Christian Gustavsson, profile picture
Uploaded byChristian Gustavsson
3,279 views

Handlingsprogram, remiss

Embed presentation

Download to read offline
Hejsan, När jag skriver det här är vi bara någon vecka från att befinna oss i ett valår. Det betyder att det är bråda dagar för oss moderater. Samtidigt som vi har fullt upp med att leverera det vi lovat i kommunerna och landstinget så pågår förberedelserna för den stundande valrörelsen. Inte minst arbetar vi med att ta fram en politik som möter de samhällsproblem som vi ser i Sverige, men också här hemma. Vi älskar Östergötland, men det finns också många problem som vi, tillsammans med våra vänner i alliansen, vill möta upp. Det riktigt stora problemet är att länet under många årtioenden har underpresterat när det gäller arbete, utbildning, skattekraft och tillväxt. Det påverkar alla som vill ha ett arbete, alla som har barn i skolan eller som finns i vår vård och omsorg. Självklart är det en utveckling man inte vänder lätt. Det krävs kraftfulla åtgärder, stor uthållighet och ett helhetsansvar i politiken. Mot den bakgrunden har vi under hösten arbetat med ett handlingsprogram för hela Östergötland. Det lägger grunden för den politik vi vill föra nästa mandatperiod. Men för att vårt program och vår agenda ska bli så bra som möjligt vill vi också ha synpunkter. Det mesta blir bättre om man i stor öppenhet kan diskutera och vända och vrida på problemen. Vi vill därför veta vad våra moderata föreningar tycker, vad våra medlemmar vill, vad allmänhet, företag, organisationer och fackförbund tycker om det vi vill genomföra under nästa mandatperiod. Jag är därför glad över att kunna hälsa dig välkommen att lämna dina synpunkter och idéer. Bifogat finner du remissversionen av handlingsprogrammet. Och jag och mina kollegor ser fram emot att ta del av dina tankar, senast den 28 februari. Linköping den 21 december 2009 Christian Gustavsson Förbundsordförande p.s. Skicka svaret till vår medarbetare Josefin Leone på josefin.leone@moderat.se.  
Tillsammans bygger vi föregångsregionen Östergötland. Olayoutad remissversion som behandlas av förbundsrådet i mars 2010. Sidan 1 av 62
Östergötland är ett fantastiskt län med stora möjligheter. Universitetet, goda kommunikationer och en mångfald av invånare och miljöer lägger en god grund för framtiden. Men det sker inte av sig själv. Om Östergötland ska klara av att vända utvecklingen - och bli den föregångsregion som vi vill - måste politiken skapa förutsättningar för att öka länets dragningskraft. Människor och idéer måste få växa, rörligheten måste öka och vi måste på allvar förbättra klimatet för företagande. Det är inte en enkel uppgift och man ska inte lura sig att tro att politiker kan skapa arbeten och välstånd. Däremot förfogar vi över många av de verktyg som krävs för att andra ska göra tillväxt och nya arbetstillfällen möjliga. Och för att skapa en trygg plats där man vill leva och bilda familj. En väl fungerande skola, en bra och tillgänglig hälso- och sjukvård och trygga områden att bo i är några av de saker som vi vill åstadkomma tillsammans. Sidan 2 av 62
Jobb genom fler och växande företag Den svenska modellen bygger på arbete. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning, delaktighet i samhällslivet och till en arbetsgemenskap med kollegor. Vår politik förstärker arbetslinjen och säkrar att vi har en ekonomisk trygghet samtidigt som vi har en stark drivkraft att arbeta. Välstånd grundas genom arbete och fler och växande företag. Utan ett näringsliv som växer och frodas minskar möjligheten till ett välmående framtida samhälle som på att bra sätt kan sörja för omsorg, sjukvård, utbildning och andra viktiga samhällsfunktioner. Företagande ger möjlighet till arbete. Samtidigt är näringslivet beroende av en fungerande kompetensförsörjning genom utbildade och kompetenta medarbetare. Under mandatperioden börjar avgångarna från arbetsmarknaden genom pensioneringar överstiga den teoretiska tillgången hos inträdande yngre. Detta sätter fokus på vårt uppdrag att verka för ett samhälle med balans och som fungerar på ett bra och effektivt sätt. Tillväxtens betydelse Avgörande för att Sverige och vår region ska klara de långsiktiga utmaningarna är en politik som tar till vara och utvecklar vår tillväxtpotential. Ekonomisk tillväxt avgörs av en rad faktorer. Det måste finnas starka drivkrafter till investeringar och nyanställningar i företagen. Entreprenörskap som kan vara bärare av det nya och oprövade, måste uppmuntras. Konkurrens mellan företagen sporrar till utveckling. Den administrativa bördan för företagen får inte vara allt för betungande. Infrastrukturen måste underlätta handel och transporter, både inom regionen och inom och över landets gränser. Öppenhet och frihandel ger tillgång till nya idéer, produktionssätt och inte minst tillgång till större marknader, vilket är särskilt viktigt för ett relativt litet land som Sverige. Här spelar EU och den inre marknaden en stor roll. Kvaliteten i forskningen måste hålla högsta klass, för att den ska stå sig i konkurrensen. Därtill måste forskning och innovationer kunna omsättas till produktion, för att de ska leda till tillväxt. Ett växande näringsliv är en förutsättning för utveckling i och av regionen. Det är också en förutsättning för att vi ska kunna behålla och utveckla den välfärd som vi vill finansiera gemensamt. Förutsättningarna för nya jobb måste därför vara goda. Vi är Fjärde Storstadsregionen men inom flera områden presterar vi inte i paritet med detta. Nyföretagandet ligger under medel i landet, liksom utbildningsnivå och sysselsättningsnivå. Insikten och kunskapen om varför det är som det är viktigt för att kunna göra rätt åtgärder för framtiden. Sidan 3 av 62
Mer lönsamt att arbeta Moderaternas jobbpolitik har gjort det mer lönsamt att arbeta, billigare och enklare att anställa samt mer attraktivt att starta och driva företag. Stora lättnader i inkomstskatten har skett under mandatperioden, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. Att ytterligare förbättra drivkrafterna för låg- och medelinkomsttagare är viktigt för Sverige. Det ska vara lönsamt att arbeta, utbilda sig och söka arbete på en annan ort. Att inte ha jobb och egen försörjning är ofta ett stort individuellt problem förknippat med sämre självkänsla, livsinkomst och hälsa. Att människors arbetsförmåga inte tas till vara innebär också outnyttjad resurs för samhället i stort. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning, delaktighet i samhällslivet och till arbetsgemenskap med kolleger. När efterfrågan på arbetskraft efter hand stiger, är det av avgörande vikt att det lönar sig att arbeta och att arbetsmarknaden fungerar väl så att sysselsättningen kan fortsätta öka under många år utan att inflationstrycket tilltar. Annars riskerar vi att arbetslösheten befäster sig på den höga nivån. Arbetsmarknadspolitiken syftar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten. En rad reformer har genomförts som både påverkar utbudet av arbetskraft, efterfrågan på arbetskraft och matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har nu fått en effektiv organisation och styrning samt nya instrument att arbeta med. Nystartsjobben, Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för unga samt arbetet med kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen utgör viktiga redskap för att fler individer ska komma tillbaka till arbete. Sverige och regionen behöver ta ytterligare steg för att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning. Det är framför allt viktigt i arbetet med att skapa förutsättningar för en stabil och god konjunkturåterhämtning och den centrala uppgiften att förhindra att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Det handlar om fortsatta reformer inom en rad områden för att stärka drivkrafterna att arbeta, göra det enklare att anställa samt attraktivare att starta och driva företag. Ungdomar behövs och måste ges chansen Under mandatperioden börjar avgångarna från arbetsmarknaden genom pensioneringar överstiga den teoretiska tillgången hos inträdande yngre. Därför är det viktigt att ungdomskullarnas resurser tas väl till vara och att alla ges en möjlighet till ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Det är också viktigt för att ungdomar inte tidigt ska hamna i utanförskap. Samverkan mellan skola och näringsliv är en mycket viktig nödvändig del av lärande. En ökad samverkan kan bidra till en ökad genomströmning. Svenska elever kommer ut på arbetsmarknaden allt senare. Det har negativa följder eftersom det innebär att både samhällets kostnader ökar och att antalet arbetade timmar blir färre. Sidan 4 av 62
I syfte att underlätta inträdet på arbetsmarknaden bör längre perioder av praktikarbete under studietiden uppmuntras i samarbete med företag, kommuner och andra institutioner. Praktisk erfarenhet är bra i fortsatta studier och ger bättre öppningar för anställning. Nyanländas inträde på arbetsmarknaden Nyanlända i Vår region besitter stor drivkraft och är en framtida resurs för vårt välstånd. Det är viktigt att alla som startar ett nytt liv i vårt land och i vår region ges goda chanser till kompletterande utbildning och språkkunskaper. Det är också viktigt för att de som invandrat hit inte ska hamna i utanförskap. Validering av den asylsökandes utbildning ska göras i ett tidigt skede. Systemet med validering måste förbättras liksom att svensk-undervisning så långt det är möjligt är företagsförlagd. Yrkesbedömning är ett viktigt komplement eller alternativ till validering. Mottagandetorg som samlokaliserar den asylsökandes kontakter med myndigheter bör upprättas. Företagande Vår framtid är beroende av människors skaparkraft, uppfinningsrikedom och mod att investera i sina idéer. Villkoren för att starta och driva företag i Sverige har förbättrats bland annat genom sänkta skatter och insatser för att lindra företagens regelbörda. Samtidigt återstår det mycket att göra. Många mindre företag vittnar om en regelbörda som upplevs som betungande. Andra vill nyanställa men uppger att de sammantagna kostnaderna är för höga. Ett fritt näringsliv är en central del i den svenska modellen och i den utveckling som gjort Sverige till ett rikt land. Entreprenören har en särskilt viktig roll att spela i en modern ekonomi. Utan hängivna och hårt arbetande företagare hade Sverige inte varit det land det är idag. Vid sidan av etablerade stora och medelstora företag spelar småföretag och småföretagare en avgörande roll för tillväxten och jobben i regionen. Det finns ett stort behov av att förändra attityderna kring företagande och uppmärksamma den betydelsefulla roll som företag och entreprenörer spelar. Medvetenheten om företagandets och entreprenörers betydelse måste öka hos alla i regionen. Därigenom skapas fler jobb och därmed ökad välfärd. Det är viktigt med aktivt samarbete mellan Linköpings universitet och inte allra minst med växande mindre och medelstora företag inom vardagsnära utvecklingsområden. Ett varierat näringsliv är en förutsättning för att fler ska kunna få arbete och att fler företag och människor ska söka sig till vår region. Det innebär att även nya områden som idag inte är så utvecklade måste få en chans att blomma ut och att redan etablerade näringar får möjlighet att utvecklas ytterligare. Försvars- och säkerhetsindustrin betyder mycket för regionen. Sidan 5 av 62
Livsmedelsindustrin i regionen kan utvecklas. Östergötland har alla möjligheter att bli en region med starkt näringsliv inom det vi kalla ”från jord till bord”. Satsningen på Vreta Kluster som science park för dessa näringar är oerhört viktig. Miljö- och energiområdet är en viktig näringsgren för regionen. Många framtidsföretag inom området är redan etablerade här. Även jordbrukets roll i energiförsörjningen är viktig eftersom regionen har en del energikrävande industrier samtidigt som det finns stora odlingsarealer som kan producera råvaror till energiproduktionen. Kompetensförsörjning Regionen måste ha ett utbildningssystem som ger människorna stor valfrihet och där samhällets behov av välutbildad arbetskraft tillgodoses. Forskning och högre utbildning är en viktig förutsättning för ett brett och varierat näringsliv och en kreativ och utvecklande miljö. Lärande i alla former ökar människors förmåga att styra sina liv, lösa problem, förändra sig, delta i det demokratiska samhället och sköta sin egen hälsa. Avgörande för Östergötlands utveckling är att både människor och företag har lätt tillgång till utbildning och kompetensutveckling som håller hög kvalitet och svarar mot arbetsmarknadens kompetensbehov. Satsningen på college- och lärlingsutbildning är oerhört viktig för att ge fler människor möjlighet till en bra utbildning och arbete. Samtidigt ser vi att satsningen bör förstärkas ytterligare. Regionen har hittills hållit sig väl framme med Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege och Transport- och servicecollege. Utbildningen i regionen bör så långt det är möjligt motsvara framtida bedömda behov. Det är oerhört viktigt att vid planering av kompetensförsörjning och utbildning att det sker nära samarbete mellan näringsliv, arbetsförmedling och det offentliga i form av kommuner, landstinget och regionförbundet. Tidigt entreprenörsskap Barn och ungdomar måste genom hela skolsystemet ges insikt och kunskap om entreprenörskap. Flera studier visar att attityder till entreprenörskap har stor betydelse för företagande i ett land. Det är viktigt att skolan utbildar eleverna i entreprenörmässigt tänkande. Kunskaper om företagande behöver grundläggas tidigt. Framtidsfrön på grundskolan och Ung företagsamhet på gymnasiet är en bra grund att stå på som kan utvecklas på fler skolor i hela regionen. Det är viktigt att kommunerna och regionförbundet backar upp verksamheten. Försökslän för ny arbetsförmedling Vi ser att arbetsförmedlingen inte alltid är bäst lämpad att matcha arbetssökanden till arbeten. Därför vill vi se fler privata arbetsförmedlingar som kan hjälpa arbetssökande i alla åldrar till en varaktig anställning. Sidan 6 av 62
Vi vill göra Östergötland till ett försökslän för privata arbetsförmedlingar i stor skala. Några försök har gjorts runt om i landet, bland annat i Norrköping, och tidiga utvärderingar visar att de är minst lika bra som den statliga arbetsförmedlingen på att hitta arbeten och att de har mer nöjda kunder. Besöksnäringen Regionen kan utveckla sin besöks- och turistnäring som är av stor betydelse för en positiv utveckling av regionen. Den bidrar också i hög grad till att stärka regionens identitet och marknadsföring i Sverige och utomlands. Med besöksnäringen inbegriper vi både privatturister och besökande i arbetet och föreningslivet, exempelvis deltagare på kongresser och konferenser. Det är viktigt i arbetet med besöksnäringen vara medveten om att en privatturist kan bli affärsbesökare och tvärt om. Vi har en stor potential i en bred kultursektor i regionen där vi kan bland annat inbegripa vårt kulturarv, scenkonsterna och den museala sektorn. Vi borde vara oerhört intressanta inom alla dessa områden. Vi har också attraktiva naturområden i regionen, till exempel Vättern, Omberg, Tåkern, slättlandskapet, bergslagen i norr och skogs- och insjöområdet i söder, vilket är områden som kan utvecklas kraftfullt med avseende på upplevelse- och turismnäringen. Arbete för alla åldrar Arbetsmarknadens struktur genomgår en omfattande förändring. De industriarbeten som dominerat det senaste halvseklet blir allt färre. I deras ställe växer en ny tjänstemarknad fram med arbeten vi inte kunnat föreställa oss för tio år sedan. Dagens ungdomars framtid skiljer sig markant från den som dagens äldre hade. Att behålla samma arbete livet ut är inte längre ett ideal och möjligheten att byta såväl arbetsgivare som bransch flera gånger under sin tid på arbetsmarknaden blir alltmer vanligt. Vi ser också att många av de okvalificerade arbeten som var tidigare generationers ungas första steg in i arbetslivet idag har rationaliserats bort. Springpojkar, vaktmästare och andra enkla arbeten utförs idag inte alls eller har effektiviserats så att antalet tillgängliga arbeten minskat. Vi tror inte på en återgång till gårdagens arbeten, istället ser vi att lösningen ligger i att förbereda dagens unga inför de arbeten som morgondagens arbetsmarknad har att erbjuda. Sverige har den näst högsta ungdomsarbetslösheten i EU. Enligt färska siffror stiger arbetslösheten snabbast bland unga människor. Detta är särskilt allvarligt då vi vet att en liten arbetslivserfarenhet kombinerat med arbetslöshet ökar risken att hamna i ett permanent utanförskap. Av dessa arbetslösa ungdomar har var fjärde varit arbetslös längre än sex månader och klassas alltså som långtidsarbetslösa. Att vara långtidsarbetslös innebär att det är svårare att ta sig tillbaks i arbete oavsett ålder. För ungdomar är det särskilt allvarligt eftersom man oftast saknar eller bara har en mycket kort tid i arbete bakom sig. Sidan 7 av 62
Även i Östergötland syns samma trend. I oktober 2009 låg ungdomsarbetslösheten i länet på närmare 10 procent. Värst drabbat är Boxholm där 13 procent av ungdomarna saknar arbete. Totalt är över 7 000 ungdomar inskrivna vid arbetsförmedlingarna. Vi ser med oro på arbetslösheten bland ungdomar och föreslår kraftfulla insatser för att ge ungdomar ökade möjligheter att skaffa ett arbete och kunna påbörja sin resa genom arbetslivet. Praktik som en väg in i arbete Ungdomar som får möjlighet till praktik förbättrar sina chanser att få en fast anställning efter praktikperioden. Antingen hos den arbetsgivare dit praktiken är förlagd eller hos en annan arbetsgivare som ser praktiken som en merit. Tyvärr är antalet praktikplatser begränsat och få arbetsgivare anmäler spontant att de kan ta emot praktikanter. Politiken kan verka för att öka antalet tillgängliga praktikplatser. Landsting och kommuner är både stora arbetsgivare och genomför omfattande upphandlingar av tjänster varje år. Genom att ställa krav på ett visst antal praktikplatser i de offentliga upphandlingarna kan man öka utbudet av sådana. Lärlingsutbildningar för bättre yrkeskompetens Vi tror på en arbetsmarknad med många ingångar. Yrkesutbildningar, högskolestudier, sommarjobb och praktik har varit några av de klassiska vägarna till en varaktig anställning. Lärlingsutbildningarna har under Alliansregeringen åter införts som en ny väg in i arbete. Vi ser positivt på lärlingsutbildningarna som en möjlighet för ungdomar som vill få en yrkesutbildning. Genom att värva studier och praktik stärker man elevernas möjligheter att få ett arbete efter avslutade gymnasiestudier. Därför vill vi utveckla lärlingsutbildningarna i länet och erbjuda fler gymnasister detta alternativ. Regional delaktighet Östergötland är en dynamisk region och ett län med goda kommunikationer mellan kommunerna. Östgötapendeln och länstrafiken ger goda möjligheter för människor att pendla mellan hem och arbete. Ungdomsarbetslösheten är inte jämnt fördelad över länet, vissa kommuner har färre ungdomar i arbete än andra. Därför är det viktigt att se till hela länet när man försöker matcha arbetssökande med en lämplig anställning. Varje arbetslös ungdom är en angelägenhet för hela regionen, inte bara den lokala arbetsförmedling som ligger närmst ungdomens folkbokföringsadress. Samverkan skola - näringsliv En kritik som ofta hörs är att utbildningar på gymnasie- och högskolenivå inte i tillräcklig grad är anpassad till förväntningarna från arbetsmarknaden. Ungdomar kan sällan konkurrera med äldre i fråga om arbetslivserfarenhet, istället är en av deras främsta fördelar att de har färska kunskaper i de senaste teknikerna. Därför är det viktigt att utbildningsgivarna i länet, gymnasier och universitetet, arbetar nära näringslivet för att utforma så relevanta utbildningar som möjligt. Sidan 8 av 62
För att skapa tillväxt i Östergötland vill vi: • Verka för att regionen presterar bättre inom flera områden, såsom sysselsättningsgrad, nyföretagande, utbildningsnivå och näringslivsklimat. • Genom mångfald i sjukvården skapa förutsättningar för nya företag, fler jobb, minskad arbetslöshet och ökad trygghet. • Genom fler utövare inom kommuner och landsting öppnas upp för nya arbetsgivare, inte minst för många kvinnor. • Verka för låga skatter eftersom det är viktigt för att stimulera arbete och företagande och för att en region ska vara attraktiv. • Förbättra marknadsföringen av regionen. Det finns ett stort antal organisationer, inte allra minst offentliga, som kan samordnas och samverka effektivare. • Fortsätta arbetet med att utveckla Fjärde Storstadsregionen till en attraktiv region som skapar underlag för företagsetableringar, arbetskraftsförsörjning och stark befolkningsökning. Som i sin tur bidrar till tillväxt. • Verka för en bra och väl utbyggd infrastruktur vilket är oerhört viktig för regionens näringsliv. Bra hamn, järnväg, vägar och ett samordnat flygutbud är betydelsefullt för vår tillväxt. • Verka för hög sysselsättningsnivå, vilket är viktigt för människors välbefinnande och vår framtida finansiering av välfärdstjänster. • Den offentliga sektorn, som är en stor arbetsgivare med många anställda, ska vara attraktiv med tanke bland annat på de stora behov av nyanställningar som finns när stora åldersgrupper inom några år lämnar arbetsmarknaden. Karriärmöjligheter, inflytande och en god arbetsmiljö är viktigt för att behålla och kunna rekrytera personal. • Arbetslösa ska ges möjlighet att erhålla den kompetens som efterfrågas. Det kan göras genom fler i arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling. • Uppmärksamma den offentliga och privata sektorn på vikten av att erbjuda praktikplatser. • Göra Östergötland till försökslän för privata arbetsförmedlingar, för att öppna fler vägar för arbetssökanden att bli matchade till ett arbete. Sidan 9 av 62
För att ta tillvara ungdomarnas resurser på arbetsmarknaden vill vi: • Fortsätta erbjuda särskilda insatser för ungdomar, som jobbgarantin för unga, samtidigt som ungdomar ges samma möjligheter som andra arbetslösa, till exempel möjlighet till startbidrag för företagande. Det är också viktigt att samhällets insatser och regler runt arbetssökande unga samordnas bättre. • Fler branscher måste använda sig av lärlingsutbildningar och lärlingsanställningar för att underlätta övergången från skola till arbete för dagens unga som annars riskerar att fastna i ett långvarigt utanförskap. • Fler arbetsplatsbesök kan och bör göras i grundskolan som gymnasieskolan. Det gäller att öka elevernas kunskap om arbetsmarknaden och ge dem ökad förståelse för hur teoretiska ämnen får praktisk tillämpning. • Kvaliteten i grundskolan och gymnasiet måste höjas genom en ökad fokusering på kunskap i skolan. För att stärka integrationen vill vi: • Potentialen för nya företag hos invandrade måste tas tillvara. Varje företag som startar och växer är en möjlighet till att fler får anställning och arbete. • Invandrade nya svenskar sitter på stora kompetenser som idag inte tillräckligt tas tillvara. Validering av den asylsökandes utbildning ska göras i ett tidigt skede. • Svenskundervisning ska så långt det är möjligt vara företagsförlagd. • Yrkesbedömning är ett viktigt komplement eller alternativ till validering för att snabbt ta tillvara de resurser som de nyanlända besitter. • Mottagandetorg som samlokaliserar den asylsökandes kontakter med myndigheter bör upprättas. • Sfi bör ersättas av Startsvenska, en funktionell språkutbildning som tar sin utgångspunkt i förväntade studier eller arbete i Sverige. • Introduktionen för den som har fått uppehållstillstånd i Sverige bör i betydligt högre grad riktas in på insatser som främjar entreprenörskap. Sidan 10 av 62
• Kommunerna ska inte längre ha monopol på att avgöra var en nyanländ ska läsa svenska. För att öka förutsättningarna för företagande i regionen vill vi: • Verka för att regionen ska vara ett företagarområde utan onödiga byråkratiska hinder. • Regionen ska profileras med ett bra klimat för företagande. • I rankinglistor över företagandeklimat ska regionens kommuner ligga bland de främsta i landet. • Staten måste ta sitt ansvar för att minska offentlig byråkrati och onödigt regelkrångel, något som många företag, framför allt de mindre drabbas av. Även på regional och kommunal nivå måste vi bidra till att mildra krångel och byråkrati. • Viktiga näringslivskluster ska uppmuntras och ges möjlighet till utveckling. • Regionen måste skapa en spetsig organisation för att underlätta utländska direktinvesteringar. • ALMI ska fungera som marknadskompletterande aktör när det gäller finansiering, affärsrådgivning och innovationsstöd. • Skapa goda förutsättningar för en bred utveckling av näringslivet i vår region. Såväl mer traditionella näringar som bas- och livsmedelsindustri som högteknologibranscher och servicenäringar ska kunna utvecklas och skapa ökad sysselsättning. • Vi ska tillsammans med näringslivet verka för att Östergötland ska bli den ledande regionen inom informations- och kommunikationsteknik. • Kvinnors företagande måste uppmuntras i högre utsträckning genom att exempelvis den offentliga sektorn öppnas upp mer för företagande inom sektorer som vård och omsorg genom bland annat bättre upphandlingsregler anpassade också till småföretagare. • Inom många utbildningar på gymnasienivå eller inom den nya yrkeshögskolan måste det ges möjlighet att förbereda eleverna på att driva företag. Förutsättningarna för främst kvinnors företagande kan förbättras genom praktisk inriktad företagarutbildning inom vård och omsorg. Sidan 11 av 62
• Småföretag ska ha rimlig möjlighet att lämna anbud vid offentlig upphandling. Ett exempel är att dela upp stora upphandlingar till flera mindre. • Vid upphandling bör den offentliga sektorn i regionen använda standardiserade kravspecifikationer. För att öka kompetensförsörjningen och matchningen på arbetsmarknaden vill vi: • För att ge människor rätt utbildning och möjlighet till arbete ska regionen ska vara landets främsta region när det gäller kompetensförsörjningsfrågor inom eftergymnasial yrkesutbildning. Genom ökad samverkan mellan kommunerna kan bättre förutsättningar skapas för att få mer resurser och utbildning till Östergötland. • I regionen måste det satsas ordentligt på lärlingsutbildning, utbildning inom yrkeshögskolan och yrkesvux. • Kompetensförsörjning ska ses som en strategisk fråga på högsta politiska nivå. • Både den offentliga och den privata sektorn måste hålla med praktikplatser för dem som är i behov av dessa för sin utbildning. • Vi ser ett minskande antal gymnasieelever de närmaste åren och det är nödvändigt att kommunerna samverkar i placeringar av utbildningslinjerna så att bästa möjliga individ- och samhällsnytta uppnås. • Fler som studerar i regionen måste stanna kvar och kunna få arbete efter examen. Många mer skulle kunna stanna kvar efter t ex studier vid Linköpings Universitet. Men detta kräver ett brett och växande näringsliv som också har centrala funktioner här. • Kvaliteten inom Linköpings Universitet måste säkras. Satsningen på Campus Norrköping ska fortsätta. • Satsningen på distanshögskolor inom så kallade lärcentra är bra för alla kommuner och bör fortsätta. Samarbetet med biblioteken kan utvecklas vidare. Sidan 12 av 62
