Uppsats i skola, värdegrund och samhälle, 9 hp Lärande och samhälle, Malmö Högskola HT-13

1. I spåren av pedagogerna
Författare:
Tina Chavoshi Alizadeh
Erik Gunnarsson
Gabriella Karlsson
Skola, värdegrund och samhälle, 9 poäng
Malmö Högskola, HT-13

2. 2
Innehållsförteckning
1.
Inledning
............................................................................................................................................................
3
1.1
Arbetsprocess
..............................................................................................................................................
3
1.2
Bakgrund
och
syfte
...................................................................................................................................
3
1.3
Frågeställningar
.........................................................................................................................................
3
1.4
Ansvariga
för
arbetet
...............................................................................................................................
3
2
Teoretiskt
perspektiv
..........................................................................................................................................
4
2.1
Inledning
.......................................................................................................................................................
4
2.2
BF
Skinner
....................................................................................................................................................
4
2.3
Ellen
Key
och
barnet
................................................................................................................................
5
2.4
Jean
Piaget
....................................................................................................................................................
5
2.6
John
Dewey
..................................................................................................................................................
6
3
Spår
i
styrdokument
.............................................................................................................................................
7
3.1
Inledning
........................................................................................................................................................
7
3.2
Skinner
och
1960-­‐talets
läroplaner
...................................................................................................
7
3.3
Ellen
Key
och1980-­‐
och
90-­‐talets
läroplaner
................................................................................
8
3.4
Piaget
och
1980-­‐talets
läroplaner
......................................................................................................
8
3.5
Vygotskij
och
det
sociokulturella
perspektivet
............................................................................
9
3.6
Dewey
och
lagstiftningen
....................................................................................................................
10
4.
Hur
kan
vi
tillämpa
resultaten?
..................................................................................................................
11
4.1
Reflektion
...................................................................................................................................................
11
4.2
Slutord
.........................................................................................................................................................
12
Källförteckning
........................................................................................................................................................
14
Bilaga
1:
Utdrag
från
intervju
(UR)
om
den
nya
skollagens
innehåll
..............................................
15
Bilaga
2:
Utdrag
från
intervju
(UR)
om
läroplanen
för
matematik
..................................................
16

3. 3
1. Inledning
1.1 Arbetsprocess
Arbetslaget har arbetat tillsammans och tillämpat problembaserat lärande som arbetssätt enligt
angivna anvisningar i kursplanen. Vi valde också att upprätta en projektplan som samtliga
gruppmedlemmar fick ge sina synpunkter på. Projektplanen har setts som ett slags ”kontrakt” för
vad gruppmedlemmarna åtagit sig att ansvara för.
1.2 Bakgrund och syfte
Vår uppgift enligt kursmålet var att göra en illustration som skulle belysa hur styrdokument och
läroplaner har förändrats genom åren. För denna uppgift valde vi ut några pedagoger som vi tror
kan ha haft en stor påverkan på svenska styrdokument. Vi ville också få en fördjupad kunskap på
dessa pedagogers synsätt på utveckling och lärande. Samtidigt var syftet att visa på pedagogers
betydelse och påverkan på innehållet i olika läroplaner. Vi valde därför att titta närmare på
relevanta styrdokument som riktar sig mot förskola, grundskola och gymnasieskola från några
olika tidsperioder. Därefter drog vi slutsatser från resultaten av dessa studier och tillämpade dessa
på en framtida klassrumssituation. De pedagoger som vi fann intressanta att studera närmare var:
B F Skinner (1904–1990), Ellen Key (1849-1926), John Dewey (1859-1952), Jean Piaget (1896-
1980) och Lev Vygotskji (1896-1934).
1.3 Frågeställningar
Syftet med denna illustration var att studera vilka spår som pedagogerna lämnat i olika
styrdokument. Frågor som vi ställde oss var:
● Går det att finna spår av en viss pedagogs synsätt i styrdokument?
● Hur kan vi tillämpa resultaten i vårt framtida yrke?
1.4 Ansvariga för arbetet
Arbetslaget har bestått av följande medlemmar: Tina Chavoshi Alizadeh (ordförande), Erik
Gunnarsson och Gabriella Karlsson (sekreterare).

