Download to read offline
More Related Content
Similar to Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering
Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering
- 1. 1 I skuggan avhög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin
- 2. Utrikes födda,upp till 10år i Sverige; 8% Utrikes födda,minst 10 år i Sverige; 12% Inrikes födda,två utrikes födda föräldrar;3% Inrikes födda,en inrikes född förälder; 7%Inrikes födda,två inrikes födda föräldrar;70% 2 Den svenska befolkningen 2013 Andel, båda könen, 20-64 år Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 2013
- 3. Utrikes födda,upp till 10år i Sverige; 8% Utrikes födda,minst 10 år i Sverige; 12% Inrikes födda,två utrikes födda föräldrar;3% Inrikes födda,en inrikes född förälder; 7%Inrikes födda,två inrikes födda föräldrar;70% 3 De grupper som står i fokus i rapporten Andel, båda könen, 20-64 år Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 2013 • Förgymnasial utbildning: 24 % • Eftergymnasial utbildning: 47 % • Upp till 39 år: 68 % • 50 år eller äldre: 10 % • Förgymnasial utbildning: 19 % • Eftergymnasial utbildning: 37 % • Upp till 39 år: 32 % • 50 år eller äldre: 41 % • Förgymnasial utbildning: 10 % • Eftergymnasial utbildning: 43 % • Upp till 39 år: 43 % • 50 år eller äldre: 33 %
- 4. Rasism ochrasistiska föreställningar som en integrerad del av centrala institutioner som präglar individer, organisationer och samhälle: … å ena sidan en rad olika former av diskriminering, marginalisering, utestängning eller problematisering och å andra sidan fördomsfulla och stereotypa åsikter, attityder och ideologier (van Dijk 2005, s 115). Likhet inom gruppen betonas på bekostnad av likhet mellan grupper, olikhet mellan grupper betonas på bekostnad av olikhet inom grupper. Den etniska gruppens historia hamnar i förgrunden, medan vardagslivets möten med samhälleliga institutioner, arbetsmarknad och media hamnar i bakgrunden (Hertzberg 2006, s 183). Rasifiering riktar blicken mot processer och att något görs – viktigt för hur rasistiskt grundad diskriminering kan motverkas: Om det är något som görs, måste man ställa sig frågan hur går detta till, genom vilka aktörer och med vilka konsekvenser för individ och samhälle? (Molina 2005, s 96). 4 Rasism och rasifiering – viktiga ingångar för att nå förändring
- 5. Invandrarkvinnors förhållandetill arbetsmarknaden har länge har getts en annan tolkningsram än den som gäller för män och kvinnor med svensk bakgrund: Det är kulturen som anses styra invandrarkvinnors liv och arbete. Det riskerar att förlägga problemet med exkludering och marginalisering på arbetsmarknaden hos invandrarkvinnorna själva, inte i rasifieringsprocesser eller för den delen, hos arbetsgivare som anställer eller i svag efterfrågan på arbetskraft. Genom att koppla invandrarkvinnors låga sysselsättningsnivå i Sverige till ett (problematiskt) kulturbetingat beteende som kvinnorna tar med sig från hemlandet, framställs dessa kvinnors arbetslöshet som något som inte har med det svenska samhället att göra. /…/ Viktigt att notera här är också att fokus i det ”kulturbetingade” resonemanget har förflyttats under de senaste trettio åren – från finska, grekiska eller chilenska invandrarkvinnor till kvinnor födda i Mellanöstern. Det /…/ görs på bekostnad av analys av de sociala, strukturella och klassmässiga aspekter som finns i dessa frågor (Yazdanpanah 2013, s 94). 5 Särskild uppmärksamhet på föreställningar om invandrade kvinnor
- 6. Klass: Maktförhållandetden som köper respektive säljer arbetskraft, utbildningsnivå som proxy för social klass. Kön: Maktförhållandet män och kvinnor. Etnicitet: Maktförhållandet ”vi” och ”de andra” som utgår från rasistiska föreställningar (rasifiering). Syfte: Att påvisa komplexiteten, och att flera maktförhållanden samtidigt kan skära in i varandra och påverka hur individer och grupper uppfattas i olika situationer och sammanhang. Det formar ramar och (handlings-) utrymme och leder till att skillnader görs och etableras på ett systematiskt vis. 6 Tre maktförhållanden i samspel för att förstå skillnader som görs
- 7. 7 Arbetstagarnas gemensamma intressen Klass,kön och etnicitet påverkar Arbetstagarnas gemensamma intresse är, oberoende av klass, kön och etnicitet, låg arbetslöshet, hög sysselsättning, hög grad av matchning, fasta anställningar på heltid, en lön som det går att leva på och arbetsvillkor som gör det möjligt att lönearbeta fram till pension. Det lägger grunden för ett samhälle präglat av jämlikhet. Det är också grunden för arbetstagarnas förmåga att bära det fackliga löftet, det vill säga att hålla ihop och inte tvingas konkurrera om arbete genom att sänka kraven på villkor och löner.