För att öka besöksnäringen i regionen vill vi: • Stimulera tillväxt i besöksnäringen! • Bidra till att Östergötland blir ett av de viktigaste besöksområdena i landet. Det kan bara åstadkommas genom ett aktivt näringsliv, men gärna samverkan med Östsvenska Turistrådet. • Verka för investeringsfrämjande åtgärder även inom besöksnäringen. Den offentliga sektorn ska inte äga turistanläggningar men kan underlätta att sådana kommer till stånd. • Verka för att infrastruktur och kommunikationer inom och till länet som är oerhört viktiga för besöksnäringen fungerar på ett bra sätt. • Branschen ska kunna erbjudas bra entreprenörskapsutbildning. • Göta kanal och Kinda kanal är unika besöksmål för regionen. Vi ser gärna att de används för ge upphov till fler levande företag runt kanalerna. • Skärgårdsturismen ska kunna utvecklas i samverkan med skärgårdsbefolkningen. • Nätverken som är verksamma inom turismområdet måste utvecklas ytterligare för att på sikt bli självgående och självfinansierade. • Samarbetet med olika delar av näringslivet måste stärkas kring de unika besöks- och turistmålen. • Marknadsföringen av Östergötland som besökslän ska riktas både gentemot privatturister på prioriterade marknader och målgrupper samt den professionella mötesindustrin. Marknadsföring ska göras både nationellt och internationellt. • Det är viktigt att kommunerna och regionförbundet samverkar inom besöksnäringen. Sidan 13 av 62
En region där man vill leva Ett jämställt samhälle För moderaterna är jämställdhet en viktig del av människors frihet. Både kvinnor och män ska själva kunna bestämma hur deras liv ska se ut. Ingen ska behöva bli styrd av förutfattade meningar eller känna pressen att leva upp till andras könsbaserade förväntningar. Sverige är idag ett av världens mest jämställda länder. Kvinnor och män har på flera sätt lika förutsättningar att styra sitt liv och uppnå sina livsdrömmar. Så har det inte alltid varit. Länge styrdes familjeliv, samhälle och yrkesliv på männens villkor. Även om det har förbättras under senare år finns det kvar i den vardag som många kvinnor lever i. Det är en politisk och medmänsklig uppgift att förbättra jämställdheten. Samtidigt är det heller inte en enkel fråga att ta sig an. Vad som slås fast på papper, genom exempelvis politiska beslut, gäller inte alltid i verkligheten och jämställdheten har också en viktig aspekt som inte går att styra politiskt; hur familjer själva fördelar arbetet hemma, ansvaret för barnen eller de könsroller som man väljer att leva efter och föra vidare till sina barn. Jämställdhet är en förutsättning för frihet Moderaterna är ett parti som i alla lägen vill utgå från den enskilda människan. Som individer är vi alla lika i vårt värde, men på de flesta andra sätt är vi olika. Vi skiljer oss i vårt arv, våra intressen, livsval och förutsättningar. Vi moderater är inte, och kommer inte att bli, rödstrumpor. Våra lösningar kommer även fortsatt utgå från varje enskild människa, men de måste också basera sig på en kunskap och förståelse utifrån de strukturella problem som finns. För även om man inte kan hävda att varje enskild man har det bättre än varje enskild kvinna får man inte missa det faktum att nästan oavsett mått, finns det stora skillnader mellan kvinnor och män. Och nästan uteslutande till kvinnors nackdel. Om vi vägrar att se de problem som finns så kan vi inte med trovärdighet prata om halva befolkningens vardag - eller föreslå lösningar som behövs för att göra Östergötland till ett bättre län att leva i. Vi tror inte att jämställdhet är en fråga som bäst hanteras vid sidan av. Allt för ofta bryts viktiga områden - jämställdhet, demokrati, integration - ut och hanteras separat. Istället måste de vara en del av allt som görs. Inför alla beslut måste vi som politiker ställa oss frågan hur mäns och kvinnors situation påverkas. Bidrar vi till en lösning, eller skapar vi samtidigt en rad nya problem? Vi vill inte gärna lägga oss i människors privatliv. Det skapar i sig problem när det gäller jämställdhetsfrågan. Många av de orättvisor som finns mellan män och kvinnor är just Sidan 14 av 62
kopplade till hemmet. Även om vi inte vill lagstifta om att städning, barnhämtning och matlagning borde fördelas mer lika mellan könen så kan vi ändå ha en åsikt och föregå med gott exempel. Ingenting förändras om någon inte säger ifrån. Däri ligger också vårt ansvar som politiker. Att reagera när vi ser orättvisor, påtala dem och verka för en förändring. En modern utbildning En bra utbildning är varje människans nyckel till framtiden. Vi vill arbeta för en skola som ser varje elev, som ser potentialen och som ger varje människa en möjlighet att växa. Alla elever ska mötas utifrån sina förutsättningar oavsett om det extra stöd eller nya utmaningar som behövs. För att alla elever ska ges möjligheten att nå kunskapsmålen tidiga och tydliga signalsystem. Vi tror att skriftliga omdömen är en viktig möjlighet för föräldrar, elever och skolpersonal att på ett tydligt sätt kunna se om utvecklingen går åt rätt håll. En viktig förutsättning för en bra skolgång är arbetsro. Lärarna har en viktig uppgift att bidra till detta. Vi menar att alla skolor ska ha rutiner för hur man bekämpar mobbing med evidensbaserade åtgärder. En flexibel och kvalitativ förskola Det spelar ingen roll hur bra grundskolan senare är, om grunden är svag och bräcklig. Misslyckas vi med att fånga upp de elever som tidigt halkar efter är risken för framtida skolmisslyckanden och utanförskap stort. Redan i förskolan läggs grunden för barnens språkutveckling. Forskning visar att ett medvetet pedagogiskt arbete med små barn förbättrar deras förmåga att senare lära sig läsa, skriva och räkna. En pedagogisk förskola är särskilt viktig för barn med dyslexi samt att det motverkar socioekonomiska skillnader. En kvalitativ och flexibel barnomsorg är viktig för både barn och föräldrar. Det finns ingen lösning som passar alla. Det måste också finnas möjlighet till barnomsorg vid udda tider för att möta behoven hos barn och föräldrar som arbetar utanför vanlig kontorstid. Och en öppenhet för samarbete mellan länets kommuner, då allt fler människor väljer att bo och arbeta på olika orter. Använda tekniken Trots att datorer och modern teknik är något som fyller våra ungdomars vardag är skolan en plats där detta dåligt används. Det grundar sig dels på stor okunskap, men också en gammeldags bild av vad lärande handlar om. Fokus måste flyttas från att försöka begränsa användningen av teknik, i form av att jaga och beslagta mobiltelefoner, till att använda det faktum att varje elev har en dator i fickan. En förutsättning för att kunna ta detta viktiga steg är att lärare ges rimliga förutsättningar att själva använda modern teknik i sin undervisning. Varje lärare ska självklart ha tillgång till en egen dator och kunna använda den i sin undervisning. Sidan 15 av 62
Frihet att välja Vi är övertygade om att ungdomar som själva får välja sin utbildning också gör kloka val. Och att man dessutom är mer motiverad som elev. Därför ser vi det som en självklarhet att tillämpa ett fritt val av skola både på grundskole- och gymnasienivå i hela länet. I förlängningen driver en valfrihet också på en kvalitetsutveckling av skolorna, då elever får möjlighet att välja mellan de bästa utbildningarna, inte bara de som finns tillgängliga i den egna bostadsområdet eller i kommunen. Vi menar att det fria valet inte får begränsas vare sig direkt eller indirekt, exempelvis genom indragna busskort. Kulturen i skolan Kultur bör integreras i grundskolans pedagogiska verksamhet då detta har en stor betydelse för barnets lärandeprocess. Den moderna pedagogiska forskningen visar att lusten till lärandet är en nyckel i allt framgångsrikt skolarbete. Barn och ungdomar lär sig bättre och fortare när den ansvarige pedagogen använder sig av färg, form, dans, scenisk gestaltning, hörsel, syn och känsel. Ett mer organiserat samarbete mellan utbildning och kultur skapar stora möjligheter att göra den svenska skolan bättre utan att detta behöver innebära ökade kostnader. Vår gemensamma ekonomi Vår ekonomiska politik, oavsett om det handlar om stat, landsting eller kommun, kännetecknas av omsorg om de offentliga finanserna och en strävan att inte låta dagens konsumtion ske på bekostnad av framtida generationer. I kommuner som har god ekonomi är det inte uteslutet att det kan vara klokt att under kommande år av lågkonjuktur tidigarelägga vissa investeringar, dels för att stimulera ekonomin, dels för att priserna på bland annat byggtjänster faller i en lågkonjunktur. Samtidigt ska man vara medveten om att lagstiftningen om offentlig upphandling innebär att det inte alls är säkert att det är kommunens egna invånare som får genomföra de aktuella investeringarna. I kommuner som har en svag ekonomisk ställning förefaller det direkt oklokt att försöka ”satsa sig ur krisen”. Det som kan uppnås i form av minskad arbetslöshet är sannolikt litet, medan den långsiktiga ekonomiska bördan för kommuninvånarna riskerar att bli stor. Risken att det kommande år krävs nedskärningar i välfärden för att kompensera för stora investeringar är också påtaglig. En kommunal underskottspolitik strider mot det lagstadgade balanskravet och innebär att ansvaret skjuts över på kommande generationer. Låga skatter är en konkurrensfördel För oss är skatternas storlek en fråga om frihet. När människor får behålla mer av sin lön skapar det marginaler i livet, lägger grunden för ekonomisk trygghet och gör att man i framtiden kanske kan uppfylla någon av sina drömmar. Under den gångna mandatperioden har alliansregeringen arbetat för att sänka skatterna för framförallt låg- och medelinkomsttagare. Sammantaget har det inneburit att en sjuksköterska får behålla en hel månadslön extra varje år. Sidan 16 av 62
De skatter vi betalar är det som till största delen finansierar kommunernas och landstingets verksamhet. Inte minst skapar de förutsättningar för de välfärdsverksamheter som är så viktiga för att vår vardag ska fungera. Att våra barn får en bra skola, att våra äldre får ett värdigt omhändertagande och att vi alla får hjälp om vi blir sjuka. Allt detta oavsett plånbokens storlek. Vi menar att det är möjligt att säkra tillgången till en god hälso- och sjukvård med de resurser som redan finns, under förutsättning att vi också fortsätter arbetet med att förbättra och effektivisera landstingets verksamhet. Under den gångna mandatperioden har vi kunnat se hur vår långsiktiga strategi givit effekt i form av en ökad produktion, bättre resultat och en god tillgänglighet. Samtidigt som resurserna har minskat i finanskrisens kölvatten. Fokus för de kommande åren måste därför vara att prata om hur vi använder de stora resurser som redan finns, inte i första hand prata om de pengar vi inte har. Vi ser därför att vi kan ha en oförändrad skattesats i landstinget under den kommande mandatperioden. Vi strävar efter att inte ha högre skatter än nödvändigt. Anledningen är att vi vill att det ska vara lönsamt att arbeta. Men det skapar också en konkurrensfördel och tvingar oss politiker att ständigt förbättra den verksamhet vi är ansvariga för. Politikens utmaningar och misslyckanden ska aldrig lösas genom att medborgarnas ombeds att skjuta till större resurser. Man ska också vara medveten om att skattehöjningar som genomförs i kommun och landsting slår mycket hårt mot de som har de lägsta inkomsterna. För dem märks ett par hundralappar mindre i plånboken varje månad. Och det sätter sina spår genom att vardagen blir tuffare och att fler tvingas söka stöd från kommunernas socialtjänst. Vi menar att det är orättvist att den som arbetar inte ska kunna leva på sin lön. En framtidsinriktad miljöpolitik Få frågor är så viktiga för oss som den miljö som finns runt omkring oss. Vi har ett långt engagemang för natur, miljö och klimatfrågor baserat på en fri marknadsekonomi och personligt ansvar. Något som inte minst blivit tydligt under den gångna mandatperioden då vi i regeringsställning drivit en tydlig linje för att ta ansvar för energiförsörjning och klimatminskningar här hemma i Sverige, men också i resten av världen. Också runt om i kommuner och landsting har vi vidtagit åtgärder för att minska för förbrukning av jordens resurser och minska den påverkan vi har på miljön. Mycket bra har gjorts, men många saker kan bli ännu bättre. Klimatpolitiken ska hänga ihop ända från gemensamma internationella mål, till nationella och regionala regelverk och är till slut beroende av den enskilda människans val och agerande. Att klimatet är en global fråga får aldrig bli en ursäkt för att avsäga sig det personliga eller det nationella ansvaret. Sidan 17 av 62
Vi tror på framtiden Förutsättningarna för att driva en offensiv klimatpolitik är goda. Vår politik för jobb och sunda statsfinanser skapar förutsättningar för att möta klimatutmaningarna med kraftfulla åtgärder. Och även i perioder med ekonomiska problem har vi tydligt visat att vi kan prioritera klimatfrågan. Framtida generationer ska liksom vi få uppleva en höjning av levnadsstandarden. Våra barn ska kunna upptäcka världen på samma sätt som vi. Klimatinvesteringar och det ökade behovet av smarta lösningar innebär inte att vi ska ta steg tillbaka i utvecklingen, som vissa partier verkar tro. Tvärt om! Kampen för ett bättre klimat skapar förutsättningar för goda affärsidéer och ger gröna företag möjlighet att utvecklas. Östergötland är hem för många Cleantech- företag, vilket lägger en god grund för framtida tillväxt kopplat till en bättre miljö och större ansvarstagande för miljön. Framtidstro är viktigt för att med kraft möta klimatproblemen. Det är inte genom domedagsprofetior som vi uppmuntrar varje enskild människa att ta sitt ansvar. Det är med politik, information och utbildning som vi uppmuntrar människor till goda miljöhandlingar. Det är så vi skapar framtidstron och kraften som behövs för att vända klimatutvecklingen. Minskad energiförbrukning En effektiv energiförbrukning innebär ofta minskad energikostnad och utsläppsminskningar. Våra utmaningar är att minska energianvändningen inom befintliga och kommande bostäder, fabriker och lokaler. För att möta utmaningarna krävs bland annat driftoptimering, mindre oljeuppvärmning, introduktion av energieffektiv teknik, informations- och utbildningsinsatser samt nya krav och standarder. Här tror vi att kommuner och landsting kan föregå med gott exempel genom att vidta kraftfulla åtgärder i sin egen verksamhet. Utveckla de miljövänliga bränslena Alternativa bränslen är en viktig del av att minska trafikens miljöpåverkan, utan att minska människors möjlighet att röra sig. Användningen av i första hand biogas, men även etanol, innebär en kraftig minskning av bilismens klimatpåverkan. Även eldrift och olika hybridvarianter är intressanta alternativ med stor potential för framtiden. Inte minst användningen av biogas är beroende av en god tillgång till möjligheter att ”tanka”. Vi vill därför verka för ett väl utbyggt nät av biogas i länet för att möjliggöra en mer miljövänlig bilism och kollektivtrafik. En bättre havsmiljö Vår närhet till vatten och vår fantastiska skärgård är en stor tillgång för Östergötland och för oss som bor här. Men välmående hav och vattendrag är inte bara viktiga för sina egenvärden, utan också för att minska halten av växthusgaser i atmosfären. När surhetsgraden i hav och sjöar ökar minskar deras förmåga att ta upp växthusgaser. Haven är en viktig komponent i bekämpningen av våra utsläpp. De stora havsfrågorna löses genom internationell politik och överenskommelser. Här finns en stor utmaning för oss i Sverige att hälpa de länder som inte själva kan uppfylla sina åtaganden på havsområdet. Vi ska vara ledande i arbetet med att bekämpa övergödningen och intensifiera det internationella samarbetet och utbytet. Sidan 18 av 62
Att värna om miljön i våra vattendrag innebär också att vi värnar om ett hållbart fiske. Fisket är en del av den levande landsbygden. Skärgårdsbor och markägare runt våra kuster och stora sjöar ska enkelt kunna samarbeta i fiskevårdsområden och kunna ansvara för utvecklingen i sitt område. Samtidigt är det också viktigt att inom EU samarbeta kring fiskefrågorna för att därigenom uppnå stabilare fiskebestånd och kvoter som är anpassade för ett hållbart fiske. Attraktivt boende Vi vill skapa förutsättningar för en bostadsmarknad där människor själva kan välja boende efter sina behov under olika skeden av livet. Detta är den långsiktigt bästa grunden för att få till stånd det utbud av hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter och småhus som människor vill ha. Det behövs nya bostäder på många håll i länet. Villkoren för byggande, fastighetsföretagande och ägande av bostäder måste förbättras ytterligare, så att det lönar sig och blir möjligt att bygga bostäder till rimliga kostnader. Vi vill förbättra konkurrensen inom byggsektorn. Vi vill också göra det lättare att bygga nya bostäder genom att göra reglerna enklare och minska krånglet. Hyresrätten som boendeform är viktig för att skapa rörlighet på bostadsmarknaden. En fungerande och rörlig bostadsmarknad kräver att det finns ett tillräckligt inslag av hyresrätter i varierande lägen. Vi vill ha ett reformerat bruksvärdessystem, avskaffa allmännyttans hyresledande roll men också ge skydd för hyresgästerna mot oskäliga hyreshöjningar vilket skapar trygghet när det gäller framtida boendekostnader. Vi vill skapa goda förutsättningar för fastighetsföretagen att kunna fortsätta bygga och förvalta hyresrätter på en fungerande marknad. För att öka valfriheten har regeringen infört ägarlägenheter som ny boendeform vid nyproduktion. En ägarlägenhet äger man på samma sätt som man äger radhus eller villa. Vi vill även göra det möjligt att ombilda till ägarlägenheter i det befintliga bostadsbeståndet. Vi vill ge människor ökade möjligheter att påverka sitt boende. Det är inte politikernas uppgift att avgöra vilken boendeform som är lämpligast, det ska människor bestämma själva. Långsiktigt bör de kommunala bostadsföretagens andel av hyresmarknaden minska. Deras dominerande ställning hämmar framväxten av privata företag och bidrar därmed till att människor har färre hyresmöjligheter. Energismarta boende Vi vill möjliggöra att framtida husen blir än mer energieffektiva och utsläppssnåla. Det leder till lägre boendekostnader och bättre klimat. Därför vill vi underlätta för konsumenter att bygga energismart, men också nationellt satsa på forskning och utveckling inom byggsektorn. Sidan 19 av 62
Många apparater i hemmet för med sig en stor användning av energi, även när vi tror att de är avstängda. Vi vill att man som konsument ska få tydlig information om produkters energiförbrukning. Valfrihet i omsorgen Undersökning efter undersökning visar att mer valfrihet är efterfrågat hos de äldre. Äldre vill, liksom andra åldersgrupper, kunna bestämma över sin egen vardag. Exempelvis själv få bestämma vem som ska komma hem och hjälpa till med uppstigning och frukost om man har hemtjänst. Eller själv få bestämma var man ska flytta om man har rätt till ett särskilt boende. Att också kunna välja bort omsorg eller vård som inte fungerar väl är en minst lika viktig aspekt när det kommer till valfrihet. Alliansregeringen har gjort mycket för att öka valfriheten hos äldre när det gäller den egna omsorgen. Inte minst införandet av LOV, Lagen om valfrihetssystem, ska göra reglerna tydligare och lättare för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter. Men är i första hand en frihetsreform för äldre. Man ska inte behöva förlora inflytande, delaktighet och självbestämmande för att man blir äldre. Det ska vara självklart att få råda över sin vardag också när man behöver hjälp eller vård. Vi förväntar oss dock inte att en sådan lag ska räcka för att valfriheten inom äldreomsorgen i kommunerna per automatik ska öka. De östgötska kommunerna måste här visa på goda exempel och se till, med den nya lagen som verktyg, att det blir en reell valfrihet för de äldre i kommunen. Trygghet i boendet Att känna trygghet är avgörande för det egna välbefinnandet. Oavsett Ålder. Att vara trygg i sitt eget hem kan tyckas som självklart för de allra flesta. Men för många äldre ställer det en hel del krav på boendet. Ofta kan det handla om relativt enkla Åtgärder för att de äldre ska känna sig tryggare hemma. Det kan exempelvis handla om en panel som visar om ytterdörren är olåst eller om kaffebryggaren eller strykjärnet står på. För att äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt behöver kommunerna säkerställa att det finns olika former av boenden för äldre. Det behövs allt från boenden med service för enkla vardagssysslor hela vägen till den biståndsbedömda hjälp som äldreomsorgen ger. Så kallade trygghetsboenden och seniorboenden är exempel på nya boendeformer för äldre. Att man som äldre har möjlighet att leva tillsammans, även om man har olika hälsotillstånd, anser vi vara en självklarhet. Kommunikationer är motorn Avgörande för välstånd är en fri rörlighet för varor, tjänster och inte minst människor. Östergötland är beroende av goda kommunikationer lokal, regionalt, nationellt och självklart också internationellt. Sidan 20 av 62
Kommunikationerna med resten av landet och andra länder är också viktigt för länets möjliga välstånd. Framförallt goda tågförbindelser är en förutsättning för många människor som i dag arbetar i andra delar av landet, men som av olika skäl väljer att fortsätta bo i Östergötland. Även om kommunikationerna redan i dag är tämligen goda så räcker de dock inte till och brist på utrymme och omodern infrastruktur skapar stora trafikstörningar för både människor och gods. Goda kommunikationer handlar inte bara om vägar, tåg och flyg – utan allt mer också om tillgång till Internet. För att hävda sig och erbjuda intressanta kombinationer av boende och arbetsmöjligheter för människor ska Östergötland har en väl utbyggd infrastruktur för tele- och datatrafik. Detta sker i huvudsak genom en fri marknad, men kommun och region förfogar över resurser att underlätta en sådan utveckling. Särskilt viktiga infrastrukturområden Centralt för Östergötlands framtida utveckling och därför högst upp på vår prioritering är byggandet av höghastighetsbanan, Ostlänken. Här måste regionen och dess företrädare vara starka ambassadörer för att peka på nyttan, både för oss och resten av landet. Vi arbetar för att Ostlänken ska vara färdigställd 2020. Den vidare förverkligandet av Europabanan/Götalandsbanan, med höghastighetståg också mot Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Hamburg, öppnar också nya möjligheter för vårt län. Vägnätet i regionen ska hålla en hög standard och underlätta för både invånare och företag. Det är också viktigt för att minimera olycksrisker och minska påverkan på miljön. Goda flygförbindelser underlättar för människor och finns i Östergötland i dag. Samtidigt är det nog få frågor, som så i onödan, skapat träta mellan Linköping och Norrköping. Vi menar att båda dessa civila flygplatser kompletterar varandra, även om vi samtidigt vill se ett ökat samarbete mellan dem. Norrköpings hamn ska fortsätta att utvecklas och är en viktig del av att bibehålla och vidareutveckla Norrköping som ett logistik- och transportcentrum. Strävan är att hamnen ska vara en av landets största och viktigaste. Goda kommunikationer via båt är också en angelägenhet för resten av Östergötland och skapar goda möjligheter för miljövänliga transporter. Under den gångna mandatperioden har flertalet projekt påbörjats eller beslutats som innebär stora framgångar för Östergötland. Det handlar exempelvis om Skepparpinan i Motala, E22- paketet med förbifart Söderköping och Norrleden i Norrköping. Dessa behöver färdigställas och där måste regionen vara en bra samarbetspartner för att underlätta arbetet. Utveckling av kollektivtrafiken Den lokala och regionala kollektivtrafiken har stor betydelse för människors möjlighet att billigt, miljövänligt och enkelt röra sig inom kommuner och över länet. Inte minst har östgötapendeln bidragit till att avsevärt öka rörligheten bland östgötarna. Den vidare utbyggnaden mot Motala, ny pendeltågsstation i Kimstad och utökningen med tåg till Jönköping gör att kollektivtrafiken också framöver kommer stärka sin ställning och bli än viktigare för vår konkurrenskraft. Sidan 21 av 62
Vi ser gärna också en vidare utveckling av pendeltågstrafiken i form av ytterligare stationer i Åby, Malmslätt och Gistad. Samtidigt måste också goda förbindelser säkras till Stockholm, Nyköping, Katrineholm, Örebro, Tranås, Kalmar och Västervik. Det är viktigt för arbetspendling, men också för att lägga en grund för kommunikationer i en tänkt regionbildning. Samtidigt menar vi också att mycket av kollektivtrafikens kraft i dag begränsas. Ett större inslag av konkurrens om resenärerna, mellan olika operatörer och trafikslag, skulle sannolikt bidra till att trafiken blev än mer anpassad till resenärerna och deras resemönster. Statliga förslag på området är på väg fram och det skulle innebära nya möjligheter om länet anammar ett nyare och friare tankesätt. Om en sådan utveckling uteblir ser vi som naturligt att överföra det totala ansvaret för kollektivtrafiken till den regionala nivån, för att skapa en större nytta av insatta resurser i form av ett sammanhållet trafiksystem. Vi menar också att den skattesubventionerade delen av kollektivtrafiken i framtiden behöver minska ned mot tidigare avsedda 40 procent. En tryggare och flexiblare kollektivtrafik När man planerar nya kollektivtrafiknät finns det flera åtgärder som kan öka tryggheten. Busshållplatser utgör samlingspunkter där många människor möts. Att dessa är ordentligt upplysta och väl synliga har en lugnande effekt. Med tätare hållplatser blir det möjligt för resenärerna att välja en annan hållplats för att undvika otrygga platser och komma så nära sin destination som möjligt. Vältrafikerade busslinjer innebär att väntetiden vid hållplatserna minskar. En intressant lösning är staden Torontos “Request stop-system”, där resenärerna kan begära att få kliva på eller av bussar var som helst längs linjen. Centralt placerade bussterminaler med korta väntetider är också viktiga. Självklart ska det vara tryggt att åka med bussar och tåg. Här kan Östgötatrafiken och de företag som på Östgötatrafikens uppdrag kör kollektivtrafik i Östergötland göra insatser för att öka tryggheten på utsatta busslinjer. Väktare, mer ombordpersonal och kameraövervakning kan samverka för att skapa en säkrare miljö. Folkhälsa Folkhälsa är en fråga om välbefinnande för den enskilde individen men också en tillväxtfråga. En välmående befolkning har förutsättningar att klara den långsiktiga välfärden. Fler kan arbeta och bidra till den skattefinansierade välfärden. Kärnan i vår politik för ett friskare liv är att aktiva insatser alltid är bättre än passiv väntan. Detta gäller även om aktiva åtgärder ibland kortsiktigt kostar något mer. Det handlar om investeringar i individens framtida möjlighet att kunna försörja sig själv. De omfattande reformer som har gjorts utgör betydande framsteg för att förbättra situationen på ohälsoområdet och är en viktig del i återupprättandet av arbetslinjen. Sjukfrånvaro och förtidspensionering har minskat kraftigt. Denna positiva utveckling väntas fortsätta de närmaste Åren. Trots det kommer allt för många människor att befinna sig i utanförskap också framgent. Arbetet med att förstärka arbetslinjen måste fortsätta. Sidan 22 av 62
