Joakim Palme om social inklusion i et internationalt perspektiv

1. Social eksklusion i et
internationalt perspektiv
Joakim Palme, Uppsala universitet

2. Den sociale eksklusion i Europa er
øget og under den globale
finanskrise vokser sociale og
økonomiske ubalancer i og mellem
de europæiske lande.
En ”social investeringspagt” i EU
kan give både sociale og økonomiske
afkast

3. Den politiska agendan
• Social sammanhållning
• Socialt kapital
• Social inkludering
• Sociala investeringar och social trygghet
• Socialt medborgarskap

4. Det gemensamma målet för EU
• ”Den mest konkurrenskraftiga och dynamiska
kunskapsbaserade ekonomin i världen,
kapabel till hållbar utveckling med fler och
bättre jobb och bättre social
sammanhållning.”
Lissabon strategin 2000

5. Europeiska realiteter
Exempel från
European Inequalities
Ward, Lelkes, Sutherland and Toth (eds.)
Budapest: Tárki/Applica, 2009

6. Europeiska realiteter I: inkomstnivåer
Figure 1: Percentagoe ocf pohpul aftioan wtitht iincgomde <o50%m of EU median income
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
LT LV PL EE SK HU PT CZ GR ES IT SI UK DE SE FR IE CY BE DK AT NL FI LU EU
Source: European Inequalities (Budapest: Tárki 2009)

7. Europeiska realiteter II:
ländervariationer i relativ fattigdom
Figure 2: At-risk-of-poverty rates (<60% of median income) across European countries
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Source: European Inequalities (Budapest: Tárki 2009)
CZ NL SI SK DK SE FI AT DE FR LU BE CY HU EE IE PT PL UK IT ES LT GR LV EU

8. Europeiska realiteter III: Fattigdomsgränser
och socialbidragsnivåer

9. Social situation i EU i krisens spår
• Ökad arbetslöshet
• Ökad andel NEET
• Ökad fattigdom
• Sjunkande inkomstnivåer
• Ökad ojämlikhet

10. ‘At-risk-of-poverty‘ eller social exkluderingskvot i
EU (%), barn (0-17), EU-27, 2008 and 2011[1]

11. Joseph Schumpeter à la ”folkhemmet”?
Kapitalismens konstruktiva destruktion
- gamla ineffektiva strukturer bryts ner
och ersätts av mer effektiva och
välståndsskapande sätt att producera.
Den offentliga sektorn som ett socialt
och politiskt svar:
- Gör också förlorarna till vinnare.

13. Finanskrisens långa skugga…

14. ….och de utmaningar som följer
med åldrande befolkningar…

15. Brundtland Rapporten 1987
Vår gemensamma framtid:
‘Hållbar utveckling...
tillgodoser dagens behov utan
att äventyra kommande
generationers möjligheter att
tillgodose sina behov’

16. Generationskontrakt
• Legenden om hur barnet övertygar sin
förälder att ta hand om sin mor/far-förälder i
utbyte mot att barnet lovar att ta hand om sin
förälder på livets höst
• Myter och verklighet
• Vårt gemensamma generationskontrakt

17. Det sociala medborgarskapets kontrakt
Två sekels utveckling:
• Civilt medborgarskap:
likhet inför lagen
• Politiskt medborgarskap:
allmän och lika rösträtt
• Socialt medborgarskap:
rätt till en grundläggande försörjning,
förutsättning för deltagande i samhället

18. Barnkonventionen som kontrakt
Liksom FN:s Konvention om mänskliga
rättigheter uttrycker den gemensamma värden
Barns rättigheter:
Alla barn har lika värde
Barnets bästa skall vara vägledande
Rätt att få utvecklas
Rätt att få sina åsikter beaktade
Gemensamt ansvar

19. Barns välfärd
• Resurser, handlingsutrymmen, möjlighet till få
sin uppfattning beaktad
• Hälsa, kunskaper, färdigheter, socialt kapital
• Arenor: familj, skola, fritid
• Barn som barn, och som blivande vuxna –
finns det någon motsättning?