- 8. 8 Ej i arbetskraften:Större utslag av klass, kön och etnicitet bland kvinnor Kvinnor ej i arbetskraften 1990-2013. Andel av befolkningen, 20-64 år. Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 1990-2013 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Samtliga
- 9. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Utrikes födda, upp till 10 åri Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, två inrikes födda föräldrar Utrikes födda, upp till 10 år i Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, två inrikes födda föräldrar Utrikes födda, upp till 10 år i Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, två inrikes födda föräldrar Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Heltidsstuderande Hemarbetande Sjuka Övrigt 9 Kort tid i Sverige: Studier och hemarbete drar ned kvinnors arbetskraftsdeltagande Kvinnors skäl för att inte vara i arbetskraften 2013. Andel av ej i arbetskraften, 20-64 år. Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 2013
- 10. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Utrikes födda, upp till 10 åri Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, två inrikes födda föräldrar Utrikes födda, upp till 10 år i Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, två inrikes födda föräldrar Utrikes födda, upp till 10 år i Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, två inrikes födda föräldrar Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Heltidsstuderande Hemarbetande Sjuka Övrigt 10 Lång tid i Sverige: Ohälsa drar ned kvinnors arbetskraftsdeltagande Kvinnors skäl för att inte vara i arbetskraften 2013. Andel av ej i arbetskraften, 20-64 år. Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 2013
- 11. Hemarbete Kvinnor ochmän har i hög grad olika skäl för invandring, problem med dubbla strukturer inom arbetsmarknadspolitiken och motstridiga logiker. Behov av försörjningsstöd riskerar styra mot föräldrapenning och vårdnadsbidrag. Kan förstärka (bevara) traditionell könsuppdelning betalt och obetalt arbete, senarelagda insatser för arbetsmarknadsetablering särskilt för nyanlända kvinnor. Förslag: Familjepolitik och välfärdstjänster måste stå i centrum. Likvärdigt etableringsstöd för flyktingar och deras anhöriga respektive övriga anhöriginvandrare. 11 Var lösningar bör sökas för att nå högre arbetskraftsdeltagande
- 12. 12 Förslag om stödjandeinsatser omfattar flykting- och anhöriginvandrare Beviljade uppehållstillstånd flykting- och övriga anhöriginvandrare 2000-2013. Antal, 20-64 år. Källa: Migrationsverket 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Män: Övriga anhöriga Män: Skyddsbehövande flyktingars anhöriga Män: Skyddsbehövande flyktingar Kvinnor: Övriga anhöriga Kvinnor: Skyddsbehövande flyktingars anhöriga Kvinnor: Skyddsbehövande flyktingar
- 13. Heltidsstudier Framför alltflykting- och anhöriginvandrare är i studier den första tiden efter invandring. Behöver inte ses som problematiskt – är ett tecken på att vara i en etableringsprocess. Men, mycket för att etableringstiden är (onödigt) utdragen och ineffektiv bland annat på grund av svårigheter med validering och möjligheter till sammanhållen utbildning. Förslag: Goda möjligheter att tidigt få del av en sammanhållen kedja av parallella insatser och aktiviteter för etablering med matchningskvalitet (fokus för kapitel 5). 13 Var lösningar bör sökas för att nå högre arbetskraftsdeltagande
- 14. Ohälsa (sjukdom): Tydligohälsotrappa utifrån klass, etnicitet och ålder – i synnerhet för kvinnor. En del av förklaring tycks ligga i en segregerad arbetsmarknad där tunga arbeten kostar på. Förslag: Frågor som rör (folk-) hälsa, arbetsmiljö och villkor i arbetet måste stå i fokus. Också rehabilitering och särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med nedsatt funktionsförmåga. Fokus på goda möjligheter att hålla ett helt arbetsliv utifrån klass, kön och etnicitet – värna och prioritera insatser för ett hållbart arbetsliv. 14 Var lösningar bör sökas för att nå högre arbetskraftsdeltagande