Att få ned sjuktal och ohälsa är viktigt. Men arbetet med folkhälsa handlar i första hand om att preventivt verka för att ohälsa inte uppstår och att vi ges möjlighet att leva ett gott liv. Kultur är viktigt för välbefinnandet Ett nyskapande och fritt kulturliv är en av grunderna för såväl människors utveckling som välbefinnande. Och vi konsumerar också allt mer kultur, även om formerna skiljer sig från tidigare. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att med små medel skapa och sprida kulturyttringar till hela världen. På samma sätt kan vi enkelt ta del av detsamma ensamma i hemmet eller tillsammans med andra. I Östergötland har vi ett brett kulturliv som i första hand baserar sig på enskilda individers engagemang och ideella arbete, men också i form av våra större institutioner. Vi menar att ett utökat samarbete mellan huvudmännen och institutionerna är avgörande för den framtida utvecklingen för Norrköpings symfoniorkester, Östgötamusiken, Östgötateatern, Vadstenaakademien och Östergötlands länsmuseum. Ett större regionalt ansvar behövs och ges också genom den portföljmodell som nu införs och som överför ansvar från den nationella till den regionala nivån. Vi tror också att kulturen bättre kan användas för att stärka människor som har en sviktande hälsa. Vi vill att Östergötland inför Kultur på recept som en del av sjukvårdande eller rehabiliterande behandling. Samtidigt ska man vara medveten om att kultur är inte detsamma som kulturpolitik. Kulturskapandet har ett egenvärde i sig och formas i huvudsak i det civila samhället, bortom politikens målsättningar och resurser. Att skapa en grund för fria kulturyttringar och inte minst entreprenörskap inom kulturens område är viktigt och borgar för en levande samhällsdebatt. Idrottsrörelsen är en viktig del av samhället Idrotten en viktig del i Vårt samhälle, vilket inte minst visar sig genom att just idrottsrörelsen är den ledande folkrörelsen i Sverige. Fler än tre miljoner svenskar är medlemmar i en idrottsförening. Vi anser att det ideella engagemanget utgör kärnan i idrottsrörelsen som inte ska styras av politiska krafter. Samtidigt kan politiken bidra till att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för föreningarna och deras verksamhet. Inte minst ser vi att de offentliga medel som går till idrottsrörelsen ska gå till barn- och ungdomsverksamhet, så att fler får möjlighet att upptäcka idrotten och den gemenskap som kan byggas inom den. Det kan också finnas anledning att utöka och stimulera samarbetet mellan handikapprörelsen, handikappidrottsrörelsen och hälso- och sjukvården. Många människor med funktionsnedsättning lever isolerade och inaktiva liv vilket medför ett försämrat allmäntillstånd. Att hitta aktiviteter med en stor möjlighet till anpassning tror vi är ett effektivt sätt att bygga starkare, tryggare och socialt aktiva människor. Sidan 23 av 62
Vi kan också bidra till att få fler människor att upptäcka att ett liv i rörelse har många goda effekter. Ett exempel på det är användningen av FAR, Fysisk Aktivitet på Recept, som används i hälso- och sjukvården och som skulle kunna användas bredare och i större utsträckning. En större region skapar möjligheter Tillväxt är grunden för den välfärd som vi gemensamt ansvarar för. Men samtidigt är också en väl fungerande gemensam välfärd också en förutsättning för att skapa tillväxtkraft. Utan väl fungerande skolor, en god hälso- och sjukvård och en bra infrastruktur saknas viktiga förutsättningar för att kunna rekrytera medarbetare, utveckla nya produkter och bygga gemensamt välstånd genom företagande. Utgångspunkten för bildandet av regionkommuner ska vara dess innehåll, eller verksamhet om man så vill. Samtidigt är geografin inte ointressant. En av tankarna bakom regionbildning är nämligen att vi inom flera delar av den offentliga verksamheten behöver ett större befolkningsunderlag för att kunna möta de behov och önskemål som finns hos befolkningen. Det är tydligt inom en lång rad frågor, inte minst infrastruktur och hälso- och sjukvård. Diskussionerna kring regionbildning har hittills huvudsakligen utgått från Östergötland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Blekinge. Det finns däremot goda skäl att också tänka norrut. Flera av kommunerna har goda samarbeten mot Örebro län och Södermanland. Norrut finns också en viktig koppling mot Stockholm, vilket redan i dag öppnar för många östgötar att pendla och arbeta i Mälardalsregionen. Oberoende av vilken regionbildning Östergötland i framtiden kommer att ingå i så kommer alltid de funktionella sambanden att vara viktiga. Vårt utbyte med stockholmsområdet kommer alltid att vara betydelsefullt och omfattande. Liksom samverkan med Jönköping, inte allra minst när järnvägsförbindelsen Götalandbanan byggts ut. I Östergötland har vi ända sedan den så kallade Ansvarskommittén lade fram sitt förslag i februari 2007 arbetat intensivt med regionbildningsfrågan. Diskussioner pågår för närvarande med Våra grannar i söder, men kan också bli aktuella om och när länen i norr så önskar. Vi avser dock inte ha frågan öppen allt för långt fram i tiden. Om inte en överenskommelse om bildande av regionkommun i en större geografi klarats ut senast i juni 2012 är det Vår avsikt att söka en regionbildning med Östergötland och de kommuner runt Östergötland som önskar vara med. Sidan 24 av 62
För att göra Östergötland till en mer attraktiv region vill vi: • Alltid använda skattepengarna på mest effektiva sätt, i alla lägen. Det är pengar som medborgarna avstått för att vi ska kunna lösa vissa saker gemensamt. • Östgötarna ska ha tillgång till väl fungerande valfrihetssystem inom välfärden. För att förbättra infrastrukturen vill vi: • Arbeta för att Ostlänken färdigställs till 2020. • Arbeta för att vägnätet ska hålla en hög standard. • Vara med och skapa förutsättningar för goda tele- och datakommunikationer i hela Östergötland. • Skapa förutsättningar för goda kommunikationer med flyg för östgötarna genom ett utökat samarbete mellan flygplatserna. Vårt ingångsvärde är att flygtrafik ska verka under marknadsmässiga förhållanden. • Bidra till att utveckla hamnen i Norrköping som ett intresse för hela regionen. För att öka jämställdheten vill vi: • Var tydlig med vad som är acceptabelt och inte acceptabelt. Politiker är också stora arbetsgivare i kommun och landsting. Oavsett var ska vi vara tydliga med att vi inte accepterar omotiverade löneskillnader, diskriminering, trakasserier och mobbing på arbetsplatsen. • Kartlägg löneskillnader och anpassa lönesystemen så att de inte missgynnar något kön. • Gör en kravprofiler vid rekryteringar. Det är bra både för att vara säker på att man får rätt person, men gör det också lättare att jämföra kandidater utan skygglappar. • Arbeta för att det ”sållas” fram både manliga och kvinnliga kandidater till slutskedet vid en rekrytering. Sidan 25 av 62
• Tillåt medarbetatare att vara tjänstlediga för att få pröva vingarna i annan verksamhet eller alternativ regi. • Uppmuntra och förenkla för föräldrar som vill vara hemma med sina barn. • Underlätta och uppmuntra medarbetarna till fysisk aktivitet och träning. För att förbättra skolan vill vi: • Att alla elever skall bli sedda och ha tillgång till den hjälp som behövs för att nå kunskapsmålen. • Garantera alla barn- och ungdomar en riktig valfrihet både i grund- och gymnasieskolan. • Att lärarnas formella kompetens skall gälla vid anställning. • Användning av datorer, Internet och annan teknik ska vara en självklar del av skolan och utbildningen. Och att lärare ges rimliga förutsättningar att arbeta utifrån detta, exempelvis genom tillgång till en egen dator. • Att karriärvägledningen i skolan möjliggörs och förbättras för att öka möjligheterna för eleverna att satsa på rätt utbildningsväg. • Ett aktivt partnerskap mellan kultursektorn och utbildningssektorn. För att möta klimatutmaningarna vill vi: • Föregå med gott exempel i kommuner och landsting genom att vidta energibesparande Åtgärder och minska verksamhetens miljöpåverkan. • Att fler gröna företag etablerar sig i Östergötland. • Underlätta för människor att göra klimatsmarta val. • Underlätta för människor om fördelarna med att bygga klimatsmarta hus och använda energieffektiv uppvärmning. • Fortsätta inriktningen mot att offentliga färdmedel ska ske med förnyelsebara bränslen. • Verka för ett mer välutbyggt nät av biogaspumpar. • Att motverka försurningen av Östersjön och värna det kustnära fisket. Sidan 26 av 62
För att utveckla kollektivtrafiken vill vi: • Fortsätta utvecklingen av östgötapendeln för att binda sam man länet, men också för att stärka banden med grannlänen. • Prioritera framkomligheten för kollektiva färdmedel i våra innerstäder i syfte att öka dess konkurrenskraft. • Anamma utvecklingen mot en mer marknadsanpassad kollektivtrafik. Verka för att skattesubventioneringen av kollektivtrafiken sjunker ned mot avsedda 40 procent. • På sikt samla det totala ansvaret för kollektivtrafiken på den regionala nivån i syfte att skapa ett mer sammanhållet trafiksystem. För att öka tryggheten i kollektivtrafiken vill vi: • Att busshållplatser ska vara väl upplysta och väl synliga. • Att busshållplatser ska placeras så tätt som möjligt. • Att fler busslinjer, där resenärerna kan begära att få kliva på och av var som helst längs linjen, ska införas, särskilt i områden som uppfattas som otrygga. • Att väktare, mer ombordpersonal och kameraövervakning ska användas för att öka tryggheten på Östgötatrafikens bussar och tåg. För att skapa mer attraktiva boendemiljöer vill vi: • Verka för att det finns en bredd av möjligheter till boende. • Att de kommunala bostadsbolagens andel av hyresmarknaden långsiktigt bör minska. • Utbudet av olika former av boende ska på ett tydligt sätt möta de äldres behov. • Att äldre ska ha rätt att bo tillsammans, även om den ena partnern är i behov av omfattande omsorgsinsatser. För att förbättra folkhälsan vill vi: • Se folkhälsa är ett viktigt tillväxtområde. En frisk befolkning kan arbeta. Sidan 27 av 62
• Uppmärksamma att god folkhälsa är oerhört viktigt för var och ens välbefinnande. • Analysera och vidta åtgärder utfrån de undersökningar om folkhälsan som görs nationellt och i Östergötland. • Delta i arbetet med att ta fram ett nytt regionalt Folkhälsopolitiskt program. Detta ska inte bli en hyllvärmare utan användas för en ökad folkhälsa och därmed bidra till tillväxten. För att stärka kulturlivet vill vi: • Skapa bättre förutsättningar i länet för entreprenörskap inom kulturområdet. • Skapa långsiktiga förutsättningar för kulturinstitutionerna i länet. Det kräver ett ökat samarbete och ett samlat agerande från kommuner, landsting och Östsam. • Införa Kultur på recept som en del av hälso- och sjukvården. • Anamma utvecklingen mot att allt mer ansvar flyttas från den nationella till den regionala nivån. För att stärka idrotten vill vi: • Skapa långsiktiga spelregler för idrottsrörelsens verksamhet. Vår prioritering är framförallt barn- och ungdomars idrottsliv. • Stimulera samverkan mellan handikapprörelsen, handikappidrottsrörelsen och hälso- och sjukvården. • Öka och bredda användningen av FAR, Fysisk aktivitet på Recept. För att förbättra våra långsiktiga förutsättningar vill vi: • Ta initiativet att bilda en större regionkommun där Östergötland ingår. Utgångspunkten för bildandet av regionkommuner ska vara dess innehåll och funktionella samband. Sidan 28 av 62
En rättvis vård att lita på Vår östgötska vård håller en mycket hög klass även i internationella jämförelser. Medarbetarna är välutbildade och standarden hög på både behandlingar och teknik. Dessutom finns vården tillgänglig över hela länet. Viktiga insatser har genomförts under den senaste mandatperioden för att utveckla hälso- och sjukvården ytterligare. Mycket görs för att höja kvaliteten, stärka patientens ställning och finna nya sätt att bedriva och utvärdera vården som utförs. Trots det återstår det många viktiga utmaningar att hantera innan sjukvården är så bra som vi kräver. Många människor får fortfarande vänta för länge på operation eller annan behandling. Andra tycker att det är svårt att komma i kontakt med vården för att boka en tid eller träffa en läkare. Kvaliteten på och resultatet av behandlingar skiljer sig också mycket åt mellan olika delar av landet - och inom Östergötland. Vi är fast beslutna att ta ansvar för att fortsätta utveckla den östgötska hälso- och sjukvården. Vårt mål är att stärka kvalitet och tillgänglighet. Utgångspunkten är att vården ska vara gemensamt solidariskt finansierad via skatten, ges efter behov och vara tillgänglig för alla. Bostadsort och storlek på plånboken ska inte vara avgörande för möjligheten att få en god sjukvård. En sjukvård med hög kvalitet För oss moderater är det av avgörande vikt att sjukvården alltid håller en hög kvalitet. Som patient ska man alltid kunna känna sig trygg med att den sjukvård som ges är den bästa möjliga. Vad som definierar god kvalitet skiljer sig naturligtvis åt beroende på vem det gäller. Trots det är det tydligt att det finns kvalitetsaspekter som är viktigare än andra. En sådan är att man kan komma i kontakt med en sjuksköterska eller läkare, oavsett var man bor eller vilken tid på dygnet det är. En annan är att rätt vård och omsorg ges redan i ett första skede, så att patienten snabbt kan tillfriskna. Kvalitet kan också vara när patienten upplever att sjukvårdens medarbetare tar sig tid för dem och finns tillgängliga för att svara på frågor. En sjukvård av hög kvalitet kan endast uppnås om vårdbeslut fattas utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga underlag. Vi anser att man bör förstärka arbetet med evidensbaserad vård, vård som medvetet och systematiskt använder bästa tillgängliga faktaunderlag. Öppna jämförelser ger högre kvalitet Avgörande för att kunna erbjuda en hälso- och sjukvård med hög kvalitet är att alla medborgare och patienter har tillgång till en objektiv, lättillgänglig och faktabaserad information. Informationen ska belysa olikheter mellan vårdgivare som till exempel behandlingsresultat, vårdrelaterade infektioner, väntetider, serviceskillnader och bemötande. Sidan 29 av 62
Möjligheten till att öppet kunna jämföra vårdgivare öppnar för att medborgare kan göra kloka val, men också för att det driver kvalitetsutvecklingen framåt. Vårdmedarbetare drivs av att kunna erbjuda sina patienter den bästa av vård och vara den som går före. Det är också viktigt att genom öppna jämförelser visa för våra medborgare hur deras skattemedel används, både inom Östergötland men också i relation till andra län. Här har Östergötland varit drivande i utvecklingen och ska så fortsätta att vara. För att ytterligare stärka trovärdigheten menar vi dock att arbetet i landstingen behöver kompletteras med en oberoende myndighet som har uppgiften att redovisa och analysera resultaten. Inför nollvision för skador i Vården Många människor är rädda för läkarbesök och sjukhus. Att känna tillit till den svenska sjukvården och att veta att den fungerar kan därför vara avgörande för om vissa människor tar kontakt med sin läkare, distriktssköterska eller terapeut eller inte. Att bli ännu sjukare eller skadad vid kontakt med vården försvagar tilliten till hela systemet, vilket kan leda till att människor inte söker vård när det egentligen finns ett behov. Vårdskador orsakar också mycket mänskligt lidande och enorma kostnader för landstingen. Det finns nämligen få saker som är så dyrt som dålig Vård. Vi vill införa en nollvision för skador i Vården på liknande sätt som för skador i trafiken. Vi vill att nollvisionen genomsyrar hela den hälso- och sjukvården och kombineras med åtgärder som till exempel bättre lokalvård och krafttag för att säkerställa en god hygien. Det behövs också ökade incitament för vårdgivarna att premiera slutresultatet för patienten. Särskilda insatser behöver också göras för våra äldre. Under principen ”0 fall av fall, trycksår och undernäring i vården” ska hälso- och sjukvården systematiskt utveckla arbetssätt för vård av äldre i hela vårdkedjan med kommun, hemsjukvård, primär- och specialistvård. Alla patienter som är 70 år eller äldre, och som skrivs in i hemsjukvård eller på sjukhus, ska utredas med riskbedömningsinstrument för de tre områdena fall, trycksår och undernäring. För att uppnå visionen ska dessa patienter, oavsett diagnos, riskbedömas med hjälp av evidensbaserade riskbedömningsinstrument. Uppgifterna sammanställs sedan i ett särskilt formulär för att vidta eventuella åtgärder, följa upp resultaten och för att föras vidare i vårdkedjan. Ingen skada som går att undvika ska uppstå under vårdtiden. Detta förebyggande arbete innebär ett bättre omhändertagande, samtidigt som hälso- och sjukvården kan minska sina kostnader. Digitala utvecklingen driver kvalitetsarbetet Den digitala utvecklingen skapar nya möjligheter i hälso- och sjukvården. Tyvärr utnyttjas inte detta tillräckligt i dag, även om förutsättningarna i Östergötland är goda inför framtiden. Sedan ett par år tillbaka sker all patientdokumentation digitalt, vilket gör att information finns tillgänglig för vårdmedarbetarna även när det inträffar oväntade och akuta situationer. Något som självklart stärker tryggheten och kvaliteten för patienten. Sidan 30 av 62
Vi strävar efter en förskjutning av fokus där det är patienten som äger sin journal, inte hälso- och sjukvården. I en sådan utveckling är den digitala journalen en betydelsefull investering i framtiden och öppnar möjligheter för bättre service gentemot patienterna, men också för förändrade arbetssätt i hälso- och sjukvården. Samtidigt som vi strävar efter en stor öppenhet kring patientinformationen, exempelvis mellan vården och den kommunala omsorgen, behöver också stora insatser göras för att stärka patientsekretessen. Sjukvårdshuvudmannen ska ha rutiner för kontroll och uppföljning. Genom att låta patienten få tillgång till sin journal kan också denne granska vilka som tagit del av information och slå larm om sekretessen kränkts. Högre ambitioner i barn- och ungdomsvården Människors hälsa eller ohälsa grundläggs tidigt i livet. Det finns därför goda skäl att lämna ett gott stöd till blivande föräldrar och familjer. Men också till att stärka hälsovården runt barnen, bland annat tillsammans med skolorna. Alla barn bör få fri tillgång till en vård av hög kvalitet. Mer än vart tionde barn som är mellan två och nio år väger för mycket och två procent av de svenska barnen klassas som feta. Bara hälften av barnen äter färska grönsaker varje dag. Samtidigt äter barn som är mellan två till fyra år lika mycket kakor och godis som fem år äldre barn. Minskad rörlighet och motion bland de yngre väcker oro för deras hälsa. Det är också oroande att det har blivit vanligare att väga för lite, detta gäller särskilt flickor. Fysisk aktivitet på recept, FAR, har under många år använts framgångsrikt för vuxna. Vi är övertygade om att ett sådant arbete också skulle kunna få stor betydelse för barn. Vi vill att särskilda koncept utarbetas tillsammans med skolhälsovården och idrottsrörelsen för att hitta aktiviteter som är anpassade för olika intressen och åldrar. Tillsammans med andra Hälsan grundläggs tidigt. Ett utvecklat och sammanhållet föräldrastöd ska stärka föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start. Det behövs en ökad samverkan mellan hälso- och sjukvård, kommunerna och det civila samhället. Exempel på sådana former är dagens familjecentraler och ungdomshälsor. Den kanske viktigaste mötesplatsen för våra unga är skolan. Det är därför viktigt att förbättra skolhälsovården med ökad betoning på prevention och psykisk ohälsa. Det förebyggande arbetet mot bl.a. övervikt och onyttig kost bör ges större plats i skolan. Det behövs tydliga mål, kraftfulla åtgärder, förnyad inriktning och förstärkt samarbete med andra aktörer samt bra stöd till personal för att förbättra skolhälsovården. Stort stöd till mest utsatta För de barn som utsatts för övergrepp eller trauman ska ha rätt till den allra bästa av omhändertagande. Här finns i dag skillnader mellan länets olika delar. Försöksverksamheten med Barnahus, en spetsverksamhet för barn som utsatts för övergrepp, är i dag inte alla kommuner anslutna till. På samma sätt finns det andra insatser i delar av länet, men som inte kommer alla barn till del. Vi tycker inte att det är acceptabelt och vill arbeta, både i kommun och landsting, för att ge alla barn och ungdomar rätt till samma stöd. Sidan 31 av 62
Ökade insatser för äldre Morgondagens äldre kommer vara friskare än tidigare generationer, men vårdbehovet kommer ändå öka i takt med att de stora årskullar som är födda på 1940-talet åldras. Allt fler lever också allt längre med sjukdomar, vilket ökar behoven av vårdinsatser. Många av dagens och morgondagens äldre har heller inte vuxit upp i Sverige och därför kanske inte lär sig svenska eller glömt språket på grund av en demenssjukdom. Insatser behövs för att göra mer för våra äldre. Kompetensen måste finnas inom så väl vård som omsorg för att förstå de behov som måste tillgodoses, både hos patienten och hos de anhöriga. Tack vare den goda och moderna sjukvård som vi har kan allt fler svåra sjukdomar med rätt behandling botas. Utvecklingens framsteg är naturligtvis glädjande, men också utmanande. Den somatiska sjukvården har fokus på diagnoser och behandling av organspecifika sjukdomar - oavsett ålder. Kvalitetsregister baseras på diagnos eller behandlingsmetoder utan att ta hänsyn till patientens unika förutsättningar. Den äldres skörhet och många gånger låga motståndskraft fångas inte. Faktum är att vården kan utgöra en risk för många äldre. Det räcker inte alltid med kunskap om patienternas behov av kliniska åtgärder och omvårdnad. Sjukvården behöver också veta vilka patienter som riskerar att utveckla en skada. Gemensamma uppdrag Bristande samarbete mellan landsting och kommun, när det gäller vården av äldre, är ett problemområde som sedan länge varit känt och visat sig svårt att komma till rätta med. Det inledda arbetet där landstings- och kommunpolitiker bygger gemensam kunskap i syfte att kunna ge gemensamma uppdrag, det så kallade Äldreuppdraget, behöver fortsätta och leda till konkreta åtgärder. Kopplat till detta arbete vill vi också utse en regional samordnare för gruppen äldre i syfte att förbättra samverkan mellan kommun och landsting. Äldres psykiska hälsa Att psykisk ohälsa är ett brett samhällsproblem är ett välkänt faktum för de flesta. Men när psykisk ohälsa diskuteras i det offentliga rummet handlar det främst om problemen bland unga. Det är naturligtvis viktigt att den psykiska ohälsan bland unga lyfts fram, tas på allvar och att åtgärder kommer till. Men vi får för den delen inte glömma bort de äldre i detta sammanhang. Arbetet med äldres psykiska hälsa är eftersatt. Det är ett område som dels befinner sig mellan psykiatri, geriatrik, äldreomsorg och primärvård - och som dels täcks av både kommuner och landsting. Risken att denna grupp hamnar mellan stolarna, där ingen tar ett helhetsansvar, är lika överhängande som farlig. Äldres symptom på psykisk ohälsa skiljer sig ofta i relation till yngres symptom. Som äldre är det inte ovanligt att man söker för en kroppslig ohälsa, kanske för att man har ont någonstans, för trötthet eller för sömnbesvär. Den ena utesluter heller inte det andra. Ofta har äldre med psykisk ohälsa sammansatta och komplexa behov som kräver både somatiska och psykiatriska insatser. Sidan 32 av 62
Fortfarande finns det en föreställning om åldrandet som en period av livet där ledsnad och livströtthet är en naturlig del. Det finns en risk att den bilden bidrar till att äldre med en psykisk sjukdom blir eftersatta i vården. Att depressioner hos äldre ibland kan ta sig uttryck i demensliknande beteende med minnes- och uppmärksamhetsstörning gör också att det, genom hela vårdkedjan, krävs god kunskap kring äldre och psykisk ohälsa. Vi vill lyfta vikten av att äldre ges riktig vård och behandling vid psykisk ohälsa på samma villkor som de unga. Lösningar på hur hela vårdkedjan på ett bättre och tydligare sätt kan samordna stöd och vård till äldre med psykisk ohälsa måste till. Vad det civila samhället kan bidra med ska heller inte underskattas. Många äldre är fullt friska, men väldigt ensamma. Det civila samhället har i detta en viktig roll att fylla. Sociala kontakter är centrala för den psykiska hälsan och studier visar att äldres välbefinnande ökar genom frivilligarbete, studiecirklar och andra sociala aktiviteter. Säker läkemedelshantering Att ge vård till äldre kräver en särskild kompetens och kunskap. Symtomen hos äldre skiljer sig från yngre vid vanliga sjukdomar. Vissa symtom är också tecken på ett vanligt åldrande och ska inte behandlas. På grund av en ändrad kroppssammansättning reagerar äldre också annorlunda på medicinsk behandling. Enkla mediciner som ögondroppar för starr kan ge biverkningar som fall, förvirring och hallucinationer. Därför är det viktigt att vårdpersonal har god kunskap, både om äldres sjukdomar och om det naturliga åldrandet. En indikator på bristerna inom äldrevården är överförskrivning av läkemedel. Forskning visar att en av tre akuta sjukhusinläggningar bland patienter över 70 år beror på läkemedelsbiverkningar. Det innebär ett resursslöseri för samhället, men framförallt är det en personlig tragedi när friska år går förlorade. Multisjuka äldre har en komplex sjukdomsbild och träffar en mängd olika specialister. Men ingen har en helhetsbild av patientens behov och behandlingar. Med en helhetsbild av patienten och en god uppföljning ökar chanserna att rätt insatser sätts in - inte minst förebyggande vård. Det blir lättare att bedöma om intaget av mat och vätska eller bristen på motion eller sociala aktiviteter kan ersätta en medicinsk behandling. Det är inte alltid ett läkemedel som är lösningen. För att få en helhetsbild vill vi se att kommunala äldreteam finns som samarbetar kring patienterna. Teamen bör ledas av en geriatriker eller allmänläkare med intresse för äldre som tar huvudansvaret för de medicinska insatserna. Läkaren samarbetar med personal inom primärvården och äldreomsorgen om vårdplanering och uppföljning av vårdinsatser. Sidan 33 av 62
För att förbättra kvaliteten i hälso- och sjukvården vill vi: • Öppet och tydligt redovisa hälso- och sjukvårdens resultat för medborgarna. • Verka för en oberoende myndighet som har till uppgift att redovisa och analysera resultat och skillnader mellan landstingen och olika vårdgivare. • Införa en nollvision för skador i vården. • Göra de digitala patientjournalerna säkert tillgänglig för patienten, så att denne har kontroll över och inblick i sin behandling. Men också möjlighet att granska vem som tar del av patientinformationen. • Förstärka uppföljningen utifrån hela vårdprocesserna kring patienten. Och inrikta ersättningen till vårdgivare så att de premierar goda slutresultat för patienten. • Samla vårdens utförare, oavsett om de är offentliga eller privata, i ett branschråd för att samlat ta ett ansvar för övergripande vårdprocesser. För att stärka äldres ställning i vården vill vi: • Införa riskbedömningar av patienter +70 år i syfte att förebygga tryckskador, fallskador och undernäring hos äldre i samband med vård. • Kommunala äldreteam byggs upp för att samla insatserna kring äldre. • Ha den uttalade ambitionen att Östergötland ska vara ett föredöme när det gäller att hitta samverkansformer mellan landsting, kommun och det civila samhället. • En särskild samordnare utses för att stärka upp det så kallade Äldreuppdraget och omsätta de gemensamma uppdragen i konkreta åtgärder. Sidan 34 av 62
För att säkra barn- och ungdomars tillgång till bra hälso- och sjukvård vill vi: • Tillhandahålla en avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn- och ungdomar upp till 20 år. • En särskild samordnare utses för att förbättra samverkan mellan landsting och kommun. • FAR, Fysisk Aktivitet på Recept, ska finnas särskilt anpassat för barn- och ungdomar. • Hälso- och sjukvården ska anpassa sig till ungdomars livsstil och söka sig dit ungdomar finns. • Samtliga barn- och ungdomar i Östergötland ska ha möjlighet att komma till Barnahuset när man utsatts för övergrepp samt få stöd av särskilda stödinsatser vid större trauman. • Satsningen på Ungdomshälsan måste fortsätta. Alla ungdomar i Östergötland ska ha kunskap om ungdomshälsan och ha möjlighet att vända sig dit. Sidan 35 av 62
