Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?Andreas Bergh
Slides från presentation av rapporten "Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?" i Fores projekt Hela Staden. Mer info här: https://fores.se/hela-staden-del-2/
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Staffan Lindström
Av David Ljung
Ur inledningen:
Tillväxtekonomiernas snabba framsteg innebär att spelreglerna på den
globala marknaden skrivs om. Inte minst växer Kina nu fram som en
alltmer dominerande aktör i världsekonomin.
Det finns en bred enighet om att utvecklingen i Kina påverkar
jobbförutsättningarna i omvärlden. Hur denna påverkan ser ut råder det dock delade meningar om. Spännvidden i debatten är stor. Å ena sidan hävdas det att ”Kina tar våra jobb”. Å andra sidan betonas det i stället att ”Kina räddar våra jobb”.
Ambitionen med denna rapport är inte att fälla något avgörande domslut om vad som är rätt eller fel. Syftet är i stället att på ett strukturerat sätt försöka måla en nyanserad bild av hur det snabbt framväxande Kina inverkar på arbetsmarknaden i Sverige och övriga Europa. Vilka är hoten och möjligheterna? Var och hur kan arbetstillfällen förloras? Var och hur kan nya jobb i stället komma till? Hur ser plus- och minussidorna ut?
Kina har varit i rubrikerna under sommaren, med börsras i Shanghai och devalvering av valutan. Hur står det egentligen till med världens största land och näst största ekonomi?
Sedan några år tillbaka är Kina i färd med att skifta tillväxtstrategi, från en modell som vilat på stora utländska direktinvesteringar och varuexport, till en ny modell som bygger på egna investeringar för innovation som källa till tillväxt och inhemsk konsumtion som drivkraft för efterfrågan. Intentionerna finns uttryckta i rapporten China 2030. Building a Modern, Harmonious and Creative High Income Society, som utarbetats gemensamt av Världsbanken och den kinesiska regeringens utredningstjänst DRC (2012).
I vilken grad Kina lyckas genomföra denna ombalansering har stor inverkan på den globala ekonomi – och för Sveriges utsikter på de internationella marknaderna. Det finns anledning att titta närmare på den kinesiska utvecklingen.
Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?Andreas Bergh
Slides från presentation av rapporten "Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?" i Fores projekt Hela Staden. Mer info här: https://fores.se/hela-staden-del-2/
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Staffan Lindström
Av David Ljung
Ur inledningen:
Tillväxtekonomiernas snabba framsteg innebär att spelreglerna på den
globala marknaden skrivs om. Inte minst växer Kina nu fram som en
alltmer dominerande aktör i världsekonomin.
Det finns en bred enighet om att utvecklingen i Kina påverkar
jobbförutsättningarna i omvärlden. Hur denna påverkan ser ut råder det dock delade meningar om. Spännvidden i debatten är stor. Å ena sidan hävdas det att ”Kina tar våra jobb”. Å andra sidan betonas det i stället att ”Kina räddar våra jobb”.
Ambitionen med denna rapport är inte att fälla något avgörande domslut om vad som är rätt eller fel. Syftet är i stället att på ett strukturerat sätt försöka måla en nyanserad bild av hur det snabbt framväxande Kina inverkar på arbetsmarknaden i Sverige och övriga Europa. Vilka är hoten och möjligheterna? Var och hur kan arbetstillfällen förloras? Var och hur kan nya jobb i stället komma till? Hur ser plus- och minussidorna ut?
Kina har varit i rubrikerna under sommaren, med börsras i Shanghai och devalvering av valutan. Hur står det egentligen till med världens största land och näst största ekonomi?
Sedan några år tillbaka är Kina i färd med att skifta tillväxtstrategi, från en modell som vilat på stora utländska direktinvesteringar och varuexport, till en ny modell som bygger på egna investeringar för innovation som källa till tillväxt och inhemsk konsumtion som drivkraft för efterfrågan. Intentionerna finns uttryckta i rapporten China 2030. Building a Modern, Harmonious and Creative High Income Society, som utarbetats gemensamt av Världsbanken och den kinesiska regeringens utredningstjänst DRC (2012).
