Nils Karlson, professor och VD, presenterade sin studie om utstationeringsdirektivet.

1. Click to edit Master subtitle style

2. Upplägg i dag
Presentation av studie Nils Karlson
Kommentar Lars Niklasson
Kommentar Emma Lund
Paneldiskussion Linus Glanzelius & Tomas Tobé
Publikfrågor Samtliga

3. Utstationeringsdirektivet
Socialt skydd eller förtäckt
protektionism?
2019-01-31
Nils Karlson
Ratio – Näringslivets forskningsinstitut
www.ratio.se

4. • Fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital
(Europeiska Enhetsakten 1986)
• 500 miljoner konsumenter, 20 miljoner företag
• Varumarknaden fri konkurrens vad gäller pris, kvalitet
och andra villkor (tullar, kvoter, informella
handelshinder avskaffats)
• Tjänsteproduktion och tjänstehandel allt viktigare,
men förutsätter ofta lokal närvaro
• Utstationering därför centralt
EU:s inre marknad

5. Att analysera utstationeringsdirektivets utveckling,
förändring och förväntade konsekvenser
• Innebär direktivets förändring 2018 ett ökat socialt
skydd eller snarare en förtäckt form av protektionism?
• Är förändringen proportionerligt avvägd relativt fri
rörlighet och socialt skydd för utstationerade
arbetstagare?
Rapportens syfte och frågeställning

6. • När en tjänsteleverantör (ursprungslandet) tar med sin
egen personal för att under en begränsad tid utföra en
tjänst i en annan medlemsstat (värdlandet)
• Utmaning med olika arbetsmarknadsmodeller
• Förutsätter ett gemensamt regelverk som
proportionerligt väger fri rörlighet mot socialt skydd
Utstationering

7. • EU:s grundfördrag
• Utslag i EU-domstolen: Rush Portuguesa
• Utstationeringsdirektivet 1996
• Tjänstedirektivet 2006
• Lavalkvartetten: Viking, Laval, Rüffert, och Kommissionen v.
Luxemburg
• Tillämpningsdirektivet 2014
• Reviderat utstationeringsdirektiv juni 2018
EU-regler kring utstationering

8. • Syfte till att undanröja nationella administrativa
hinder och skapa en väl integrerad marknad för
tjänster – precis som på varumarknaden
• Skapade gemensamma spelregler
• Samarbete och ömsesidigt bistånd
• Omfattar dock inte utstationeringsregler och inte
arbetsrättsliga regler
Tjänstedirektivet 2006

9. • Längsta arbetstid och kortaste vilotid
• Minsta antal betalda semesterdagar per år
• Minimilön, inbegripet övertidsersättning
• Säkerhet, hälsa och hygien
• Skyddsåtgärder gällande villkor för gravida, nyförlösta,
barn och unga
• Likabehandling av kvinnor och män, diskriminering m.m.
• Dock andra villkor om ”ordre public”
”Hårda kärnan” i utstationeringsdirektivet 1996

10. • Inte problemfritt, framförallt gällande bestämmelsen
kring ”ordre public”, som skapade möjligheter för
medlemsstaterna att kräva mer än miniminivåer
• Lavalkvartetten, 2007-2009, tydliggjorde att endast
”minimivillkor” är proportionerliga
• Brister i tillämpning och transparens
• Tydlig motsättning mer eller mindre utvecklade
medlemsstater
Forts. utstationeringsdirektivet 1996

11. • Förtydligade tillämpningen av direktivet från 1996
• Större krav på tillhandahållande av information och
transparens
• Bättre kontroller för att stävja fusk
• Huvudentreprenörsansvar
• Proportionalitetsavvägning fri rörlighet och skyddsvärda
intressen
• Liknar i flera avseenden tjänstedirektivet gällande, t ex
samarbete och ömsesidigt bistånd
Tillämpningsdirektivet 2014

