av Anders Nilsson
ur inledningen:
EU:s politiska kris kring Grekland under våren och sommaren avslutades med kapitulation under galgen för Syrizas konfrontationspolitik. Denna hade förbrukat allt förtroende för den grekiska regeringen hos övriga Euroländer. Uppbackning av intellektuella som Jürgen Habermas, Thomas Piketty och Paul Krugman och en grekisk folkomröstning hjälpte inte. När det kom till kritan fanns ingen kraft att sätta bakom orden. Men villkor för nödhjälp som uppfattas som förödmjukande bär med sig en risk att många greker ser det nynaziska Gyllene gryning som den enda återstående oprövade alternativet.
Man måste få balans i de offentliga finanserna i Grekland, och grekerna behöver göra upp med den gamla klientism- och korruptionskultur som är en del - dock mindre - av förklaringen till den ekonomiska krisen. Men ekonomiskt framåtskridande kan inte åstadkommas med enbart piska; det behövs morötter också.
EU borde ägna större uppmärksamhet åt vad som är grundproblemet i Eurozonens underskottsländer runt Medelhavet: den eftersläpande produktivitetsutvecklingen. En del av ECB:s jättelika program om 500 miljarder Euro för att motverka deflationen borde kunna avsättas för direkta realinvesteringar i dessa länder, i stället för att bara injiceras i den finansiella sektorn med osäkra spridningseffekter till den reala ekonomin.
I enlighet med en tradition sedan några år ger Tankeverksamheten även i år ut en sommarlektyr för stranden, hängmattan eller hammocken. I semestertider har vi ju bättre tid att läsa. Här kommer således ett blandat knippe av nyskrivet och sommarrepriser:
Anders Nilsson ger några aktuella anteckningar om Greklandskrisen
Ingvar Johansson bidrar utifrån några uttalanden av Jan Björklund med innovationen begreppet missunnsjuka
Här finns också en tidigare publicerad text om vad dagens socialdemokrater kan lära av Marx av Anders Nilsson och Örjan Nyström
Slutligen reflekterar Ann- Sofie Hermansson om sorg som flyter i ett orättvist och ojämlikt samhälle i en bearbetning av en krönika som tidigare publicerats i Göteborgs-Posten
Välkommen till vederkvickande och bildande läsning!
av Anders Nilsson
ur inledningen:
EU:s politiska kris kring Grekland under våren och sommaren avslutades med kapitulation under galgen för Syrizas konfrontationspolitik. Denna hade förbrukat allt förtroende för den grekiska regeringen hos övriga Euroländer. Uppbackning av intellektuella som Jürgen Habermas, Thomas Piketty och Paul Krugman och en grekisk folkomröstning hjälpte inte. När det kom till kritan fanns ingen kraft att sätta bakom orden. Men villkor för nödhjälp som uppfattas som förödmjukande bär med sig en risk att många greker ser det nynaziska Gyllene gryning som den enda återstående oprövade alternativet.
Man måste få balans i de offentliga finanserna i Grekland, och grekerna behöver göra upp med den gamla klientism- och korruptionskultur som är en del - dock mindre - av förklaringen till den ekonomiska krisen. Men ekonomiskt framåtskridande kan inte åstadkommas med enbart piska; det behövs morötter också.
EU borde ägna större uppmärksamhet åt vad som är grundproblemet i Eurozonens underskottsländer runt Medelhavet: den eftersläpande produktivitetsutvecklingen. En del av ECB:s jättelika program om 500 miljarder Euro för att motverka deflationen borde kunna avsättas för direkta realinvesteringar i dessa länder, i stället för att bara injiceras i den finansiella sektorn med osäkra spridningseffekter till den reala ekonomin.
