Ett stort antal organisationer inom funktionshinderrörelsen har gått samman och anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att göra en samhällsekonomisk analys av vinster och kostnader med en förstärkt diskrimineringslag. Hans rapport, "Dörrarna stängs innan alla fått plats" hittar Du på anan plats här på Slideshare. Här är funktionshinderrörelsens egna analyser utifrån den rapporten.
Försvarsindustrin i Europa bantades rejält efter det kalla krigets slut.
Efter att den hämtat sig under stora delar av 00-talet ledde den ekonomiska
krisen till att den återigen sattes under hård press.
Samtidigt har omvärlden blivit mer orolig igen. Konflikterna i Syrien,
Irak och särskilt Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget. Kriget
finns plötsligt på tröskeln till EU.
Därmed har debatten om försvarsindustrin nått ett vägskäl. Det står
och väger. Olika krafter drar åt olika håll.
Å ena sidan menar vissa att försvarskapaciteten i Sverige och övriga
EU är för låg givet de nya förutsättningarna. Det talas om att försvaret
och försvarsindustrin måste stärkas samt om att det europeiska försvarsindustriella
samarbetet behöver öka.
Å andra sidan anser andra att försvaret och försvarsindustrin i stället
bör minskas ytterligare. Det talas om vikten av ett bredare säkerhetspolitiskt
synsätt med fokus på konfliktförebyggande civila insatser
snarare än krigsmateriel. Det talas om att begränsa den vapenexport
som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter.
Vid detta vägskäl är det högst relevant att ställa sig frågan vart den
försvarsindustriella utvecklingen – i EU och specifikt i Sverige – egentligen
är på väg. Kan vi på ungefär 10 års sikt förvänta oss en större eller
mindre försvarsindustri? Kommer den att vara annorlunda? I så fall hur?
Vilka blir konsekvenserna på arbetsmarknaden? Kommer försvarsindustrin
att generera intressanta framtidsjobb, eller kommer den snarare
att lämna ett tomrum av förlorade arbetstillfällen?
Syftet med denna rapport är inte att ge glasklara svar på alla frågor,
utan snarare att ge en kort och enkel bakgrund till de omständigheter
och trender som svaren skulle kunna utgå från. Til syvende og sidst är det
alltid svårt att försöka förutsäga framtiden.
På sin väg mot den avslutande summeringen tar
(In Swedish) this slide pack explains how the ITK voluntary currency works - how it needs no clearing and how it can be used to drive projects where there are no resources available to get started.
Ett stort antal organisationer inom funktionshinderrörelsen har gått samman och anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att göra en samhällsekonomisk analys av vinster och kostnader med en förstärkt diskrimineringslag. Hans rapport, "Dörrarna stängs innan alla fått plats" hittar Du på anan plats här på Slideshare. Här är funktionshinderrörelsens egna analyser utifrån den rapporten.
Försvarsindustrin i Europa bantades rejält efter det kalla krigets slut.
Efter att den hämtat sig under stora delar av 00-talet ledde den ekonomiska
krisen till att den återigen sattes under hård press.
Samtidigt har omvärlden blivit mer orolig igen. Konflikterna i Syrien,
Irak och särskilt Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget. Kriget
finns plötsligt på tröskeln till EU.
Därmed har debatten om försvarsindustrin nått ett vägskäl. Det står
och väger. Olika krafter drar åt olika håll.
Å ena sidan menar vissa att försvarskapaciteten i Sverige och övriga
EU är för låg givet de nya förutsättningarna. Det talas om att försvaret
och försvarsindustrin måste stärkas samt om att det europeiska försvarsindustriella
samarbetet behöver öka.
Å andra sidan anser andra att försvaret och försvarsindustrin i stället
bör minskas ytterligare. Det talas om vikten av ett bredare säkerhetspolitiskt
synsätt med fokus på konfliktförebyggande civila insatser
snarare än krigsmateriel. Det talas om att begränsa den vapenexport
som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter.
Vid detta vägskäl är det högst relevant att ställa sig frågan vart den
försvarsindustriella utvecklingen – i EU och specifikt i Sverige – egentligen
är på väg. Kan vi på ungefär 10 års sikt förvänta oss en större eller
mindre försvarsindustri? Kommer den att vara annorlunda? I så fall hur?
Vilka blir konsekvenserna på arbetsmarknaden? Kommer försvarsindustrin
att generera intressanta framtidsjobb, eller kommer den snarare
att lämna ett tomrum av förlorade arbetstillfällen?
Syftet med denna rapport är inte att ge glasklara svar på alla frågor,
utan snarare att ge en kort och enkel bakgrund till de omständigheter
och trender som svaren skulle kunna utgå från. Til syvende og sidst är det
alltid svårt att försöka förutsäga framtiden.
På sin väg mot den avslutande summeringen tar
(In Swedish) this slide pack explains how the ITK voluntary currency works - how it needs no clearing and how it can be used to drive projects where there are no resources available to get started.