- 15. 1990-talet: Överlag stora arbetsmarknadssvårigheter för utrikes födda, stor ökning av arbetslöshet och försämrade förutsättningar för etablering. 2000-talet: Inledningsvis något bättre efterfrågeläge, men avbrott med finanskrisen 2008/2009 och kvarhängande hög arbetslöshet. Arbetsmarknadsläget vid invandring har stor betydelse för sysselsättning och både vid upp- och nedgångar i konjunkturen är svängningarna i arbetslöshet och sysselsättningsgrad högre för utrikes födda än för inrikes födda. På kort och medellång sikt är det efterfrågan på arbetskraft som påverkar sysselsättningsgraden mest. Dåliga förutsättningar i ett tidigt skede ökar risken för arbetslöshet – och också direkt effekt på framtida arbetslöshet genom ”scarring”. Möte med (lokal) hög arbetslöshet direkt efter invandring är förknippat med lägre sysselsättning under minst tio år. 15 1990-talet och framåt: Övergång till högarbetslöshetsregim
- 16. Hög arbetslöshet görarbete till en knapp resurs Leder till höga krav på arbetskraften från arbetsgivares sida Maktstrukturerna klass, kön och etnicitet i samspel får större betydelse … och fyller en viktig funktion för (arbetsgivares) sortering av arbetskraften Skillnaderna utifrån klass, kön och etnicitet ökar – på arbetsmarknaden och i arbetslivet 16 Tankebana etablering i skuggan av hög arbetslöshet
- 17. 17 Arbetslöshetens utveckling förkvinnor i olika klasser Kvinnors arbetslöshet 1990-2013. Andel, 20-64 år. Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 1990-2013 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Samtliga
- 18. 18 Men också –tydlig skiktning inom klasser Kvinnors arbetslöshet 2013. Andel, 20-64 år. Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 2013 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Utrikes födda, upp till 10 år i Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, två inrikes födda föräldrar Utrikes födda, upp till 10 år i Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, två inrikes födda föräldrar Utrikes födda, upp till 10 år i Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, två inrikes födda föräldrar Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
- 19. Sedan åtminstonebörjan av 2000-talet har det blivit svårare för den som saknar gymnasieutbildning att betraktas som ”duglig” arbetskraft. Inget talar för att det blir lättare att etablera sig med kort utbildning. Det är dock inte så att arbeten som ställer låga krav på utbildning har försvunnit från svensk arbetsmarknad, utan snarare – arbetsgivare ställer högre krav på arbetskraften när arbetslösheten är hög. Utbildningsnivån i befolkningen har ökat snabbare än jobbens utbildningskrav: De som har en längre utbildning söker sig nedåt i kravhierarkin när de inte kan få jobb som matchar deras utbildning. Arbetsgivare föredrar att anställda dem med längre utbildning, och de är jämförelsevis flest. Det främsta problemet med den svenska jobbstrukturen är därför inte att de enkla jobben inte räcker till för dem med kort utbildning, utan att antalet kvalificerade jobb inte räcker till för alla dem med längre utbildning (Carlén 2014, s 9). 19 Hög arbetslöshet, höga krav och sämre matchning
- 20. 20 Exempel på lågoch hög matchningskvalitet Utrikes födda kvinnor, upp till 10 år i Sverige 2013. Andel, 20-64 år. Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 2013 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Anställdas utbildning Utbildningskrav i arbetet Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Inrikes födda män, två inrikes födda föräldrar 2013. Andel, 20-64 år. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Anställdas utbildning Utbildningskrav i arbetet Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
- 21. 21 Exempel på lågoch hög matchningskvalitet Utrikes födda kvinnor, upp till 10 år i Sverige 2013. Andel, 20-64 år. Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 2013 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Anställdas utbildning Utbildningskrav i arbetet Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Inrikes födda män, två inrikes födda föräldrar 2013. Andel, 20-64 år. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Anställdas utbildning Utbildningskrav i arbetet Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