I enlighet med en tradition sedan några år ger Tankeverksamheten även i år ut en sommarlektyr för stranden, hängmattan eller hammocken. I semestertider har vi ju bättre tid att läsa. Här kommer således ett blandat knippe av nyskrivet och sommarrepriser:
Anders Nilsson ger några aktuella anteckningar om Greklandskrisen
Ingvar Johansson bidrar utifrån några uttalanden av Jan Björklund med innovationen begreppet missunnsjuka
Här finns också en tidigare publicerad text om vad dagens socialdemokrater kan lära av Marx av Anders Nilsson och Örjan Nyström
Slutligen reflekterar Ann- Sofie Hermansson om sorg som flyter i ett orättvist och ojämlikt samhälle i en bearbetning av en krönika som tidigare publicerats i Göteborgs-Posten
Välkommen till vederkvickande och bildande läsning!
Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo...JensRundberg1
Peo Hansens presentation på Kullar & Klang 21 juli 2022.
https://www.youtube.com/watch?v=xAIAl6NgC4Y
I dag pratar vi pengar. Lyssna på Peo Hansen som reder ut begreppen kring hur staten gör när den spenderar sin krona. Han förklarar varför denna kunskap är helt avgörande om det ska bli politiskt möjligt att satsa på klimatomställning, välfärd, äldreomsorg, glesbygd, flyktingmottagande, bostadsbyggande och en rad andra områden som under decennier få stå tillbaka.
Mer om Peo Hansen och hans nya bok på Linköpings universitets hemsida: https://liu.se/nyhet/ny-bok-visar-hur.... Du kan också lyssna på ett samtal mellan Peo Hansen och Johan Ehrenberg på denna ETC-sida: Peo Hansen: Full sysselsättning, klimatomställning – allt går att göra - https://www.etc.se/ekonomi/peo-hansen...
För vidare studier: En samling länkar till texter och videos om MMT finns här: https://www.okej.nu/mmt-links
- En starkare ekonomisk politik är nödvändig.
Ur Sammanfattningen
Är det möjligt att nå en arbetslöshet under fyra procent? Socialdemokratins arbetslöshetsmål är att ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar dock arbetslösheten år 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i
Tjeckien. För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare cirka 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på cirka 270 000 personer.
I denna rapport argumenteras för att detta kan vara möjligt. Men det förutsätter en förändrad ekonomisk politik.
Den lättlästa versionen av Visionen hur ett solidariskt land kan eliminera fattigdom samtidigt som en aktiv regionalpolitik etableras.
Specifikt kan man definiera basinkomst för invånare i glesbygdskommunerna i Norrlands inland. Läs mer här om hur vi kan bli en humanistisk stormakt.
Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)Andreas Bergh
Slides till föredraget "Framtidens ekonomi: stabilitet, stagnation eller...?" som hölls av Andreas Bergh på Palaestra i Lund den 19 sept 2023 i regi av Filosoficirkeln.
Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo...JensRundberg1
Peo Hansens presentation på Kullar & Klang 21 juli 2022.
https://www.youtube.com/watch?v=xAIAl6NgC4Y
I dag pratar vi pengar. Lyssna på Peo Hansen som reder ut begreppen kring hur staten gör när den spenderar sin krona. Han förklarar varför denna kunskap är helt avgörande om det ska bli politiskt möjligt att satsa på klimatomställning, välfärd, äldreomsorg, glesbygd, flyktingmottagande, bostadsbyggande och en rad andra områden som under decennier få stå tillbaka.
Mer om Peo Hansen och hans nya bok på Linköpings universitets hemsida: https://liu.se/nyhet/ny-bok-visar-hur.... Du kan också lyssna på ett samtal mellan Peo Hansen och Johan Ehrenberg på denna ETC-sida: Peo Hansen: Full sysselsättning, klimatomställning – allt går att göra - https://www.etc.se/ekonomi/peo-hansen...
För vidare studier: En samling länkar till texter och videos om MMT finns här: https://www.okej.nu/mmt-links
- En starkare ekonomisk politik är nödvändig.
Ur Sammanfattningen
Är det möjligt att nå en arbetslöshet under fyra procent? Socialdemokratins arbetslöshetsmål är att ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar dock arbetslösheten år 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i
Tjeckien. För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare cirka 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på cirka 270 000 personer.
I denna rapport argumenteras för att detta kan vara möjligt. Men det förutsätter en förändrad ekonomisk politik.
