Finansiell rådgivning: allt du behöver vetaJan Bolmeson
Bildspel till avsnitt 351 på rikatillsammans.se
Det finns ganska mycket stöd för att god finansiell rådgivning är värdefull. Det ger ofta både mer pengar i slutändan och ett bättre välmående i form av t.ex. mindre ekonomisk oro. Problemet är att det även finns stöd för att ganska många rådgivare ger riktigt dåliga råd – inte av ondo eftersom de själva följer dem 🙈. Därav detta avsnitt där vi försöker gå på djupet kring finansiell rådgivning.
Jag har varit med om mycket riktigt dålig finansiell rådgivning. Jag har inspelningar med rådgivare från storbanker som jag inte publicerat för att de är ren katastrof med en rimlig avkastningsförväntan på 15% över tid, mot forskningens 5%, tips om en nischfond istället för bred indexfond och så vidare. Det spelar ingen roll om rådgivaren har varit på storbank, nischbank, försäkringsmäklare eller liknande.
Jag har i tidigare avsnitt skojat om att när jag suttit på rådgivningsmöten säljmöten så har det känts som att rådgivaren egentligen bara velat veta:
Hur mycket pengar har jag?
Var har jag dem?
Hur stor del av dem kan hen ta över och förvalta debitera avgift på
Det är först på senare år när jag träffat rådgivare, som många lämnat den traditionella finansbranschen för att öppna egen låda (för att jobba på sitt eget sätt), som jag noterat att det finns en stor skillnad på rådgivning och rådgivning. Därav detta avsnitt. Man kan nämligen inte dra alla över en kam.
Vi har i detta, ganska långa fördjupningsavsnitt, försökt belysa flera aspekter och ge tips, checklistor och andra verktyg för att:
Identifiera en god finansiell rådgivare
Veta vilken typ av rådgivning som är relevant
Undvika de vanligaste fallgroparna och misstagen
Kvantifiera värdet en finansiell rådgivare kan bidra med
Ha rätt förväntingar och farhågor i relationen med en rådgivare
och i slutändan få antingen mer ro och eventuellt även mer pengar. 💰
För tydlighetens skull: vi själva säljer INTE finansiell rådgivning, ingen har sponsrat detta avsnitt och med flit nämner vi inga finansiella rådgivare i avsnittet. Anledningarna är flera, jag tycker nämligen att det är bättre att du lär dig identifiera och hitta en god finansiell rådgivare, istället för att jag säger här är X. Det kan faktiskt vara så att din rådgivare på banken kan vara undantaget som bekräftar regeln och då finns det ingen anledning att byta.
Som vanligt ser jag avsnittet som en början på (eller egentligen en fortsättning) på diskussionen kring finansiell rådgivning. Så jag ser fram emot dina tankar och kommentarer. Och nej, även om jag är positiv till finansiell rådgivning och det gör mitt liv enklare, så behöver inte alla rådgivning och kanske inte du, men jag tror att många fler än som köper det skulle ha glädje av det.
Hälsningar,
Jan och Caroline
Mina 10 guldkorn och insikter från avsnittet
Nedan följer de guldkorn som jag själv tycker är viktigast från avsnittet:
De flesta finansiella rådgivare ger dåliga råd men vet inte bättre. Ben Felix på Rational Reminder bes
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorerKristian Wahlbeck
Föredrag i Mariehamn 6.3.2024 om ungas psykiska hälsa idag. Trenden är bekymmersam -unga rapporterar mera stress och ångest än tidigare. Den negativa trenden accentuerades under covid-pandemin, men har försämringen har fortsatt även efter det. Positivt är att användningen av alkohol har minskat, men helhetsbilden är dyster. Olika bakgrundsfaktorer och lösningar presenteras också.
Medföljande bilaga till introduktion i källkritik.
[Ett skolarbete tillsammans med Emelie Andrén och Moa Palm (universitetsstudenter vid Umeå universitet)]
Brit Stakston, JMW för MiG om sociala medierBrit Stakston
Föreläsning under Marknadsföringens dag i Göteborg, april 2010. En snabb genomgång av vad nätet faktiskt redan lett till. Några exempel, resonemang om vikten av integrerad kommunikation och en blick framåt.