- 22. 22 Tidsbegränsade anställningar förstärker (redan)utsatt position 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Utrikes födda, upp till 10 år i Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Utrikes födda, upp till 10 år i Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Utrikes födda, upp till 10 år i Sverige Utrikes födda, minst 10 år i Sverige Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kvinnors tidsbegränsade anställningar 2013. Andel, 20-64 år. Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 2013
- 23. Efterfrågans betydelseför sortering av arbetskraften utifrån klass, kön och etnicitet behöver synliggöras mer – särskilt när arbete är en knapp resurs. Svag matchning skapas i skärningen mellan hög arbetslöshet, höga krav för att få arbete, diskriminering och bristfällig politik för att överbrygga migrations- effekter. Viktigt att komma in rätt på arbetsmarknaden eftersom yrkesrörligheten är låg. Exkludering (hög arbetslöshet) och inkluderande underordning (svag matchning) kräver sammanhållet arbete för att: Generellt minskad arbetslöshet, Goda möjligheter att överbrygga migrationseffekter – sträva efter första och bästa jobb och varaktig förankring, Särskilt motverka rasifieringsprocesser och diskriminering. 23 Slutsatser möte med hög arbetslöshet
- 24. Förslag avsnitt 5.1: •Begränsade och väl avvägda insatser – svenskundervisning, kartläggning och samhällsinformation – och korta handläggningstider Slutsatser avsnitt 5.2: • Väntan på boende ökar, samtidigt som eget boende är centralt för att minska strukturella hinder för etablering – såväl för att påbörja insatser som förskoleplatser och grundläggande samhällsservice. • Viktigt styra boende till regioner med bra förutsättningar på arbetsmarknaden eftersom det förbättrar chanser till etablering – allvarligt att möta hög arbetslöshet. • Behov av långsiktighet, förutsebarhet och framförhållning. 24 Tre viktiga steg i etableringsprocessen Avsnitt 5.1: Asyltid med möjlighet att påbörja svenskundervisning och kartläggning Målgrupp: Asylsökande (flyktingar) Avsnitt 5.2: Eget boende grunden för tidiga etable- ringsinsatser Målgrupp: Flyktingar som beviljats uppehållstillstånd Avsnitt 5.5: Förslag för etablering med sikte på matchningskvalitet Målgrupp: Flykting- och anhöriginvandrare
- 25. Goda möjligheteratt etablera sig på arbetsmarknaden bygger på att kunna möta arbetsmarknadens krav. Nedmonteringen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken inverkar även på vilka aktiviteter och insatser som ställs till förfogande för att överbrygga migrations- effekter. Behovet av att bättre verktyg för att överbrygga migrationseffekter är stort. De särskilda insatser som ingår i etableringsreformen är inte tillräckligt kraftfulla för att nå målet om så snabb etablering som möjligt utifrån individuella förutsättningar. Dessutom är risken för svag matchning överhängande. Det centrala är inte att göra något annat för ”de andra” jämfört med för ”oss”, utan att utveckla den aktiva arbetsmarknadspolitiken för att hantera migrationseffekter inom ramen för den generella politiken och därigenom möjliggöra etablering med matchningskvalitet. 25 Utgångspunkter för tidigt stöd för arbetsmarknadsetablering
- 26. 26 Två ingångar ochtvå steg för att överbrygga migrationseffekter Svenska för invandrare, kunskapslyft för gymnasiekompetens Förstärkt förmedlingsverksamhet och arbetsplatsförlagda program. Förstärkt förmedlingsverksamhet och arbetsplatsförlagda program. • En sammanhållen kedja av tidiga insatser utan fast (bortre) tidsgräns. • Ersättning med aktivitetsstöd, krav och kontroll samt kvalificering till arbetslöshetsförsäkringen genom nytt studerandevillkor och arbete. Vid avsaknad av gymnasie- utbildning Vid gymnasial och efter- gymnasial utbildning Fördjupad kartläggning (inklusive validering), arbetsmarknadspolitisk bedömning, individuell handlingsplan. Svenska för invandrare, kunskapslyft för att komplettera gymnasie-och eftergymnasial utbildning. STEG 1: SAMVERKAN STEG 2: MATCHNING STEG 2: MATCHNINGSTEG 1: SAMVERKAN Fördjupad kartläggning (inklusive validering), arbetsmarknadspolitisk bedömning, individuell handlingsplan.