4. 4
2 Teoretiskt perspektiv
2.1 Inledning
I detta avsnitt ger vi ett teoretiskt perspektiv på de pedagoger som vi valde att studera. Vi inleder
med amerikanen Fredric Skinner som, trots att han inte var pedagog till yrket utan psykolog, i
sina beteendevetenskapliga studier ändå påverkade utformningen av pedagogiken. Därefter gör vi
ett nedslag i vårt eget land och hittar där en kvinna vid namn Ellen Key. Vi gör ett besök i
Schweiz där vi hittar den fransktalande pedagogen Piaget. Därefter blickar vi bort mot Ryssland
där vi hittar ytterligare en pedagog vid namn Lev Vygotskji. En pedagog som i likhet med Ellen
Key haft stort inflytande på den moderna pedagogiken. Vi avslutar vår rundtur i New York, där
John Dewey verkade. Hans tankar om skolan som ett demokratiskt instrument fick stort
genomslag i Sverige.
2.2 BF Skinner
Borrhus Fredric Skinner föddes 1904 i Susquehanna, Pennsylvania och dog 1990 i Cambridge,
Massachusetts. Skinners profession var psykolog och författare. Från den traditionella
behavioristiska teorin utvecklade han den radikala behaviorismen. Enligt denna radikala teori
kunde människan endast förstås utifrån sitt beteende. Människan styrs endast av stimuli från den
omgivande miljön. Enligt denna teori påverkas inte mänskligt beteende av det mentala tillstånd
som hon befinner sig i. Det undermedvetna saknar alltså betydelse för mänskligt handlande.
Skinner drog dessa slutsatser till sin spets genom att säga att det endast är det synliga beteende
som vi kan observera och som går att bevisa naturvetenskapligt som vi kan studera (Skinner,
s.146, 1988). Skinner var verksam under 1930- och 40-talet. Under denna tid hade de
behavioristiska tankarna stort inflytande på pedagogiken och skolan. Beteendepedagogik eller
förmedlingspedagogik blev namnet på den pedagogik och metodik som byggde på Skinners
teorier. Undervisningen var strikt och mekanisk. Lärarens roll var att utifrån en i förväg upprättad
plan tillhandahålla material för undervisningen. Materialet förmedlades till eleverna i bestämda
mängder. På detta sätt kunde olika kunskapsnivåer eller steg tydligt avskiljas från varandra och
de olika stegen kunde till slut bilda en helhet. Eftersom undervisningen utgick från en i förväg
genomtänkt plan fanns få eller inga tillfällen till improvisation från lärarens sida.

5. 5
2.3 Ellen Key och barnet
Ellen Karolina Sofia Key föddes 1849 i Gladhammars socken, Västervik och dog 1926 i Strand
vid Vättern. Ellen var författare, pedagog och kvinnosaksideolog och en av 1900-talets mest
uppmärksammade personer. I boken ”Barnens århundrade” kritiserade hon dåtidens skola som
hon ansåg var hämmande för barnets kreativitet. Hon riktade också kritik mot den ämnesindelade
undervisningen med betyg som hon ansåg var tvingande för barnet. Hon förespråkade ett lärande
utifrån barnets egen fria vilja. Barnet stod i centrum för detta lärande och fri lek skulle ha stort
utrymme i undervisningen. Barnets egna behov, personlighet och intressen skulle vara
utgångspunkten för lärandet. Hon förkastade den tidigare dominerande auktoritära pedagogiken
som hon ansåg vara förlamande för barnet. Ellen Keys filosofi präglades av livsglädje,
framtidsoptimism och en tro på människans godhet (Ambjörnsson, s.209, 2012). Hennes
pedagogiska tankar togs dock emot tämligen kallsinnigt i Sverige. Men när Ellen inte kunde bli
profet i sitt eget land så blev hon det istället utomlands och mest kanske i Tyskland. Där bär
många skolor hennes namn även i dag. Boken ”Barnets århundrade” blev en stor succé och blev
det mest lästa pedagogiska verk under första halvan av 1900-talet och ända fram till vår tid.
2.4 Jean Piaget
Jean William Fritz Piaget föddes 1896 i Neuchâtel, Schweiz och dog 1980 i Genève. Piaget var
en schweizisk pedagog, filosof, kunskapsteoretiker, biolog och utvecklingspsykolog. Han hade
ett stort inflytande på tankar kring mental utveckling och lade också grunden till
konstruktivismen. Denna teori växte fram under 1970-talet och bygger på att eleven skapar sin
egen kunskap utifrån att tidigare erfarenheter omvandlas till ny kunskap när eleven lär sig nya
saker. Enligt Piaget kan lärandet ske på två sätt, genom assimilation eller ackommodation.
Assimilation sker när nya erfarenheter läggs till gammal kunskap utan att detta förändrar elevens
sätt att tänka. Ackommodation innebär att nya erfarenheter gör att tidigare inlärd kunskap blir
irrelevant så att eleven måste hitta nya sätt att tänka för att ta till sig den nya kunskapen (Forsell,
s.127, 2011). Piaget delar också upp den känslomässiga eller kognitiva utvecklingen i fyra olika
åldrar som han kallar stadieteori. När en lärare arbetar enligt den konstruktivistiska pedagogiken
blir lärarens roll att vara organisatör och förmedlare av kunskap. Eleven får själv försöka förstå,
tolka och kritiskt bedöma och dra slutsatser av den information som han/hon hämtar från olika