12. • Utvidgat och omdiskuterat ersättningsbegrepp istället för
minimilön direktivets hårda kärna
• Även rätt till annan ersättning, exempelvis för resa, kost
och logi
• Efter 12-18 månader ska nästan samtliga av värdlandets
arbetsvillkor gälla (utom tjänstepensionssystem)
• Omfattar nu även bemanningsföretag (dock inte personal
inom transportsektorn)
• Ska vara implementerat 30 juli, 2020
Förändringar i direktivet 2018

13. • Inre marknaden kräver vissa gemensamma regler
• Varumarknaden mer integrerad genom
harmoniserade regler – avvikande nationella regler
godtas endast med hänsyn tillskyddvärda
allmänintressen och höga krav på proportionalitet
• Så länge gemensamma regler och principen om
ömsesidigt erkännande följs är varumarknaden i stort
sett fri
Socialt skydd eller förtäckt protektionism?

14. • Svårt att ange gemensamma materiella
standarder när arbetsmarknadsmodellerna skiljer
sig åt
• ”Social dumpning” kan förekomma – låga löner
och svagt arbetsrättsligt och socialt skydd i syfte
att vinna konkurrensfördelar
• Men hur skilja påstående om social dumpning från
förtäckt protektionism?
Tjänstemarknaden svårare

15. • ”Minimum rates of pay” ersätts med ”remuneration” i
direktivets skrivning
• Omdiskuterat
• Ersättningar på miniminivå (inklusive lön,
semestersättning, OB-tillägg och liknande) eller lika
lön för lika arbete?
Utvidgade ersättningsbegreppet

16. Svenska regeringens retorik:
• löneskillnaderna mellan utstationerad personal och
inhemsk personal ”är inte bara orättvist för den
arbetstagare som får mindre betalt utan gör det också
svårt för företag som betalar vanliga svenska löner att
klara konkurrensen.”
EU-kommissionens underlag:
• ”obligatoriska ersättningar av olika slag som framgår
av lag eller allmängiltiga (”universally-applicable”)
kollektivavtal”
Forts. utvidgade ersättningsbegreppet

17. 1. Nödvändigheten av begräsningen
2. Om den tänkta begränsningen medför ett effektivt skydd
och uppnår sitt mål
3. Om begräsningen riskerar orsaka en godtycklig
diskriminering
4. Om begränsningen är det minst inskränkande alternativet
5. Om åtgärderna är processuellt rättvisa
I förhållande till den fria rörligheten
Proportionalitetsbedömningen

18. • Helt beroende på tolkning och tillämpning!
• ”Lika lön för lika arbete” svårt att tillämpa och riskerat att orsaka
snedvriden konkurrens – oproportionerlig förändring som förhindrar
fri rörlighet och förtäckt protektionism som hindrar mindre
utvecklade medlemsstater att konkurrera om minimilöner och
villkor uppfylls
• Ersättningar på miniminivå rimligen proportionerlig
• Men risk för bristande transparens och ökade administrativa bördor
(11 medlemsstater, främst i Östeuropa, gjorde invändningar och
aktiverade ett ”gult kort”.)
Är förändringen 2018 proportionerlig?

19. • Arbetsmarknadsvillkoren bestäms i huvudsak genom
kollektivavtal, ca 670 olika kollektivavtal och 100
centralorganisationer
• Ingen allmängiltigförklaring eller lagstadgade minimilöner
• Arbetsmiljöverket ansvarigt för att göra villkoren
transparenta och tillgängliga
• Fackliga organisationerna kan med hot om
konfliktåtgärder se till att villkoren efterföljs
• Generellt höga löner, särskilt ingångslöner
Fallet Sverige

20. Not: Danmark, Italien,Cypern, Österrike, Finland och Sverige saknar lagstadgad minimilön
Källa: Eurostat 2018
0
200
400
600
800
1,000
1,200
1,400
1,600
1,800
2,000
Minimilöner i EU:s medlemsländer
1 januari 2018, euro per månad