I vilken grad Kina lyckas genomföra denna ombalansering har stor inverkan på den globala ekonomi – och för Sveriges utsikter på de internationella marknaderna. Det finns anledning att titta närmare på den kinesiska utvecklingen.
Försvarsindustrin i Europa bantades rejält efter det kalla krigets slut.
Efter att den hämtat sig under stora delar av 00-talet ledde den ekonomiska
krisen till att den återigen sattes under hård press.
Samtidigt har omvärlden blivit mer orolig igen. Konflikterna i Syrien,
Irak och särskilt Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget. Kriget
finns plötsligt på tröskeln till EU.
Därmed har debatten om försvarsindustrin nått ett vägskäl. Det står
och väger. Olika krafter drar åt olika håll.
Å ena sidan menar vissa att försvarskapaciteten i Sverige och övriga
EU är för låg givet de nya förutsättningarna. Det talas om att försvaret
och försvarsindustrin måste stärkas samt om att det europeiska försvarsindustriella
samarbetet behöver öka.
Å andra sidan anser andra att försvaret och försvarsindustrin i stället
bör minskas ytterligare. Det talas om vikten av ett bredare säkerhetspolitiskt
synsätt med fokus på konfliktförebyggande civila insatser
snarare än krigsmateriel. Det talas om att begränsa den vapenexport
som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter.
Vid detta vägskäl är det högst relevant att ställa sig frågan vart den
försvarsindustriella utvecklingen – i EU och specifikt i Sverige – egentligen
är på väg. Kan vi på ungefär 10 års sikt förvänta oss en större eller
mindre försvarsindustri? Kommer den att vara annorlunda? I så fall hur?
Vilka blir konsekvenserna på arbetsmarknaden? Kommer försvarsindustrin
att generera intressanta framtidsjobb, eller kommer den snarare
att lämna ett tomrum av förlorade arbetstillfällen?
Syftet med denna rapport är inte att ge glasklara svar på alla frågor,
utan snarare att ge en kort och enkel bakgrund till de omständigheter
och trender som svaren skulle kunna utgå från. Til syvende og sidst är det
alltid svårt att försöka förutsäga framtiden.
På sin väg mot den avslutande summeringen tar
av David Ljung
Sysselsättningseffekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA
Inledning
Sedan 1,5 år tillbaka pågår förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA: Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP).
Syftet är att främja handeln genom att sänka tullar, ta bort handelshinder som beror på skillnader i regler/standarder samt ömsesidigt öppna upp den offentliga upphandlingen. Om avtalet blev verklighet skulle det bli det största i sitt slag i världen.
Debatten om avtalet är polariserad. EU-kommissionen, som förhandlar för europeisk del, räknar med att avtalet skulle bli en rejäl ekonomisk vitamin- injektion på båda sidor Atlanten. Detta är en bild som bl.a. delas av många företag och företagsorganisationer. Andra aktörer tror på mindre goda eko nomiska konsekvenser. De pekar i stället på risker för sänkta miljökrav, oschysst konkurrens via social dumpning eller begränsningar i det demokra tiska beslutsfattandet.
Även när det specifikt gäller jobben går meningarna isär. Förespråkarna ser framför sig fler jobb, en god löneutveckling och en dynamik där jobbekva tionen i de flesta branscher blir positiv. Skeptikerna talar i stället om neutrala eller negativa jobbeffekter där lönerna pressas och flera branscher i ökad transatlantisk konkurrens får problem.
Syftet med denna korta rapport är att lite närmare analysera jobbaspekten. Hur bör man i generella termer resonera när det gäller sambanden mellan frihandel och jobb? Hur kan man mer specifikt förvänta sig att TTIP skulle påverka europeisk och svensk arbetsmarknad? Hur skulle plus och minus i jobbkalkylen se ut? Vore ett avtal av detta slag ett sätt att pressa ner arbets lösheten?
Att studera jobbeffekter av ökad frihandel är svårt. Att hitta rätt i förutsägelser om vad just TTIP skulle innebära är dessutom en extra hård nöt att knäcka. Tanken med rapporten är därför inte att ge några skarpa svar, utan att mer allmänt försöka guida den som i detta avseende vill se in i framtiden.
- En starkare ekonomisk politik är nödvändig.