Välfärdstendens 2011 är den fjärde upplagan av Folksam årliga rapportserie. Syftet med rapporten är att granska löntagarnas försäkringsförmåner, både lagstadgade och kollektivavtalade, som de kan omfattas av vid arbetsoförmåga, arbetslöshet, föräldraledighet, dödsfall och ålderspension. Folksam har också jämfört på vilket sätt villkoren skiljer sig åt mellan arbetsmarknadens olika kollektivavtal och vad det innebär att stå utanför dessa avtal.
av Lars Ag, Bo Elmgren, Helmuth Föll, Sune Gidgård & Stig Lahti
"Den goda arbetsmarknadspolitiken måste återupprättas och vidareutvecklas.
Det kräver stora och ofta hittills helt oprövade insatser för utbildning, rehabilitering,
praktik, arbetsprövning, vägledning och mycket, mycket annat.
Arbetsmarknadsinsatserna bör breddas och använda nya medel, sådant som
tidigare inte har fått kallas arbetsmarknadspolitik. Även längre och mera
avancerade utbildningar, också på akademisk nivå."
Över 400 000 går inte till jobbet i Sverige. För de har inget jobb att gå till. Samtidigt minskar regeringen antalet utbildningsplatser på landets högskolor och universitet. Regeringens lösning är sänkta skatter och försämrade arbetsvillkor. Socialdemokraterna i Boråsregionen menar att Sverige kan bättre!
Välfärdstendens 2011 är den fjärde upplagan av Folksam årliga rapportserie. Syftet med rapporten är att granska löntagarnas försäkringsförmåner, både lagstadgade och kollektivavtalade, som de kan omfattas av vid arbetsoförmåga, arbetslöshet, föräldraledighet, dödsfall och ålderspension. Folksam har också jämfört på vilket sätt villkoren skiljer sig åt mellan arbetsmarknadens olika kollektivavtal och vad det innebär att stå utanför dessa avtal.
av Lars Ag, Bo Elmgren, Helmuth Föll, Sune Gidgård & Stig Lahti
"Den goda arbetsmarknadspolitiken måste återupprättas och vidareutvecklas.
Det kräver stora och ofta hittills helt oprövade insatser för utbildning, rehabilitering,
praktik, arbetsprövning, vägledning och mycket, mycket annat.
Arbetsmarknadsinsatserna bör breddas och använda nya medel, sådant som
tidigare inte har fått kallas arbetsmarknadspolitik. Även längre och mera
avancerade utbildningar, också på akademisk nivå."
Över 400 000 går inte till jobbet i Sverige. För de har inget jobb att gå till. Samtidigt minskar regeringen antalet utbildningsplatser på landets högskolor och universitet. Regeringens lösning är sänkta skatter och försämrade arbetsvillkor. Socialdemokraterna i Boråsregionen menar att Sverige kan bättre!
Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)Andreas Bergh
Slides till föredraget "Framtidens ekonomi: stabilitet, stagnation eller...?" som hölls av Andreas Bergh på Palaestra i Lund den 19 sept 2023 i regi av Filosoficirkeln.
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Andreas Bergh
Denna bok har föredragits på Ekonomidagarna vid Lunds universitet, Lunds filosoficirkel, Centerstudenter, Sydsvenska handelskammaren samt ett nätverk för kommunpolitiker i Östergötland (med mera)
Föreläsning (20 minuter plus diskussion) under rubriken Är det traditionella universitetet kostnadseffektivt? på Fysiografiska sällskapet i Lund i maj 2018
Presentation at Ideon 2018, Visioning the future https://via.tt.se/pressmeddelande/pressinbjudan-till-visioning-the-future-den-31-maj?publisherId=1951692&releaseId=2712975
Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?Andreas Bergh
Slides från presentation av rapporten "Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?" i Fores projekt Hela Staden. Mer info här: https://fores.se/hela-staden-del-2/
Slides for my presentation on Hayekian Welfare States on the summer course "Libertad económica" (http://www.uimp.es/agenda-link.html?id_actividad=62NL&anyaca=2015-16 )
1. Är det dags att införa
medborgarlön/basinkomst?
Andreas Bergh, LU & IFN
2. En grundläggande fråga
• Vad gör du om någon kan men vägrar arbeta,
och håller på att svälta ihjäl?
• ”Det beror på…”
• Mat för att undvika svältdöd är de facto inte
särskilt villkorade.
Obs: Deskriptiv
utsaga, ej
normativ.
3. Två olika invändningar
• 1. Det betyder inte att staten bör stå för maten.
• Sant – men staten kan i vissa fall göra vad folk
ändå skulle gjort, effektivare och mer opartiskt.
• 2. Människor har väl rätt till mycket mer än att
slippa svälta ihjäl?
• Jaså du? Hur mycket mer? Och vem har
skyldighet att betala?
4. Hur mycket och på vilka villkor?
• Respektera budgetrestriktionen.
Fritid
Arbetsproducerat materiellt välstånd
5. Andel vuxna (20-64 år) med försörjning från
olika ersättningar (heltidsekvivalenter).
[1] Källa: SCB.
6. Politisk förändring: Hur funkar
det?
• Lindblom, C. E. 1959. "The science of 'muddling
through'." Public Administration Review 19: 79–
88.