Rättvis sjukvård I hälso- och sjukvårdslagen uttrycks att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader i väntetider, medicinsk behandlingspraxis och förekomst av vårdrelaterade skador både inom och mellan landstingen. Det innebär att patienter inte får vård på lika villkor. Beroende på var i Östergötland man bor tar det olika lång tid att få besöka en vårdcentral eller få vissa behandlingar. På samma sätt finns också skillnader mellan landsting som gör att möjligheten att få de nyaste och bästa läkemedlen vid exempel reumatism, multipel skleros eller cancer skiljer sig åt. Vi tycker inte att det är en acceptabel situation. Människors möjligheter att få en god vård i tid ska inte vara direkt beroende av var någonstans de är bosatta. Vi är inte nöjda förrän svensk sjukvård håller högsta kvalitet och är tillgänglig för alla som behöver den. Alla som är i behov av sjukvård ska få läkartid och behandling inom rimlig tid. Lika vård för kvinnor och män Kvinnor och män ska behandlas likvärdigt av sjukvården. Jämställd vård kan innebära lika, men också olika vård för kvinnor och män. I vissa fall är de medicinska behoven samma för kvinnor och män men sjukvården ger olika vård. I andra fall kan det vara rätt att ge kvinnor annan vård än männen. I dessa fall ger sjukvården ofta ändå samma vård oavsett kön. Kvinnor blir oftare feldiagnostiserade och felopererade än män. Kvinnor får vänta längre på tid för besök hos läkare och för behandling än män. Kvinnor är sjukare när de väl får vård än män. Kvinnor har sämre tillgång till vård än män. Det finns exempel på att män får nyare och dyrare mediciner. I Socialstyrelsens sammanställning av vårdrelaterade infektioner framkom däremot att vårdinfektioner oftare drabbar män än kvinnor. Att det finns så många skillnader mellan kvinnor och män i vården beror oftast inte på medvetna val. Det är därför det är viktigt att synliggöra skillnaderna och medvetandegöra såväl patienter som medarbetare i vården om detta. Vi kan aldrig acceptera att kvinnor och män inte får likvärdig vård. Kunskapen om skillnaderna måste spridas, inte minst inom vården och på vårdutbildningarna. Om man skall uppnå en lika vård för kvinnor och män är det viktigt att forskning utförs på kvinnor för kvinnor. Lika rätt till hjälpmedel Många människor är beroende av hjälpmedel för det dagliga livet. Ibland handlar det om enklare insatser som underlättar vardagen och minskar beroendet av omgivningen, för andra handlar det om avancerad teknik som möjliggör kommunikation och förflyttning. Sidan 36 av 62
För människor som är i behov av hjälpmedel är skillnaderna i dag stora beroende på var i Sverige man bor. Östergötland tillhör de landsting som är mest restriktiva med sin förskrivning. På sikt vill vi se en nationell reglering för att komma ifrån allt för stora skillnader och orättvisor mellan olika landsting. På vägen dit behöver ändringar göras här hemma och vi tycker att utbudsbegränsningarna och skillnaderna har blivit allt mer ohållbara. Vi vill därför se en omprövning av hjälpmedelspolitiken där fokus flyttas från teknik till de behov som finns hos brukaren. Det är också viktigt att hjälpmedel ses som en del av sjukvårdande behandling eller rehabilitering, snarare än något som sker vid sidan av. Det är rimligt att vi som medborgare tar ett eget ansvar för enklare hjälpmedel, men mycket talar för att utbudsbegränsningarna har gått för långt. Första stegen mot en sådan översyn har tagits redan under innevarande mandatperiod. Särskilt angeläget är det att se över landstingets regelverk för arbetstekniska hjälpmedel. Med dagens regelverk begränsas brukarnas valfrihet rejält och kostnader har vältrats över på enskilda brukare och företagen som tillhandahåller LSS-stöd. I samband med omprövningen är det också vår uppfattning att principen om fritt val ska tillämpas så att brukare själva får välja sina hjälpmedel. På sikt anser vi att även det fria valet av hjälpmedel ska regleras nationellt. Stora behov av vård och omsorg För människor som ofta har behov av hälso- och sjukvård är närhet och kontinuitet viktiga delar av vården. För många är det också bäst att ge vården i anslutning till hemmet. Det kan handla om allt från små barn till äldre. Vi vill att den lasarettsanslutna hemsjukvården (LAH) ska utvecklas och omfatta alla patienter, oavsett ålder eller diagnos. Det är också viktigt att vi bättre klarar av att ha ett palliativt förhållningssätt i hela hälso- och sjukvården. För patienten och dennes anhöriga är det viktigt att kunna ge högsta möjliga livskvalitet i livets slutskede. Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. De ska också kunna ge anhöriga stöd i sorgearbetet. Rättvisa förutsättningar Vi kan tydligt se att hälsan är ojämt fördelad över länet. Skillnader finns mellan städer, inte minst Linköping och Norrköping, men också inom respektive kommun. Ett första steg att motverka detta är den socioekonomiska viktning som görs i vårdvalet, vilket gör att människor som bor i socialt utsatta områden får med sig större resurser till sin vårdcentral. Vi tror dock att mer behöver göras, också utifrån ett strukturellt perspektiv. Mycket talar för att särskilda insatser behöver tas till för att skapa mer jämlika förutsättningar till hälsa. Vi vill därför se över dagens ersättningssystem till närsjukvården, för att utifrån dagens kunskaper se om vi kan fördela resurserna mer rättvist. Sidan 37 av 62
För att bygga en mer rättvis hälso- och sjukvård vill vi: • Verka för en rättvis sjukvård som ges till alla på lika villkor och fördelas utifrån behov. • Tydligt följa hälsoutvecklingen i länet för att kunna öka insatser i vissa områden eller mot vissa grupper i syfte att kompensera för stora skillnader i hälsa. • Införa en nationell reglering av läkemedel för att säkerställa en rättvis sjukvård i hela Sverige. • Ompröva dagens mycket restriktiva hjälpmedelspolitik i Östergötland. Fokus ska flyttas från ett teknikperspektiv till de behov som finns hos brukaren. • Införa Fritt val av hjälpmedel i Östergötland. • Verka för en nationell reglering av utbud, pris, egenavgifter och valfrihet för att säkra en större likvärdighet över landet. • Se över dagens ersättningssystem till närsjukvården för att skapa mer rättvisa förutsättningar till hälsa hos östgötarna. För att skapa en mer jämställd vård vill vi: • Synliggöra hur olika kvinnor och män behandlas i vården för att målet om likvärdig vård mellan könen ska uppnås. • Medverka till och medverka till att nationellt understödja att forskning, i de fall det är tillämpligt, ska bedrivas utifrån både kvinnor och män. • Verka för att hälso- och sjukvården tillförs kulturell kompetens för att möta en allt bredare befolkning. Sidan 38 av 62
Förbättrad tillgänglighet Alla ska ha rätt till vård i tid. Ett av den svenska sjukvårdens största problem är den bristande tillgängligheten, framför allt att den sjuke måste vänta på att få läkartid och behandling. Det är inte bra för någon, allra minst patienten. Sedan 2005 finns det en vårdgaranti i form av ett avtal mellan staten och landstingen. Den innebär att primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag och ett läkarbesök inom sju dagar. Efter beslut om remiss ska ett besök inom specialistvården erbjudas inom högst 90 dagar. Slutligen ska vård erbjudas senast 90 dagar efter beslut om behandling. Det finns ingen maxgräns för hur länge utredning och provtagning får ta innan beslut tas om behandling. Det innebär att det kan ta flera år från patientens första kontakt med vården till dess att en behandling påbörjas. Socialstyrelsen bedömer att vårdgarantiöverenskommelsen generellt sett har haft begränsad effekt på väntetiderna. Variationerna mellan landstingen är stora. Enligt överenskommelsen ska landstingen hjälpa patienten att få behandling i ett annat landsting om det inte klarar av att uppfylla vårdgarantin. Det ska ske utan extra kostnad för patienten. Staten och landstingen ska informera invånarna och patienterna om denna rättighet. Enligt Socialstyrelsen finns det stora skillnader mellan landstingen i hur de informerar sina patienter om möjligheten till vård hos andra vårdgivare/landsting än i det egna landstinget. Vi tycker att Vårdgarantin ska föras in i hälso- och sjukvårdslagen och att alla som behöver ska få en bedömning av vård inom 30 dagar och att en beslutad Vårdinsats ska påbörjas inom 120 dagar. Därmed skulle även tid för utredning och provtagning inkluderas inom vårdgarantins tidsramar. Vi anser att hälso- och sjukvården måste ge patienten individuellt anpassad information om rådande väntetider och valmöjligheter samt att patienten har rätt att välja vård både inom och utom landstinget, utan merkostnad för patienten om hemlandstinget inte kan uppfylla vårdgarantins krav. Dessutom behöver vårdgarantin skärpas och föras in i en särskild patienträttighetslag. Mer av processtänkande Arbetet i hälso- och sjukvården behöver i allt större utsträckning utgå från ett flödes- eller processtänkande. Det bidrar till att korta väntetider, förbättra kvalitet och stärka kontinuiteten. Sedan ett par år tillbaka pågår arbetet med att införa den här typen av tänkande också i den östgötska hälso- och sjukvården. Man har kommit lite olika långt i arbetet, men där den här typen av tänkande fått genomslag har vi också kunnat se goda resultat i form av radikalt förbättrad tillgänglighet. Sidan 39 av 62
Dagens förbättringsarbete behöver fortsätta och basera sig på en stor delaktighet. När uppdrag, målsättning och arbetsmetoder blir tydligt för medarbetarna kan också en bra grund för arbetsmiljön skapas. En fristående vårdlots För att vårdgarantin ska fylla sin funktion måste det också finnas en praktisk möjlighet för patienterna att åka någon annanstans för att få vård. Men steget att resa till en annan del av landet kan för många vara allt för stort på egen hand. För att underlätta detta har vi redan startat en fristående vårdlots som har till uppgift att stötta, peppa och enbart arbeta utifrån patientens bästa. Dagens vårtlots har blivit en succé och ett mycket effektivt vapen mot långa väntetider inom vården. Vi vill undersöka om en sådan funktion inte kan stärkas ytterligare. Ett sätt skulle kunna vara att också ge vårdlotsarna möjlighet att själva ta initiativ när de ser att köer växer inom hälso- och sjukvården. Internetbaserad vård kan bli morgondagens första linje Internetbaserad vård kan för en del patienter bli morgondagens första linje och även ersätta delar av dagens rutinsjukvård, även om den inte kan ersätta det personliga mötet mellan patient och vårdmedarbetaren. En mer tillgänglig vård via Internet skulle både kunna öka tillgängligheten och göra att tid kan frigöras i vården för mer angelägna insatser. Utvecklingen inom detta område har redan påbörjat. Bokning av besökstid och enklare frågor och svar kan redan i dag skötas via nätet i delar av vården. Datorbaserad kognitiv beteendeterapi, webbaserad egenvård vid kroniska sjukdomar och IT-baserat anhörigstöd är andra möjligheter som börjat prövas. Klamydiatest på nätet är ett exempel som har blivit en framgång i flera landsting. ”Umo” - en ungdomsmottagning på nätet - lanserades hösten 2008. Arbetet med en nationell patientportal, där man kan utföra sina ärenden, är också under planering. Detta är endast några exempel på hur IT kan användas inom vården och hur det kan förenkla många processer för både sjukvården och patienterna. Även om Östergötland ligger långt fram i utvecklingen återstår mycket att göra. Det arbete som hittills skett har i huvudsak riktat sig in mot hälso- och sjukvården och dess medarbetare. Det är förvisso till gagn även för patienterna, men fokus behöver förskjutas till patienterna så att våra medborgare kan få nytta av de investeringar som skett. Arbetet med att utveckla en patientportal ska ske på nationell basis för att öka likvärdigheten över landet, men vi vill att Östergötland är en av de drivande landstingen i en sådan utveckling. Inte minst för patienter som bor i glest befolkade delar av landet finns det fördelar med internet och ny teknik. Utbyggt samarbete och modern teknik kan göra att småskaliga mottagningar på Sidan 40 av 62
landsbygden kan få tillgång till hög kompetens för såväl diagnostisering som undersökning och behandling. Tekniken kan hjälpa oss ta ansvar Ingen vård är mer effektiv än den som inte behövs. En vision som nog är tilltalande för de flesta är att skapa förutsättningar för människor i alla åldrar att själva ta ansvar för sina hälsokontroller - och därmed slippa besök på sjukhus och andra vårdinrättningar. Hälsans nya verktyg, som ägs gemensamt av landsting, kommun och näringsliv, arbetar aktivt med att skapa lösningar, tjänster och produkter för att ta hand om behoven för de vad de kallar för ”De kroniskt friska” i hemmet. Ambition är att både minska trycket på landets vårdinstitutioner och att människor ska kunna bo kvar hemma längre med ökad trygghet. För detta krävs naturligtvis samverkan mellan ett antal aktörer, inte minst mellan landstinget, länets kommuner och näringslivet. Sidan 41 av 62
För att förbättra tillgängligheten vill vi: • Stödja arbetet med att skärpa vårdgarantin till att tidsgräns för bedömning av vård ska vara 30 dagar och att en beslutad vårdinsats ska påbörjas inom 120 dagar. • Utreda om den fristående vårdlotsens uppdrag kan stärkas, så att den i större utsträckning kan ta egna initiativ till att hjälpa patienter att vid behov få vård inom eller utanför länet. • Fortsätta förbättringsarbetet i hälso- och sjukvården med kapacitetsanalyser och -planering i syfte att långsiktigt klara en bra tillgänglighet. För att bättre möta medborgarna vill vi: • Att Östergötland är drivande i arbetet med att få fram en nationell patientportal där man säkert utföra sina ärenden och ta del av sin patientjournal via Internet. • Ändra fokus från att sjukvården äger journalen till att patienten gör det. • En ökad fokusering på hur e-tjänster också kan användas för att effektivisera medborgarnas kontakter med landstingets verksamheter som ligger utanför hälso- och sjukvårdsområdet. Sidan 42 av 62
Stärkta rättigheter för patienterna Som patient är det viktigt att det är tydligt definierat vilken sjukvård man har rätt till. Det gör att patienten kan känna sig tryggare i kontakt med sjukhusen och tydliggör att landstingen måste säkerställa att man ger patienterna den vård de har rätt till. Därför har vi länge arbetat för att tydligare rättigheterna och se till att skärpa för patienternas bästa. I Sverige har vi ingen särskild lagstiftning som anger patientens rätt till vård. Hälso- och sjukvårdslagen anger i stället vilka skyldigheter som landstingen har gentemot invånarna. Vi vill sedan länge införa en patienträttighetslag där patientens rättigheter ska finnas samlade. Genomförs detta kommer patienten enklare att kunna hävda sina rättigheter. Patienternas rättigheter handlar också om vad som ska gälla när man vill söka vård i andra länder. För oss moderater är det viktigt att svensk sjukvård håller så god kvalitet att man inte ska behöva bege sig utomlands för att få rätt behandling. Samtidigt kan det uppkomma situationer då det är bra att möjligheten att enkelt få sjukvård utomlands finns. I dag upplever många patienter att den enkelheten saknas och att reglerna är otydliga. Vi vill göra det lättare att söka evidensbaserad vård i ett annat EU/ EES land. Individuell och allmän information Redan i dag ska patienterna, enligt hälso- och sjukvårdslagen, ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Dagens patienter nöjer sig dock sällan med just den information som blir dem ”given” utan vill ha möjlighet att söka sin information själv. Därför ska den finnas på ett lättillgängligt sätt. Alla patienter ska ha rätt till både individuellt anpassad information, exempelvis på olika språk, om det egna hälsoläget och de olika behandlingsalternativ som finns. Alla patienter ska även ha tillgång till objektiv och allmän information om var olika behandlingar ges och med vilken kvalitet. Använda patienternas erfarenheter Vi tror också att det är viktigt att vi bättre använder patienternas bra och dåliga erfarenheter för att genomföra ständigt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården. Patientsnämndens arbete och slutsatser bör på ett bättre sätt än i dag användas som underlag för Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, överenskommelser och uppföljning. Det är också viktigt att ta del av handikapp-, brukar- och pensionärsorganisationernas åsikter. Det behöver dels ske på en politisk nivå där de kan fungera som strategiska samtalspartners för att utveckla hälso- och sjukvården, men också i den dagliga verksamheten. Vi vill att våra verksamheter har brukarråd kopplade till sig. Sidan 43 av 62
Rätt att välja Vård överallt i EU/EES I EU pågår ett arbete med att genomdriva ett direktiv för att stärka EU-medborgarnas rätt att söka vård i andra EU-länder. Förhoppningen är att Europaparlamentet snart ska kunna fatta beslut med målet att de enskilda medlemsländernas nationella lagstiftningar ska kunna anpassas och förändringarna börja gälla fullt ut. Egentligen så finns redan möjligheten för människor inom EU att söka vård i andra länder inom unionen. När det gäller akut vård har EU-medborgare som besöker ett annat EU-land alltid rätt till detta. Även rätten till planerad vård finns men där är det juridiska läget svårare och det har uppstått problem när olika aktörer har gjort olika tolkningar av lagstiftningen. Exempelvis har det funnits olika uppfattningar huruvida en patient ska behöva ett förhandstillstånd eller inte från sitt hemland innan en planerad vårdresa genomförs. Möjligheten att få vård i ett annat EU-land är både en viktig rättighet för svenska patienter som skulle kunna få vård utomlands och en möjlighet för svensk sjukvård att sälja sina tjänster och sitt kunnande till patienter utomlands. Vårdguide vid särskilda behov Äldre, personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar och unga med svårigheter kan ibland behöva särskilt stöd för att hitta rätt i vården. De kan även behöva hjälp med sina kontakter med andra samhällsfunktioner. Patienter som har långvariga och återkommande möten med vården ska ägnas särskild uppmärksamhet. Behovet av någon som kan lotsa patienter rätt kommer dessutom att bli större i en framtid med allt fler äldre, särskilt då många kommit till Sverige först i vuxen ålder. Dessutom är det troligt att det i en mer komplex värld krävs mer av patienten för att få ta del av de insatser som han eller hon behöver. Vid sidan av den fasta vårdkontakten behövs en ny funktion för patienter med särskilda behov, en Vårdguide. Vårdguiderna ska vara professionella utövare som inte behöver vara utbildade inom vården men kan vara det, exempelvis den som i slutet av sitt yrkesliv vill växla över till en annan roll. Vårdguiden ska ha till uppgift att tillsammans med den enskilde se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs. Till vårdguiden ska den patient kunna vända sig som inte är knuten till en viss avdelning eller som av annat skäl inte får den hjälp att hitta rätt som han eller hon behöver. Patienten ska själv kunna välja vårdguide. Sidan 44 av 62
För att stärka patientens rättigheter vill vi: • Införa en särskild patienträttighetslag som tydliggör vilka rättigheter patienterna har. • Verka för att en ny funktion för patienter med särskilda behov införs, en Vårdguide. • Använda Patientnämndens arbete som underlag för de uppdrag som ges till hälso- och sjukvården. • Utveckla samarbetet med handikapp-, brukar och pensionärsorganisationerna. • Stödja arbetet med att inrätta brukarråd kopplad till verksamheten. • Lagfästa möjligheten att själv välja vårdgivare var man vill i Sverige. • Verka för att säkerställa rätten att välja Vård överallt i EU/EES. Sidan 45 av 62
En hälso- och sjukvård som skapar förtroende Vi vill att östgötarna ska tillförsäkras en hälso- och sjukvård med god kvalitet och en hög tillgänglighet. Den som behöver vård ska känna sig trygg med att den finns där, när man behöver den. Trygghet, tillgänglighet och helhetssyn på patientens behov ska eftersträvas i hela vårdkedjan. Basen för vår östgötska hälso- och sjukvård är våra vårdcentraler, de tre sjukhusen och närsjukvården in Finspång. Vårdval lyfter hälso- och sjukvården Den gånga mandatperioden infördes fritt vårdval i den östgötska primärvården. Förutom att valfrihet i sig är värdefullt för medborgarna leder det också till en högre kvalitet i vården. När patienten får makten över pengarna skapas skäl för vårdmedarbetarna att vara mer lyhörda. Det driver en utveckling där östgötarna i dag erbjuds en bättre service, ökad tillgänglighet och högre kvalitet jämfört med tidigare. Att patienten väljer en vårdenhet eller en läkare kan också medföra ett ökat förtroende och en god kontinuitet i patientens kontakt med vården. Det är viktigt att vi löpande följer utvecklingen för att kunna ge östgötarna uppdaterad och relevant information om vårdcentralernas resultat och skillnader mellan olika verksamheter. Det är också viktigt eftersom politiken måste bära ansvaret för att man som patient ska kunna känna sig trygg med att de vårdcentraler som ingår i Vårdval Östergötland håller en god kvalitet. Grunden i vårdvalet är ett brett hälso- och sjukvårdsuppdrag. Det är i grunden klokt att satsa på bredden, då det på ett bra sätt möter upp de många olika behov som vi kan ha som människor. Samtidigt ställer det väldigt höga krav på verksamhetens storlek för att man ska få bärkraft i verksamheten. Nackdelen är då att möjligheten till mindre etableringar på små orter på landsbygden omöjliggörs. Vi vill därför utreda om ett särskilt uppdrag kan skapas för länets ytterområden, där geografisk närhet och personkännedom kan ha större betydelse för medborgarna än bredden och antalet öppna timmar per vecka. Vi är av uppfattningen att en etableringsfrihet för nya vårdcentraler är en central del av vårdvalet. Att ha en valfrihet betyder ingenting om man inte har några alternativ att välja mellan. Denna är i dag lagreglerad, men skulle hotas av om de tre vänsterpartierna kommer i majoritet. En tillbakagång till tidigare modellen där valfriheten fanns i teorin, men i praktiken begränsades fullständigt, är då trolig. Utökning av vårdvalet På samma sätt som vårdvalet i dag används för att stärka patientens ställning inom primärvården så skulle den kunna utökas till andra områden där det finns problem med Sidan 46 av 62
tillgänglighet och kvalitet eller för att stimulera utveckling av verksamheten. Det skulle kunna handla om psykiatri, hörselvård eller delar av ögonsjukvården. Valfrihet över länsgränserna För många östgötar är det en självklarhet att man rör sig över länsgränserna för arbete och utbildning. Samma sak ska också gälla för hälso- och sjukvård. Vi vill att östgötarna ska kunna lista sig på en vårdcentral på andra sidan länsgränsen, precis som samma sak ska gälla för smålänningar och sörmlänningar. Här krävs att den fria rörligheten säkerställs genom överenskommelser mellan landstingen. Universitetssjukhuset i Linköping Som navet i den östgötska hälso- och sjukvården funderar Universitetssjukhuset inte bara som vårdgivare till de som bor i centrala länsdelen, utan också som sista linjens sjukvård för alla östgötar. Tillgången till ett universitetssjukhus i det egna länet är en stor tillgång för oss alla, även för de som normalt får sin vård vid något av våra andra sjukhus. Det skapar unika förutsättningar att erbjuda östgötarna en högkvalitativ hälso- och sjukvård med spetskunskap som vi är ensamma om i landet. För att kunna bedriva en god hälso- och sjukvård är det viktigt att Universitetssjukhusets verksamhet även fortsättningsvis vilar på tre ben; hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. Som Universitetssjukhus är ansvaret större än för den östgötska befolkningen. Sedan många år samarbetar vi med Jönköping och Kalmar, vilket innebär att många av deras patienter får sin vård här i Östergötland. Sedan 2010 är Universitetssjukhuset också riksenhet för brännskadevården i Sverige, vilket innebär att vi delar ansvaret för alla svenska brännskadepatienter med Uppsalas Akademiska sjukhuset. Vi vill fortsätta utvecklingen för att skapa ytterligare spetsverksamheter i Linköping som kan hävda sig på nationell och internationell nivå. Några av Sveriges bästa vårdutbildningar finns i Linköping, kopplade till Hälsouniversitetet. Det gör berikar vår verksamhet, men innebär också en unik position när det gäller möjlighet till rekrytering av nya och duktiga medarbetare för framtiden. Vrinnevisjukhuset i Norrköping Vrinnevisjukhuset svarar för stora delar av den östgötska hälso- och sjukvården, inte bara riktat mot befolkningen i den östra länsdelen. Så vill vi att det ska fortsätta vara. Den breda kompetens som finns hos medarbetarna behöver användas för att garantera en kvalitativ och kostnadseffektiv länssjukvård för östgötarna. Under den gångna mandatperioden har stora insatser gjorts för att stärka verksamheten vid Vrinnevisjukhuset. Det kanske allra viktigaste exemplet på detta är akutmottagningen som åter är i full drift med möjlighet att ta emot stora trauman. För att trygga detta även för framtiden är det viktigt att vi får fortsatt förtroende att leda den östgötska hälso- och sjukvården. Sidan 47 av 62
Den omfattande beroendeproblematik som finns i Norrköping ställer särskilda krav på närsjukvården. Vår inriktning är tydlig, den som är motiverad att ta sig ur ett missbruk ska få det stöd som behövs utan väntan. Särskilda insatser har redan vidtagits under den gångna mandatperioden för att öka kapaciteten i den läkemedelsassisterade beroendevården, men behov av ytterligare resurser finns. Vi är också öppna för att, om professionen så vill, öppna för ett sprutbytesprogram i Norrköping, i syfte att begränsa spridningen av sjukdomar hos missbrukare. För att vi ska ställa oss bakom ett sådant program krävs att det sker under kontrollerade former och samtidigt följs upp utifrån vetenskapliga metoder. Tillsammans med medarbetare, chefer och fackliga organisationer vill vi under den kommande mandatperioden påbörja ett arbete för att tydliggöra den långsiktiga inriktningen och ambitionen för Vrinnevisjukhuset. Det finns redan i dag gott om idéer om hur man kan bygga vidare och dessa skulle kunna fungera som bottenplatta för ett visionsarbete. Lasarettet i Motala Lasarettet i Motala ska svara för människors grundläggande hälso- och sjukvårds i västra länsdelen. Vår tidigare satsning på att öppna upp för akut omhändertagande dygnet runt har vi ambitionen att fortsätta och utveckla genom att få akutläkare på plats i verksamheten. Genom den upphandling av opererande verksamheterna vid sjukhuset vill vi bidra till att skapa långsiktiga förutsättningar för att utveckla verksamheten. Inte minst kvalitativt, vilket varit just sjukhusets kännetecken under många årtionden. En sådan utveckling är tyvärr inte utan sina motståndare och är i fara om oppositionen, med sitt stora motstånd mot den upphandlade verksamheten, åter skulle komma till makten i landstinget. Den goda samverkan mellan Närsjukvården och kommunerna i västra länsdelen är en stor framgångsfaktor för att skapa förutsättningar för en god hälsa. Här är samarbetet med framförallt Motala kommun ett föredöme och kan fungera som motor för förbättringsarbete, ett samlat omhändertagande och tillväxt inom omsorgsområdet. Närsjukvården i Finspång Under många år har närsjukvården i Finspång legat i framkant när det gäller samverkan och det nära omhändertagandet av finspångsborna. Vi tycker att verksamheten på många sätt är ett föredöme och vill bevara det som är bra - men också öppna upp för en utveckling. Tillsammans med kommunen vill vi undersöka förutsättningarna för att i framtiden utöka samverkan. Ett sätt att göra det skulle kunna vara att samla resurserna under en gemensam nämnd som tar det fulla ansvaret för att beställa vård- och omsorgsansvaret för finspångsborna. En god tandhälsa Genom Folktandvården ska landstinget fortsätta att bedriva en tandvård med hög kvalité, god tillgänglighet och hög närvaro i samhället. Vår första prioritet är uppdraget riktat mot barn- och ungdomar, i syfte att skapa en långsiktigt god tandhälsa hos befolkningen. Sidan 48 av 62