Finansiell rådgivning: allt du behöver vetaJan Bolmeson
Bildspel till avsnitt 351 på rikatillsammans.se
Det finns ganska mycket stöd för att god finansiell rådgivning är värdefull. Det ger ofta både mer pengar i slutändan och ett bättre välmående i form av t.ex. mindre ekonomisk oro. Problemet är att det även finns stöd för att ganska många rådgivare ger riktigt dåliga råd – inte av ondo eftersom de själva följer dem 🙈. Därav detta avsnitt där vi försöker gå på djupet kring finansiell rådgivning.
Jag har varit med om mycket riktigt dålig finansiell rådgivning. Jag har inspelningar med rådgivare från storbanker som jag inte publicerat för att de är ren katastrof med en rimlig avkastningsförväntan på 15% över tid, mot forskningens 5%, tips om en nischfond istället för bred indexfond och så vidare. Det spelar ingen roll om rådgivaren har varit på storbank, nischbank, försäkringsmäklare eller liknande.
Jag har i tidigare avsnitt skojat om att när jag suttit på rådgivningsmöten säljmöten så har det känts som att rådgivaren egentligen bara velat veta:
Hur mycket pengar har jag?
Var har jag dem?
Hur stor del av dem kan hen ta över och förvalta debitera avgift på
Det är först på senare år när jag träffat rådgivare, som många lämnat den traditionella finansbranschen för att öppna egen låda (för att jobba på sitt eget sätt), som jag noterat att det finns en stor skillnad på rådgivning och rådgivning. Därav detta avsnitt. Man kan nämligen inte dra alla över en kam.
Vi har i detta, ganska långa fördjupningsavsnitt, försökt belysa flera aspekter och ge tips, checklistor och andra verktyg för att:
Identifiera en god finansiell rådgivare
Veta vilken typ av rådgivning som är relevant
Undvika de vanligaste fallgroparna och misstagen
Kvantifiera värdet en finansiell rådgivare kan bidra med
Ha rätt förväntingar och farhågor i relationen med en rådgivare
och i slutändan få antingen mer ro och eventuellt även mer pengar. 💰
För tydlighetens skull: vi själva säljer INTE finansiell rådgivning, ingen har sponsrat detta avsnitt och med flit nämner vi inga finansiella rådgivare i avsnittet. Anledningarna är flera, jag tycker nämligen att det är bättre att du lär dig identifiera och hitta en god finansiell rådgivare, istället för att jag säger här är X. Det kan faktiskt vara så att din rådgivare på banken kan vara undantaget som bekräftar regeln och då finns det ingen anledning att byta.
Som vanligt ser jag avsnittet som en början på (eller egentligen en fortsättning) på diskussionen kring finansiell rådgivning. Så jag ser fram emot dina tankar och kommentarer. Och nej, även om jag är positiv till finansiell rådgivning och det gör mitt liv enklare, så behöver inte alla rådgivning och kanske inte du, men jag tror att många fler än som köper det skulle ha glädje av det.
Hälsningar,
Jan och Caroline
Mina 10 guldkorn och insikter från avsnittet
Nedan följer de guldkorn som jag själv tycker är viktigast från avsnittet:
De flesta finansiella rådgivare ger dåliga råd men vet inte bättre. Ben Felix på Rational Reminder bes
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorerKristian Wahlbeck
Föredrag i Mariehamn 6.3.2024 om ungas psykiska hälsa idag. Trenden är bekymmersam -unga rapporterar mera stress och ångest än tidigare. Den negativa trenden accentuerades under covid-pandemin, men har försämringen har fortsatt även efter det. Positivt är att användningen av alkohol har minskat, men helhetsbilden är dyster. Olika bakgrundsfaktorer och lösningar presenteras också.
Medföljande bilaga till introduktion i källkritik.
[Ett skolarbete tillsammans med Emelie Andrén och Moa Palm (universitetsstudenter vid Umeå universitet)]
Brit Stakston, JMW för MiG om sociala medierBrit Stakston
Föreläsning under Marknadsföringens dag i Göteborg, april 2010. En snabb genomgång av vad nätet faktiskt redan lett till. Några exempel, resonemang om vikten av integrerad kommunikation och en blick framåt.
Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska löntagarnas försäkringsförmåner, både lagstadgade och kollektivavtalade som de kan omfattas av vid arbetsoförmåga, arbetslöshet, föräldraledighet, dödsfall och ålderspension. Vi jämför på vilket sätt villkoren skiljer sig åt mellan arbetsmarknadens olika kollektivavtal och vad det innebär att stå utanför dessa avtal. Resultatet av denna granskning redovisar vi i del 1. I våra tidigare upplagor av Välfärdstendens har vi undersökt löntagarnas kunskaper om de kollektivavtalade förmånerna samt behov av och attityder till välfärd i allmänhet och socialförsäkringsförmåner i synnerhet. I årets upplaga har vi istället valt att sätta sökarljuset på unga vuxna och deras syn på trygghet och förtroende för den offentliga välfärden i dag och i framtiden. Vi har därför intervjuat ett representativt urval av personer i åldrarna 20 – 29 år och sammanställt resultatet i del 2 av rapporten. Undersökningen är samfinansierad av Folksam och LO.
Den 4:e mars 2014 presenterade Linda Waxin (General Manager, Edelman Stockholm) och Björn Edlund (Chairman Europe & CIS, Edelman) de svenska siffrorna för Edelman Trust Barometer 2014 över en frukost på Berghs School of Communication i Stockholm.
Siffrorna diskuterades sedan av en panel bestående av Per Grankvist (journalist och författare), Anna Romberg (Ethics & Compliance Officer på Telia Sonera) och Per Schlingmann (PR-strateg och författare).
Det här är presentationen med diagram.
För mer information besök http://www.edelman.se eller e-maila trustsweden@edelman.com
Vill du se vad som skrivits under presentation finns hashtagen #edeltrust2014se.
För globala siffror besök: http://www.edelman.com/insights/intellectual-property/2014-edelman-trust-barometer/
Den 21:a februari 2013 presenterade vi de svenska siffrorna för Edelman Trust Barometer 2013 över en frukost på Berghs School of Communication i Stockholm. Det här är presentationen utan diagram. För mer information besök http://www.edelman.se eller e-maila trustsweden@edelman.com Vill du se vad som skrivits under presentation finns hashtagen #edeltrust2013se. För globala siffror besök: http://www.edelman.com/insights/intellectual-property/trust-2013/
Föreläsning för projektet Växthus på Folkhälsan 17.8.2022 om psykisk hälsa och ohälsa hos unga och unga vuxna i Finland 2022, med fokus också på åtgärdsbehov.
Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)Andreas Bergh
Slides till föredraget "Framtidens ekonomi: stabilitet, stagnation eller...?" som hölls av Andreas Bergh på Palaestra i Lund den 19 sept 2023 i regi av Filosoficirkeln.
Dealing with media as a researcher.pptxAndreas Bergh
The document provides advice for researchers on engaging with social media and journalists. It recommends that researchers 1) do interesting research, 2) maintain a blog to write about and summarize their research, 3) occasionally correct misrepresentations of their work, 4) respond to journalists' inquiries, 5) acknowledge uncertainties and refer journalists to more knowledgeable researchers if needed, 6) check how their comments will be presented before publication, 7) be prepared for time constraints in radio/TV interviews, 8) address any misrepresentations by referring to their blog, and 9) that lists don't need to be even numbers if the additional points don't add value.
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Andreas Bergh
Denna bok har föredragits på Ekonomidagarna vid Lunds universitet, Lunds filosoficirkel, Centerstudenter, Sydsvenska handelskammaren samt ett nätverk för kommunpolitiker i Östergötland (med mera)
Föreläsning (20 minuter plus diskussion) under rubriken Är det traditionella universitetet kostnadseffektivt? på Fysiografiska sällskapet i Lund i maj 2018
Presentation at Ideon 2018, Visioning the future https://via.tt.se/pressmeddelande/pressinbjudan-till-visioning-the-future-den-31-maj?publisherId=1951692&releaseId=2712975
The moldable young (American Public Choice Society 2017)Andreas Bergh
This document summarizes research on how institutions impact social trust. It finds that institutions can slowly destroy social trust over time, but the effect is very small. Analyzing a survey of Swedish expats living abroad, it finds that those who lived in the most corrupt countries for over 30 years were still as trusting as Swedes in Sweden. However, among those who moved to these countries before age 30, trust was around 1/3 of a standard deviation lower for each 5 years lived in the country, suggesting that institutions mainly affect the development of trust among younger people.
Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska löntagarnas försäkringsförmåner, både lagstadgade och kollektivavtalade som de kan omfattas av vid arbetsoförmåga, arbetslöshet, föräldraledighet, dödsfall och ålderspension. Vi jämför på vilket sätt villkoren skiljer sig åt mellan arbetsmarknadens olika kollektivavtal och vad det innebär att stå utanför dessa avtal. Resultatet av denna granskning redovisar vi i del 1. I våra tidigare upplagor av Välfärdstendens har vi undersökt löntagarnas kunskaper om de kollektivavtalade förmånerna samt behov av och attityder till välfärd i allmänhet och socialförsäkringsförmåner i synnerhet. I årets upplaga har vi istället valt att sätta sökarljuset på unga vuxna och deras syn på trygghet och förtroende för den offentliga välfärden i dag och i framtiden. Vi har därför intervjuat ett representativt urval av personer i åldrarna 20 – 29 år och sammanställt resultatet i del 2 av rapporten. Undersökningen är samfinansierad av Folksam och LO.
Den 4:e mars 2014 presenterade Linda Waxin (General Manager, Edelman Stockholm) och Björn Edlund (Chairman Europe & CIS, Edelman) de svenska siffrorna för Edelman Trust Barometer 2014 över en frukost på Berghs School of Communication i Stockholm.
Siffrorna diskuterades sedan av en panel bestående av Per Grankvist (journalist och författare), Anna Romberg (Ethics & Compliance Officer på Telia Sonera) och Per Schlingmann (PR-strateg och författare).
Det här är presentationen med diagram.
För mer information besök http://www.edelman.se eller e-maila trustsweden@edelman.com
Vill du se vad som skrivits under presentation finns hashtagen #edeltrust2014se.
För globala siffror besök: http://www.edelman.com/insights/intellectual-property/2014-edelman-trust-barometer/
Den 21:a februari 2013 presenterade vi de svenska siffrorna för Edelman Trust Barometer 2013 över en frukost på Berghs School of Communication i Stockholm. Det här är presentationen utan diagram. För mer information besök http://www.edelman.se eller e-maila trustsweden@edelman.com Vill du se vad som skrivits under presentation finns hashtagen #edeltrust2013se. För globala siffror besök: http://www.edelman.com/insights/intellectual-property/trust-2013/
Föreläsning för projektet Växthus på Folkhälsan 17.8.2022 om psykisk hälsa och ohälsa hos unga och unga vuxna i Finland 2022, med fokus också på åtgärdsbehov.
Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)Andreas Bergh
Slides till föredraget "Framtidens ekonomi: stabilitet, stagnation eller...?" som hölls av Andreas Bergh på Palaestra i Lund den 19 sept 2023 i regi av Filosoficirkeln.
Dealing with media as a researcher.pptxAndreas Bergh
The document provides advice for researchers on engaging with social media and journalists. It recommends that researchers 1) do interesting research, 2) maintain a blog to write about and summarize their research, 3) occasionally correct misrepresentations of their work, 4) respond to journalists' inquiries, 5) acknowledge uncertainties and refer journalists to more knowledgeable researchers if needed, 6) check how their comments will be presented before publication, 7) be prepared for time constraints in radio/TV interviews, 8) address any misrepresentations by referring to their blog, and 9) that lists don't need to be even numbers if the additional points don't add value.