6. 6
källor. Det är detta som utgör grunden för en konstruktivistisk syn på lärande och undervisning.
Enligt författarna av denna rapport så är det problembaserade lärandet ett exempel på
konstruktivistiskt arbetssätt.
2.5 Lev Vygotskij
Lev Vygotskij föddes 1896 i Tsarryssland och dog 1934 i Moskva Sovjetunionen. Hans tankar
kom att påverka den moderna pedagogiken i hög grad. Han var inte accepterad av Stalin och
förbjöds därför i Sovjetunionen. Precis som Piaget var Vygotskij intresserad av den kognitiva
utvecklingen och lärandeprocesser hos barn. Grundidén i Vygotskijs tankar var att människor lär
sig och utvecklas i interaktion eller samspel med varandra (Forsell, s.155, 2011). Han menade att
ett barns mognad och intelligens inte var beroende av barnets ålder. Det som har betydelse för hur
ett barn lär sig är själva inlärningsprocessen (Forsell, s.160, 2011). Enligt Vygotskij påverkas och
formas ett barn av den befintliga samhällsstrukturen och den rådande kulturen i samhället. Vilken
social kompetens som barnet har spelar också roll för inlärningen (Smidts, s.62, 2010)(Sandberg,
s.84, 2006). Han framhöll vidare att tankar är besläktade med språk och att tankar därför är
sammanlänkade och beroende av både sociala kontakter och personliga erfarenheter samt
upplevelser (Vygotskij, s.232, 2001). Vygotskij ansåg också att fantasin hade betydelse för
inlärningen: De känslor som bilder förmedlar kan vara verkliga även om de inte är sanna
(Vygotskij, s.45, 1995). Han betonade det nödvändiga med att den fanns tillit i relationen med
den vuxne (läraren) för att ett aktivt lärande skulle kunna ske. Att skapa dessa band av tillit
mellan lärare och elev kräver aktivt arbete från den vuxnes sida.
2.6 John Dewey
John Dewey föddes 1859 i Burlington i Vermont och dog 1952 i New York. Dewey var filosof
och pedagog och hans reformpedagogik som kallas progressiv pedagogik har influerat pedagoger
över hela världen. Han hade ett djupt intresse och respekt för sina medmänniskor, och han lär ha
yttrat: ”Vem du än är och vem du än möter, så möter du en medmänniska som är dig själv
överlägsen i åtminstone något avseende” (Ur 2007). Dewey såg skolan som det viktigaste
instrumentet för att bygga ett demokratiskt samhälle. Utgångspunkten i hans pedagogiska tankar
var att människan är en samhällsvarelse. Han såg skolan som ett miniatyrsamhälle som utgjorde
grunden för det framtida samhället. I Deweys idealvärld utgjorde ”arbetet” själva kärnan och det
innebar att utbildning skulle präglas av aktivt arbete, samarbete och idéutbyte. Han
förespråkande ”Learning by doing” som innebar att eleverna själva skulle experimentera sig fram