- 27. Viktigt med svenskakunskapermen också nyanserade språkkrav Behöver utvecklas och förbättras med fokus på ökad likvärdighet – kompensera för klasskillnader och skillnader i förutsättningar som beror på språkligt avstånd samt insatser för att minska avhopp. Nytt studerandevillkor i arbetslöshetsförsäkringen, bland annat fullgjord SFI ska innebära att man är kvalificerad till grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Ett tvådelat kunskapslyft inom arbetsmarknadspolitiken För förgymnasialt utbildade – med inriktning på goda möjligheter att få gymnasiekompetens. För gymnasialt och eftergymnasialt utbildade – med inriktning på validering och yrkeskompetensbedömning för att tillvarata och ge goda möjligheter att komplettera utbildning. Arbetsmarknadens parter bör involveras för att öka legitimiteten i validering. Med möjlighet att dra nytta av det reguljära utbildningssystemet. 27 Förslag kopplade till steg 2
- 28. Fler och bättreanställningsstöd med matchningskvalitet Arbete med stöd som i hög grad liknar ordinarie arbeten och är förknippade med kollektivavtalsliknande anställningsvillkor och löner. De lönenivåer som omfattas av subventioner bör höjas kraftigt, så att en större del av arbetsmarknaden öppnas upp. Matchningskvaliteten behöver öka i meningen bättre koppling mellan utbildning och arbete med stöd. Anställningsstöd bör genomgående betraktas som ordinarie arbeten så att det går att kvalificera sig till arbetslöshetsförsäkringen. Anställningsstöd kan vara särskilt viktiga för att äldre nyanlända arbetslösa ska ges bättre möjligheter till etablering eftersom högre ålder kan innebära särskilt stora etableringssvårigheter. 28 Förslag kopplade till steg 2
- 29. 29 Sammanfattningsvis: Komplexitet kräver nyanser Klass,kön och etnicitet påverkar • Hög arbetslöshet: Betydelsen av efterfrågan och vilka logiker som styr när arbete är en knapp resurs är ett centralt perspektiv. Skillnader görs och förhållandena klass, kön och etnicitet samspelar och kommer till uttryck i strukturella mönster avseende inkludering och exkludering såväl som över- och underordning på arbetsmarknaden och i arbetslivet. • Skillnadsskapande: Olika vägar till Sverige, det vill säga att det är möjligt att invandra av olika skäl, innebär delvis möten med dubbla strukturer och motstridiga logiker. Det handlar om policy och system främst i skärningen mellan kommunalt och statligt ansvar och inom arbetsmarknadspolitiken. Skillnads- skapande sker också genom bemötande och föreställningar om ”de andra”. • Migrationseffekter: För de allra flesta som invandrar till Sverige innebär invandringen möte med ett nytt språk, ett nytt samhälle med sina specifika institutioner, en ny arbetsmarknad med sina krav och begränsade sociala kontakter och nätverk av betydelse för arbetsmarknaden. Etableringsprocessen måste därmed hänga ihop och vara både förebyggande och stödjande med fokus på områden som bostads-, arbetsmarknads-, utbildnings- och familjepolitik.
Editor's Notes
- #2 Det här är alltså en underlagsrapport till LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik. LOs mål – full sysselsättning och jämlikhet, inte ökande inkomstskillnader. Som ni kanske redan förstår så kommer jag därmed inte att presentera några förslag om sänkta lägstalöner eller försämrad anställningstrygghet. Inte heller är min utgångspunkt att allt är fackets fel. Alla förslag som ligger i linje med det, är klassiskt marknadsliberala, hämtade från länder med samhällsmodeller som är just präglade av det, som Storbritannien och USA. Med stora inkomstskillnader bland annat till följd av stora löneskillnader på arbetsmarknaden. Min utgångspunkt är att jämlikhet alla gånger är att föredra framför stora klyftor, och då måste vägval för att förbättra den svenska modellens institutioner stå i centrum. Jag vill ge perspektiv på det, på arbetsmarknad och arbetsliv, som alltför sällan kommer till uttryck… Det genom att se till tre områden – som kan sägas utgöra delar av en större helhet. Möte med hög arbetslöshet Skillnader som görs i policy och praktik (O-) förmågan att överbrygga migrationseffekter - byte av land, språk, institutioner, arbetsmarknad och sociala kontakter av betydelse för arbetsmarknaden. Efterfrågan, utbud och matchning. Flyktingar och flyktingars anhöriga, men också övriga anhöriginvandrare i fokus. Inte arbetskraftsinvandring, EU/EES och gäststuderande.