Ur Sammanfattningen
Är det möjligt att nå en arbetslöshet under fyra procent? Socialdemokratins arbetslöshetsmål är att ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar dock arbetslösheten år 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i
Tjeckien. För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare cirka 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på cirka 270 000 personer.
I denna rapport argumenteras för att detta kan vara möjligt. Men det förutsätter en förändrad ekonomisk politik.
A presentation held by Sandro Scocco, chief economist at the think thank Global Utmaning (Global Challenge) at the seminar "Makten över skatten" on the 14th of November 2013.
Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...losverige
Vi kan inte nå full sysselsättning förrän vi radikalt lyckas öka sysselsättningen för utrikes födda i allmänhet, och för nyanlända i synnerhet. Om detta är de flesta överens. Åsikterna kring hur denna utmaning ska tacklas går dock isär.
Den senaste tiden har präglats av en diskussion där problematiken framstår som ganska okomplicerad och lika för alla. Olika kombinationer av lägre löner, otryggare anställningsvillkor, villkorade uppehållstillstånd och beskurna etableringsstöd har presenterats som lösningar.
I rapporten I skuggan av hög arbetslöshet – Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering, som är en rapport till LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik, fördjupar sig LO-utredaren Ulrika Vedin i frågan om etablering. Vad som framkommer är att verkligheten, som så ofta, är mer komplex än vad den allmänna debatten ger sken av. Etablering är ingen ”quick fix”.
En föreläsning om tillväxt och tjänstesektorn av Sandro Scocco, programchef på Global Utmaning, vid Socialdemokraternas kriskommissions konferens på Rönneberga den 14 januari 2011
rapport av Anders Nilsson
Ur inledningen:
Det händer mycket i världsekonomin nu – stora, hastiga förlopp vars konsekvenser är svåra att förutse. Variablerna har sedan några månader tillbaka börjat spreta vilt (därav de många diagrammen i denna rapport). Det är som ett urverk där fjädern spänts för hårt, en spärrhake har släppt och kugghjulen går loss i spinn. Man kunde hoppas att Baruch Spinoza ännu levde och var urmakare i stället för linsslipare; här måste man nämligen se delarna och helheten på en gång. Läget kan snabbt bli instabilt med okontrollerade krisreaktioner.
Man kan inte utesluta att vi befinner oss i inledningen till en omstörtande omstrukturering av den globala ekonomin och dess institutioner. Men inget är givet. Osäkerheten är fundamental.
I boken "Åter till full sysselsättning" (Tiden debatt 2012) argumenterar förbundsekonomen på Handels Stefan Carlén och utredaren och författaren Christer Persson för en mer aktiv finanspolitik i syfte att motverka arbetslösheten. Presentationen hölls på Arena Idés ekonomiska råds seminarium den 14 januari 2013 då också Socialdemokraternas gruppsekreterare Emma Lennartsson deltog.
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhetStaffan Lindström
Av Cecilia Dalman Eek
Ur inledningen:
Frågan om befolkning, avfolkning och demografisk utveckling har stått i centrum för Socialdemokratisk debatt och politik ända sedan mellankrigstidens arbetslöshet och sociala misär. Låg nativitet skapade oro för en med tiden allt mer åldrande befolkning och de försörjningsproblem det skulle medföra för samhället som helhet. Makarna Myrdal skrev boken Kris i befolkningsfrågan i en tid när barnafödandet var lågt och hälsoläget allvarligt. Makarna menade att om fruktsamheten skulle fortsätta minska ”så skulle vi i slutet av 1970‑talet ha nästan dubbelt så många åldringar i förhållande till individer i de arbetsföra åldrarna som nu (1934)”. Deras förslag för att öka barnafödandet var en bred social och ekonomisk välfärdspolitik som skulle skapa trygghet så att barnfamiljer vågade tro på framtiden för sig och sina barn. Socialdemokraterna mötte krisen och den sociala misären med en politik för socialt acceptabla bostäder med subventionerade hyror, barnbidrag, skollunch, arbete för både kvinnor och män och pedagogisk barnomsorg. På tio år fick politiken gott resultat. Från år 1935 ökade fertiliteten från 1,8 till 2,7 barn per kvinna.