7. 7
till rätt svar. Dewey ansåg att eleverna skulle ges möjlighet att själva formulera problem och söka
vägar för att lösa problemen. “Traditionell, boklig kunskap får sitt verkliga värde först när den
kan relateras till handlingar som skall utföras och liv som skall levas.” (Forsell s.124, 2011).
3 Spår i styrdokument
3.1 Inledning
Vi kommer i detta avsnitt söka spåren av olika pedagogers påverkan på styrdokument och
läroplaner. Vi gör först en historisk exposé där vi gör en återblick till 1960-talets läroplaner med
Fredric Skinner. Därefter arbetar vi oss framåt till 1980-talet där vi söker och finner spår efter
pedagoger som Jean Piaget och John Dewey. Nästan hundra år efter att Ellen Key kommit ut med
boken “Barnets århundrade” fick hennes tankar genomslag även i den svenska pedagogiken.
Språket och kommunikation blir därefter föremål för vårt sökande och den pedagog som
förespråkade detta mest är Lev Vygotskji som influerar läroplaner under hela 1990-talet och fram
till i dag. Till sist landar vi i John Deweys teorier om “Learning by doing” och de demokratiska
värden som han förespråkade. De demokratiska värdena är en av den svenska demokratins
grundbultar och därför fick skolan med den nya Skollagen (2010:800) som uppgift att arbeta med
att utveckla dessa värden. Syftet var att “betona grundskolans uppdrag att förbereda eleven för
ett fullvärdigt samhällsliv där eleven förmår göra aktiva livsval samt där respekt för andra och
för de mänskliga rättigheterna1
råder.” (SOU 2008:27 s.434).
3.2 Skinner och 1960-talets läroplaner
Skinner hade en mekanisk syn på lärandet och denna syn kom att prägla många av 1960-talets
läroplaner och därför också undervisningen. Bland annat bygger mycket av innehållet i Lgr62
och Lgr69 på denna pedagogik. I Lgr62 står att läsa följande: “Det är lärarens både skyldighet
och rättighet att utforma sin undervisning så, att den med det arbetssätt, som är bäst för honom
själv och klassen, leder till önskade resultat.” (Lgr 62 s.19). Det sker en gradvis förskjutning av
elevernas inflytande över undervisningen från Lgr62 till Lgr69. I Lgr69 står att: “Valet av
undervisningsform och arbetssätt måste ske med hänsyn till elevernas förutsättningar och
önskemål.” (Lgr69 s.16). Från författarnas egen utbildningstid finns erfarenheter från Skinners
1
) Sverige har ratificerat FN:s barnkonvention vilket innebär att man åtagit sig att följa den.

8. 8
behavioristiska tankar bland annat från språkträning som genomfördes i studios, där språkträning
genomfördes med hjälp av inspelad röst och hörlurar.
3.3 Ellen Key och1980- och 90-talets läroplaner
Ellen Keys pedagogik hittar vi spår av i Lgr 80, där det står att barn är aktiva och skapande och
att varje individ är unik. Key ansåg att barn är olika individer redan från början. Skolan ska inte
därför inte sträva efter att forma barnen till att likna varandra (Lgr 80, s 20). Enligt henne borde
skolan ha mer pedagogiskt utrymme i sin undervisning. Det tolkar vi som att lärarna inte ska vara
helt styrda av läroplaner. Detta stämmer i sådana fall väl överens med intentionen i Lpo94 där det
inte framgår i detalj hur undervisning ska bedrivas. Ellen Key skriver i boken ”Framtidens skola
att “läraren skall leda men att han/hon kan vara subjektiv i sin handledning” (Ambjörnsson, s.231,
2012). Läraren ska alltså vara mer som en mentor för barnet. Key kritiserade dåtidens skola för
att undervisning i olika ämnen genomfördes parallellt. Hon skriver “Det är det nuvarande
systemets småaktiga mångfald som utpinar alla och verkar likt vattentortyren på de begåvade.
Dessa mattas år från år i studielust, i initiativ, i självverksamhet, i livsglädje och slutar med att
aldrig få hämta andan, aldrig få fördjupa sig under vissa tider för att sedan alldeles få lämna dessa
ämnen" (Ambjörnsson, s.210, 2012). Dessa tankar återfinner vi även i vår tid bland annat i
tidskriften “Skolvärlden” som pekar ut denna “snuttifiering” av ämnen” som orsaken till de
sjunkande matematikresultaten. Ellen Keys tankar om den framtida skolan är därför högst
aktuella fortfarande snart 90 år efter hennes död.
3.4 Piaget och 1980-talets läroplaner
Piaget såg kunskapsutvecklingen som en aktiv process och dessa tankar tror vi kan ha påverkat
lagstiftarna vid utformningen av bland annat Lgr80. Denna läroplan utgår från att människor är
aktiva till sin natur och att eleven planerar sitt eget arbete. I Lgr80 kan man till exempel läsa att
“kunskapsinhämtandet är en aktiv, skapande process som innebär ett hårt arbete och syftar mot
ett bestämt mål. En undervisningssituation där läraren mekaniskt leder barnen genom stoff och
problem utan att de lär sig att behärska grundläggande begrepp och förstå övergripande
sammanhang kan innebära negativa följder för deras självtillit och motivation” (Lgr80 s.16).
Utgångspunkten för denna läroplan är elevernas tidigare erfarenheter och en processsyn på
kunskapsinhämtning. Ett varierat och undersökande arbetssätt förespråkas. I Lgr80 står också:
“Träningen får inte ensidigt koncentreras till ämnena svenska och matematik. Den måste

