ett
led)
Långa resonemang som
innehåller
sambandsorden/nyckelorden
”därför att”, ”detta ledde till
exempel till” ”på grund av”
och ”eftersom” (flera led)
I vilken omfattning
konkretiserar eleven
sitt resonemang?
Resonemangen är
otydliga och allmänt
hållna
Resonemangen innehåller
konkretiseringar som görs
med hjälp av exempel,
detaljer, jämförelser i tid och
rum samt
konsekvensbeskrivningar
med stöd i egna erfarenheter
Se Skolverkets
Bedömningsaspekter

31. Skrivmallar
Vilka orsaker ligger bakom den franska revolutionen?
Jag vill förklara vilka orsaker som gjorde att den franska
revolutionen uppstod. Jag menar att följande händelser orsakade
den, nämligen
att………………………………………………………………………….
Först ………………………………………………………………………
Därefter…………………………………………………………………...
Sedan……………………………………………………………………..
Detta ledde exempelvis till att ……………………………………….
som i sin tur orsakade
…………………………………………………………
Därför anser jag att ……………………………………….....................
orsakade franska revolutionen, eftersom……………………………….

32. VÖL-schema

33. Tankekartor

34. Explicita instruktioner
Lektionsmål: Lyssna på ett radioprogram ”Berättelser om
jordens undergång” ur Vetenskapsradion Forum P1 (10
min) 27 januari 2014 och lära om dystopierna och dess
utveckling
Språkmål: kunna lyssna efter specifik information samt
sammanställa informationen skriftligt i ett referat.
Vilka faktorer ligger bakom dystopiernas popularitet och
attraktionskraft enligt Jerry Määttä?
Hur har dystopierna utvecklats enligt Määttä?
Vilka stilistiska drag utmärker dystopierna enligt Määttä? Tycker du
det stämmer in på de texter vi har läst?
Hur ska dystopierna tolkas enligt Määttä?

35. Forts. explicita instruktioner
Före ditt lyssnande:
1. Läs igenom frågeställningarna.
2. Fundera på vad du vet om ämnet redan. Skriv ner det du vet.
3. Fundera över vilket syfte du har med ditt lyssnande. Ska du ta reda på en
speciell information? Ska du sammanfatta det som sägs?
Under ditt lyssnande:
4. Lyssna specifikt efter intervjuarens frågor till Jerry Määttä.
5. Anteckna stödord för Määttäs svar på frågorna.
6. Lyssna på programmet en gång till och komplettera dina stödord.
7. Finns det ord och begrepp du inte förstår? Skriv ner och sök efter
betydelsen på nätet eller be din lärare om hjälp.

36. Forts. explicita instruktioner
Efter ditt lyssnande:
7. Jämför och diskutera dina anteckningar/svar med en kompis.
8. Skriv tillsammans ett referat utifrån era svar på frågeställningarna.
Förslag på goda formuleringar att använda sig av i referatet:
Määttä menar att dystopiernas popularitet och attraktionskraft beror på att
........................................................................................................
Enligt Määttä har dystopierna förändrats i det att de .............................
De stilistiska drag som enligt Määttä är typiska för dystopierna är ........
Jag anser att dessa drag också stämmer överens/inte stämmer överens med
de dystopier vi har läst. Ett exempel är romanen X ....................................
Määttä menar att dystopierna kan tolkas som .....................................

37. Venndiagram
Venndiagrammet visualiserar likheter och skillnader mellan
fenomen, processer, händelser eller arter/personer:

38. I praktiken
Modellering

39. Reciprok undervisning

40. Reciprok undervisning (Palinscar och
Brown, 1984)
Att förutspå – Genre/texttyp, innehåll och språk utifrån
titlar, underrubriker, bilder och grafik i texten.
Att ställa frågor på texten – När, vem, var, hur, vad och
varför.
Att reda ut oklarheter – Ord och begrepp,
meningsbyggnad, uppbyggnad, värderingar, syfte,
tema/budskap, avsändare, röster
Att sammanfatta – ta ut relevant information och
organisera den i t ex text, tankekartor och grafiska
modeller.

41. Att aktivera förförståelse i fysik
Lektionsmål: Förstå betydelsen av solenergi samt förstå hur
solenergins kretslopp ser ut i naturen
Språkmål: Kunna förklara samt redogöra för betydelsen av solenergi
samt solenergins kretslopp.

42. Att förutspå
Språkmål: Reflektera över
omslagsbilden och utifrån bilden
formulera sina tankar och hypoteser
om bokens innehåll i tal och skrift.

43. Talmall
När jag studerar bilden känner jag …………………………………
Jag tror att personen på bilden är.....................................................och
är ........ år gammal.
Detta tror jag därför.............................................................
Jag ser även .......................................................................
Jag tänker att han står där, eftersom ..................................
Jag tror att han har ............................................................
Sedan tror jag att ...............................................................

44. Vi testar: Att förutspå

45. Vi testar: Att förutspå

46. Vi testar: VÖL-schema
Att diskutera:
1. Vilka svårigheter kan finnas i texten?
2. Vad behövs göras i undervisningen för att texten ska bli
begriplig?
3. Hur kan man bedöma deras förståelse?

47. Textkopplingar
Tankens
mosaik, 2003

48. Lektionsexempel: Kommunismens
terror
Mål: Att förstå hur kritiken mot kommunismen
kommer till uttryck i Karin Boyes Kallocain.
Vad vet du om kommunismen?
(Text-världen- koppling)
Varför tror du filmen heter Kommunismens
terror och vad kan den tänkas handla om?
Genomgång av film utifrån nyckelord 
Avslutande kortskrivning:
Vad tyckte du vad mest intressant i film?
Vad lärde du dig?

49. Vi testar att göra textkopplingar
1. Hanna modellerar Fanny och Alexander (1982)
2. Prova själva: Pojkarna (2011)
Text  själv (egna erfarenheter, minnen)
Text  världen (omvärldskunskap, allmänmänskliga dilemman)
Text  text (texter man läst tidigare)
”När jag läste detta blev jag påmind om/tänkte jag på ….”

50. Mitt språkutvecklande klassrum
Stöttning
Ämneskunskap
Ämnesspråk
• Öppna frågeställningar
• Brainstorming - begrepp
• Associationsövningar -
Förförståelse Modellering
bilder
• Muntligt/vardagsbegrepp
• Gruppdiskussioner
• Kortskrivningar
• Gruppaktiviteter
• Lektions- och språkmål
• Matriser
• Elevexempel
• Nyckelbegrepp
• Grafiska modeller
• Genremedvetenhet
• Explicita instruktioner
• Läsförståelsestrategier
• Textkopplingar
• Skrivmallar
• Modelltexter

51. Tack!
Hanna Stehagen
Lärare i svenska och sva för 7-9 och gymnasiet.
Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och
språkutvecklande undervisning (2014)
Twitter: @stehagen
Blogg: hannalar.blogspot.se
Mail: h.stehagen@gmail.com