Makarna Myrdal skrev i ett samhällsklimat där rasismen var manifest. Den idag obegripliga termen ”rashygien” var en etablerad vetenskap på europeiska lärosäten. Bland makarna Myrdals förslag fanns i första hand politiska förslag för vad vi idag kallar generell välfärd, men också sådant som idag är omöjligt att ens tänka sig. De har fått välförtjänt kritik för det och den här rapporten tar bestämt avstånd från den sortens teoretiserande runt befolkning. Det som ändå förenar deras tid med vår, är insikten att befolkningsförändringar kräver offensiv politik för generell välfärd.
Försvarsindustrin i Europa bantades rejält efter det kalla krigets slut.
Efter att den hämtat sig under stora delar av 00-talet ledde den ekonomiska
krisen till att den återigen sattes under hård press.
Samtidigt har omvärlden blivit mer orolig igen. Konflikterna i Syrien,
Irak och särskilt Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget. Kriget
finns plötsligt på tröskeln till EU.
Därmed har debatten om försvarsindustrin nått ett vägskäl. Det står
och väger. Olika krafter drar åt olika håll.
Å ena sidan menar vissa att försvarskapaciteten i Sverige och övriga
EU är för låg givet de nya förutsättningarna. Det talas om att försvaret
och försvarsindustrin måste stärkas samt om att det europeiska försvarsindustriella
samarbetet behöver öka.
Å andra sidan anser andra att försvaret och försvarsindustrin i stället
bör minskas ytterligare. Det talas om vikten av ett bredare säkerhetspolitiskt
synsätt med fokus på konfliktförebyggande civila insatser
snarare än krigsmateriel. Det talas om att begränsa den vapenexport
som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter.
Vid detta vägskäl är det högst relevant att ställa sig frågan vart den
försvarsindustriella utvecklingen – i EU och specifikt i Sverige – egentligen
är på väg. Kan vi på ungefär 10 års sikt förvänta oss en större eller
mindre försvarsindustri? Kommer den att vara annorlunda? I så fall hur?
Vilka blir konsekvenserna på arbetsmarknaden? Kommer försvarsindustrin
att generera intressanta framtidsjobb, eller kommer den snarare
att lämna ett tomrum av förlorade arbetstillfällen?
Syftet med denna rapport är inte att ge glasklara svar på alla frågor,
utan snarare att ge en kort och enkel bakgrund till de omständigheter
och trender som svaren skulle kunna utgå från. Til syvende og sidst är det
alltid svårt att försöka förutsäga framtiden.
På sin väg mot den avslutande summeringen tar
av David Ljung
Sysselsättningseffekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA
Inledning
Sedan 1,5 år tillbaka pågår förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA: Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP).
Syftet är att främja handeln genom att sänka tullar, ta bort handelshinder som beror på skillnader i regler/standarder samt ömsesidigt öppna upp den offentliga upphandlingen. Om avtalet blev verklighet skulle det bli det största i sitt slag i världen.
Debatten om avtalet är polariserad. EU-kommissionen, som förhandlar för europeisk del, räknar med att avtalet skulle bli en rejäl ekonomisk vitamin- injektion på båda sidor Atlanten. Detta är en bild som bl.a. delas av många företag och företagsorganisationer. Andra aktörer tror på mindre goda eko nomiska konsekvenser. De pekar i stället på risker för sänkta miljökrav, oschysst konkurrens via social dumpning eller begränsningar i det demokra tiska beslutsfattandet.
Även när det specifikt gäller jobben går meningarna isär. Förespråkarna ser framför sig fler jobb, en god löneutveckling och en dynamik där jobbekva tionen i de flesta branscher blir positiv. Skeptikerna talar i stället om neutrala eller negativa jobbeffekter där lönerna pressas och flera branscher i ökad transatlantisk konkurrens får problem.
Syftet med denna korta rapport är att lite närmare analysera jobbaspekten. Hur bör man i generella termer resonera när det gäller sambanden mellan frihandel och jobb? Hur kan man mer specifikt förvänta sig att TTIP skulle påverka europeisk och svensk arbetsmarknad? Hur skulle plus och minus i jobbkalkylen se ut? Vore ett avtal av detta slag ett sätt att pressa ner arbets lösheten?