9. 9
naturligt ingå också i andra ämnen och aktiviteter, inte tränas isolerat och utanför motiverande
sammanhang under lektionerna” (Lgr80 s.46).
3.5 Vygotskij och det sociokulturella perspektivet
Att arbeta i skolan betyder nära samspel mellan eleverna. Eleven förväntas kommunicera med
andra och arbeta i grupp. För detta behövs språket enligt Vygotskij. Eleven måste kunna förmedla
sina tankar på ett sätt så att andra förstår och kan ge feedback. När vi granskar läroplanerna ser vi
att språket är viktigt och att lagstiftaren har lagt stor vikt vid att stimulera barns språkutveckling
(Lofö98, s.7). Språket är nära besläktat med barnets och elevens identitetsutveckling. Genom att
erbjuda många möjligheter till att samtala, läsa och skriva ska elevens kommunikativa förmåga
utvecklas. Eleven får på detta sätt också ett språkligt självförtroende (Lpo94 s.5)(LGR11 s.222)
(LGY11 s.9). Leken är viktigt för elevens och barnets utveckling. När leken sker i en social miljö
stimuleras initiativtagande, kreativitet och kommunikationsförmåga. Genom samspel skapas och
upplevs nya erfarenheter (Lpfö 98 s.5-6)(Lpo94 s.6)(LGR11 s.9). Skolans uppdrag är att
stimulera elevens kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. Skolan ska inspirera eleven till att
våga förverkliga nya tankar och funderingar i handling. Syftet är också att förbättra elevens
problemlösningsförmåga och att motivera eleven till att aktivt delta, diskutera och reflektera.
Skolan ska också vägleda eleven så att den utvecklar en förmåga att ta initiativ och ansvar, att
fungera både som individ och tillsammans med andra. Eleven ska vidare kunna samspela med
andra människor från den sociala plattform som den befinner sig på. Detta ska ske utifrån
kunskap om andra människors olikheter och olika kulturella bakgrunder, språk med mera.
(Lpfö98 s.5-6)( Lpo94 s.6)(LGR 11 s.7,14)(LGY11 s.5, 7-8). En lärare måste känna till elevens
bakgrund, betydelsefulla personer i hans/hennes närhet, hemmiljö, viktiga erfarenheter och
upplevelser, rädslor, styrkor, osv. Detta kan läraren använda när han/hon bygger en relation med
eleven. Detta är första steget till att skapa främjande miljöer för att hjälpa eleven i hans/hennes
vidareutveckling (Smidt, s.103, 2010). Vi uppfattar därför att i Lpfö98 speglas Vygotskijs
tankar: ”Förskolan skall ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna
erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna skall ge
barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende.” (Lpfö98 s.5). I samma läroplan längre ner
behandlas samarbetet med hemmet som en del i elevens lärandeprocess. Det kan tolkas analogt
som att skolan ska stimulera eleven till lärande och utveckling genom att känna till hans/hennes
hemmiljö och tidigare erfarenheter (Lpo94 s.5)(LGR11 s.9). I LGY11 (s.8) påpekas samma sak

10. 10
med följande formulering; ”Skolan ska även samverka med hemmen när det gäller elevernas
lärande och utveckling.” Detta ger en hänvisning till att denna samverkan även gäller
gymnasieleverna. Enligt skolans uppdrag ska läraren också ledsaga eleven i hans/hennes
utveckling. Detta är i överenstämmelse med Vygotskijs teorier om att läraren ska vägleda eleven
från den befintliga utvecklingszonen till den högre, potentiella utvecklingszonen. Målet är att
hjälpa eleven att skapa kunskap och hjälpa honom/henne att mogna och utvecklas.
3.6 Dewey och lagstiftningen
Vilka förändringar skedde när det gäller skolans styrning 2011 och hur har John Deweys tankar
påverkat lagstiftningen? 2011 infördes en ny skollag (2010:800) i Sverige. Lagen trädde i kraft
den 1 augusti 2010 och tillämpades på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli
2011. Den nya skollagen blev mer omfattande än tidigare och lagstiftaren slog ihop flera lagar till
en2
. Den nya gymnasieskolan föregicks av en offentlig utredning, SOU: 2008:27. Den bar
titeln ”Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola.” I utredningen skriver utredaren om
skolans uppgift att anpassa verksamheten efter elevernas individuella behov: “elever är olika och
har olika behov. Skolgången ska således anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov.”
(SOU 2008:27 s.433). Det här leder oss tankarna till Deweys individanpassade undervisning. En
anpassning till elevers behov föreslås även omfatta barnen i förskolan. Utredaren betonar att
“barn i förskolan ska vara delaktiga och ges möjlighet till inflytande.” (SOU 2008:27 s.403). I
skollagen fördes följande lydelse därefter in: ”barn och elever ska ges inflytande över
utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktivt del i arbetet med att vidareutveckla
utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem” 4 kap. 9 § skollagen (2010:800).
I en mindre utredning från utbildningsdepartementet föreslår lagstiftaren att ”kunskaper bör
kompletteras med begreppet värde för att betona skolans uppdrag att förbereda eleverna för ett
fullvärdigt samhällsliv där de förmår göra aktiva livsval samt där respekt för andra och för de
mänskliga rättigheterna råder” (Ds 2009:25 s.434). Även detta har förts in i skollagen. Vi kan
spåra hur John Deweys tankar påverkat alla styrdokumenten3
. I läroplan för gymnasiet, LGY11
står till exempel att “Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att:
“utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och
2
Se bilaga 1: Utdrag från intervju (UR) om den nya skollagens innehåll
3
Se bilaga 2: Utdrag från intervju (UR) om läroplanen för matematik