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Andreas Bergh
Denna bok har föredragits på Ekonomidagarna vid Lunds universitet, Lunds filosoficirkel, Centerstudenter, Sydsvenska handelskammaren samt ett nätverk för kommunpolitiker i Östergötland (med mera)
Föreläsning (20 minuter plus diskussion) under rubriken Är det traditionella universitetet kostnadseffektivt? på Fysiografiska sällskapet i Lund i maj 2018
Presentation at Ideon 2018, Visioning the future https://via.tt.se/pressmeddelande/pressinbjudan-till-visioning-the-future-den-31-maj?publisherId=1951692&releaseId=2712975
The moldable young (American Public Choice Society 2017)Andreas Bergh
This document summarizes research on how institutions impact social trust. It finds that institutions can slowly destroy social trust over time, but the effect is very small. Analyzing a survey of Swedish expats living abroad, it finds that those who lived in the most corrupt countries for over 30 years were still as trusting as Swedes in Sweden. However, among those who moved to these countries before age 30, trust was around 1/3 of a standard deviation lower for each 5 years lived in the country, suggesting that institutions mainly affect the development of trust among younger people.
Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?Andreas Bergh
Slides från presentation av rapporten "Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?" i Fores projekt Hela Staden. Mer info här: https://fores.se/hela-staden-del-2/
Slides for my presentation on Hayekian Welfare States on the summer course "Libertad económica" (http://www.uimp.es/agenda-link.html?id_actividad=62NL&anyaca=2015-16 )
Welfare state reform without retrenchmentAndreas Bergh
This document discusses political changes in Sweden from 1980-2000. It notes that while Sweden underwent large reforms towards economic freedom in areas like globalization, property rights, and regulations, the government did not implement reforms to reduce its size. Two reasons are proposed for this: 1) high and middle income earners remain supportive of the large welfare state because topping up and choice allow them similar benefits to private markets at low disutility; 2) commissions that build consensus facilitated many reforms except on government size because parties could avoid blame by leaving commissions. The document argues that fully dismantling the welfare state would require opposing these policies and increasing, rather than reducing, benefits and taxes.
2. Vad är mellanmänsklig tillit?
• Uppfattningen att människor i allmänhet går att lita på
• Mäts oftast & enklast genom frågan ”Anser du att det går att lita
på människor i allmänhet?”
• Trots att frågan kan tyckas allmänt hållen, fångar svaren något
centralt i samhället
3.
4. Andel med hög tillit i olika städer
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2009 2015
5. Konsekvenser av hög tillit på individnivå
Individer med hög tillit till människor i allmänhet har i genomsnitt
också:
• Ett mer pro-socialt beteende (exempelvis sopsortering, pålitlighet)
• Bättre självskattad hälsa
• Högre lycka
• och
• Högre inkomst
6. På samhällsnivå finns samband mellan hög
tilllit och…
• Välfärdsstatens storlek
• Chansen att en tappad plånbok returneras
• Makro-ekonomisk stabilitet
• och
• BNP/capita
9. Åt vilket håll går orsakssambandet?
• Minnesota
• Studera mekanismer för ekonomisk tillväxt i detalj
• Tycks finnas orsakssamband från hög tillit till god ekonomisk
utveckling
10. Hur främjar tillit ekonomisk utveckling?
• Sänker transaktionskostnader och ökar produktiviteten
• Med tillit och pålitlighet kan mindre resurser läggas på att se till att avtal
hålls, uppföljning, mätning, sanktioner vid avtalsbrott, och fler avtal kan
komma till stånd!
• Den som inte litar på andra, blir inte lurad, men går också miste om de
vinster som samarbete med andra genererar
• Förutsatt att de flesta oftast är pålitliga, är det smart att lita på andra.
16. Varifrån kommer tillit?
• Gå med i en förening?
• Kultur, uppfostran & arv
• Vissa institutioner främjar tilliten
• Ex: rättsstatens likhet inför lagen, opartiskhet
och frånvaro av korruption, rättvis konkurrens.
21. Slutsatser
• Rättsstat & meritokrati främjar tillit
• Tillit tycks till stor del formas i ungdomen
• Hög tillit tycks vara en ganska seglivad personlig attityd
22. Men…
• Ungas tillit riskerar ta skada (pga korruption el andra brister i
rättsstaten)
• Detta syns ej direkt i statistiken, men kan vara svårt att reparera
längre fram.
• Vårda rättsstaten, meritokratin och opartiskheten!