Att studera jobbeffekter av ökad frihandel är svårt. Att hitta rätt i förutsägelser om vad just TTIP skulle innebära är dessutom en extra hård nöt att knäcka. Tanken med rapporten är därför inte att ge några skarpa svar, utan att mer allmänt försöka guida den som i detta avseende vill se in i framtiden.
- En starkare ekonomisk politik är nödvändig.
Ur Sammanfattningen
Är det möjligt att nå en arbetslöshet under fyra procent? Socialdemokratins arbetslöshetsmål är att ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar dock arbetslösheten år 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i
Tjeckien. För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare cirka 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på cirka 270 000 personer.
I denna rapport argumenteras för att detta kan vara möjligt. Men det förutsätter en förändrad ekonomisk politik.
A presentation held by Sandro Scocco, chief economist at the think thank Global Utmaning (Global Challenge) at the seminar "Makten över skatten" on the 14th of November 2013.
Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...losverige
Vi kan inte nå full sysselsättning förrän vi radikalt lyckas öka sysselsättningen för utrikes födda i allmänhet, och för nyanlända i synnerhet. Om detta är de flesta överens. Åsikterna kring hur denna utmaning ska tacklas går dock isär.
Den senaste tiden har präglats av en diskussion där problematiken framstår som ganska okomplicerad och lika för alla. Olika kombinationer av lägre löner, otryggare anställningsvillkor, villkorade uppehållstillstånd och beskurna etableringsstöd har presenterats som lösningar.
I rapporten I skuggan av hög arbetslöshet – Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering, som är en rapport till LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik, fördjupar sig LO-utredaren Ulrika Vedin i frågan om etablering. Vad som framkommer är att verkligheten, som så ofta, är mer komplex än vad den allmänna debatten ger sken av. Etablering är ingen ”quick fix”.
En föreläsning om tillväxt och tjänstesektorn av Sandro Scocco, programchef på Global Utmaning, vid Socialdemokraternas kriskommissions konferens på Rönneberga den 14 januari 2011
rapport av Anders Nilsson
Ur inledningen:
Det händer mycket i världsekonomin nu – stora, hastiga förlopp vars konsekvenser är svåra att förutse. Variablerna har sedan några månader tillbaka börjat spreta vilt (därav de många diagrammen i denna rapport). Det är som ett urverk där fjädern spänts för hårt, en spärrhake har släppt och kugghjulen går loss i spinn. Man kunde hoppas att Baruch Spinoza ännu levde och var urmakare i stället för linsslipare; här måste man nämligen se delarna och helheten på en gång. Läget kan snabbt bli instabilt med okontrollerade krisreaktioner.
Man kan inte utesluta att vi befinner oss i inledningen till en omstörtande omstrukturering av den globala ekonomin och dess institutioner. Men inget är givet. Osäkerheten är fundamental.
I boken "Åter till full sysselsättning" (Tiden debatt 2012) argumenterar förbundsekonomen på Handels Stefan Carlén och utredaren och författaren Christer Persson för en mer aktiv finanspolitik i syfte att motverka arbetslösheten. Presentationen hölls på Arena Idés ekonomiska råds seminarium den 14 januari 2013 då också Socialdemokraternas gruppsekreterare Emma Lennartsson deltog.
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhetStaffan Lindström
Av Cecilia Dalman Eek
Ur inledningen:
Frågan om befolkning, avfolkning och demografisk utveckling har stått i centrum för Socialdemokratisk debatt och politik ända sedan mellankrigstidens arbetslöshet och sociala misär. Låg nativitet skapade oro för en med tiden allt mer åldrande befolkning och de försörjningsproblem det skulle medföra för samhället som helhet. Makarna Myrdal skrev boken Kris i befolkningsfrågan i en tid när barnafödandet var lågt och hälsoläget allvarligt. Makarna menade att om fruktsamheten skulle fortsätta minska ”så skulle vi i slutet av 1970‑talet ha nästan dubbelt så många åldringar i förhållande till individer i de arbetsföra åldrarna som nu (1934)”. Deras förslag för att öka barnafödandet var en bred social och ekonomisk välfärdspolitik som skulle skapa trygghet så att barnfamiljer vågade tro på framtiden för sig och sina barn. Socialdemokraterna mötte krisen och den sociala misären med en politik för socialt acceptabla bostäder med subventionerade hyror, barnbidrag, skollunch, arbete för både kvinnor och män och pedagogisk barnomsorg. På tio år fick politiken gott resultat. Från år 1935 ökade fertiliteten från 1,8 till 2,7 barn per kvinna.