11. 11
värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” 1 kap 4§
skollagen (2010:800). Vi kan konstatera att när vi spårar John Dewey genom förarbeten till
lagstiftning och vidare i processen till den i dag gällande Skollagen bär de alla spår av hans
tankar.
4. Hur kan vi tillämpa resultaten?
4.1 Reflektion
Det är något stort när man kan. Man fylls med glädje och man är stolt. Som barn visar man
nyfikenhet och intresse för nya färdigheter. Om vi tillämpar Vygotskjis tankar så kan vi som
vuxna agera på olika sätt när vi ska vägleda barnet. Den vuxne kan passivt stå vid sidan och
observera barnet, låta han/hon upptäcka, undersöka, lyckas med utmaningen eller misslyckas och
gå vidare till nästa utmaning. Den vuxne kan också välja att involvera sig direkt och vägleda
barnet. När barnet därefter klarat av utmaningen introducerar den vuxne nya utmaningar direkt
och leder barnet vidare till nästa utvecklingsnivå. Författarna av denna rapport anser att vi som
lärare ska försöka väcka intresset hos barnet genom att först observera och låta barnet undersöka
och upptäcka själv. Kanske begär han/hon hjälp efter en stund, och då kan vi agera ledsagare. Vi
kanske stannar upp en stund när barnet har lärt sig något nytt, på egen hand, eller tillsammans
med oss. Låter barnet/eleven bli bekant och bekväm med den nya kunskapen innan vi ger oss i
kast med nästa kunskapsutmaning. Att lyckas med något nytt bygger upp barnets självförtroende
och självkänsla. Det framgår av skolans uppdrag att vi som lärare ska arbeta med detta. Det är
viktigt att få njuta av den fantastiska känslan av att ha klarat av en uppgift och att utöka sitt
färdighetsförråd. Vi som lärare har möjlighet att välja hur vi vill agera i en viss given situation.
Valet kan utgå från vilka personligheter vi är eller de krav som omgivningen ställer på oss. De
val vi gör blir en del av lärandeprocessen och formar vårt framtida samhälle. Därför vill vi påstå
följande: Beroende på vilken samhällsstruktur vi har vid ett visst givet tillfälle och utifrån de krav
som omgivningen ställer på skolan kan synen på lärandeprocesser och utveckling se olika ut. Att
välja från olika pedagogers teorier är ett skeende i nära anslutning till de politiska strömningar
som är rådande just då. Detta har vi tydligt kunnat iaktta i spåren från pedagogerna och i de
styrdokument som vi undersökt. Till exempel fanns det i Lgr69 en betoning på det yttre beteendet