Den lättlästa versionen av Visionen hur ett solidariskt land kan eliminera fattigdom samtidigt som en aktiv regionalpolitik etableras.
Specifikt kan man definiera basinkomst för invånare i glesbygdskommunerna i Norrlands inland. Läs mer här om hur vi kan bli en humanistisk stormakt.
Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)Andreas Bergh
Slides till föredraget "Framtidens ekonomi: stabilitet, stagnation eller...?" som hölls av Andreas Bergh på Palaestra i Lund den 19 sept 2023 i regi av Filosoficirkeln.
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Andreas Bergh
Denna bok har föredragits på Ekonomidagarna vid Lunds universitet, Lunds filosoficirkel, Centerstudenter, Sydsvenska handelskammaren samt ett nätverk för kommunpolitiker i Östergötland (med mera)
Föreläsning (20 minuter plus diskussion) under rubriken Är det traditionella universitetet kostnadseffektivt? på Fysiografiska sällskapet i Lund i maj 2018
Presentation at Ideon 2018, Visioning the future https://via.tt.se/pressmeddelande/pressinbjudan-till-visioning-the-future-den-31-maj?publisherId=1951692&releaseId=2712975
Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?Andreas Bergh
Slides från presentation av rapporten "Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?" i Fores projekt Hela Staden. Mer info här: https://fores.se/hela-staden-del-2/
Slides for my presentation on Hayekian Welfare States on the summer course "Libertad económica" (http://www.uimp.es/agenda-link.html?id_actividad=62NL&anyaca=2015-16 )
1. Globalisering - Ett överdrivet hot
mot välfärdsstaten?
Andreas Bergh, fil dr
föreläsare Lunds universitet,
välfärdsforskare Ratio
2. Många har spått en dyster framtid för
Sverige...
•Ingen politiker vågar avreglera för ökad
konkurrenskraft
•Ingen politiker vågar berätta att ATP
kommer att kollapsa
•Lärarkåren kommer inte att acceptera
skolpeng
•Entreprenadupphandlingar är ”bra i teorin”
men kan inte få ”väsentlig praktisk
betydelse”
•Offentlig sektor kan inte rationaliseras så
att budgetunderskottet får ”rimliga
proportioner”
3. Sweden:
From Capitalist Success to Welfare-State
Sclerosis
by Peter Stein
Cato Policy Analysis No. 160 (10 sept, 1991)
Snower, Dennis J. 1993. "The Future of the
Welfare State." The Economic Journal
103:700-717.
Gott om dystra prognoser för högskattestaten...
Martin, Hans-Peter and Harald Schumann. 1997. The global
trap: Globalization and the assault on prosperity and
democracy. London, New York: Zed Books.
4. Hoten
• Race to the bottom
• Kompetensflykt
• Skattebasers rörlighet
• Social turism
• Jobben flyttar till Asien (eller Polen eller
Afrika...)
5. Under 1990-talskrisen såg välfärdsstatens kritiker ut
att få rätt...
•men
•välfärdsstaten överlevde,
•de höga skatterna överlevde,
•och tillväxten återvände
0
10
20
30
40
50
60
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
År
Procent
Sverige
OECD
EU15
Taxes/GDP 1970-2003
?
6. Tillväxt efter 90-talskrisen i Sverige,
USA och EU15
2,02,52,5Real BNI per capita
2,02,22,6Real BNP per capita
EU15USASve
Snitt, 1995-2004[1]
[1]
Källa: Konjunkturinstitutet, konjunkturläget augusti 2005. GNI is the
preferable measure of livingstandard, as it measures the incomes of the
persons in the country.
8. Tabell 2: Totala välfärdsutgifter enligt OECD som andel av BNP:[1]
1960 1980 1998 2003
Skandinavien: 9,5 22,2 26,3 26,6
Sverige: 10,8 28,6 30,5 31,3
OECD-snitt: 10,1 17,4 19,6 20,9
[1]
Källa: OECD Social Expenditure Database.
Och välfärdsstaten fortsätter att växa...
...eller?
9. Skilj på skattesatser och
skatteintäkter!