- #3 Först, bara en översikt över den svenska befolkningens sammansättning utifrån svensk och utländsk bakgrund 2013. Utgångspunkten för kartläggning av arbetsmarknad och arbetsliv.
- #4 Några viktiga skillnader Kort tid i Sverige – jämförelsevis unga, har ett lång (arbets-) liv framför sig. Särskilt flykting- och anhöriginvandrare etablerar sig varaktigt i Sverige i hög grad. Kort tid i Sverige – fler med förgymnasial utbildning, också relativt unga, men förhållandevis få till antalet, eftersom de utgör cirka 8 procent av befolkningen. Nästan hälften – både kvinnor och män – har eftergymnasial utbildning. Lång tid i Sverige – jämförelsevis flest äldre, väl etablerade Lång tid i Sverige – fler med förgymnasial utbildning, relativt sett fler äldre, som etablerade sig på arbetsmarknaden när utbildningskraven var annorlunda. Inrikes födda – intar en mittenposition vadgäller ålderssammansättning, specifika ”problem” med etablering och mot slutet av arbetslivet – inte lika tydliga därmed. Inrikes födda – minst andel med förgymnasial utbildning, antalsmässigt flest. Kvinnor i högre grad än män eftergymnasialt utbildade.
- #5 Centralt att komma bort från det med att betona likhet inom grupper på bekostnad av likhet mellan grupper. Det är djupt missvisande att i svepande ordalag tala om ”utrikes födda”. Centralt att se resurser och gemensamma hinder och möjligheter utifrån samspelet klass, kön och etnicitet. Problembilden är komplex. Bilden av ”de andra” blir ett verktyg för att underblåsa att ”de andra” är oföränderliga, i ett för övrigt föränderligt samhälle där normer och värderingar ständigt omförhandlas utifrån konflikter, maktresurser, politisk vilja, policy och praktik och målsättningar. Att det är processer där något görs – aktivt (medvetet och omedvetet, ”vardagligt och normalt”) - av viktiga aktörer på arbetsmarknaden. I fokus i den här rapporten främst policy och praktik, institutioner som kommuner, stat (aktiv arbetsmarknadspolitik) och arbetsgivare - efterfrågan. Och att det blir till mönster som är starkt - klass-, köns- och etnicitetsbundna.
- #6 Det mesta talar för att rasifiering måste kopplas till föreställningar om kvinnor. Kultur – istället för politiskt formade institutioner som formar resurser och möjligheter. Skillnader i vilka insatser som ges till kvinnor och män inom etableringsreformen – kvinnor i högre grad aktiviteter av social karaktär. I rapporten, främst fokus på institutioner och politisk policynivå, samt i någon mån skillnader som görs inom aktiv arbetsmarknadspolitik. Den statistik som visas – är hur det ser ut för kvinnor – oberoende av klass och etnicitet så ser det i princip alltid sämre ut för kvinnor än män.
- #7 Aktivt och medvetet val att spegla samspelet klass, kön och etnicitet för att INTE bidra till att förstärka likhet inom grupper på bekostnad av likhet mellan grupper.
- #8 Arbetstagarnas gemensamma intresse är, oberoende av klass, kön och etnicitet, låg arbetslöshet, hög sysselsättning, hög grad av matchning, fasta anställningar på heltid, en lön som det går att leva på och arbetsvillkor som gör det möjligt att lönearbeta fram till pension. Det lägger grunden för ett samhälle präglat av jämlikhet. Det är också grunden för arbetstagarnas förmåga att bära det fackliga löftet, det vill säga att hålla ihop och inte tvingas konkurrera om arbetet genom att sänka kraven på villkor och löner. Fackföreningsrörelsen måste på ett bättre sätt se och förmå hantera samspelet mellan maktförhållanden som utgår från klass, kön och etnicitet och identifierar strategier för att förändra strukturella skillnader. Skillnader som utgår från att makt fördelas ojämnt utifrån klass, kön och etnicitet. Den fackliga styrkan, bygger på att ingen arbetstagare ska kunna behandlas godtyckligt och orättvist. Den viktigaste uppgiften är därmed att vara pådrivande för att utrymmet att göra skillnad mellan arbetstagare genom klass-, köns- och rasifieringsprocesser minskar. Det är därför som full sysselsättning med en facklig utgångspunkt, aldrig bara kan handla om låg arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad till vilket pris som helst. Det måste också alltid handla om att värna ömsesidigheten mellan det goda och hållbara arbetet och det fackliga löftet eftersom de är varandras förutsättningar. En nyckel till det är rimligen att de gemensamma intressena i högre grad definieras utifrån en samlad bild av de processer som leder till särskiljande och skillnader mellan arbetstagargrupper med likvärdigt socialt och ekonomiskt kapital på arbetsmarknaden och i arbetslivet.