20. Uppväxtvillkor

21. Samband mellan fattigdom i uppväxtfamiljen och utestängning
från arbetsmarknaden i medelåldern (47-48 år). Procent.
Utestängning från a-marknaden
Fattigdom Kvinnor Män
Nej
7.3 9.0
Tillfällig
9.8 14.5
Långvarig
18.9 19.1

22. Samband mellan sociala problem i uppväxtfamiljen och
utestängning från arbetsmarknaden i medelåldern (47-48 år).
Procent.
Utestängning från a-marknaden
Sociala problem Kvinnor Män
Inga
9.0 9.2
Ett
15.0 15.8
Två eller fler
17.3 20.3

23. Social rapport 2006
 Långvarigt ekonomiskt bistånd är en riskmarkör för
ogynnsam utveckling hos barnen
 Gäller även barn med psykiskt sjuka föräldrar – hög
risk i familjer med psykiskt sjuk förälder och
”socialbidrag”, men moderat risk om psykiskt sjuk
förälder inte har ”socialbidrag”
 Barn i familjehems- eller institutionsvård löper hög
risk för ogynnsam utveckling på lång sikt
 Ungdomar som placeras i familjehems- eller
institutionsvård på grund av beteendeproblem har
särskilt stora risker för ogynnsam utveckling

24. Utbildning och social exkludering
• Fattigdom och sociala problem under
uppväxten får negativa effekter på
arbetsmarknaden långt in i framtiden.
• Effekterna av både utbildningsframgångar
och riskexponering i vuxen ålder är starkare
för dem som en gång gått in på en negativ
karriär
• Utbildningsframgångar är avgörande för
möjligheterna att lämna en exkluderad
position. Den möjligheten står öppen över
hela livscykeln

25. Ekonomisk, social och politisk
hållbarhet

26. Omfördelningsparadoxen
• Robin Hood
• Enkel jämlikhet
• Inomgruppssolidaritet
• Matteus evangeliet: ge
till dem som har
Vilken strategi omfördelar
mest?
• Paradoxalt nog så
verkar det som att ju
mer vi riktar bidragen
exklusivt till de sämst
ställda, desto sämre blir
vi på att faktikskt lyfta
dem ur fattigdomen
Låt inte de fattiga stå
ensamma!

27. Nordiska modellens komponenter
Välfärdsstatsregim – standardtrygghetsmodell
Familjepolitisk regim – tvåförsörjarmodell
Produktionsregim – kollektivavtalsmodell
Utbildningsregim – generell, livslång
Migrationsregim – öppen; Norden-Europa-globalt

28. Utbildning och tillväxt:
Makromodell14 EU länder 1950-2000
Statistiskt signifikanta samband
• Utbildningssatsningar har en positiveffekt på
BNP/capita
• BNP/capita har en positiv effekt på
utbildningsnivån i befolkningen men en negativ
effekt på BNP andelen som går till utbildning
• Utbildningssatsningar har negativ påverkan på
fertiliteten

29. Nordisk familjepolitik som
ekonomiskt hållbar strategi:
• Incitament; universella förmåner och
inkomstrelaterade socialförsäkringar
• Humankapital; investeringar i utbildning,
livslångt lärande
• Välfärdstjänster som infrastruktur;
barnomsorg, äldreomsorg
• Sysselsättningsmöjligheter; prioriteringar i
makroekonomisk politik

30. Familjepolitiska modeller
• Grundtrygghet
• Statligt korporativ = Manlig
familjeförsörjarmodell
• Standardtrygghetsmodell =
Tvåförsörjarmodell

31. 20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Grundtrygghets-modell
Manlig familje-försörjar-
1985 1990 1995 2000
modell
Två-försörjar-modell
Procent
Fattigdom bland barn 0-5 år i olika
familjepolitiska modeller 1985-2000
Fattigdomsgränsen 50 procent av av ekvivalerad disponibel medianinkomst

32. Genomsnittlig total fertilitet i olika familjepolitiska modeller
Total fertilitet
2,8
2,6
2,4
2,2
2,0
1,8
1,6
1,4
1,2
1,0
Grundtrygghets-modell
Manlig försörjar-modell
Två-försörjar-modell
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000

33. Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i fertil ålder (20-44) i olika
90
80
70
60
50
40
30
20
familjepolitiska modeller
Två-försörjar-modell
Grundtrygghets-modell
Manlig försörjar-modell
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
Procent

34. Hur ser den ekonomiska livscykeln ut?
I varje samhälle måste det finnas ett
intergenerationellt överföringssystem:
• Genom familjen och andra sociala
nätverk
• Genom sparande i produktivt kapital
eller andra tillgångar
• Genom den offentliga sektorn

