Seminarium kring studien "Entreprenörskap och inkomstjämlikhet" av Ratioforskarna Daniel Halvarsson, Martin Korpi, Karl Wennberg

1. Click to edit Master subtitle style

2. Upplägg i dag
Presentation av studie Daniel Halvarsson & Karl Wennberg
Kommentar Jesper Roine
Paneldiskussion med parternas analys Anna-Karin Hatt & Martin Linder
Paneldiskussion med politisk analys Amanda Sokolnicki & Lina Stenberg
Diskussion Samtliga

3. Entreprenörskap och
inkomstjämlikhet
Daniel Halvarsson, Martin Korpi, Karl Wennberg
Journal of Economic Behaviour & Organization (2018)
Ekonomisk debatt (2018)

4. Två växande fenomen
• Ökande ojämlikhet…
• Ökande entreprenörskap…
Relaterade eller ej?

5. • Högproduktiva (och risktoleranta) individer söker sig
hellre till företagande än anställning
 Ökande inkomstspridning genom att toppinkomsterna ökar
• Många nya företag startas av dem som inte kan hitta
anställning, s.k. nödvändighetsföretagare
 Ökande inkomstspridning genom att de lägre
inkomsterna ökar
Entreprenörskapets olika förutsättningar

6. • Tidigare studier: entreprenörer har i genomsnitt lägre
inkomster än jämförbara anställda…
• …men större spridning (ett fåtal blir rika!)
• Olika typer av företagare:
Egenföretagare (EF)
Företagare i aktiebolag (AEF)
Bidrar dessa grupper av företagare till inkomstspridningen i
arbetsstyrkan generellt, hur mycket, och hur?
Forskningsfrågor

7. • Arbetskraften i Sverige ålder 25 - 64 år, ca 3.7 milj.
• Aktiva företagare som heltidssysselsättning
• Egenföretagare (EF) i form av enskild firma eller handelsbolag
(125 000 EF motsvarar 3.3% av arbetskraften)
• Företagare i eget aktiebolag (AEF) (93 000 AEF motsvarar 2.5%
av arbetskraften)
• Inkomst i form av lön + kapitalinkomster (känslighetsanalys med
disponibel inkomst )
SCB
Dataunderlag

8. 0.5
1.5
2.5
3.5
2005 2013
P90/P50
Löntagare EF AEF
Inkomstnivåer och inkomstspridning
2005 2013
Löntagare 245 317 282 749
AEF 348 065 390 965
EF 172 865 186 126
0.5
1.5
2.5
3.5
4.5
5.5
6.5
7.5
2005 2013
P50/P10
Löntagare EF AEF
Gini: -2.8 % (2005-2013)

9. • Vilka bakgrundsvariabler förklarar detta?
− Ålder, Kön, Ursprung, Utbildning, Erfarenhet, Familjesituation,
Region, Sektor.
Bidrag till ojämlikhet (100%) från EF och AEF
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
GE(-1) GE(0) GE(1) GE(2)
2013
EF AEF
+35%
(2005-2013)

10. • Delar upp inkomstojämlikheten mellan grupper eller inkomstslag
𝐼 𝑊 = 𝐼 𝑊𝐿 + 𝐼 𝑊𝐸𝐹 + 𝐼(𝑊𝐴𝐸𝐹)
• Regressionsanalys på individuella inkomster (Mincer)
𝑊𝐿 = 𝑎 + 𝑏𝑋 + 𝑐𝑌
𝑊𝐸𝐹 = 𝑎 + 𝑏𝑋 + 𝑐𝑌
𝑊𝐴𝐸𝐹 = 𝑎 + 𝑏𝑋 + 𝑐𝑌
• Förenliga genom s.k. regressionsbaserad uppdelning.
- Kombination av två modeller
Analys

11. • Av Ålder, Kön, Ursprung, Utbildning, Erfarenhet, Familjesituation, Region,
Sektor…
• …pekar resultaten framförallt mot betydelsen av Utbildning, Ålder och Kön
• Ett ytterligare utbildningsår översätts till 24 tkr för löntagare, jämfört med
7 tkr för EF och 31 tkr för AF.
• I termer av bidrag till ojämlikheten översätts detta till 4.9 % av
ojämlikheten för löntagare, jämfört med 0.2 % för EF och 2.7 % AEF.
Resultat