- #9 Först – en del av hög sysselsättning handlar om högt arbetskraftsdeltagande. Kvinnors förhållande till arbetskraften mer komplext än för män, bland annat på grund av omsorgsansvar som fördelar sig olikt mellan kvinnor och män, men också sett till ohälsa. Här – över tid – främst kvinnor som saknar gymnasieutbildning som strukturellt har lägre arbetskraftsdeltagande än andra kvinnor. Utbildningsnivå – klass – viktigt för att analysera kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande – också i jämförelse med män. Skillnaderna är många gånger dramatiska. 1990-talskrisen – pensionslösningar för äldre, nedskärningarna i offentlig sektor – genomfördes delvis med att äldre, som i högre grad än yngre är förgymnasialt utbildade, gavs möjlighet till förtidspensionering. Från 2008: Arbetskraftsinvandring ökar bland män, drar upp arbetskraftsdeltagande och sysselsättning.
- #10 Övrigt omfattar: deltidsstuderande, lediga, pensionärer, övriga m fl.
- #11 Övrigt omfattar: deltidsstuderande, lediga, pensionärer, övriga m fl. För män – framför allt ohälsa och heltidsstudier är skäl för att inte vara i arbetskraften.
- #12 En del av förklaringen ligger i att kvinnors och mäns skäl för invandring skiljer sig åt – kvinnor är i högre grad anhöriginvandrare, mindre stödjande insatser, politisk policynivå – dubbla strukturer och motstridiga logiker Om målet från statens sida är att kvinnor och män ska ha likvärdiga möjligheter att etablera sig i arbetskraften och lönearbete, borde övriga anhöriginvandrare, av vilka en majoritet är kvinnor, omfattas av tidiga etableringsinsatser knutna till statlig ersättning… Det skulle innebära att kommunernas kostnader för försörjningsstöd minskar och att det blir rationellt att styra mot tidiga etableringsinsatser istället för föräldrapenning och vårdnadsbidrag. Nyanlända barn – förskola tidigare, viktigt för språkinlärning och senare skolgång… Generella könsmönster föräldraledighet barn upp till två år.
- #13 Kvinnors och mäns invandringsskäl skiljer sig åt – flyktingar och övriga anhöriga. Viktigt motiv för att inkludera båda grupperna i stödjande insatser för att just undvika dubbla strukturer och motstridiga logiker – utgångspunkt för kapitel 5.
- #16 En del av full sysselsättning – låg arbetslöshet – fokus på när man väl är i arbetskraften: Hur ser det ut då, och vad innebär mötet med hög arbetslöshet utifrån klass, kön och etnicitet.
- #18 Över tid – avsaknad av gymnasieutbildning ett successivt större problem för etablering på den svenska arbetsmarknaden, särskilt för kvinnor – olika kriser har drivit på utvecklingen. Mönstret för män likartat – men inte lika höga arbetslöshetsnivåer för förgymnasialt utbildade.
- #19 Exempel också på klass, kön och etnicitet i samspel.
- #20 Detta innebär problem: Ur individens perspektiv – humankapital inte tas tillvara – resursslöseri och nedåtgående klassresor. I ett arbetsmarknadsperspektiv: En mindre effektiv och väl fungerande arbetsmarknad.
- #21 Utrikes födda kvinnor med upp till 10 år i Sverige – störst resursslöseri, och mest markanta klassresor nedåt… ingen annan grupp är i så hög grad anställda i yrken som ställer krav på högst förgymnasial utbildning – trots att en mycket stor andel är eftergymnasialt utbildade. Utrikes födda män med upp till 10 år i Sverige får också göra klassresor nedåt, men resan stannar i högre grad i arbeten som ställer krav på gymnasieutbildning.
