Lönebildningsrapporten 2014. Presentation från pressträff på Konjunkturinstitutet den 12 november 2014.

1. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 2014
12 november 2014
Åsa Olli Segendorf

2. Lönebildningsrapporten
• Inskriven i Konjunkturinstitutets instruktion från
regeringen
• Myndigheten ska i rapporten om de
samhällsekonomiska förutsättningarna för
lönebildningen analysera bl.a. sambanden mellan
arbetslöshet, sysselsättning och löner. Av särskild vikt
är att analysera såväl lönenivåns som lönestrukturens
samband med arbetslöshet och sysselsättning.
• Vid framtagandet av rapporten ska relevanta
jämställdhetsaspekter beaktas.
• Myndigheten beslutar efter samråd med
Medlingsinstitutet om rapportens utformning och
publiceringstidpunkt med hänsyn till
avtalsförhandlingarna.
• Konjunkturinstitutet uttrycker ingen åsikt om hur löner
bör utvecklas.

3. Dagens presentation
Utgångspunkt: Det är hög arbetslöshet och det
finns strukturella utmaningar på arbetsmarknaden.
1. I rapporten undersöks vad som kan förklara detta (har
den sammanpressade lönefördelningen påverkan på
sysselsättningen?)
2. Vilka verktyg används främst idag (sänker
anställningsstöden trösklarna för inträde på
arbetsmarknaden?)
3. Det är viktigt att bli etablerad på arbetsmarknaden,
men hur går det sen (hur ser lönerörligheten bland de
lägst avlönade ut?)
4. Och hur ser Konjunkturinstitutets bedömning av
arbetslösheten ut framöver (jämviktsarbetslösheten
till 2023)

4. 1. Utmaningar på arbetsmarknaden
Sysselsättningsgrad 15−74 år i Sverige och EU15.
Procent, säsongsrensade kvartalsvärden
01 03 05 07 09 11 13
68
66
64
62
60
58
56
54
68
66
64
62
60
58
56
54
Sverige
EU15

5. 1. Utmaningar på arbetsmarknaden
Arbetslöshet i Sverige och EU15.
Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
05 07 09 11 13
12
11
10
9
8
7
6
5
12
11
10
9
8
7
6
5
Sverige
EU15

6. 1. Utmaningar på arbetsmarknaden
Arbetslöshet i olika grupper.
Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
05 07 09 11 13
25
20
15
10
5
0
25
20
15
10
5
0
Inrikes födda
Förgymnasial utbildning
Utrikes födda
Äldre, 55-74 år

7. 1. Utmaningar på arbetsmarknaden
Arbetslöshet 15–74 år.
Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
05 07 09 11 13
12
10
8
6
4
12
10
8
6
4
Sverige
Tyskland

8. 1. Utmaningar på arbetsmarknaden
Arbetslöshet inrikes födda, 25–64 år.
Procent av arbetskraften
05 07 09 11 13
10
8
6
4
2
10
8
6
4
2
Sverige
Tyskland

9. 2. Har den sammanpressade
lönefördelningen påverkat
sysselsättningen?

10. 2. Har den sammanpressade lönefördelningen
påverkat sysselsättningen?
Tabell 2 Höga löner i förhållande till låga löner i olika länder
Lönekvot P50/P10 Lönekvot P90/P10
Norden
Danmark 1,7 2,8
Finland 1,5 2,5
Norge 1,6 2,3
Sverige 1,4 2,2
Övriga Europa
Tyskland 1,9 3,3
Frankrike 1,5 3,0
Italien 1,5 2,2
Nederländerna 1,6 2,9
Spanien 1,7 3,3
Storbritannien 1,8 3,6
Tyskland 1,9 3,3
Österrike 1,7 3,4
Anm. Statistiken visar kvoten mellan olika percentilgrupper 2010.

11. 2. Har den sammanpressade lönefördelningen
påverkat sysselsättningen?
• Om den faktiska och förväntade produktiviteten är
jämt fördelad över befolkningen så behöver det inte
vara ett problem med en relativt sammanpressad
lönefördelning.
• På senare tid indikerar olika tester att skillnader i
produktivitet har ökat i befolkningen vilket är
oroande och ställer arbetsmarknadspolitiken och
lönebildningen inför nya utmaningar framöver.

12. 2. Har den sammanpressade lönefördelningen
påverkat sysselsättningen?
• Lägstalöner viktigast
• För ungdomar och på kort sikt finns ofta negativa
effekter med en elasticitet på -0,2 till -0,3; det vill
säga om lägstalönen ökar med 10 procent minskar
sysselsättningen med 2 till 3 procent (Neumark och
Wascher 2007). Mindre för vuxna.
• En inte lika väl kartlagd men framväxande
forskningslitteratur i USA har längre tidshorisont
och finner att höga lägstalöner leder till lägre tillväxt
i nya företag och branscher.
• Möjliga orsaker är att det kan vara svårt för
företagen att anpassa produktion och organisation
på kort sikt.