35. Livscykelunderskott
1.5
1
0.5
0
-0.5
-1
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

36. Source: NTA project 2007: www.ntaccounts.org
Institutional variation behind life cycle variation in the intergenerational
1.5
1
0.5
0
-0.5
-1
transfer system
Life cycle deficits per capita
Age
Normalised by average
labor income 30-49
Austria (2000) Sweden (2003) USA (2003)

37. Omfördelningar per capita 2003
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
-100 000
-200 000
-300 000
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
Nettosparande Genom offentliga sektorn
Inom hushåll Arbetsinkomster
Mellan hushåll

38. Den sociala frågan i dagens EU

39. Sociala investeringar på agendan

40. sociala investeringar handlar om att
förbättra situationen för svaga grupper i
samhället genom att förbättra deras
livschanser, framförallt men inte bara i
relation till arbetsmarknaden

41. På väg mot en välfärdsstat som
investerar i människors framtid?

42. Investera i människors förmågor:
ett livscykelperspektiv
• Offentligt finansierade barnomsorg

43. Investera i människors förmågor:
ett livscykelperspektiv
• Offentligt finansierade barnomsorg
• Kvaliteten i obligatorisk skolgång

44. Investera i människors förmågor:
ett livscykelperspektiv
• Offentligt finansierade barnomsorg
• Kvaliteten i obligatorisk skolgång
• Kraven på yrkeskunnande för unga

45. Investera i människors förmågor:
ett livscykelperspektiv
• Offentligt finansierad
barnomsorg/förskola
• Kvalitet i obligatorisk skolgång
• Färdigheter och yrkeskunnande för ungas
övergång till arbetslivet
• Den ”lärande ekonomin” - företag och
anställda behöver ständigt förbättra
kompetenser

46. Den nya framtidsagendan
EU2020 lyfter tre prioriteringar:
• Smart tillväxt: utveckla en ekonomi
baserad på kunskap och innovation
• Hållbar tillväxt: främja en mer
resurseffektiv effektiv, grönare och mer
konkurrrenskraftig ekonomi
• Inkluderande tillväxt: främja hög-sysselsättnings
ekonomi för social
sammanhållning

47. Fyra problem med
EU2020 agendan
• Fokus på utgiftsminskningar istället för
framtida intäkter, kan blockera en
investeringsansats
• Saknas: mål för gymnasie- och yrkesutbildning
• Hållbarhet för de sociala trygghetssystemen
• Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

48. EU-kommissionen (Lazlo Andor)
’The social investment package’
Problem:
Minskad arbetskraft
Working-poor
Ungdomars etablering
Kvinnors hälsa och
arbetsmarknadsanknytning
Socialpolitiska misslyckanden
kräver reformer
Lösningar:
• Social trygghet och
investeringar investment,
stabilization
• Förskola
• ’Youth Package’
• ’Employment Package’
• Äldreomsorg
• Stabilisering via a-kassa,
ESF, investeringsundantag

49. Om vi vill motverka utanförskap måste vi
bygga relationer:
i familj, bland vänner, i föreningar, på
arbetsmarknaden, genom de offentliga
institutionerna
Och bekämpa riskfaktorerna:
låg inkomst, dålig utbildning, dålig
hälsa, dåligt boende

50. Den politiska agendan
• Social sammanhållning
• Socialt kapital
• Social inkludering
• Sociala investeringar och social trygghet
• Socialt medborgarskap

51. Hållbara lösningar kräver politiskt mod
• Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande
institutionerna
• Politiskt mod att genomföra nödvändiga och
angelägna reformer
• Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att
investera i den framtida skattebasen
• Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt,
EU, nationellt, lokalt

52. Tänk globalt!
Post-2015 agendan: Utrota fattigdom
• Alla ska med, ingen lämnas bakom
• Hållbar utveckling som kärnpunkt
• Omvandla ekonomin så att ekonomin
transformeras för att stimulera jobb och
inkluderande tillväxt
• Bygg fred och effektive och öppna offentliga
institutioner där man kan utkräva ansvar
• Verka för ett ’Globalt Partnerskap’

53. Policy Press 2012

54. Verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt
låter sig göras
Vi behöver ständigt förbättra
kunskapsunderlaget om de begränsningar
som i praktiken karaktäriserar våra
förutsättningar att forma framtiden
Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme
som faktiskt finns