De senaste årens arbete med Frisktandvård, tandvård på abonnemang, är en spännande utveckling och skapar goda förutsättningar för en god utveckling även hos de vuxna patienterna. Alla östgötar, oavsett om man är barn eller vuxen, ska ha rätt att fritt välja mellan Folktandvården och den privata tandvården. Forskning och utveckling Forskning är en nödvändig del av utvecklingen av hälso- och sjukvården, men också av största vikt för att långsiktigt kunna behålla vår ställning. Tillsammans med Hälsouniversitetet vill vi skapa en attraktiv miljö för att locka forskning till regionen. Här har flera rekryteringar på internationell toppnivå gjorts under de senaste åren, men vi får inte låta oss nöjas med det. Det är viktigt att det finns en mångfald av forskningsprojekt med olika inriktning. Vi behöver en breddning av forskning och utbildning inom den patientnära vården och då inte minst primärvården. Det är också viktigt att vi utvecklar de områden som kan bli framtidens region- och riksspecialiteter. För att få en bredd i forskningen är det viktigt att hela hälso- och sjukvårdsverksamheten bidrar, både inom och utanför landstingets egen regi. Då allt större del av vår verksamhet utförs av någon annan måste hälsouniversitetet och forskningen hänga med. Vi tycker att det är positivt att allt fler av våra medarbetare, exempelvis sjuksköterskor och paramedicinare, har börjat forska. Samtidigt måste vi också skapa möjligheter för att våra läkare ges utrymme och förutsättningar att göra detsamma. Höjd ambition för integriteten Hälso- och sjukvården är den offentliga verksamhet som behandlar de allra känsligaste personuppgifterna. Alla vill vi säkerställa att vårdmedarbetarna har tillgång till korrekt information om mig som patient, inte minst vid ett akut omhändertagande. Samtidigt vill ingen att deras journalinformation sprids. Vi vill att en särskild utredning görs om hur sekretess och integritet kring patienten kan stärkas i den östgötska hälso- och sjukvården. För att garantera ett starkt medborgarperspektiv och insyn i arbetet kan en sådan utredning ledas av ett tillfälligt utskott i landstingsfullmäktige. Sidan 49 av 62
För att stärka förtroendet för hälso- och sjukvården vill vi: • Hälso- och sjukvården ska vara lätt att komma i kontakt med via telefon, Internet och genom goda öppettider. • Bemötandet i den östgötska hälso- och sjukvården ska vara det bästa i landet. Man ska få hjälp där man befinner sig, även om man som patient råkat gå in genom ”fel” dörr. • Patienten skall ha rätt till en individuell behandlingsplan som ger besked om hur behandlingen ser ut och när i tid den kan ges. • Att akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges dygnet runt vid länets alla tre sjukhus. • Att samverkan fortsätter att utvecklas mellan landstinget och den kommunala omsorgen, på alla nivåer, för att möta personer med komplexa vård- och omsorgsbehov. • Hälso- och sjukvården ska arbeta med att införa Tid direkt, för att kunna ge patienten möjlighet att välja tid för besök och behandling. • Att patienten ges kompensation vid utebliven behandling för att hälso- och sjukvården inte lever upp till sitt åtagande. • Att en särskild utredning görs om hur sekretess och integritet kring patienterna kan stärkas i hälso- och sjukvården. För att utveckla vårdvalet vill vi: • Fortsätta att satsa på Vårdval Östergötland och säkra det fria valet för östgötarna. • Utreda om ett särskilt vårdvalsuppdrag kan skapas för att säkerställa en god tillgång till primärvård i länets ytterområden. • Värna etableringsfriheten för nya vårdcentraler i Östergötland. • Säkerställa möjligheten att välja vårdcentral över länsgränserna. Sidan 50 av 62
• Utöka Vårdvalet till andra områden där patientens ställning behöver stärkas, ex. psykiatri, hörselvård eller delar av ögonsjukvården. För att utveckla Universitetssjukhuset vill vi: • Fortsätta satsa på forskningen, både med våra egna medarbetare och genom rekrytering av forskare från andra länder. • Arbeta vidare inom områden där vi kan få rikssjukvårdsuppdrag till Linköping. • Skapa en särskild verksamhet för att locka utländska patienter till Östergötland. Vi vill använda den fria patientrörligheten i Europa för att skapa arbeten här. För att utveckla Vrinnevisjukhuset vill vi: • Säkerställa ett brett uppdrag, både lokalt mot befolkningen i öster men också genom ett länsuppdrag för alla östgötar. • Skapa förutsättningar för en beroendevård som klarar sitt tunga uppdrag. • Tillsammans med medarbetare, chefer och fackliga organisationer vill vi påbörja ett arbete för att tydliggöra den långsiktiga inriktningen och ambitionen för Vrinnevisjukhuset. För att utveckla Lasarettet i Motala vill vi: • Säkerställa den långsiktiga satsningen på opererande verksamheter i Motala. • Att det nära samarbetet mellan närsjukvården och kommunerna fortsätter att utveckla omhändertagandet i väster. För att utveckla Närsjukvården i Finspång vill vi: • Utforska möjligheterna att utöka samverkan tillsammans med kommunen i syfte att skapa en sömlös vård- och omsorg för finspångsborna. Sidan 51 av 62
För att stärka forskningen vill vi: • Bidra till att fler ”spetsverksamheter” utvecklas, så att vi kan dra till oss större forskningsanslag. • Utveckla verksamheten ”Från student till docent”. • Utveckla möjligheten att skapa företagande utifrån verksamhet, forskning och förbättringsarbete som bedrivs. Sidan 52 av 62
Hälso- och sjukvården som attraktiv arbetsgivare Hela hälso- och sjukvården står inför en stor framtida utmaning att lyckas rekrytera, utbilda och behålla kompetenta medarbetare. Utmaningen beror inte minst på att behovet av sjukvård ökar samtidigt som vi står inför ett generationsskifte bland medarbetarna. Vi är övertygade om att medarbetarnas delaktighet är en viktig faktor för att öka kvaliteten för patienterna. Medarbetare som är välutbildade, trivs på sina arbetsplatser och upplever att det är lätt att få gehör för sina åsikter, har bättre möjligheter att utföra sina arbeten än när motsatsen gäller. Arbetet ska präglas av ett öppet klimat med tillåtande attityder och högt i tak. För att hälso- och sjukvården ska ha en positiv utveckling behöver politiken och medarbetarna ha ett stort mått av förtroende för varandra. En viktig del av detta är att politiken också måste vara synlig i verksamheten och en ständig samtalspartner för chefer och medarbetare. Det skapar förståelse, ökar kunskapen och minskar avstånden i organisationen. Vi vill se en mångfald av vårdgivare och därmed arbetsgivare. Samtidigt bredrivs fortfarande en stor del av hälso- och sjukvården i offentlig regi. Så kommer det sannolikt också vara många år framöver. Det är därför också viktigt för oss som politiker att ha en uppfattning om hur vi vill agera som arbetsgivare, men också var vi ska dra gränsen och låta medarbetarna styra verksamheten utifrån eget huvud. Professionalisera ledarrollen Ett fungerande ledarskap är en viktig förutsättning både för sjukvårdens kvalitet och för att medarbetarna ska må bra och trivas på jobbet. Chefer som har möjlighet att närvara och bekräfta sina medarbetare är en mycket bra investering för en god arbetsmiljö. Vården samlar många yrkeskategorier och ansvaret för patienter och ekonomi är stort. Det ställer stora krav på chefernas förmåga att leda, men också kunskaper och utbildningsnivå. Att vara chef i hälso- och sjukvården behöver inte betyda att man tillhör ett vårdyrke, men vi tror att det också har många fördelar när vi kan erbjuda våra vårdmedarbetare en möjlighet till utveckling. För att utveckla och stärka sjukvårdens ledarskap vill vi genomföra en nationell satsning på ledarskapsutbildning. Syftet är att ge varje ledare möjlighet att utvecklas för att kunna fatta rätt beslut och leda sina medarbetare. Det handlar såväl om den person som fått sin första ledarroll, som den som varit sjukhuschef under många år. Sidan 53 av 62
Skapa småskalighet i det stora och korta beslutsvägarna Dagens organisation av hälso- och sjukvården baserar sig på ganska stora arbetsplatser, där det inte sällan är långt mellan beslut till verkställighet på vårdcentral eller en vårdavdelning. Vi vill att landstinget ska eftersträva att organisera arbetsplatserna i mindre enheter med korta beslutsvägar och ett stort mått av befogenheter. Vi kallar det lokala mandat och innebär att ansvar för medarbetare, ekonomi och verksamheten ligger långt ute i verksamheten. Det skapar en småskalighet som vi tror är positivt och innebär att chefer och medarbetare får närmare till varandra. Det är viktigt att såväl ledarnas som medarbetarnas kompetens används fullt ut och på rätt sätt. Vi ser att många och stora administrativa uppgifter läggs på personal inom offentlig sektor. Tidskrävande och omfattande rutiner tar mycket tid från arbetet som ledare och medarbetarnas arbete med patienterna. Tillgången till administrativt stöd skulle därmed förbättra såväl arbetssituationen som kvaliteten i vården. Arbetsvillkor och ersättning Lön är naturligtvis också en viktig faktor för att kunna rekrytera och behålla personal. Lönen bör vara individuell och kopplad till i förväg kända kriterier såsom kompetens, ansvar och resultat. Medarbetarna ska veta vad som krävs för en god löneutveckling. Utbildning och fortbildning som förändrings- och utvecklingsarbete bör löna sig. Sjukvårdens arbetsgivare skulle kunna göra mer för att skapa arbetsplatser där medarbetarnas relevanta kunskaper tas tillvara, utvecklas och premieras. Det är dessutom en nödvändighet om Vården både ska kunna attrahera nya medarbetare, behålla de nuvarande och ofta mer erfarna medarbetare som kommer att behövas framöver. I samtal med vårdens medarbetare framkommer ofta en bild av sjukvården som alltför stelbent och inte tillräckligt lyhörd för medarbetarnas önskemål. Det handlar om bristande inflytande och eget ansvar, möjlighet till fortbildning, dåliga arbetstider, lön och mycket annat. Vikten av att decentralisera ansvaret, korta beslutsvägarna och öka inflytandet för medarbetarna kan inte nog understrykas. Förutom att det är ett effektivare sätt att bedriva sjukvård skulle det även bidra till ökad trivsel för de anställda. Möjlighet till utveckling och fortbildning Möjlighet till utveckling, forskning och fortbildning är central för att kunna attrahera framtida medarbetare till sjukvården. Alla strävar inte efter att bli chefer och få personalansvar men de flesta vill utvecklas i sitt arbete. Det kan ske genom ansvar för ett eget område, projekt, fortbildning och specialisering. Många undersköterskor med mångårig yrkeserfarenhet har få utbildningstillfällen under sina yrkesverksamma år. Det betyder att deras utvecklingsmöjligheter på arbetet inte är särskilt Sidan 54 av 62
stora. För att kunna nyrekrytera men även behålla kompetent personal är det viktigt att arbetsgivarna uppmärksammar att många av deras medarbetare vill vidareutvecklas. Flexibla arbetstider En annan viktig aspekt för trivseln hos medarbetarna är arbetstiderna. Vårdens medarbetare vill ha flexiblare arbetstider och möjlighet till mer sammanhängande semester. Många vårdyrken är påfrestande för både kropp och själ, därför är det viktigt att medarbetarna får möjlighet till återhämtning och en givande fritid. Under det senaste året har den ekonomiska situationen i landstinget gjort att vi tvingats ta bort populära arbetstidsmodeller, besluta om tjänstgöring varannan helg och lägga ut flera semesterperioder. Vi är medvetna om att det inte har gjort oss till bättre arbetsgivare, men har varit nödvändigt för att hindra varsel där många av våra yngre medarbetare skulle få sluta. Medarbetare som vi på ett par års sikt behöver ha i landstinget då deras äldre kollegor går i pension. När det ekonomiska läget medger vill vi, tillsammans med de fackliga organisationerna, diskutera hur vi åter kan använda flexibilitet i arbetstider som ett sätt att förbättra arbetsmiljö och attraktivitet. Friskvård på arbetstid Många kvinnor och män som har arbetat länge inom sjukvården har förslitningar i leder och muskler. Brist på fysisk träning bidrar till att sjukskrivningarna bland personalen ökar. På arbetsplatser som har friskvårdstimmar är det ändå ofta svårt för personalen att träna på arbetstid. Arbetsgivare bör uppmärksammas på de rent ekonomiska och produktivitetshöjande fördelarna med en frisk personal. Vi vill rekommendera de arbetsgivare som inte redan har gjort det att införa satsningar på friskvård exempelvis i form av ett friskvårdsstöd. Sidan 55 av 62
För att göra hälso- och sjukvården till bättre arbetsgivare vill vi: • Arbeta för att arbetsplatserna inom hälso- och sjukvården där det är önskvärt organiseras i mindre enheter med korta beslutsvägar och ett stort mått av delegering. • Stärka verksamheternas lokala mandat - ansvar och befogenheter. • Att den politisk ledningen är synlig i verksamheten som samtalspartner till chefer och medarbetare. Det ökar förståelsen, kunskapen och minskar avstånden i organisationen. • Uppmuntra till arbetsplatser med låg sjukfrånvaro, tydligt ledarskap och stor delaktighet från medarbetarnas sida. • Medverka till arbetsplatser som präglas av ett öppet klimat, tillåtande attityd och högt i takt. • Verka för större möjlighet till relevant utveckling och fortbildning för medarbetarna. • Öppna vägar till forskning för alla våra personalkategorier. • Arbeta tillsammans med de fackliga organisationerna kring hur hälso- och sjukvården kan utvecklas och bli mer attraktiv som arbetsgivare. • Verka för att arbetsgivarna inom vården öppnar upp för en större flexibilitet mot de anställda vad avser arbetstider och sammanhängande ledighet. • Verka för att lönen ska vara individuell samt kopplad till i förväg kända kriterier som kompetens, ansvar och resultat. • Att den professionella vårdorganisationen genomför sitt arbete med hög grad av eget ansvar, men också genom samlat ansvar för vårdprocesser och samverkan utifrån patientens perspektiv. Sidan 56 av 62
Trygghet från brott I ett samhälle där brottsligheten är hög, där polisen inte kommer när medborgarna behöver hjälp och där få brott klaras upp sprider sig otryggheten. Därför är de kraftfulla åtgärder, som alliansregeringen sedan valet 2006 vidtagit för att förebygga och bekämpa brott, av stor betydelse för östgötarna. Också på kommunal nivå i Östergötland har olika åtgärder vidtagits och samarbetet mellan Polismyndigheten i Östergötlands län - inklusive den alliansledda polisstyrelsen - och de i hög grad alliansstyrda östgötakommunerna har utvecklats. Efter valet 2010 gäller det att gå vidare med ytterligare åtgärder för att pressa tillbaka brottsligheten. Vårt mål är ett samhälle där brott inte accepteras och där alla människor kan känna sig trygga, oavsett vem man är eller var man bor. För att man ska åstadkomma en uthållig minskning av brottsligheten krävs ett långsiktigt och långvarigt arbete som involverar en mängd funktioner och organisationer: polisen och övriga delar av rättsväsendet, skolan, socialtjänsten, frivilligorganisationer och, inte minst, de enskilda medborgarna. Vi lyfter i det här programmet fram beskrivningar och förslag rörande dels polisens arbete ur ett östgötaperspektiv, dels östgötakommunernas och det civila samhällets arbete mot brott och för trygghet. 184 nya poliser i Östergötland Polisen har en nyckelroll när det gäller både att upptäcka och beivra brott och att skapa lugn och trygghet för medborgarna. Polisen ska vara synlig på offentliga platser och komma när medborgarna behöver hjälp. Regeringen genomför nu en polissatsning som saknar motstycke i svensk polishistoria. Under perioden 2006 - 2010 höjs anslagen till polisen kraftigt och antalet poliser kommer att öka från drygt 17 000 till 20 000. Även åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården får kraftigt utökade resurser, för att hela rättskedjan ska fungera. För Östergötlands del innebär detta att antalet poliser ökar från 644 år 2006 till 734 år 2009, 815 år 2010 och 828 år 2011. Den totala ökningen är 184 poliser eller nästan 30 procent. Regeringen har tydligt sagt att en betydande del av de nya poliserna ska användas för att öka polisens synlighet och förbättra tillgängligheten för allmänheten. Satsningen på 184 nya poliser i Östergötland bör konsolideras och utvärderas under de närmaste åren, men vi är inte främmande för att antalet poliser kan behöva ökas ytterligare. Bekämpa organiserad brottslighet - och gör hemmen tryggare Brottsligheten har många ansikten. Där finns den grova, organiserade brottsligheten med bl.a. mord, grova rån, narkotikahandel, människohandel (trafficking) samt hot mot såväl vittnen och Sidan 57 av 62
journalister som rättsväsendets företrädare. Där finns också våld och trakasserier i nära relationer som gör att hemmet inte är en trygg plats för hundratals eller kanske tusentals östgötar, främst kvinnor och barn. Till våld och hot i nära relationer hör också den hedersrelaterade brottsligheten, som beskär friheten för många, i första hand unga kvinnor men även unga män och vuxna kvinnor. Där finns också villainbrotten, bilstölderna och cykelstölderna som skapar otrygghet och besvär i vardagen för så många människor. Polisen ska ha förmåga att bekämpa både den grova, systemhotande brottsligheten och den brottslighet som är ett problem i vardagen för tusentals människor. I Östergötland har polisen skrivit samverkansavtal med flertalet av de 13 kommunerna. Avtalen rör samarbete mellan polisen och socialtjänsten just när det gäller barn och ungdomar med problem. Vi välkomnar dessa avtal och uppmanar alla kommuner att ingå sådana avtal med polisen. Erfarenheterna hittills säger att samarbetet har förbättrats i hög grad, men att resultaten ibland hänger på enskilda kommunala tjänstemäns inställning. Sekretesslagstiftningen möjliggör inte alltid ett fullständigt informationsutbyte, men det är viktigt att polisen och kommunerna hjälper varandra så långt det är möjligt. På regeringens uppdrag utreds hur man kan förebygga rekrytering av unga till kriminella nätverk och hur man kan hjälpa unga som vill lämna sådana nätverk. Sådana insatser bör vara högt prioriterade av socialtjänsten och polisen i de kommuner där det behövs. Vi uppmanar kommunernas styrande politiker att visa ledarskap, driva på samverkansprocesserna och se till att onödiga hinder för samarbetet mellan polis och socialtjänst undanröjs. Kvinnojourerna spelar en viktig roll i arbetet för att hjälpa kvinnor och barn som drabbats av våld i nära relationer. Regeringen har satsat extra medel för att stödja kvinnojourerna, men det är viktigt att även kommunerna ger kvinnojourerna ekonomiskt stöd och arbetar för att utveckla samverkan mellan kvinnojourerna och socialtjänsten. Också i kampen mot den grova, organiserade brottsligheten var polisen och kommunerna i Östergötland tidigt ute med ett formaliserat samarbete. Ett samverkansavtal ingicks, vilket även andra myndigheter undertecknade. Det uttalade målet var att inga kriminella mc-gäng skulle vara etablerade i Östergötland vid utgången av År 2009. Arbetet mot mc-gängen har resulterat i flera åtal och att gängens arbete har försvårats, även om det fortfarande lär finnas ett gäng etablerat i Norrköping. Vi välkomnar samarbetet och målsättningen, men anser att ambitionsnivån bör höjas. Det finns nu i Sverige grova organiserad brottslighet som är farligare, mer våldsbenägen än mc-gängen och några av dem har etablerat sig eller försöker etablera sig i Östergötland. Målet måste vara att hindra deras etablering och få bort dem som redan fått fotfäste här. Det kanske viktigaste inslaget i kampen mot den grova, organiserade brottsligheten i Östergötland är dock den aktionsgrupp med drygt 20 medarbetare som placerats i Norrköping och som inledde sitt arbete den 1 september 2009. Regeringen har avsatt totalt 200 poliser i nio aktionsgrupper på olika platser i landet för att förstärka bekämpningen av den svenska organiserade brottsligheten. Aktionsgruppen i Norrköping är verksam i Östergötland och två angränsande län och ska genom underrättelseverksamhet, spaning och utredningsarbete upptäcka och beivra allvarlig brottslighet. Polisen ska också samarbeta med andra myndigheter, t.ex. Tullen, Försäkringskassan och Skatteverket, för att ringa in de Sidan 58 av 62
kriminella och komma åt pengar som härrör från brott. Om det behövs bör aktionsgruppen få utökade resurser. Tryggare samhällen med belysning och larmstolpar Utöver genom socialtjänstens arbete, kan kommunerna på flera sätt bidra till ökad trygghet och minskad brottslighet. Det är viktigt i stadsplaneringen anstränga sig för att skapa trygga, inbjudande, levande boendemiljöer, där människor naturligt passerar och där bostäder och andra verksamheter kan finnas tillsammans, och undvika stora, ödsliga parkeringsplatser, mörka gränder och områden som blir folktomma efter klockan 17. Tätt placerade papperskorgar, städade promenadstråk och god belysning är åtgärder som skapar harmoni och lugn i stadsmiljön. Genom att hålla efter buskage och minska undervegetationen i träddungar kan man skapa grönområden som är inbjudande även efter solnedgången. I möjligaste mån är det också viktigt att föra trafiken under jord, snarare än människor. Gångtunnlar är bra ur trafiksäkerhetssynpunkt, men uppfattas ofta som obehagliga och otrygga nattetid. Kommunerna kan inrätta särskilda tipstelefoner dit allmänheten kan ringa för att upplysa om trasig belysning, stökiga miljöer och andra faktorer som skapar otrygghet. En 24-timmarsregel för att byta trasig belysning bör vara möjligt i de alla flesta tätorter. Klotter är en styggelse som minskar den upplevda tryggheten i staden. I Helsingfors har man infört en 24-timmarsgräns för allt nytt klotter. Pensionärer och hundägare som tar dagliga morgonpromenader har försetts med digitalkameror som de använder för att dokumentera all ny skadegörelse runt om i staden. Denna rapporteras varje morgon in till staden som under dagen skickar saneringspatruller. I takt med att system för videoövervakning fallit i pris har deras popularitet ökat. Flera undersökningar visar att de har en viss avskräckande effekt, men att bilderna sällan håller sådan kvalitet att de kan användas som bevismaterial. Det finns städer, bland andra London, där kameror har en mätbar effekt på brottsligheten, men till priset av att det är nästan omöjligt att röra sig i staden utan att ideligen bli filmad. Kameraövervakning är därför en tveksam satsning för att öka tryggheten, särskilt när inskränkningen i medborgarnas integritet beaktas. Kameror kan vara bra för att skydda särskilt utsatta byggnader (t.ex. skolor som drabbats av upprepad skadegörelse) eller mindre, väl avgränsade platser, men bör inte användas för att övervaka större ytor dit allmänheten har tillträde, exempelvis hela torg eller hela gator. En annan åtgärd som kan skapa ökad trygghet är uppförandet av larmstolpar. De är bland annat populära på universitetsområden och i parker runt om i världen. Larmstolparna är en korsning mellan en lyktstolpe och en larmtelefon av samma typ som finns i hissar. Personer som bevittnar ett brott, känner sig förföljda eller på annat sätt behöver hjälp kan använda stolparna för att få kontakt med en larmoperatör. Vissa modeller har även inbyggda kameror för Sidan 59 av 62
kommunikation och blåljus som startar vid larm. Sådana stolpar skulle kunna placeras ut på platser som drabbats av särskilt hög brottslighet eller där otryggheten är stor. Ett stärkt civilsamhälle Enskilda människors engagemang är av avgörande betydelse för tryggheten i samhället. Om vi bryr oss om varandra och är uppmärksamma på Vår omgivning har vi lättare både att se om någon behöver hjälp och om något misstänkt pågår. Personer med starka sociala nätverk är också mindre benägna att begå brott än personer med svagare kopplingar till sin omgivning. Ett livskraftigt föreningsliv är en komponent som visar att civilsamhället är starkt. En typ av verksamhet som kan öka tryggheten för unga östgötar är nattvandring. Äldre personers, t.ex. föräldrars eller äldre syskons, närvaro på stan har en lugnande effekt. Kommunen kan ge stöd genom att bistå med utbildningar, jackor, mobiltelefoner och i vissa fall minibussar. Nattvandringens ideella natur får dock inte naggas i kanten. Verksamheten bygger enskilt engagemang - att vi bryr oss om varandra - och det kan inte ersättas genom insatser med avlönad personal från polisen eller socialtjänsten. Det medborgerliga ansvaret är centralt, att alla medborgare som önskar ett tryggt samhälle drar sitt strå till stacken. Att anmäla brott, nattvandra, engagera sig i sitt bostadsområde och hjälpa medmänniskor i besvärliga situationer är var och en små insatser, men tillsammans är det summan av alla sådana gärningar som utförs eller inte utförs som avgör samhällsklimatet och skapar normer för hur vi bör bete oss mot varandra. Stat, kommun och landsting kan göra stora insatser, men utan stöd i tanke och handling från oss 420 000 östgötar är en varaktig ökning av tryggheten i länet omöjlig. Sidan 60 av 62
För att öka tryggheten i Östergötland vill vi: • Arbeta för ett län där brott inte accepteras och där alla kan känna sig trygga, oavsett vem man är eller var man bor. • Verka för en större polisnärvaro under de tider som människor rör sig ute, inte minst på kvällar och nätter. • Att satsningen på 184 nya poliser i Östergötland ska konsolideras och utvärderas, men vi är inte främmande för att antalet poliser kan behöva ökas ytterligare. • Att varje östgöte ska ta sin del av ansvaret för att skapa ett tryggare län. För att stärka samarbetet mot brottslighet vill vi: • Att nattvandring och liknande verksamheter ska få stöd av östgötakommunerna. • Att alla östgötakommuner ska ingå samverkansavtal med polisen, för att utveckla samarbetet mellan polisen och kommunernas socialtjänst. • Att onödiga hinder för samverkan mellan polisen och socialtjänsten ska undanröjas. • Utveckla arbetet med att hjälpa unga som vill lämna kriminella gäng och andra kriminella nätverk. • Att kompetensen inom polisen och socialtjänsten ska höjas när det gäller unga som begår brott, gängkriminalitet, våld och andra övergrepp i nära relationer samt hedersrelaterad brottslighet. • Att aktionsgruppen mot grov, organiserad brottslighet vid behov ska få utökade resurser. • Att samarbetet mellan polisen, östgötakommunerna och andra myndigheter för att bekämpa kriminella mc-gäng ska utvecklas. Målet ska vara att hindra grov organiserad brottslighet från att etablera sig i Östergötland och att få bort de grupperingar som redan finns här. • Att östgötapolisen ska prioritera brott mot unga, våld i nära relationer, krogrelaterat våld, vaneförbrytare, drogrelaterad brottslighet och grov, organiserad brottslighet. Sidan 61 av 62
För att skapa trygga boende- och stadsmiljöer vill vi: • Att stadsplanering alltid ska ske med trygghet som en av utgångspunkterna. • Att kommunerna ska prioritera god belysning, parkförvaltning som håller efter buskage och annan växtlighet samt åtgärder mot nedskräpning. • Att trasig gatubelysning ska bytas och klotter ska saneras inom 24 timmar. • Övervakningskameror ska användas för att skydda enskilda byggnader och mindre, väl avgränsade platser, men inte för att övervaka större ytor dit allmänheten har tillträde. • Att larmstolpar ska sättas ut på försök på platser som drabbats av särskilt hög brottslighet. För att särskilt stärka kvinnors trygghet och motverka hedersrelaterat våld vill vi: • Alla som lever i Sverige ska ha rätt att leva sitt liv och inte bli begränsade av kulturella krav. Det måste vara tydligt att i Sverige gäller svenska lagar. • Att kvinnojourerna ska få ekonomiskt stöd av östgötakommunerna och att samverkan mellan kommunerna och kvinnojourerna ska utvecklas. • Poliser och vårdpersonal ska ha tillräckliga kunskaper om hur de bemöter kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. • Säkra stödet till människor som söker sig bort från hedersrelaterat förtryck. Då man kanske inte bara flyr från en person, utan från hela sin familj har man ett omfattande behov av hjälp och stöd från kommun, landsting och det civila samhället. Sidan 62 av 62