13. 2. Har den sammanpressade lönefördelningen
påverkat sysselsättningen?
Enkätfrågan: Vi har arbetsuppgifter som kan utföras av
ungdomar som saknar slutförd gymnasieutbildning.
Procent
1 2 3 4 5 6 7
30
25
20
15
10
5
0
30
25
20
15
10
5
0
Anm. 1=instämmer inte alls, 7=instämmer helt.

14. 3. Sänker anställningsstöd
trösklarna in på
arbetsmarknaden?

15. 3. Sänker anställningsstöd trösklarna in på
arbetsmarknaden?
• Staten kan inte direkt påverka lönerna.
• Staten kan dock indirekt påverka arbetskostnaderna
för företagen genom olika former av
anställningsstöd.
• Anställningsstöden verkar främst gå till personer i
branscher med många lågavlönade.

16. 3. Sänker anställningsstöd trösklarna in på
arbetsmarknaden?
• Forskningen visar att det finns positiva
sysselsättningseffekter av anställningsstöd.
• Anställningsstöden i sin nuvarande form verkar inte
kunna pressa ner arbetslösheten tillräckligt.
• Kostnaden per jobb är inte nödvändigtvis hög.
Offentligfinansiell kostnad speglar inte en
samhällsekonomisk kostnad utan är en överföring
från offentlig till privat kostnad.

17. 4. Hur ser lönerörligheten
bland de lägst avlönade ut?

18. 4. Hur ser lönerörligheten bland de lägst
avlönade ut?
• Det är viktigt att etablera sig på arbetsmarknaden,
men hur går det sen?
• Frågan är om ett arbete till lägsta löner är en
språngbräda till ett bättre betalt arbete eller en
fälla som inte går att ta sig ur.
• Ett jobb kan i sig signalera låg produktivitet och kan
på så sätt skapa en sådan låglönefälla, men det
finns också skillnader i produktivitet i befolkningen
som innebär att vissa har svårare att klättra uppåt i
lönefördelningen.

19. 4. Hur ser lönerörligheten bland de lägst
avlönade ut?
• Den internationella litteraturen visar att många
stannar i ett låglönearbete (30-40 procent är kvar
efter ett år)…
• …men den andra sidan av myntet är att många ökar
sin lön.

20. 4. Hur ser lönerörligheten bland de lägst
avlönade ut?
Lönerörlighet bland 2008 års lägst avlönade, anställda i
stora företag.
Procent
08 09 10 11 12 13
100
80
60
40
20
0
100
80
60
40
20
0
Decilgrupp 1
Decilgrupp 2
Över decilgrupp 2
Utanför data

21. 5. Hur ser
Konjunkturinstitutets bild av
jämviktsarbetslösheten ut
framöver?

22. 5. KI:s bild av jämviktsarbetslösheten
Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet.
Procent, säsongsrensade kvartalsvärden
80 85 90 95 00 05 10 15
12
10
8
6
4
2
0
12
10
8
6
4
2
0
Arbetslöshet
Jämviktsarbetslöshet

23. 5. KI:s bild av jämviktsarbetslösheten
Arbetskraften.
Tusental
06 08 10 12
5200
5100
5000
4900
4800
4700
5200
5100
5000
4900
4800
4700
Faktisk utveckling
Demografisk utveckling

24. 5. KI:s bild av jämviktsarbetslösheten
Jobbchans och arbetsmarknadsläge, 1997–2014.
Genomsnittligt samband och 90-procentigt
konfidensintervall
0.4
0.2
-0.0
-0.2
-0.4
-0.6
0.4
0.2
-0.0
-0.2
-0.4
-0.6
-1.2 -0.8 -0.4 -0.0 0.4 0.8
Arbetsmarknadsläge
Jobbchans
1997:1-2005:4
2006:1-2011:1
2011:2-2014:2

25. 5. KI:s bild av jämviktsarbetslösheten
Jämviktsarbetslöshet.
Procent av arbetskraften
97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21 23
9
8
7
6
5
4
9
8
7
6
5
4
Lönebildningsrapporten 2014
Lönebildningsrapporten 2013
Lönebildningsrapporten 2012
Lönebildningsrapporten 2011

26. Sammanfattning
Arbetslösheten är hög i Sverige
• De höga lägstalönerna i Sverige påverkar
sysselsättningen negativt, särskilt på längre sikt.
• Anställningsstöd sänker trösklarna in på
arbetsmarknaden men insatserna är inte tillräckliga för
att pressa ner arbetslösheten.
• För de som etablerar sig på arbetsmarknaden finns det
goda möjligheter att successivt få bättre lön.
• Jämviktsarbetslösheten kommer att vara fortsatt hög
framöver.
Det ställer arbetsmarknadspolitik och lönebildning inför
tuffa utmaningar