12. 12
hos eleven. Eleven var i centrum och undervisningen var individuellt utformad. Denna
undervisning förutsatte att eleven själv var aktiv och deltog i planeringen av skolarbetet.
Kunskaper skulle vara nyttiga och inriktade på samhällets behov av arbetskraft. Vid studier av
senare läroplaner har demokratin spelat en central roll i det omgivande samhället. Den viktiga
värdegrunden skulle genomföras i skolorna. De pedagogiska strömningarna lutar sig därför mer
mot Deweys tankar om demokrati. Dessa senare läroplaner inspirerades också av Piagets
kognitivistiska syn och av Ellen Keys tankar om det unika barnet. I läroplaner från 1980- och 90-
talet låg istället fokus på sociokulturella fenomenen. Det som var utmärkande för denna period
var ett fokus på elevens tidiga erfarenheter, språk och samspel mellan individer. Därför är det inte
förvånande att pedagoger vid den här tiden valde att stödja sig mot Vygotskijs tankar om
sociokulturella idéer istället för Piagets tankar om de biologiska utvecklingsfaserna. Därmed
riktades fokus från olikhet till likhet, från rasmotsättning till mångfald och jämvikten rubbades.
Det är i det här spänningsfältet vårt samhälle befinner sig i idag. I en tid då både John Dewey och
Lev Vygotskij har stor påverkan på styrdokument och läroplaner.
4.2 Slutord
Rapportförfattarna konstaterar att vi i spåren av pedagogerna upptäckte många avtryck från dessa
i styrdokumenten. Vi kan dock inte med säkerhet härleda en viss formulering till en specifik
pedagog. Det hade varit spännande att forska vidare med denna och andra frågor som dykt upp
under arbetets gång. Andra forskningsområden som vi tycker skulle vara intressanta för vidare
studier är: Hur medvetet och strukturerat arbetar lärarna i klassrummet idag med John Deweys
tankar om demokrati? Fullföljer lärarna det demokratiska uppdrag som staten givit dem i
klassrummet och hur genomförs detta arbete i praktiken?
Vi lämnar nu pedagogerna för denna gång och avslutar med ett citat från Aspelins bok
“Relationell specialpedagogik, i teori och praktik: ”Ett meningsfullt ämnesinnehåll kan anses
avgörande för den sociala omsorgen och uttrycks i termer av relationen mellan ”pedagogiska
möten och pedagogiska tillvägagångssätt” där kunskap och relation ses som någonting
ömsesidigt beroende av vartannat men där skolans omsorgsansvar inte formuleras i
produkttermer utan i termer av process. Avgörande för den processen är de vägval som lärare
ställs inför i samband med lektioner, där ett alternativ är att ”ta kontrollen”, ett annat är att
släppa kontrollen och ett tredje kan vara att bygga relationer i kommunikation med eleverna”

13. 13
(Aspelin, s.155, 2013). Vi som skrivit denna rapport delar Aspelins uppfattning om att det sociala
ansvaret realiseras i den levande process som sker tillsammans med eleverna i klassrummet och
att vi i detta skeende kommer att ha med oss många av de pedagogiska tankar som vi givit uttryck
för i denna rapport.

14. 14
Källförteckning
Ambjörnsson B. (2012). Ellen Key En Europeisk intellektuell. Förlag: Albert Bonnier förlag
Aspelin J. (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Förlag: Gleerups
Forsell A. (2011), Boken om pedagogerna, Förlag: Liber
Sandberg L. (2009), Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar, Förlag:
studentlitteratur AB
Skinner BF (1988) About Behaviorism. Förlag Random House USA Inc.
Smidts S. (2010), Vygotskij och de små och yngre barnens lärande, Förlag: Studentlitteratur AB,
Vygotskij L. (1995), Fantasi och kreativitet i barndomen, Förlag Göteborg, Daidalos
Vygotskij L. (2001) Tänkande och språk, Förlag: Göteborg, Diadalos
Riksdagstryck, lagar m.m.
SOU 2008:27, utbildningsdepartementet, Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola.
Ds 2009:25, utbildningsdepartementet, Den nya skollagen Del 1 och 2 - för kunskap, valfrihet
och trygghet
Skollagen (2010:800)
TV-program
Pedagogiska frågor. 2007. UR Kunskapsbanken - Pedagogikens giganter. (TV-program).
Stockholm: Sveriges utbildningsradio. http://www.ur.se/Produkter/145288-Pedagogikens-
giganter-John-DeweySkollagen. 2011. UR
Så förändrades läroplanerna 2011. 2011.UR Kunskapsbanken - Fler än dubbelt så många regler i
nya skollagen. (TV-program). Stockholm: Sveriges utbildningsradio. http://www.ur.se/Tema/Sa-
forandrades-laroplanerna-2011/Skollagen
Så förändrades läroplanerna 2011. 2011.UR Kunskapsbanken - Matematik i grundskolan
“Matematik är en demokratifråga!” (TV-program). Stockholm: Sveriges utbildningsradio.
http://www.ur.se/Tema/Sa-forandrades-laroplanerna-2011/Matematik
Läroplaner
Skolöverstyrelsen. (1962) Läroplan för grundskolan Lgr62. Stockholm: Liber AB.
Skolöverstyrelsen. (1969) Läroplan för grundskolan Lgr69. Stockholm: Liber AB.
Skolöverstyrelsen. (1980) Läroplan för grundskolan Lgr80. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94.Stockholm
Skolverket (2010). . Läroplan för förskolan reviderad 2012 Lpfö98.. Stockholm
Skolverket (2011). . Läroplan för grundskolan Lgr11. Stockholm
Skolverket (2011). . Läroplan för gymnasieskolan Lgy11. Stockholm
SOU: 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola: Gymnasieutredningens
slutbetänkande. Stockholm: Fritzes