More Related Content

PDF
Framtiden tillhör dem som vågar valmanifest 2010
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest riks
bywartofta
 
PDF
Valmanifest - 060814
byCenterpartiet
 
PDF
Framtidskontraktet
byPeter Johansson
 
PDF
Ja till framtidens Göteborg
byguest86615d
 
PDF
Ge drömmen om det egna företaget en chans!
byCenterpartiet
 
PDF
Centerpartiets jobbprogram
byCenterpartiet
 
PDF
Vam 2013
byPeter Johansson
 
Framtiden tillhör dem som vågar valmanifest 2010
byCenterpartiet
 
Valmanifest riks
bywartofta
 
Valmanifest - 060814
byCenterpartiet
 
Framtidskontraktet
byPeter Johansson
 
Ja till framtidens Göteborg
byguest86615d
 
Ge drömmen om det egna företaget en chans!
byCenterpartiet
 
Centerpartiets jobbprogram
byCenterpartiet
 
Vam 2013
byPeter Johansson
 

What's hot

RTF
C 1998v
byCenterpartiet
 
PDF
I världens mitt! Centerpartiets landsbygdsmanifest 2010
byCenterpartiet
 
PDF
Valstrategi2010
byCenterpartiet
 
PDF
Ge Ungdomen Chansen
bySocialdemokraterna
 
PDF
Ge ungas dröm en chans
byCenterpartiet
 
PDF
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
byStaffan Lindström
 
PDF
S vårmotion 2012
byPeter Johansson
 
PDF
Regeringsplattform med-tabeller
bySocialdemokraterna i Sörmland
 
PDF
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
bySocialdemokraterna
 
PDF
FP budget 2011
byLiberalerna Göteborg
 
PDF
Framtidsagenda2020
byMattias Larsson
 
PDF
Stämmobeslut område2 partistämman 2009
byCenterpartiet
 
PDF
Svm ps politik slår mot unga
byModeraterna
 
PDF
Rod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisa
byRödgrönt samarbete för framtiden
 
PDF
Tillvarata storstaden
byModeraterna
 
PDF
Underlag jobboffensiv pressträff
byPeter Johansson
 
PDF
Jobben först
bySocialdemokraterna
 
PDF
Lägst arbetslöshet i europa 2020 – även i ulricehamn
byUlricehamnsbloggen
 
PDF
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
byVIRGOkonsult
 
C 1998v
byCenterpartiet
 
I världens mitt! Centerpartiets landsbygdsmanifest 2010
byCenterpartiet
 
Valstrategi2010
byCenterpartiet
 
Ge Ungdomen Chansen
bySocialdemokraterna
 
Ge ungas dröm en chans
byCenterpartiet
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
byStaffan Lindström
 
S vårmotion 2012
byPeter Johansson
 
Regeringsplattform med-tabeller
bySocialdemokraterna i Sörmland
 
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
bySocialdemokraterna
 
FP budget 2011
byLiberalerna Göteborg
 
Framtidsagenda2020
byMattias Larsson
 
Stämmobeslut område2 partistämman 2009
byCenterpartiet
 
Svm ps politik slår mot unga
byModeraterna
 
Rod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisa
byRödgrönt samarbete för framtiden
 
Tillvarata storstaden
byModeraterna
 
Underlag jobboffensiv pressträff
byPeter Johansson
 
Jobben först
bySocialdemokraterna
 
Lägst arbetslöshet i europa 2020 – även i ulricehamn
byUlricehamnsbloggen
 
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
byVIRGOkonsult
 

Similar to Handlingsprogram, remiss

PPT
Almedalen ekonomiskt seminarium
bySocialdemokraterna
 
RTF
C 1982v
byCenterpartiet
 
PDF
Goda jobb eller god natt, Finland – Sammandrag
bySuomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK
 
PDF
Valprog antaget på regionstämman
bymaria
 
PDF
Trygga den svenska modellen
byModeraterna
 
PDF
En ny välfärdsindustri
byframtidhaninge
 
PDF
Reformagenda för tryggad tillväxt och väldfärd
byCenterpartiet
 
RTF
C 1979v
byCenterpartiet
 
PDF
Nya moderaterna
byGlobal Utmaning
 
PDF
091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final
bySocialdemokraterna
 
PPT
090910 Ekonomiska Laget Ud
byguest9e18251e
 
RTF
C 1976v
byCenterpartiet
 
PPTX
Sdp Riktning för Finland
bySDP
 
PDF
Lernia vitbok
byPierre Ringborg
 
PDF
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
byMartin Andersson
 
PDF
Alliansens jobbmanifest 2010
byModeraterna
 
PDF
Alliansens jobbmanifest 2010
byModeraterna
 
PDF
Valmanifest
byMattias Larsson
 
RTF
C 1973v
byCenterpartiet
 
PDF
Regionprogram 2011-2014
byLiberalerna Göteborg
 
Almedalen ekonomiskt seminarium
bySocialdemokraterna
 
C 1982v
byCenterpartiet
 
Goda jobb eller god natt, Finland – Sammandrag
bySuomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK
 
Valprog antaget på regionstämman
bymaria
 
Trygga den svenska modellen
byModeraterna
 
En ny välfärdsindustri
byframtidhaninge
 
Reformagenda för tryggad tillväxt och väldfärd
byCenterpartiet
 
C 1979v
byCenterpartiet
 
Nya moderaterna
byGlobal Utmaning
 
091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final
bySocialdemokraterna
 