Makarna Myrdal skrev i ett samhällsklimat där rasismen var manifest. Den idag obegripliga termen ”rashygien” var en etablerad vetenskap på europeiska lärosäten. Bland makarna Myrdals förslag fanns i första hand politiska förslag för vad vi idag kallar generell välfärd, men också sådant som idag är omöjligt att ens tänka sig. De har fått välförtjänt kritik för det och den här rapporten tar bestämt avstånd från den sortens teoretiserande runt befolkning. Det som ändå förenar deras tid med vår, är insikten att befolkningsförändringar kräver offensiv politik för generell välfärd.
Den lättlästa versionen av Visionen hur ett solidariskt land kan eliminera fattigdom samtidigt som en aktiv regionalpolitik etableras.
Specifikt kan man definiera basinkomst för invånare i glesbygdskommunerna i Norrlands inland. Läs mer här om hur vi kan bli en humanistisk stormakt.
Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo...JensRundberg1
Peo Hansens presentation på Kullar & Klang 21 juli 2022.
https://www.youtube.com/watch?v=xAIAl6NgC4Y
I dag pratar vi pengar. Lyssna på Peo Hansen som reder ut begreppen kring hur staten gör när den spenderar sin krona. Han förklarar varför denna kunskap är helt avgörande om det ska bli politiskt möjligt att satsa på klimatomställning, välfärd, äldreomsorg, glesbygd, flyktingmottagande, bostadsbyggande och en rad andra områden som under decennier få stå tillbaka.
Mer om Peo Hansen och hans nya bok på Linköpings universitets hemsida: https://liu.se/nyhet/ny-bok-visar-hur.... Du kan också lyssna på ett samtal mellan Peo Hansen och Johan Ehrenberg på denna ETC-sida: Peo Hansen: Full sysselsättning, klimatomställning – allt går att göra - https://www.etc.se/ekonomi/peo-hansen...
För vidare studier: En samling länkar till texter och videos om MMT finns här: https://www.okej.nu/mmt-links
A presentation held by Sandro Scocco, Global Challenge and Lars-Fredrik Andersson, Umeå University at the seminar "Vad gör rika med sina pengar?" on the 24th of Januari 2013.
Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)Andreas Bergh
Slides till föredraget "Framtidens ekonomi: stabilitet, stagnation eller...?" som hölls av Andreas Bergh på Palaestra i Lund den 19 sept 2023 i regi av Filosoficirkeln.
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Andreas Bergh
Denna bok har föredragits på Ekonomidagarna vid Lunds universitet, Lunds filosoficirkel, Centerstudenter, Sydsvenska handelskammaren samt ett nätverk för kommunpolitiker i Östergötland (med mera)
Föreläsning (20 minuter plus diskussion) under rubriken Är det traditionella universitetet kostnadseffektivt? på Fysiografiska sällskapet i Lund i maj 2018
Presentation at Ideon 2018, Visioning the future https://via.tt.se/pressmeddelande/pressinbjudan-till-visioning-the-future-den-31-maj?publisherId=1951692&releaseId=2712975
Slides for my presentation on Hayekian Welfare States on the summer course "Libertad económica" (http://www.uimp.es/agenda-link.html?id_actividad=62NL&anyaca=2015-16 )
3. En (mycket) förenklad bild av svensk
ekonomisk utveckling
1870-1970: Fantastiskt bra
1970-1995: De misslyckade
experimentens tid
1995 - ?: Helt okej igen
4. Runt 1840 var Sverige fattigt (40% av
Storbritanniens BNP/capita)
Svält och missväxt 1868 och 1869, andra länder
gav bistånd till Sverige
Sverige var en gång relativt fattigt
5. Sverige som framgångsland
• 1870-1970: Sverige blev världens 4e rikaste land
• Standardförklaringar: Exportdriven tillväxt (skog,
malm), inga krig.