- #22 Inrikes födda män med två inrikes födda föräldrar, störst tecken på möjlighet till uppåtgående klassresor – annat än formell utbildning som gör att man kan avancera.
- #23 Delvis en reflektion av i vilka yrken, segment på arbetsmarknaden, som etablering sker i, men måste också ses som ett utslag av att betraktas som buffert-/reservarbetskraft. Vanligt med deltidsarbete också.
- #27 I steg ett: Hög prioritet på fördjupad kartläggning, validering, arbetsmarknadspolitisk bedömning men också på samhällsorientering och socialt stöd. Ledstjärnan i första steget bör vara en väl strukturerad samverkan mellan Arbetsförmedling, kommun och individ för att ge förutsättningar för en sammanhållen kedja av insatser med utgångspunkt i en individuell handlingsplan för insatser som syftar till matchning i steg två. En särskilt viktig aspekt av steg ett är bemötandefrågor och att motverka rasifieringsprocesser inom arbetsmarknadspolitiken. I steg två: Tonvikt på att få till stånd parallella insatser och aktiviteter med utgångspunkt i den individuella handlingsplanen. Dels med fokus på en logisk ordning där kunskap och kompetens kan byggas på successivt. Dels med goda möjligheter att få kontinuerligt stöd som gör det möjligt att komma framåt i etableringsprocessen. Att det blir möjligt att snabbt klara SFI framstår som särskilt viktig för att dörrar till andra kompetenshöjande aktiviteter ska kunna öppnas och fungera bra. Särskilt viktigt är också arbetslivskontakter med fokus på matchningskvalitet. Övergripande föreslår jag en ordentlig översyn om hur samverkan och matchning i praktiken ska kunna utvecklas i den riktning som föreslås. Den bör särskilt se över vilka resurser som behövs för att modellen med två ingångar och två steg för etablering med matchning ska kunna bli verklighet.
- #28 Svenska för invandrare Finns inget sätt att mäta absoluta krav på språk – flera pekar på att höga krav på svenskakunskaper gäller – arbetsgivare som bedömer språkkunskaper och det verkar generellt finns problem med nedvärderade språkkunskaper när svenska talas med brytning – vilket gäller för de allra flesta som lär sig ett nytt språk i vuxen ålder. Skillnader i att klara SFI utifrån tidigare utbildning, samtidigt som SFI bedöms som särskilt viktigt för den som har kort utbildning – problematiskt. SFI ser ut att var mycket viktigt som första ingång till tidiga insatser – föreslår starkare koppling till arbetsmarknadspolitiken. Kunskapslyft Viktigt kunna få del av en längre sammanhållen utbildning för att nå gymnasiekompetens – på många sätt minimikrav för varaktig etablering på arbetsmarknaden. Bör prioriteras! Också viktigt att minska resursslöseriet med att utbildning på gymnasie- och eftergymnasial nivå inte tas tillvara. Kan göras genom validering och goda möjligheter att komplettera utbildning så att den överensstämmer med krav på utbildning i Sverige. Forskning visar att utbildning som är genomförd i Sverige är en viktig signal till arbetsgivare om att utbildningen motsvarar krav som gäller för svensk arbetsmarknad, det är därmed rimligt att se som mycket kostnadseffektivt både för individ och samhälle.
- #29 Anställningsstöd Kan vara viktigt som en del av kedja med sammanhållna insatser för att minska etableringshinder. Ska dock inte användas slentrianmässigt, viktigt att utgå från individuella behov av stöd. För äldre – där det kanske inte är rimligt att satsa på långa utbildningar – särskilt viktigt för att komma in på arbetsmarknaden. Generella förbättringar krävs – höga tak för att öppna upp en större del av arbetsmarknaden – viktigt för att nå matchningskvalitet.
- #30 Skillnadsskapande påverkar systematiskt positioner på arbetsmarknaden i termer av inkludering och exkludering, över- och underordning. Strukturella mönster har vuxit sig starkare i skuggan av långvarigt hög arbetslöshet. Maktstrukturerna klass, kön och etnicitet samspelar och gör att förutsättningarna ser olika ut i mötet med arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken. Det är inte så att vi alla går arbetsmarknaden till mötes på lika villkor. Eller att vi bemöts på lika villkor.