• Lindblom, C. E. 1979., Still muddling, not yet
through "Public Administration Review", 39, pp.
517–526
7. Har vi redan medborgarlön?
• Njae, men man kan få en hyfsad materiell nivå
om man är tillräckligt bra på att vara aktivt
jobbsökande.
9. Inför valet 2006 lovade alliansen
en ”jobbgaranti”
• ”Syftet med garantin är att med hjälp av individuellt utformade
åtgärder så snabbt som möjligt hjälpa deltagarna in på den reguljära
arbetsmarknaden. [...] Tyngdpunkten i jobbgarantin är att förbereda
deltagarna för arbetslivet genom olika jobbsökande aktiviteter. Korta
kompletterande utbildningar kan ingå liksom praktik och vissa
samhällsnyttiga arbetsinsatser. Aktiviteterna ska ordnas av en
mångfald auktoriserade anordnare. [...]
• Alla som deltar i jobbgarantin får en ersättning som uppgår till högst
65 procent av den förlorade arbetsförtjänsten, dock lägst grundbelopp
och högst takersättningen. Den som inte vill delta förlorar rätten till
ersättning.”
10. Jag blev nyfiken.
Hej, efter att ha läst er ekonomiska motion, har jag två frågor
om jobbgarantin.
1. Vad är den stora skillnaden på jobbgarantin och det system
vi har idag?
2. Ska den som säger nej till aktiviteterna i jobbgarantin ha
rätt till socialbidrag?
(aktivitetsgaranti) Mailade våren 2006.
Inväntar fortfarande svar.
11. Facit?
Littorin, intervjuad av Roland Paulsen, Arena (2014)
http://www.dagensarena.se/magasinetarena/arbetslinjen-vid-vags-ande/
12. Vad vill jag säga?
• Det svenska skyddsnätet (akassa, ek. bistånd)
ger relativt hög materiell nivå,
• som skulle möjliggöra ett snudd på behagligt liv,
• om det inte vore för allehanda krav,
• vars syfte krasst sett är att göra tillvaron mindre
behaglig, försvåra svartarbete och öka chansen
att få ett jobb i framtiden.
• Dessa krav gör samtidigt systemen mer
integritetskränkande, mindre rättssäkra, och
dyrare.
13. Stort utrymme för förbättringar
som stegvis tar oss till ett
vettigare, mer basinkomstliknande
system.
14. Vänta nu…
• Måste vi inte kraftigt minska arbetstiden eftersom
vill håller på att arbeta ihjäl oss?
• Måste vi inte införa medborgarlön eftersom
robotarna snart tagit våra jobb?
18. Robotarna då?
• Maskiner har redan tagit massor av jobb
• Bl a därför mår vi allt bättre och arbetar allt
mindre.
• Andel av livet i lönearbete:
•
1
2
×
5
7
×
1
3
≈ 12%.
20. Gör ökade krav på utbildning folk
överflödiga?
• Teknisk utveckling kan även sänka
kunskapskraven
Källa: underlagsrapport 12 till
socialförsäkringsutredningen
21. Historisk utveckling
• Många jobb försvinner pga automatisering
• Andra uppstår pga automatisering
• Vi tar ut vinsterna både som materiellt välstånd
och som fritid
• Vinsterna ojämnt fördelade på flera sätt (kapital
vs arbete) -> fördelningsfrågor centrala
• Tillverkningsindustrin minskar, dokusåporna
ökar.
22. Slutsats:
• Medborgarlön drivs inte fram med nödvändighet
av den tekniska utvecklingen.
• Medborgarlön är inte svaret på något akut
folkhälsoproblem.
• Politisk förändring sker i små steg. Muddle
through.
24. En liten (men dock) förändring
Sedan 1 juli 2013:
den som fått försörjningsstöd
under 6 månader och har
inkomster av anställning därefter
under 2 år, om han eller hon har
behov av ekonomiskt bistånd,
ska ha rätt till bistånd beräknat
med utgångspunkt från 75
procent av dessa inkomster, en
s.k. jobbstimulans.
Källa: Ds 2012:26
25. Fler liknande ministeg
• Ekonomiskt bistånd:
– Minskad konsumtionsstyrning
– Bostadskostnad som schablon
– Möjlighet att spara en smula (körkort)
– Ytterligare minskad marginaleffekt (ev finansierad med
sänkt nivå)
– Gör det lättare att kombinera bistånd med småjobb
• A-kassa
– Mindre krav på aktivt jobbsökande
– Lättare att säga nej till vissa jobberbjudande
– Kortare.
– Inför valfrihet: FAS3 eller friare tyglar med mindre pengar
26. …vidare
• Skattesystemet
– Höj grundavdraget (18700 idag)
– Växla sänkt skatt på arbete med höjd moms (livsmedel,
böcker, …)
– Anställningspeng? Negativ inkomstskatt?
– Underlätta att människor anlitar människor (service-
checkar?)
• Arbetsmarknad och företagsklimat
– Underlätta att människor anlitar människor
– Tillåt enkla jobb att växa fram – om både efterfrågan och
utbud finns (stadsplanering, kollektivavtal)