12. • Entreprenörskap bidrar till inkomstojämlikhet, främst genom att andelen
låginkomstentreprenörer ökat.
- Implikationer för arbetsmarknads-/näringslivspolitik?
- Skattelagstiftning?
- Socialförsäkringar?
• Avkastningen på utbildning bland EF är förhållandevis låg jämfört med
både löntagare och AF.
- Liknar andra länder, men lägre nivåer för Sverige.
- Trots “startup-hypen” ökar inte andelen högutbildade entreprenörer nänmvärt
• Ekonomisk framgång för entreprenörer tycks styras av andra faktorer än
formellt humankapital.
Slutsatser

13. Jesper Roine
Professor, Handelshögskolan

14. Utveckling av Gini-koefficienten sedan 1990-talet
(Disponibla inkomster per k.e., med och utan realiserade kapitalvinster)
0,20
0,22
0,24
0,26
0,28
0,30
0,32
0,34
1991 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
Gini-koefficient (inkl kapitalvinst)
Gini-koefficient (exkl kapitalvinst)

15. Relativ ökning av inkomstskillnader i olika delar av fördelningen, för faktor-,
respektive disponibla inkomster, Sverige 1991-2016 (1995=100)
90
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
230
1991 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Gini (faktor) Topp 5% (faktor) Topp 1% (faktor) Topp 5% - Topp 1% (faktor)
Gini (disp ink) P80/P20 (disp ink) P90/P10 (disp ink) P99/P50 (disp ink)
Topp 5% (disp ink) Topp 1% (disp ink) Topp 5 % - Topp 1% (disp ink)

16. Varför har inkomstskillnaderna i Sverige ökat?
• Inkomstskillnaderna har ökat på grund av att
1. Befolknings- och hushållssammansättning har förändrats
på ett sätt som ökat inkomstskillnaderna
2. Låginkomsttagarnas andel har minskat främst som en
funktion av lägre nivåer på transfereringar
3. Toppinkomsttagarnas andel har ökat främst som funktion
av ökade kapitalinkomster
Men det är viktigt att skilja på olika toppgrupper och ta
mobilitet med i beskrivningen…
4. Utvecklingen drivs INTE av lönespridning och ökad
avkastning på utbildning i spåren av teknologisk
utveckling och globalisering (en huvudförklaring i USA
och i den internationella debatten)

17. Lönespridning är inte en förklaring i Sverige
(speciellt inte de senaste 15 åren)
0.00%
5.00%
10.00%
15.00%
20.00%
25.00%
30.00%
35.00%
40.00%
educa
on
<
9
years
educa
on
=
9
(10)years
high
school,m
ax11
years
high
school,12
years
collage/universitym
ax3
years
collage/university,3
yearsorm
ore
Ph.D./research
educa
on
Wage increases by education 2003-2013

18. Varför är kopplingen till entreprenörskap så viktig?
• Viktigt att förstå varför inkomstskillnader ser ut som de gör. Vilken
är kopplingen till de underliggande ekonomiska aktiviteterna?
• Generellt sett önskvärt att skillnader kommer från ”rätt” källor
(arbete, utbildning, risktagande, företagande, etc.)
• Teknisk utveckling och globalisering uppenbart viktiga även i
Sverige. Varför syns så lite i lönespridningen? Kanske det kan
förklaras av entreprenörer?
• …egenföretagande ≠ entreprenörskap

19. Några frågor/kommentarer till studien
• Egenföretagarinkomster är potentiellt (sannolikt) mer volatila än
löner. Kan effekten av egenförtagande i upprepade tvärsnitt
”överdriva” på inkomstskillnader?
• Hur ska man se på företags ”livscykel” i analysen. (Startår; lån;
ingen lön; uppbyggnadsfas; följt av framgång och ev. ”exit”)
• Hur ska man se på företagare med så låga inkomster att de
uppenbart inte är vad personen ”lever på” (trots att det är
individens huvudsakliga inkomstkälla)? Har ni prövat att
exkludera dessa? Vad händer i 𝛼 = −1 fallet?

20. Click to edit Master subtitle style

21. Paneldiskussion
Anna-Karin Hatt, vd Almega
Martin Linder, förbundsordförande
Unionen

22. Paneldiskussion
Amanda Sokolnicki, bitr. politisk
redaktör DN
Lina Stenberg, ledarskribent Arbetet

23. Click to edit Master subtitle style