090910 Ekonomiska Laget Ud
byguest9e18251e
 
C 1976v
byCenterpartiet
 
Sdp Riktning för Finland
bySDP
 
Lernia vitbok
byPierre Ringborg
 
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
byMartin Andersson
 
Alliansens jobbmanifest 2010
byModeraterna
 
Alliansens jobbmanifest 2010
byModeraterna
 
Valmanifest
byMattias Larsson
 
C 1973v
byCenterpartiet
 
Regionprogram 2011-2014
byLiberalerna Göteborg
 

More from Christian Gustavsson

PPT
Introduktion av nya medarbetare
byChristian Gustavsson
 
PPT
Introduktion av nya medarbetare
byChristian Gustavsson
 
PPT
Handlingsprogram 2011-2014
byChristian Gustavsson
 
PDF
Alla lika. Alla olika.
byChristian Gustavsson
 
PPT
Handikappråd och pensionärsråd
byChristian Gustavsson
 
PPT
Kommunalförbundet Avancerad StråLbehandling
byChristian Gustavsson
 
PPSX
Introduktion till landstingspolitiken
byChristian Gustavsson
 
Introduktion av nya medarbetare
byChristian Gustavsson
 
Introduktion av nya medarbetare
byChristian Gustavsson
 
Handlingsprogram 2011-2014
byChristian Gustavsson
 
Alla lika. Alla olika.
byChristian Gustavsson
 
Handikappråd och pensionärsråd
byChristian Gustavsson
 
Kommunalförbundet Avancerad StråLbehandling
byChristian Gustavsson
 
Introduktion till landstingspolitiken
byChristian Gustavsson
 

Handlingsprogram, remiss

  • 1.
    Hejsan, När jag skriverdet här är vi bara någon vecka från att befinna oss i ett valår. Det betyder att det är bråda dagar för oss moderater. Samtidigt som vi har fullt upp med att leverera det vi lovat i kommunerna och landstinget så pågår förberedelserna för den stundande valrörelsen. Inte minst arbetar vi med att ta fram en politik som möter de samhällsproblem som vi ser i Sverige, men också här hemma. Vi älskar Östergötland, men det finns också många problem som vi, tillsammans med våra vänner i alliansen, vill möta upp. Det riktigt stora problemet är att länet under många årtioenden har underpresterat när det gäller arbete, utbildning, skattekraft och tillväxt. Det påverkar alla som vill ha ett arbete, alla som har barn i skolan eller som finns i vår vård och omsorg. Självklart är det en utveckling man inte vänder lätt. Det krävs kraftfulla åtgärder, stor uthållighet och ett helhetsansvar i politiken. Mot den bakgrunden har vi under hösten arbetat med ett handlingsprogram för hela Östergötland. Det lägger grunden för den politik vi vill föra nästa mandatperiod. Men för att vårt program och vår agenda ska bli så bra som möjligt vill vi också ha synpunkter. Det mesta blir bättre om man i stor öppenhet kan diskutera och vända och vrida på problemen. Vi vill därför veta vad våra moderata föreningar tycker, vad våra medlemmar vill, vad allmänhet, företag, organisationer och fackförbund tycker om det vi vill genomföra under nästa mandatperiod. Jag är därför glad över att kunna hälsa dig välkommen att lämna dina synpunkter och idéer. Bifogat finner du remissversionen av handlingsprogrammet. Och jag och mina kollegor ser fram emot att ta del av dina tankar, senast den 28 februari. Linköping den 21 december 2009 Christian Gustavsson Förbundsordförande p.s. Skicka svaret till vår medarbetare Josefin Leone på josefin.leone@moderat.se.  
  • 2.
    Tillsammans bygger vi föregångsregionen Östergötland. Olayoutadremissversion som behandlas av förbundsrådet i mars 2010. Sidan 1 av 62
  • 3.
    Östergötland är ettfantastiskt län med stora möjligheter. Universitetet, goda kommunikationer och en mångfald av invånare och miljöer lägger en god grund för framtiden. Men det sker inte av sig själv. Om Östergötland ska klara av att vända utvecklingen - och bli den föregångsregion som vi vill - måste politiken skapa förutsättningar för att öka länets dragningskraft. Människor och idéer måste få växa, rörligheten måste öka och vi måste på allvar förbättra klimatet för företagande. Det är inte en enkel uppgift och man ska inte lura sig att tro att politiker kan skapa arbeten och välstånd. Däremot förfogar vi över många av de verktyg som krävs för att andra ska göra tillväxt och nya arbetstillfällen möjliga. Och för att skapa en trygg plats där man vill leva och bilda familj. En väl fungerande skola, en bra och tillgänglig hälso- och sjukvård och trygga områden att bo i är några av de saker som vi vill åstadkomma tillsammans. Sidan 2 av 62
  • 4.
    Jobb genom fler ochväxande företag Den svenska modellen bygger på arbete. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning, delaktighet i samhällslivet och till en arbetsgemenskap med kollegor. Vår politik förstärker arbetslinjen och säkrar att vi har en ekonomisk trygghet samtidigt som vi har en stark drivkraft att arbeta. Välstånd grundas genom arbete och fler och växande företag. Utan ett näringsliv som växer och frodas minskar möjligheten till ett välmående framtida samhälle som på att bra sätt kan sörja för omsorg, sjukvård, utbildning och andra viktiga samhällsfunktioner. Företagande ger möjlighet till arbete. Samtidigt är näringslivet beroende av en fungerande kompetensförsörjning genom utbildade och kompetenta medarbetare. Under mandatperioden börjar avgångarna från arbetsmarknaden genom pensioneringar överstiga den teoretiska tillgången hos inträdande yngre. Detta sätter fokus på vårt uppdrag att verka för ett samhälle med balans och som fungerar på ett bra och effektivt sätt. Tillväxtens betydelse Avgörande för att Sverige och vår region ska klara de långsiktiga utmaningarna är en politik som tar till vara och utvecklar vår tillväxtpotential. Ekonomisk tillväxt avgörs av en rad faktorer. Det måste finnas starka drivkrafter till investeringar och nyanställningar i företagen. Entreprenörskap som kan vara bärare av det nya och oprövade, måste uppmuntras. Konkurrens mellan företagen sporrar till utveckling. Den administrativa bördan för företagen får inte vara allt för betungande. Infrastrukturen måste underlätta handel och transporter, både inom regionen och inom och över landets gränser. Öppenhet och frihandel ger tillgång till nya idéer, produktionssätt och inte minst tillgång till större marknader, vilket är särskilt viktigt för ett relativt litet land som Sverige. Här spelar EU och den inre marknaden en stor roll. Kvaliteten i forskningen måste hålla högsta klass, för att den ska stå sig i konkurrensen. Därtill måste forskning och innovationer kunna omsättas till produktion, för att de ska leda till tillväxt. Ett växande näringsliv är en förutsättning för utveckling i och av regionen. Det är också en förutsättning för att vi ska kunna behålla och utveckla den välfärd som vi vill finansiera gemensamt. Förutsättningarna för nya jobb måste därför vara goda. Vi är Fjärde Storstadsregionen men inom flera områden presterar vi inte i paritet med detta. Nyföretagandet ligger under medel i landet, liksom utbildningsnivå och sysselsättningsnivå. Insikten och kunskapen om varför det är som det är viktigt för att kunna göra rätt åtgärder för framtiden. Sidan 3 av 62
  • 5.
    Mer lönsamt attarbeta Moderaternas jobbpolitik har gjort det mer lönsamt att arbeta, billigare och enklare att anställa samt mer attraktivt att starta och driva företag. Stora lättnader i inkomstskatten har skett under mandatperioden, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. Att ytterligare förbättra drivkrafterna för låg- och medelinkomsttagare är viktigt för Sverige. Det ska vara lönsamt att arbeta, utbilda sig och söka arbete på en annan ort. Att inte ha jobb och egen försörjning är ofta ett stort individuellt problem förknippat med sämre självkänsla, livsinkomst och hälsa. Att människors arbetsförmåga inte tas till vara innebär också outnyttjad resurs för samhället i stort. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning, delaktighet i samhällslivet och till arbetsgemenskap med kolleger. När efterfrågan på arbetskraft efter hand stiger, är det av avgörande vikt att det lönar sig att arbeta och att arbetsmarknaden fungerar väl så att sysselsättningen kan fortsätta öka under många år utan att inflationstrycket tilltar. Annars riskerar vi att arbetslösheten befäster sig på den höga nivån. Arbetsmarknadspolitiken syftar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten. En rad reformer har genomförts som både påverkar utbudet av arbetskraft, efterfrågan på arbetskraft och matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har nu fått en effektiv organisation och styrning samt nya instrument att arbeta med. Nystartsjobben, Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för unga samt arbetet med kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen utgör viktiga redskap för att fler individer ska komma tillbaka till arbete. Sverige och regionen behöver ta ytterligare steg för att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning. Det är framför allt viktigt i arbetet med att skapa förutsättningar för en stabil och god konjunkturåterhämtning och den centrala uppgiften att förhindra att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Det handlar om fortsatta reformer inom en rad områden för att stärka drivkrafterna att arbeta, göra det enklare att anställa samt attraktivare att starta och driva företag. Ungdomar behövs och måste ges chansen Under mandatperioden börjar avgångarna från arbetsmarknaden genom pensioneringar överstiga den teoretiska tillgången hos inträdande yngre. Därför är det viktigt att ungdomskullarnas resurser tas väl till vara och att alla ges en möjlighet till ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Det är också viktigt för att ungdomar inte tidigt ska hamna i utanförskap. Samverkan mellan skola och näringsliv är en mycket viktig nödvändig del av lärande. En ökad samverkan kan bidra till en ökad genomströmning. Svenska elever kommer ut på arbetsmarknaden allt senare. Det har negativa följder eftersom det innebär att både samhällets kostnader ökar och att antalet arbetade timmar blir färre. Sidan 4 av 62
  • 6.
    I syfte attunderlätta inträdet på arbetsmarknaden bör längre perioder av praktikarbete under studietiden uppmuntras i samarbete med företag, kommuner och andra institutioner. Praktisk erfarenhet är bra i fortsatta studier och ger bättre öppningar för anställning. Nyanländas inträde på arbetsmarknaden Nyanlända i Vår region besitter stor drivkraft och är en framtida resurs för vårt välstånd. Det är viktigt att alla som startar ett nytt liv i vårt land och i vår region ges goda chanser till kompletterande utbildning och språkkunskaper. Det är också viktigt för att de som invandrat hit inte ska hamna i utanförskap. Validering av den asylsökandes utbildning ska göras i ett tidigt skede. Systemet med validering måste förbättras liksom att svensk-undervisning så långt det är möjligt är företagsförlagd. Yrkesbedömning är ett viktigt komplement eller alternativ till validering. Mottagandetorg som samlokaliserar den asylsökandes kontakter med myndigheter bör upprättas. Företagande Vår framtid är beroende av människors skaparkraft, uppfinningsrikedom och mod att investera i sina idéer. Villkoren för att starta och driva företag i Sverige har förbättrats bland annat genom sänkta skatter och insatser för att lindra företagens regelbörda. Samtidigt återstår det mycket att göra. Många mindre företag vittnar om en regelbörda som upplevs som betungande. Andra vill nyanställa men uppger att de sammantagna kostnaderna är för höga. Ett fritt näringsliv är en central del i den svenska modellen och i den utveckling som gjort Sverige till ett rikt land. Entreprenören har en särskilt viktig roll att spela i en modern ekonomi. Utan hängivna och hårt arbetande företagare hade Sverige inte varit det land det är idag. Vid sidan av etablerade stora och medelstora företag spelar småföretag och småföretagare en avgörande roll för tillväxten och jobben i regionen. Det finns ett stort behov av att förändra attityderna kring företagande och uppmärksamma den betydelsefulla roll som företag och entreprenörer spelar. Medvetenheten om företagandets och entreprenörers betydelse måste öka hos alla i regionen. Därigenom skapas fler jobb och därmed ökad välfärd. Det är viktigt med aktivt samarbete mellan Linköpings universitet och inte allra minst med växande mindre och medelstora företag inom vardagsnära utvecklingsområden. Ett varierat näringsliv är en förutsättning för att fler ska kunna få arbete och att fler företag och människor ska söka sig till vår region. Det innebär att även nya områden som idag inte är så utvecklade måste få en chans att blomma ut och att redan etablerade näringar får möjlighet att utvecklas ytterligare. Försvars- och säkerhetsindustrin betyder mycket för regionen. Sidan 5 av 62
  • 7.
    Livsmedelsindustrin i regionenkan utvecklas. Östergötland har alla möjligheter att bli en region med starkt näringsliv inom det vi kalla ”från jord till bord”. Satsningen på Vreta Kluster som science park för dessa näringar är oerhört viktig. Miljö- och energiområdet är en viktig näringsgren för regionen. Många framtidsföretag inom området är redan etablerade här. Även jordbrukets roll i energiförsörjningen är viktig eftersom regionen har en del energikrävande industrier samtidigt som det finns stora odlingsarealer som kan producera råvaror till energiproduktionen. Kompetensförsörjning Regionen måste ha ett utbildningssystem som ger människorna stor valfrihet och där samhällets behov av välutbildad arbetskraft tillgodoses. Forskning och högre utbildning är en viktig förutsättning för ett brett och varierat näringsliv och en kreativ och utvecklande miljö. Lärande i alla former ökar människors förmåga att styra sina liv, lösa problem, förändra sig, delta i det demokratiska samhället och sköta sin egen hälsa. Avgörande för Östergötlands utveckling är att både människor och företag har lätt tillgång till utbildning och kompetensutveckling som håller hög kvalitet och svarar mot arbetsmarknadens kompetensbehov. Satsningen på college- och lärlingsutbildning är oerhört viktig för att ge fler människor möjlighet till en bra utbildning och arbete. Samtidigt ser vi att satsningen bör förstärkas ytterligare. Regionen har hittills hållit sig väl framme med Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege och Transport- och servicecollege. Utbildningen i regionen bör så långt det är möjligt motsvara framtida bedömda behov. Det är oerhört viktigt att vid planering av kompetensförsörjning och utbildning att det sker nära samarbete mellan näringsliv, arbetsförmedling och det offentliga i form av kommuner, landstinget och regionförbundet. Tidigt entreprenörsskap Barn och ungdomar måste genom hela skolsystemet ges insikt och kunskap om entreprenörskap. Flera studier visar att attityder till entreprenörskap har stor betydelse för företagande i ett land. Det är viktigt att skolan utbildar eleverna i entreprenörmässigt tänkande. Kunskaper om företagande behöver grundläggas tidigt. Framtidsfrön på grundskolan och Ung företagsamhet på gymnasiet är en bra grund att stå på som kan utvecklas på fler skolor i hela regionen. Det är viktigt att kommunerna och regionförbundet backar upp verksamheten. Försökslän för ny arbetsförmedling Vi ser att arbetsförmedlingen inte alltid är bäst lämpad att matcha arbetssökanden till arbeten. Därför vill vi se fler privata arbetsförmedlingar som kan hjälpa arbetssökande i alla åldrar till en varaktig anställning. Sidan 6 av 62
  • 8.
    Vi vill göraÖstergötland till ett försökslän för privata arbetsförmedlingar i stor skala. Några försök har gjorts runt om i landet, bland annat i Norrköping, och tidiga utvärderingar visar att de är minst lika bra som den statliga arbetsförmedlingen på att hitta arbeten och att de har mer nöjda kunder. Besöksnäringen Regionen kan utveckla sin besöks- och turistnäring som är av stor betydelse för en positiv utveckling av regionen. Den bidrar också i hög grad till att stärka regionens identitet och marknadsföring i Sverige och utomlands. Med besöksnäringen inbegriper vi både privatturister och besökande i arbetet och föreningslivet, exempelvis deltagare på kongresser och konferenser. Det är viktigt i arbetet med besöksnäringen vara medveten om att en privatturist kan bli affärsbesökare och tvärt om. Vi har en stor potential i en bred kultursektor i regionen där vi kan bland annat inbegripa vårt kulturarv, scenkonsterna och den museala sektorn. Vi borde vara oerhört intressanta inom alla dessa områden. Vi har också attraktiva naturområden i regionen, till exempel Vättern, Omberg, Tåkern, slättlandskapet, bergslagen i norr och skogs- och insjöområdet i söder, vilket är områden som kan utvecklas kraftfullt med avseende på upplevelse- och turismnäringen. Arbete för alla åldrar Arbetsmarknadens struktur genomgår en omfattande förändring. De industriarbeten som dominerat det senaste halvseklet blir allt färre. I deras ställe växer en ny tjänstemarknad fram med arbeten vi inte kunnat föreställa oss för tio år sedan. Dagens ungdomars framtid skiljer sig markant från den som dagens äldre hade. Att behålla samma arbete livet ut är inte längre ett ideal och möjligheten att byta såväl arbetsgivare som bransch flera gånger under sin tid på arbetsmarknaden blir alltmer vanligt. Vi ser också att många av de okvalificerade arbeten som var tidigare generationers ungas första steg in i arbetslivet idag har rationaliserats bort. Springpojkar, vaktmästare och andra enkla arbeten utförs idag inte alls eller har effektiviserats så att antalet tillgängliga arbeten minskat. Vi tror inte på en återgång till gårdagens arbeten, istället ser vi att lösningen ligger i att förbereda dagens unga inför de arbeten som morgondagens arbetsmarknad har att erbjuda. Sverige har den näst högsta ungdomsarbetslösheten i EU. Enligt färska siffror stiger arbetslösheten snabbast bland unga människor. Detta är särskilt allvarligt då vi vet att en liten arbetslivserfarenhet kombinerat med arbetslöshet ökar risken att hamna i ett permanent utanförskap. Av dessa arbetslösa ungdomar har var fjärde varit arbetslös längre än sex månader och klassas alltså som långtidsarbetslösa. Att vara långtidsarbetslös innebär att det är svårare att ta sig tillbaks i arbete oavsett ålder. För ungdomar är det särskilt allvarligt eftersom man oftast saknar eller bara har en mycket kort tid i arbete bakom sig. Sidan 7 av 62
  • 9.
    Även i Östergötlandsyns samma trend. I oktober 2009 låg ungdomsarbetslösheten i länet på närmare 10 procent. Värst drabbat är Boxholm där 13 procent av ungdomarna saknar arbete. Totalt är över 7 000 ungdomar inskrivna vid arbetsförmedlingarna. Vi ser med oro på arbetslösheten bland ungdomar och föreslår kraftfulla insatser för att ge ungdomar ökade möjligheter att skaffa ett arbete och kunna påbörja sin resa genom arbetslivet. Praktik som en väg in i arbete Ungdomar som får möjlighet till praktik förbättrar sina chanser att få en fast anställning efter praktikperioden. Antingen hos den arbetsgivare dit praktiken är förlagd eller hos en annan arbetsgivare som ser praktiken som en merit. Tyvärr är antalet praktikplatser begränsat och få arbetsgivare anmäler spontant att de kan ta emot praktikanter. Politiken kan verka för att öka antalet tillgängliga praktikplatser. Landsting och kommuner är både stora arbetsgivare och genomför omfattande upphandlingar av tjänster varje år. Genom att ställa krav på ett visst antal praktikplatser i de offentliga upphandlingarna kan man öka utbudet av sådana. Lärlingsutbildningar för bättre yrkeskompetens Vi tror på en arbetsmarknad med många ingångar. Yrkesutbildningar, högskolestudier, sommarjobb och praktik har varit några av de klassiska vägarna till en varaktig anställning. Lärlingsutbildningarna har under Alliansregeringen åter införts som en ny väg in i arbete. Vi ser positivt på lärlingsutbildningarna som en möjlighet för ungdomar som vill få en yrkesutbildning. Genom att värva studier och praktik stärker man elevernas möjligheter att få ett arbete efter avslutade gymnasiestudier. Därför vill vi utveckla lärlingsutbildningarna i länet och erbjuda fler gymnasister detta alternativ. Regional delaktighet Östergötland är en dynamisk region och ett län med goda kommunikationer mellan kommunerna. Östgötapendeln och länstrafiken ger goda möjligheter för människor att pendla mellan hem och arbete. Ungdomsarbetslösheten är inte jämnt fördelad över länet, vissa kommuner har färre ungdomar i arbete än andra. Därför är det viktigt att se till hela länet när man försöker matcha arbetssökande med en lämplig anställning. Varje arbetslös ungdom är en angelägenhet för hela regionen, inte bara den lokala arbetsförmedling som ligger närmst ungdomens folkbokföringsadress. Samverkan skola - näringsliv En kritik som ofta hörs är att utbildningar på gymnasie- och högskolenivå inte i tillräcklig grad är anpassad till förväntningarna från arbetsmarknaden. Ungdomar kan sällan konkurrera med äldre i fråga om arbetslivserfarenhet, istället är en av deras främsta fördelar att de har färska kunskaper i de senaste teknikerna. Därför är det viktigt att utbildningsgivarna i länet, gymnasier och universitetet, arbetar nära näringslivet för att utforma så relevanta utbildningar som möjligt. Sidan 8 av 62
  • 10.
    För att skapatillväxt i Östergötland vill vi: • Verka för att regionen presterar bättre inom flera områden, såsom sysselsättningsgrad, nyföretagande, utbildningsnivå och näringslivsklimat. • Genom mångfald i sjukvården skapa förutsättningar för nya företag, fler jobb, minskad arbetslöshet och ökad trygghet. • Genom fler utövare inom kommuner och landsting öppnas upp för nya arbetsgivare, inte minst för många kvinnor. • Verka för låga skatter eftersom det är viktigt för att stimulera arbete och företagande och för att en region ska vara attraktiv. • Förbättra marknadsföringen av regionen. Det finns ett stort antal organisationer, inte allra minst offentliga, som kan samordnas och samverka effektivare. • Fortsätta arbetet med att utveckla Fjärde Storstadsregionen till en attraktiv region som skapar underlag för företagsetableringar, arbetskraftsförsörjning och stark befolkningsökning. Som i sin tur bidrar till tillväxt. • Verka för en bra och väl utbyggd infrastruktur vilket är oerhört viktig för regionens näringsliv. Bra hamn, järnväg, vägar och ett samordnat flygutbud är betydelsefullt för vår tillväxt. • Verka för hög sysselsättningsnivå, vilket är viktigt för människors välbefinnande och vår framtida finansiering av välfärdstjänster. • Den offentliga sektorn, som är en stor arbetsgivare med många anställda, ska vara attraktiv med tanke bland annat på de stora behov av nyanställningar som finns när stora åldersgrupper inom några år lämnar arbetsmarknaden. Karriärmöjligheter, inflytande och en god arbetsmiljö är viktigt för att behålla och kunna rekrytera personal. • Arbetslösa ska ges möjlighet att erhålla den kompetens som efterfrågas. Det kan göras genom fler i arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling. • Uppmärksamma den offentliga och privata sektorn på vikten av att erbjuda praktikplatser. • Göra Östergötland till försökslän för privata arbetsförmedlingar, för att öppna fler vägar för arbetssökanden att bli matchade till ett arbete. Sidan 9 av 62
  • 11.
    För att tatillvara ungdomarnas resurser på arbetsmarknaden vill vi: • Fortsätta erbjuda särskilda insatser för ungdomar, som jobbgarantin för unga, samtidigt som ungdomar ges samma möjligheter som andra arbetslösa, till exempel möjlighet till startbidrag för företagande. Det är också viktigt att samhällets insatser och regler runt arbetssökande unga samordnas bättre. • Fler branscher måste använda sig av lärlingsutbildningar och lärlingsanställningar för att underlätta övergången från skola till arbete för dagens unga som annars riskerar att fastna i ett långvarigt utanförskap. • Fler arbetsplatsbesök kan och bör göras i grundskolan som gymnasieskolan. Det gäller att öka elevernas kunskap om arbetsmarknaden och ge dem ökad förståelse för hur teoretiska ämnen får praktisk tillämpning. • Kvaliteten i grundskolan och gymnasiet måste höjas genom en ökad fokusering på kunskap i skolan. För att stärka integrationen vill vi: • Potentialen för nya företag hos invandrade måste tas tillvara. Varje företag som startar och växer är en möjlighet till att fler får anställning och arbete. • Invandrade nya svenskar sitter på stora kompetenser som idag inte tillräckligt tas tillvara. Validering av den asylsökandes utbildning ska göras i ett tidigt skede. • Svenskundervisning ska så långt det är möjligt vara företagsförlagd. • Yrkesbedömning är ett viktigt komplement eller alternativ till validering för att snabbt ta tillvara de resurser som de nyanlända besitter. • Mottagandetorg som samlokaliserar den asylsökandes kontakter med myndigheter bör upprättas. • Sfi bör ersättas av Startsvenska, en funktionell språkutbildning som tar sin utgångspunkt i förväntade studier eller arbete i Sverige. • Introduktionen för den som har fått uppehållstillstånd i Sverige bör i betydligt högre grad riktas in på insatser som främjar entreprenörskap. Sidan 10 av 62