15. 15
Bilaga 1: Utdrag från intervju (UR) om den nya skollagens
innehåll
En förändring med den nya Skollagen4
var ,enligt Lars Werner ämnesråd och rättslig rådgivare
vid utbildningsdepartementet, att även friskolorna numera omfattas av i stort sett samma regler
som de kommunala skolorna. Religiösa, eller konfessionella skolor är numera inte tillåtna. Rektor
har givits större befogenheter och ansvar. Syftet med detta är att få starka, välutbildade, ledare ute
på skolorna. Det var, enligt Lars, en reform med syfte att få en bättre fungerande skola. Den nya
skollagen föreskriver också att alla elever ska ha rätt till särskilt stöd. Detta blir möjligt genom att
det införs krav på ett formellt beslut av rektor inför varje utredning om behov av särskilt stöd och
dessutom en möjlighet för föräldrar att överklaga beslutet till annan instans. Det införs också
tydligare befogenheter för när straff som skriftlig varning, kvarsittning med mera kan utmätas. I
lagen ges utrymme för att stänga av en elev från skolan under begränsad tid. I skollagen finns
även angivet vilken behörighet som krävs för antagning till gymnasiet. Här har numera också
skett en tydlig uppdelning på yrkesförberedande och högskoleförberedande program och vilka
behörigheter som krävs för att antas till dessa.
4
Under 2010 beslutade riksdagen om införandet av en ny skollag (2010:800). Lagen trädde i kraft den 1
augusti 2010 och tillämpades på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011.
Regeringen beslutade samtidigt om andra författningar. Skollagen blev mer omfattande än tidigare
eftersom man slog ihop flera lagar till en. Under Skollagen finns skolformsförordningar för de olika
skolformerna som förskola, grundskola och gymnasieskola och gymnasiesärskola. Varje skolform har
under detta läroplaner som styr skolans arbete. Med den nya Skollagen blev förskolan inkluderad som en
egen skolform.

16. 16
Bilaga 2: Utdrag från intervju (UR) om läroplanen för matematik
Hur ska skolorna arbeta med läroplanen? Finns en medvetenhet att arbeta strukturerat med dessa
frågor och hur sker det i sådant fall? För att studera detta närmare tittade vi på detta för ämnet
matematik på grundskolan. (UR-film med Anita Sandahl, fil. dr. och lektor och en av de fyra
personer som skrivit kursplanen i matematik). Kursplanen handlar enligt Anita inte om vad som
eleven ska kunna utan handlar om innehållet i undervisningen. Läroplanen ska vara ett levande
material som läraren använder i vardagen vid planeringar etc. Läroplanen ger läraren en
möjlighet att fundera över vilken slags aktivitet som ska genomföras tillsammans med eleven för
att möta matematiken. Eleven ska på detta sett ges möjlighet att vara delaktig i beslutsprocessen.
Denna elevens delaktighet i en demokratisk beslutsprocess tycker vi knyter an till Deweys tankar
om demokrati.
Anita berättar att när de skrev kursplanen så diskuterade de demokratifrågor. Det ställs, enligt
henne, högre krav på medborgaren i dag att ta ställning för var som är bra och dåligt. Den nya
läroplanen ställer höga krav på undervisningen. Du kan som lärare inte längre jobba med
läroboken. Istället innebär mötet med matematikämnet, att lära sig matematikens delar och detta
måste erbjudas på ett annat sätt än genom traditionell undervisning. Strukturen i kursplanen visar
vilken undervisning eleven har rätt till och som skolan ska erbjuda eleven. Det centrala innehållet
i kursplanen skiljer sig från tidigare kursplaner. I kursplanen finns i dag en progression och
oavsett var läraren har sin tjänst så måste den se hur detta ser ut från början för eleven på just den
skola läraren arbetar på. I kursplanen finns krav på färdigheter som eleven behöver ha som
medborgare. Eleven ska kunna reflektera, ställa frågor, gå vidare, vara ansvarstagande etc. Eleven
ska också kunna föra matematiska resonemang och det kan ske genom att diskutera och resonera
kring matematiken tillsammans med andra. Matematiken ska numera ingå som en del av samtliga
ämnen i grundskolan. När Anita berättar kan vi utläsa tydliga spår av John Deweys tankar. Hon
betonar också att läraren och arbetslaget måste aktivt använda sig av styrdokumenten i
planeringen av undervisningen.