• Standardförklaringarna stämmer dåligt, både för
Sverige och andra länder.
7. Sverige som framgångsland,
del 2
• De gyllene tillväxtåren skapade också världens
kanske mest jämlika land!
• Vår egen historia visar att tillväxt och jämlikhet kan
kombinieras
8. Hur förklara den svenska
jämlikheten?
• Med jämlikt avses låg spridning i årlig fördelning
av disponibla inkomster
• Steg 1: När blev Sverige jämlikt?
• Steg 2: Vad säger den länderjämförande
forskningen om orsaker till låg inkomstspridning?
9. När blev Sverige jämlikt?
Roine and Waldenström
(2008):
study top income shares
1903 to 2004, conclude that
most of the decrease takes
place before the expansion
of the welfare state,
Bentzel (1952)
Lee (1989), Gini for land value
1805 to 1921.
notes a continuous decrease from
0.70 to 0.58.
10. Om Sverige blev (relativt)
jämlikt före 1970-talet…
…kan ett antal tänkbara förklaringar uteslutas:
• progressiva skatter,
• höga skatter,
• socialtjänstlagen,
• LAS, MBL och andra arbetsmarknadsregleringar
• kan inte vara huvudförklaringar!
11. Att förklara jämlikheten:
Bättre kandidater:
• Skiftesreformer i jordbruket
• Sparbanksrörelsen
• Folkskolestadgan
• Tidiga kollektivavtal, konstruktiva fackföreningar
• Grundskolereformen på 1950-talet
• 1910-talets socialförsäkringar
• ...?
• Resursjämlikhet!
• OBS: Förmögenhetsfördelningen mer ojämn.
Kapitalistiska dynastier?
13. Real GDP per capita
(USA 1970 = 100; OECD)
0
50
100
150
200
250
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
USA
Swe
EU15
14. Varför halkade Sverige efter?
• Makroekonomisk politik (devalveringar,
subventioner)
• Välfärdspolitik (svaga arbetsincitament)
• Skattepolitik (svaga arbetsincitament,
skatteplanering)
• Arbetsmarknadspolitiken (insiders & outsiders,
lönebildning)
• Rådande institutioner klarade inte av ett ökat behov
av anpassning och flexibilitet
15. Internationellt intresse
• Kritik från bla ledarsidan på Wall Street Journal
• Försvar från Ingvar Carlsson i Washington Post 1990:
• ”The Swedish model doesn’t need fixing”
• Omedelbart följt av arbetslöshet, stoppaket,
regeringskris, valförlust, och värsta depressionen sedan
30-talet.
16. Många spådde en dyster framtid för
Sverige...
•Ingen politiker vågar avreglera för ökad
konkurrenskraft
•Ingen politiker vågar berätta att ATP
kommer att kollapsa
•Lärarkåren kommer inte att acceptera
skolpeng
•Entreprenadupphandlingar är ”bra i teorin”
men kan inte få ”väsentlig praktisk
betydelse”
•Offentlig sektor kan inte rationaliseras så att
budgetunderskottet får ”rimliga
proportioner”
17. Sweden:
From Capitalist Success to Welfare-State
Sclerosis
by Peter Stein
Cato Policy Analysis No. 160 (10 sept, 1991)
Snower, Dennis J. 1993. "The Future of the
Welfare State." The Economic Journal
103:700-717.
18. 90-talskrisen
• Öppen arbetslöshet från 1.5% 1990 till 8.2%
1993. Plus ett enormt batteri av ams-åtgärder.
• Offentliga utgifter 73% av BNP 1993 (!),
• Budgetunderskott på drygt 200 miljarder
(>10% av BNP)
• Negativ tillväxt 1991, 1992 och 1993.
19. Välfärdsstatens kritiker såg ut att få rätt...
•men
•välfärdsstaten överlevde,
•de höga skatterna överlevde,
•och tillväxten återvände
0
10
20
30
40
50
60
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
År
Procent
Sverige
OECD
EU15
Taxes/GDP 1970-2003
?
20. Tillväxt efter 90-talskrisen i
Sverige, USA och EU15
2,02,52,5Real BNI per capita
2,02,22,6Real BNP per capita
EU15USASve
Snitt, 1995-2004[1]
[1] Källa: Konjunkturinstitutet, konjunkturläget augusti 2005. GNI is the preferable measure of livingstandard, as it
measures the incomes of the persons in the country.
