1. Håller den svenska modellen när
allt fler står utanför
arbetsmarknaden?
Andreas Bergh
2. Den svenska modellen
• En välfärdsstatsmodell
– Socialförsäkringar
– Välfärdstjänster (vård, skola & omsorg)
– ”tak” och ”golv”
– Livscykelomfördelning
• En arbetsmarknadsmodell
– Partsöverenskommelser snarare än lagstiftning
– Rehn-Meidner modellen
3. Den svenska modellen har
fungerat bra
• Homogent industrisamhälle
• Centrala avtal, hög fackanslutningsgrad
• Låg inkomstspridning -> Likartade preferenser
• Hög strukturomvandling
• Bred utbildning
4. Några utmaningar
• Tidigt 1980-tal: Ungdomsarbetslöshet
• 90-talskrisen: Arbetslöshet, särskilt hög bland
ungdomar & utlandsfödda.
• Tudelad arbetsmarknad
• Fler rika –> Högre krav på välfärden (kvalitet,
valfrihet)
• Fler (relativt) fattiga -> Andra krav på välfärden
• Mer heterogena preferenser
6. Den svenska modellen är dock
föränderlig
• Paul Krugmans favoritland: Sverige 1980.
• Valfrihetsreformer
• Pensionsreform
• Sänkta ersättningsnivåer
• Skattereformer 1981 & 1991
• Omlagd makropolitik och lönebildning
7. Delade meningar om reformerna
som förändrade Sverige
A. De gick för långt – Sverige var som bäst runt
1980
B. De var nödvändiga, men kommer att te sig små
jämfört med vad som krävs framöver
C. De var lagom, och fortsätter vi så blir det lagom
bra också i framtiden.
8. Regelverken på arbetsmarknaden
har inte ändrats lika mycket
• Höga lägsta-löner (-> integrationsproblem)
• Tudelning mellan fasta och tidsbegränsade
kontrakt (-> välfärdsstaten mindre universell)
• Svårt att åstadkomma stora förändringar i
relativlöner (ex bristyrken inom välfärden)
(-> lägre effektivitet)
9. Även här råder delade meningar:
Vad är mest sannolikt?
A. Parterna fixar detta. Parterna är kloka.
B. Politikerna fixar detta genom klok lagstiftning
C. Varken parterna eller politikerna gör något, och
Sverige får fortsatt tudelning, segregation, urholkad
välfärd och halkar efter.
D. Smarta tekniska lösningar skapar en växande
arbetsmarknad och Sverige blir åter ett
framgångsland
10. Mer av våra resurser till välfärden
– men hur?
A. Högre skatter
B. Omprioritering inom offentlig sektor
C. Växande privat marknad för välfärdsstjänster
D. Samtliga alternativ ovan.
11. Vägval för välfärdsstaten: Vilken
väg väljer Sverige?
I teorin finns tre strategier för att hantera en allt
rikare medelklass ökade krav:
A. De får betala dubbelt
B. De får lägre skatt, och välfärdsstaten blir mindre
och riktad mot låginkomsttagare
C. Topping up (lägga till egna pengar ovanpå den
offentliga finansieringen)
12. Sammanfattningsvis
• Ökad heterogenitet utmanar svenska modellen
• Heterogenitet: Större inkomstspridning,
humankapitalspridning, teknisk mångfald och
kultur
• Vissa reformer av välfärdsstaten har gjorts,
mindre på arbetsmarknaden.
• ”Muddle through” tänkbart – men gör vi mer och
rätt kan det bli rätt.
• I en fungerande marknadsekonomi är
heterogenitet en styrka.