• Följande trender finns i rika länder
• Inkomstskatter
Fallande högsta marginalskattesatser, fortsatt
höga skatteintäkter.
• Konsumtionsskatter
Något höjda skattesatser, fortsatt höga
skatteintäkter
• Kapitalskatter
fallande skattesatser, konstanta eller stigande
skatteintäkter
10. Flyr högutbildade från
högskatteländer?
Tabell 1: Procent utvandrare i olika utbildningsgrupper, medborgare 21-65 år
Danmark Norge Sverige
1989 1998 1991 1998 1989 1998
Grundskola 0,08 0,13 0,13 0,13 0,05 0,13
Gymnasium 0,58 1 0,33 0,29 0,11 0,27
Doktorsexamen 1,45 1,06 0,67 0,8 0,34 0,77
Källa: Pedersen m fl (2003).
Pedersen, Peder J., Marianne Røed, and Lena Schrøder. 2003. "Emigration from the
Scandinavian welfare states." Pp. 76-104 in Alternatives for welfare policy. Coping
with internationalisation and demographic change., edited by T. M. Andersen and P.
Molander. Cambridge: Cambridge University Press.
11. Social massturism till Sverige?
• Export av familjeförmåner till andra EU-länder: 30 miljoner 2006
• 68% av detta till norden. (Försäkringskassan analyserar 2007:10)
• Ingen massinvandring av bidragstörstande öststatsbor...
• ...dock en hel del ståhej när vissa ville komma hit och arbeta inom
byggsektorn
• Erfarenheter stämmer med existerande forskning:
• “[t]he poor do not migrate in large numbers for more generous
welfare assistance”
“[t]he magnetic effect of welfare is substantially weaker than the
magnetic effect of high wages for low-skill workers and a low
unemployment rate”
• Berry, William D., Richard C. Fording, and Russel L. Hanson. 2003.
"Reassessing the 'Race to the Bottom' in State Welfare Policy." The
Journal of Politics 65:327-349.
12. Är det tvärtom?
• “[…] labor-intensive, low-productivity jobs do not thrive in
the context of high social protection and intensive labor-
market regulation, and without international trade
countries cannot specialize in high value-added services.
Lack of international trade and competition, therefore, not
the growth of these, is the cause of current employment
problems in high-protection countries.”
[Iversen, p. 74]
Iversen, Torben. 2005. Capitalism, Democracy and Welfare. USA:
Cambridge University Press.
13. Ekonomisk frihet i Sverige och andra
typer av välfärdsstater
80%
85%
90%
95%
100%
105%
110%
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2003
Swe
Scan
Cont
Angl
Källa: Bergh & Erlingsson
14. Välfärdsstaten som försäkring
Källa:
Rodrik, Dani. 1998. "Why do more open economies have
bigger governments?" The Journal of Political Economy
106:997-1032.
“There exists a positive correlation between an economy's
exposure to international trade and the size of government.
The correlation holds for most measures of government
spending, in low- as well as high-income samples, and is robust
to the inclusion of a wide range of controls.
One explanation is that government spending plays a risk-
reducing role in economies exposed to a significant amount of
external risk”
16. • Förändringar av skattesystemets struktur: Minskad
progressivitet bredare skattebaser , undantag (expertskatten,
eller det undantag i förmögenhetsskatten som gällde storägare
som köpt sina aktier före 1990).
•En tydligare koppling mellan avgifter och förmåner:
Tydligast i pensionsreformen.
•Ökad användning av privat finansierade alternativ som
adderas till offentligt finansierade förmåner (så kallad
topping up):
•Ökade incitament för arbete
•Ökad valfrihet genom peng-reformer
•Ökad effektivitet genom konkurrenshöjande
organisationsformer och utfärsäljningar
Vilka reformer har gjort att välfärdsstaten överlevt?
17. Sammanfattningsvis:
•Globalisering är både bra och dåligt för
välfärdsstaten
•Genom hög anpassningsförmåga har
domedagsprofetiorna kommit på skam
•Stort kvarvarande reformbehov på
arbetsmarknaden