23. • Är Sverige en humla?
• Under 80- och 90-talet ökade genomförde
Sverige kraftigare liberaliseringar än nästan alla
jämförbara länder
• Nästan alltid i samförstånd över blockgränsen
• Nästan alltid efter oerhört grundliga offentliga
utredningar
• bör främja ekonomisk utveckling, och
förmodligen öka inkomstspridningen.
• Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst?
Hur var det möjligt?
29. Bergh, Nilsson, Waldenström (2012):
"Blir vi sjuka av inkomstskillnader?",
Studentlitteratur
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
78
78.5
79
79.5
80
80.5
.28 .3 .32 .34 .36 .38
Gini ( 2003 )
Life expectancy and inequality in
Sweden
30. Cancer and income inequality in
Sweden
Beräkningar med hjälp av data från SCB (2011) och Socialstyrelsen (2011)
Bergh, Nilsson, Waldenström (2012):
"Blir vi sjuka av inkomstskillnader?",
Studentlitteratur
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
GävleborgVästernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
600700800900
1000
.28 .3 .32 .34 .36 .38
Gini (2003)
33. Hur problematisk är den ökande
ojämlikheten?
• Svårt att veta
• Normativ fråga
• Saknar (relevant) statistik
34. Disponibla inkomster per konsumtionsenhet 1995-2013 (data från
SCB) omgjorda till ett index där 100 motsvarar decil 5 år 1995
Är detta
samma
människor
varje år?
35. Hur illa är det att
inkomstskillnaderna ökar?
Det beror på
skälet till att de
ökar – och det
vet vi
förvånansvärt
lite om.
37. Dynamiska fördelningsmått
• Ginikoefficienten är tillgänglig, används (och begrips?) av bade
journalister och politiker
• Ger dock ‘bara’ en ögonblicksbild av fördelningen av disponibla
årsinkomster
• Ur många normativa perspektiv är även dynamik intressant
• Ex: Av de som var fattiga för 5 år sedan har x procent lämnat
fattigdom idag.
• Ex: X procent av befolkningen hade 2014 en materiell standard
som översteg den deras föräldrar hade vid samma ålder
• Uppåtrörlighet mellan generationer ökar välbefinnande (även
efter kontroll för inkomst och hälsa)
• Nikolaev, B. and A. Burns (2014). "Intergenerational mobility and subjective
well-being—Evidence from the general social survey." Journal of Behavioral
and Experimental Economics 53: 82-96.
38. Sammansättningseffekter
• Inte lika kända som Gini-koefficienten
• Exempel: Konjunkturinstitutets Specialstudie 47:
Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga
finanserna
• Andel utomeuropeiskt födda i befolkningen ökar
från 10 till 20 procent.
• Den ändrade demografiska sammansättningen
gör (cet.par) att arbetslösheten stiger till över 9
procent 2030 (jämfört med 7,2 procent 2015).
42. Vilken BNP-utveckling är
relevant?
• Ex: Antag att befolkningen i land A växer från 2
till 3:
• (200, 200) -> (220, 220, 100)
• BNP har ökat 35%
• BNP/capita har fallit 20%
• BNP/A-född har ökat 10%
43. Clemens, Michael A. and Lant Pritchett. 2008. "Income Per Natural: Measuring
Development for People Rather Than Places." Population and Development
Review 34(3):395-434. doi: 10.1111/j.1728-4457.2008.00230.x.
“It is easy to learn the average income of a
resident of El Salvador or Albania. But
there is no systematic source of information
on the average income of a Salvadoran or
Albanian.”
Skillnad i BNP/född och BNP/invånare:
Bermuda -6%
Sverige +0,3%
Kenya +10%
Jamaica +81%
44. Implikationer även för regionala
klyftor?
Ex: Hur förhåller sig
arbetslösheten för
födda i Kristianstad till
dito för boende i Kristianstad?
45. Sammanfattning
• Behov av dynamiska mått
• Hantera sammansättningseffekter
• Hantera migration
• Mäta välfärd för människor snarare än platser?