21. • Svårtolkade kollektivavtal och endast ett fåtal registrerade hos
Arbetsmiljöverket, bara en handfull på engelska
• Svårigheterna riskerar förstärkas genom revideringen 2018
• Risk för bristande transparens och hög administrativ börda för
utstationerade företag
• Även risk för brott mot likabehandlingsprincipen – att utstationerande
företag aktivt blir uppsökta i större utsträckning än svenska
• Implementeringen avgörande för direktivets effekter
• Även risk för den svenska arbetsmarknads-modellens funktionssätt då en
enskild myndighet, och i förlängningen även EU-domstolen, kan komma
tolka och i praktiken närmast allmängiltigförklara svenska kollektivavtal
Forts. fallet Sverige

22. 1. Fri rörlighet av varor och tjänster kräver vissa gemensamma regler för
att stävja osund konkurrens och informella handelshinder
2. En proportionerlig avvägning behöver göras av den fria rörligheten och
skyddsvärda intressen
3. Transparenta minimiregler, som faktiskt tillämpas och garanterar
skäliga arbetsvillkor och undviker administrativa bördor, rimliga
4. Förändringarna i utstationeringsdirektivet 2018 riskerar att bli
oproportionerliga beroende på tolkning och tillämpning
5. I Sverige riskerar den svaga transparensen och låga tillgänglighet för
vilka villkor som gäller att skapa höga administrativa kostnader och
bristande likabehandling av utländska tjänsteföretag
6. Risken är betydande att detta leder till förtäckt protektionism snarare
än stärkt socialt skydd
Sammanfattande slutsatser

23. Lars Niklasson
Bitr professor vid LiU och forskare i statsvetenskap
på Svenska institutet för Europapolitiska studier
(Sieps)

24. Utstationeringsdirektivet i ett
globaliseringsperspektiv
Lars Niklasson, SIEPS och Linköpings universitet

25. Rapporten zoomar in en svår avvägning
• Rörlighet och konkurrens: hot och möjligheter för de anställda
• Risk för sänkta löner, svagare parter, minskat nationellt självbestämmande
• Möjligheter för mobilitet, smidigare arbetsmarknad, företagande, tillväxt
(Ruist 2015, Davidsson 2015)
• Nya vinnare och förlorare?
• Förlorarna väljer nationalism?
• Rapporten ser ”oproportionalitet”
• ”Vart är vi på väg?”

26. Frågan behöver även zoomas ut
• En naturlig reflex att försvara det svenska, mot internationalisering
• Hur bör den svenska modellen se ut i en integrerad global ekonomi?
• Vad kan vi lära av Tyskland?
• Inte alla förstår de principiella argumenten för rörlighet och
konkurrens
• Handlar frågan bara om att utestänga låglönekonkurrens?
• Vilka andra intressen påverkas? Rörligheten för högavlönade svenskar?
• Hur stärka de konkurrensutsatta?
• Varför behövs den europeiska integrationen?

27. Globaliseringen ändrar förutsättningarna
• Fantastisk utveckling i fattiga länder
• Vinna-vinna situation? Nya marknader, nya produkter
• Många vill vara som vi: hög tillit/låg korruption, effektiva välfärdssystem
• Internationella och europeiska regler hanterar globaliseringen (?)
• Handelspolitiken, finansiella regleringar, miljöpolitik mm
• Gemensamma regler är bättre än anpassning ad hoc: multilateralism
• Den inre marknaden är ett tillväxtprojekt (?)
• Ökad dynamik ger starkare europeiska företag
• Stora omställningar kräver trovärdiga politiker
• Behov att hantera vinnare och förlorare
• Jfr LO ca 1960: ”Vingarnas trygghet”

28. Hypotes: Nationalstaten har blivit för liten
• Men nationell politik har hög legitimitet
• Stark identitet
• Kort avstånd till de valda, nationell anpassning till situationen
• Riskerar att bli för konservativt
• Internationell och europeisk politik är mer hotfulla
• Elitprojekt, förstärker missnöje
• Nationella politiker är dåliga på att förklara samarbetsbehovet
• Hur skapa acceptans för en ny politisk nivå?
• En berättelse om globaliseringens möjligheter och trygghet?
• Hur går det för Macron?

29. Emma Lund
Utredare Kommerskollegium

30. - Linus Glanzelius, kandidat till
Europaparlamentet (s)
- Tomas Tobé, kandidat till
Europarlamentet (m)
Paneldiskussion