  • 12.
    • Kommunerna ska inte längre ha monopol på att avgöra var en nyanländ ska läsa svenska. För att öka förutsättningarna för företagande i regionen vill vi: • Verka för att regionen ska vara ett företagarområde utan onödiga byråkratiska hinder. • Regionen ska profileras med ett bra klimat för företagande. • I rankinglistor över företagandeklimat ska regionens kommuner ligga bland de främsta i landet. • Staten måste ta sitt ansvar för att minska offentlig byråkrati och onödigt regelkrångel, något som många företag, framför allt de mindre drabbas av. Även på regional och kommunal nivå måste vi bidra till att mildra krångel och byråkrati. • Viktiga näringslivskluster ska uppmuntras och ges möjlighet till utveckling. • Regionen måste skapa en spetsig organisation för att underlätta utländska direktinvesteringar. • ALMI ska fungera som marknadskompletterande aktör när det gäller finansiering, affärsrådgivning och innovationsstöd. • Skapa goda förutsättningar för en bred utveckling av näringslivet i vår region. Såväl mer traditionella näringar som bas- och livsmedelsindustri som högteknologibranscher och servicenäringar ska kunna utvecklas och skapa ökad sysselsättning. • Vi ska tillsammans med näringslivet verka för att Östergötland ska bli den ledande regionen inom informations- och kommunikationsteknik. • Kvinnors företagande måste uppmuntras i högre utsträckning genom att exempelvis den offentliga sektorn öppnas upp mer för företagande inom sektorer som vård och omsorg genom bland annat bättre upphandlingsregler anpassade också till småföretagare. • Inom många utbildningar på gymnasienivå eller inom den nya yrkeshögskolan måste det ges möjlighet att förbereda eleverna på att driva företag. Förutsättningarna för främst kvinnors företagande kan förbättras genom praktisk inriktad företagarutbildning inom vård och omsorg. Sidan 11 av 62
  • 13.
    • Småföretag ska ha rimlig möjlighet att lämna anbud vid offentlig upphandling. Ett exempel är att dela upp stora upphandlingar till flera mindre. • Vid upphandling bör den offentliga sektorn i regionen använda standardiserade kravspecifikationer. För att öka kompetensförsörjningen och matchningen på arbetsmarknaden vill vi: • För att ge människor rätt utbildning och möjlighet till arbete ska regionen ska vara landets främsta region när det gäller kompetensförsörjningsfrågor inom eftergymnasial yrkesutbildning. Genom ökad samverkan mellan kommunerna kan bättre förutsättningar skapas för att få mer resurser och utbildning till Östergötland. • I regionen måste det satsas ordentligt på lärlingsutbildning, utbildning inom yrkeshögskolan och yrkesvux. • Kompetensförsörjning ska ses som en strategisk fråga på högsta politiska nivå. • Både den offentliga och den privata sektorn måste hålla med praktikplatser för dem som är i behov av dessa för sin utbildning. • Vi ser ett minskande antal gymnasieelever de närmaste åren och det är nödvändigt att kommunerna samverkar i placeringar av utbildningslinjerna så att bästa möjliga individ- och samhällsnytta uppnås. • Fler som studerar i regionen måste stanna kvar och kunna få arbete efter examen. Många mer skulle kunna stanna kvar efter t ex studier vid Linköpings Universitet. Men detta kräver ett brett och växande näringsliv som också har centrala funktioner här. • Kvaliteten inom Linköpings Universitet måste säkras. Satsningen på Campus Norrköping ska fortsätta. • Satsningen på distanshögskolor inom så kallade lärcentra är bra för alla kommuner och bör fortsätta. Samarbetet med biblioteken kan utvecklas vidare. Sidan 12 av 62
  • 14.
    För att ökabesöksnäringen i regionen vill vi: • Stimulera tillväxt i besöksnäringen! • Bidra till att Östergötland blir ett av de viktigaste besöksområdena i landet. Det kan bara åstadkommas genom ett aktivt näringsliv, men gärna samverkan med Östsvenska Turistrådet. • Verka för investeringsfrämjande åtgärder även inom besöksnäringen. Den offentliga sektorn ska inte äga turistanläggningar men kan underlätta att sådana kommer till stånd. • Verka för att infrastruktur och kommunikationer inom och till länet som är oerhört viktiga för besöksnäringen fungerar på ett bra sätt. • Branschen ska kunna erbjudas bra entreprenörskapsutbildning. • Göta kanal och Kinda kanal är unika besöksmål för regionen. Vi ser gärna att de används för ge upphov till fler levande företag runt kanalerna. • Skärgårdsturismen ska kunna utvecklas i samverkan med skärgårdsbefolkningen. • Nätverken som är verksamma inom turismområdet måste utvecklas ytterligare för att på sikt bli självgående och självfinansierade. • Samarbetet med olika delar av näringslivet måste stärkas kring de unika besöks- och turistmålen. • Marknadsföringen av Östergötland som besökslän ska riktas både gentemot privatturister på prioriterade marknader och målgrupper samt den professionella mötesindustrin. Marknadsföring ska göras både nationellt och internationellt. • Det är viktigt att kommunerna och regionförbundet samverkar inom besöksnäringen. Sidan 13 av 62
  • 15.
    En region därman vill leva Ett jämställt samhälle För moderaterna är jämställdhet en viktig del av människors frihet. Både kvinnor och män ska själva kunna bestämma hur deras liv ska se ut. Ingen ska behöva bli styrd av förutfattade meningar eller känna pressen att leva upp till andras könsbaserade förväntningar. Sverige är idag ett av världens mest jämställda länder. Kvinnor och män har på flera sätt lika förutsättningar att styra sitt liv och uppnå sina livsdrömmar. Så har det inte alltid varit. Länge styrdes familjeliv, samhälle och yrkesliv på männens villkor. Även om det har förbättras under senare år finns det kvar i den vardag som många kvinnor lever i. Det är en politisk och medmänsklig uppgift att förbättra jämställdheten. Samtidigt är det heller inte en enkel fråga att ta sig an. Vad som slås fast på papper, genom exempelvis politiska beslut, gäller inte alltid i verkligheten och jämställdheten har också en viktig aspekt som inte går att styra politiskt; hur familjer själva fördelar arbetet hemma, ansvaret för barnen eller de könsroller som man väljer att leva efter och föra vidare till sina barn. Jämställdhet är en förutsättning för frihet Moderaterna är ett parti som i alla lägen vill utgå från den enskilda människan. Som individer är vi alla lika i vårt värde, men på de flesta andra sätt är vi olika. Vi skiljer oss i vårt arv, våra intressen, livsval och förutsättningar. Vi moderater är inte, och kommer inte att bli, rödstrumpor. Våra lösningar kommer även fortsatt utgå från varje enskild människa, men de måste också basera sig på en kunskap och förståelse utifrån de strukturella problem som finns. För även om man inte kan hävda att varje enskild man har det bättre än varje enskild kvinna får man inte missa det faktum att nästan oavsett mått, finns det stora skillnader mellan kvinnor och män. Och nästan uteslutande till kvinnors nackdel. Om vi vägrar att se de problem som finns så kan vi inte med trovärdighet prata om halva befolkningens vardag - eller föreslå lösningar som behövs för att göra Östergötland till ett bättre län att leva i. Vi tror inte att jämställdhet är en fråga som bäst hanteras vid sidan av. Allt för ofta bryts viktiga områden - jämställdhet, demokrati, integration - ut och hanteras separat. Istället måste de vara en del av allt som görs. Inför alla beslut måste vi som politiker ställa oss frågan hur mäns och kvinnors situation påverkas. Bidrar vi till en lösning, eller skapar vi samtidigt en rad nya problem? Vi vill inte gärna lägga oss i människors privatliv. Det skapar i sig problem när det gäller jämställdhetsfrågan. Många av de orättvisor som finns mellan män och kvinnor är just Sidan 14 av 62
  • 16.
    kopplade till hemmet.Även om vi inte vill lagstifta om att städning, barnhämtning och matlagning borde fördelas mer lika mellan könen så kan vi ändå ha en åsikt och föregå med gott exempel. Ingenting förändras om någon inte säger ifrån. Däri ligger också vårt ansvar som politiker. Att reagera när vi ser orättvisor, påtala dem och verka för en förändring. En modern utbildning En bra utbildning är varje människans nyckel till framtiden. Vi vill arbeta för en skola som ser varje elev, som ser potentialen och som ger varje människa en möjlighet att växa. Alla elever ska mötas utifrån sina förutsättningar oavsett om det extra stöd eller nya utmaningar som behövs. För att alla elever ska ges möjligheten att nå kunskapsmålen tidiga och tydliga signalsystem. Vi tror att skriftliga omdömen är en viktig möjlighet för föräldrar, elever och skolpersonal att på ett tydligt sätt kunna se om utvecklingen går åt rätt håll. En viktig förutsättning för en bra skolgång är arbetsro. Lärarna har en viktig uppgift att bidra till detta. Vi menar att alla skolor ska ha rutiner för hur man bekämpar mobbing med evidensbaserade åtgärder. En flexibel och kvalitativ förskola Det spelar ingen roll hur bra grundskolan senare är, om grunden är svag och bräcklig. Misslyckas vi med att fånga upp de elever som tidigt halkar efter är risken för framtida skolmisslyckanden och utanförskap stort. Redan i förskolan läggs grunden för barnens språkutveckling. Forskning visar att ett medvetet pedagogiskt arbete med små barn förbättrar deras förmåga att senare lära sig läsa, skriva och räkna. En pedagogisk förskola är särskilt viktig för barn med dyslexi samt att det motverkar socioekonomiska skillnader. En kvalitativ och flexibel barnomsorg är viktig för både barn och föräldrar. Det finns ingen lösning som passar alla. Det måste också finnas möjlighet till barnomsorg vid udda tider för att möta behoven hos barn och föräldrar som arbetar utanför vanlig kontorstid. Och en öppenhet för samarbete mellan länets kommuner, då allt fler människor väljer att bo och arbeta på olika orter. Använda tekniken Trots att datorer och modern teknik är något som fyller våra ungdomars vardag är skolan en plats där detta dåligt används. Det grundar sig dels på stor okunskap, men också en gammeldags bild av vad lärande handlar om. Fokus måste flyttas från att försöka begränsa användningen av teknik, i form av att jaga och beslagta mobiltelefoner, till att använda det faktum att varje elev har en dator i fickan. En förutsättning för att kunna ta detta viktiga steg är att lärare ges rimliga förutsättningar att själva använda modern teknik i sin undervisning. Varje lärare ska självklart ha tillgång till en egen dator och kunna använda den i sin undervisning. Sidan 15 av 62
  • 17.
    Frihet att välja Viär övertygade om att ungdomar som själva får välja sin utbildning också gör kloka val. Och att man dessutom är mer motiverad som elev. Därför ser vi det som en självklarhet att tillämpa ett fritt val av skola både på grundskole- och gymnasienivå i hela länet. I förlängningen driver en valfrihet också på en kvalitetsutveckling av skolorna, då elever får möjlighet att välja mellan de bästa utbildningarna, inte bara de som finns tillgängliga i den egna bostadsområdet eller i kommunen. Vi menar att det fria valet inte får begränsas vare sig direkt eller indirekt, exempelvis genom indragna busskort. Kulturen i skolan Kultur bör integreras i grundskolans pedagogiska verksamhet då detta har en stor betydelse för barnets lärandeprocess. Den moderna pedagogiska forskningen visar att lusten till lärandet är en nyckel i allt framgångsrikt skolarbete. Barn och ungdomar lär sig bättre och fortare när den ansvarige pedagogen använder sig av färg, form, dans, scenisk gestaltning, hörsel, syn och känsel. Ett mer organiserat samarbete mellan utbildning och kultur skapar stora möjligheter att göra den svenska skolan bättre utan att detta behöver innebära ökade kostnader. Vår gemensamma ekonomi Vår ekonomiska politik, oavsett om det handlar om stat, landsting eller kommun, kännetecknas av omsorg om de offentliga finanserna och en strävan att inte låta dagens konsumtion ske på bekostnad av framtida generationer. I kommuner som har god ekonomi är det inte uteslutet att det kan vara klokt att under kommande år av lågkonjuktur tidigarelägga vissa investeringar, dels för att stimulera ekonomin, dels för att priserna på bland annat byggtjänster faller i en lågkonjunktur. Samtidigt ska man vara medveten om att lagstiftningen om offentlig upphandling innebär att det inte alls är säkert att det är kommunens egna invånare som får genomföra de aktuella investeringarna. I kommuner som har en svag ekonomisk ställning förefaller det direkt oklokt att försöka ”satsa sig ur krisen”. Det som kan uppnås i form av minskad arbetslöshet är sannolikt litet, medan den långsiktiga ekonomiska bördan för kommuninvånarna riskerar att bli stor. Risken att det kommande år krävs nedskärningar i välfärden för att kompensera för stora investeringar är också påtaglig. En kommunal underskottspolitik strider mot det lagstadgade balanskravet och innebär att ansvaret skjuts över på kommande generationer. Låga skatter är en konkurrensfördel För oss är skatternas storlek en fråga om frihet. När människor får behålla mer av sin lön skapar det marginaler i livet, lägger grunden för ekonomisk trygghet och gör att man i framtiden kanske kan uppfylla någon av sina drömmar. Under den gångna mandatperioden har alliansregeringen arbetat för att sänka skatterna för framförallt låg- och medelinkomsttagare. Sammantaget har det inneburit att en sjuksköterska får behålla en hel månadslön extra varje år. Sidan 16 av 62
  • 18.
    De skatter vibetalar är det som till största delen finansierar kommunernas och landstingets verksamhet. Inte minst skapar de förutsättningar för de välfärdsverksamheter som är så viktiga för att vår vardag ska fungera. Att våra barn får en bra skola, att våra äldre får ett värdigt omhändertagande och att vi alla får hjälp om vi blir sjuka. Allt detta oavsett plånbokens storlek. Vi menar att det är möjligt att säkra tillgången till en god hälso- och sjukvård med de resurser som redan finns, under förutsättning att vi också fortsätter arbetet med att förbättra och effektivisera landstingets verksamhet. Under den gångna mandatperioden har vi kunnat se hur vår långsiktiga strategi givit effekt i form av en ökad produktion, bättre resultat och en god tillgänglighet. Samtidigt som resurserna har minskat i finanskrisens kölvatten. Fokus för de kommande åren måste därför vara att prata om hur vi använder de stora resurser som redan finns, inte i första hand prata om de pengar vi inte har. Vi ser därför att vi kan ha en oförändrad skattesats i landstinget under den kommande mandatperioden. Vi strävar efter att inte ha högre skatter än nödvändigt. Anledningen är att vi vill att det ska vara lönsamt att arbeta. Men det skapar också en konkurrensfördel och tvingar oss politiker att ständigt förbättra den verksamhet vi är ansvariga för. Politikens utmaningar och misslyckanden ska aldrig lösas genom att medborgarnas ombeds att skjuta till större resurser. Man ska också vara medveten om att skattehöjningar som genomförs i kommun och landsting slår mycket hårt mot de som har de lägsta inkomsterna. För dem märks ett par hundralappar mindre i plånboken varje månad. Och det sätter sina spår genom att vardagen blir tuffare och att fler tvingas söka stöd från kommunernas socialtjänst. Vi menar att det är orättvist att den som arbetar inte ska kunna leva på sin lön. En framtidsinriktad miljöpolitik Få frågor är så viktiga för oss som den miljö som finns runt omkring oss. Vi har ett långt engagemang för natur, miljö och klimatfrågor baserat på en fri marknadsekonomi och personligt ansvar. Något som inte minst blivit tydligt under den gångna mandatperioden då vi i regeringsställning drivit en tydlig linje för att ta ansvar för energiförsörjning och klimatminskningar här hemma i Sverige, men också i resten av världen. Också runt om i kommuner och landsting har vi vidtagit åtgärder för att minska för förbrukning av jordens resurser och minska den påverkan vi har på miljön. Mycket bra har gjorts, men många saker kan bli ännu bättre. Klimatpolitiken ska hänga ihop ända från gemensamma internationella mål, till nationella och regionala regelverk och är till slut beroende av den enskilda människans val och agerande. Att klimatet är en global fråga får aldrig bli en ursäkt för att avsäga sig det personliga eller det nationella ansvaret. Sidan 17 av 62
  • 19.
    Vi tror påframtiden Förutsättningarna för att driva en offensiv klimatpolitik är goda. Vår politik för jobb och sunda statsfinanser skapar förutsättningar för att möta klimatutmaningarna med kraftfulla åtgärder. Och även i perioder med ekonomiska problem har vi tydligt visat att vi kan prioritera klimatfrågan. Framtida generationer ska liksom vi få uppleva en höjning av levnadsstandarden. Våra barn ska kunna upptäcka världen på samma sätt som vi. Klimatinvesteringar och det ökade behovet av smarta lösningar innebär inte att vi ska ta steg tillbaka i utvecklingen, som vissa partier verkar tro. Tvärt om! Kampen för ett bättre klimat skapar förutsättningar för goda affärsidéer och ger gröna företag möjlighet att utvecklas. Östergötland är hem för många Cleantech- företag, vilket lägger en god grund för framtida tillväxt kopplat till en bättre miljö och större ansvarstagande för miljön. Framtidstro är viktigt för att med kraft möta klimatproblemen. Det är inte genom domedagsprofetior som vi uppmuntrar varje enskild människa att ta sitt ansvar. Det är med politik, information och utbildning som vi uppmuntrar människor till goda miljöhandlingar. Det är så vi skapar framtidstron och kraften som behövs för att vända klimatutvecklingen. Minskad energiförbrukning En effektiv energiförbrukning innebär ofta minskad energikostnad och utsläppsminskningar. Våra utmaningar är att minska energianvändningen inom befintliga och kommande bostäder, fabriker och lokaler. För att möta utmaningarna krävs bland annat driftoptimering, mindre oljeuppvärmning, introduktion av energieffektiv teknik, informations- och utbildningsinsatser samt nya krav och standarder. Här tror vi att kommuner och landsting kan föregå med gott exempel genom att vidta kraftfulla åtgärder i sin egen verksamhet. Utveckla de miljövänliga bränslena Alternativa bränslen är en viktig del av att minska trafikens miljöpåverkan, utan att minska människors möjlighet att röra sig. Användningen av i första hand biogas, men även etanol, innebär en kraftig minskning av bilismens klimatpåverkan. Även eldrift och olika hybridvarianter är intressanta alternativ med stor potential för framtiden. Inte minst användningen av biogas är beroende av en god tillgång till möjligheter att ”tanka”. Vi vill därför verka för ett väl utbyggt nät av biogas i länet för att möjliggöra en mer miljövänlig bilism och kollektivtrafik. En bättre havsmiljö Vår närhet till vatten och vår fantastiska skärgård är en stor tillgång för Östergötland och för oss som bor här. Men välmående hav och vattendrag är inte bara viktiga för sina egenvärden, utan också för att minska halten av växthusgaser i atmosfären. När surhetsgraden i hav och sjöar ökar minskar deras förmåga att ta upp växthusgaser. Haven är en viktig komponent i bekämpningen av våra utsläpp. De stora havsfrågorna löses genom internationell politik och överenskommelser. Här finns en stor utmaning för oss i Sverige att hälpa de länder som inte själva kan uppfylla sina åtaganden på havsområdet. Vi ska vara ledande i arbetet med att bekämpa övergödningen och intensifiera det internationella samarbetet och utbytet. Sidan 18 av 62
  • 20.
    Att värna ommiljön i våra vattendrag innebär också att vi värnar om ett hållbart fiske. Fisket är en del av den levande landsbygden. Skärgårdsbor och markägare runt våra kuster och stora sjöar ska enkelt kunna samarbeta i fiskevårdsområden och kunna ansvara för utvecklingen i sitt område. Samtidigt är det också viktigt att inom EU samarbeta kring fiskefrågorna för att därigenom uppnå stabilare fiskebestånd och kvoter som är anpassade för ett hållbart fiske. Attraktivt boende Vi vill skapa förutsättningar för en bostadsmarknad där människor själva kan välja boende efter sina behov under olika skeden av livet. Detta är den långsiktigt bästa grunden för att få till stånd det utbud av hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter och småhus som människor vill ha. Det behövs nya bostäder på många håll i länet. Villkoren för byggande, fastighetsföretagande och ägande av bostäder måste förbättras ytterligare, så att det lönar sig och blir möjligt att bygga bostäder till rimliga kostnader. Vi vill förbättra konkurrensen inom byggsektorn. Vi vill också göra det lättare att bygga nya bostäder genom att göra reglerna enklare och minska krånglet. Hyresrätten som boendeform är viktig för att skapa rörlighet på bostadsmarknaden. En fungerande och rörlig bostadsmarknad kräver att det finns ett tillräckligt inslag av hyresrätter i varierande lägen. Vi vill ha ett reformerat bruksvärdessystem, avskaffa allmännyttans hyresledande roll men också ge skydd för hyresgästerna mot oskäliga hyreshöjningar vilket skapar trygghet när det gäller framtida boendekostnader. Vi vill skapa goda förutsättningar för fastighetsföretagen att kunna fortsätta bygga och förvalta hyresrätter på en fungerande marknad. För att öka valfriheten har regeringen infört ägarlägenheter som ny boendeform vid nyproduktion. En ägarlägenhet äger man på samma sätt som man äger radhus eller villa. Vi vill även göra det möjligt att ombilda till ägarlägenheter i det befintliga bostadsbeståndet. Vi vill ge människor ökade möjligheter att påverka sitt boende. Det är inte politikernas uppgift att avgöra vilken boendeform som är lämpligast, det ska människor bestämma själva. Långsiktigt bör de kommunala bostadsföretagens andel av hyresmarknaden minska. Deras dominerande ställning hämmar framväxten av privata företag och bidrar därmed till att människor har färre hyresmöjligheter. Energismarta boende Vi vill möjliggöra att framtida husen blir än mer energieffektiva och utsläppssnåla. Det leder till lägre boendekostnader och bättre klimat. Därför vill vi underlätta för konsumenter att bygga energismart, men också nationellt satsa på forskning och utveckling inom byggsektorn. Sidan 19 av 62
  • 21.
    Många apparater ihemmet för med sig en stor användning av energi, även när vi tror att de är avstängda. Vi vill att man som konsument ska få tydlig information om produkters energiförbrukning. Valfrihet i omsorgen Undersökning efter undersökning visar att mer valfrihet är efterfrågat hos de äldre. Äldre vill, liksom andra åldersgrupper, kunna bestämma över sin egen vardag. Exempelvis själv få bestämma vem som ska komma hem och hjälpa till med uppstigning och frukost om man har hemtjänst. Eller själv få bestämma var man ska flytta om man har rätt till ett särskilt boende. Att också kunna välja bort omsorg eller vård som inte fungerar väl är en minst lika viktig aspekt när det kommer till valfrihet. Alliansregeringen har gjort mycket för att öka valfriheten hos äldre när det gäller den egna omsorgen. Inte minst införandet av LOV, Lagen om valfrihetssystem, ska göra reglerna tydligare och lättare för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter. Men är i första hand en frihetsreform för äldre. Man ska inte behöva förlora inflytande, delaktighet och självbestämmande för att man blir äldre. Det ska vara självklart att få råda över sin vardag också när man behöver hjälp eller vård. Vi förväntar oss dock inte att en sådan lag ska räcka för att valfriheten inom äldreomsorgen i kommunerna per automatik ska öka. De östgötska kommunerna måste här visa på goda exempel och se till, med den nya lagen som verktyg, att det blir en reell valfrihet för de äldre i kommunen. Trygghet i boendet Att känna trygghet är avgörande för det egna välbefinnandet. Oavsett Ålder. Att vara trygg i sitt eget hem kan tyckas som självklart för de allra flesta. Men för många äldre ställer det en hel del krav på boendet. Ofta kan det handla om relativt enkla Åtgärder för att de äldre ska känna sig tryggare hemma. Det kan exempelvis handla om en panel som visar om ytterdörren är olåst eller om kaffebryggaren eller strykjärnet står på. För att äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt behöver kommunerna säkerställa att det finns olika former av boenden för äldre. Det behövs allt från boenden med service för enkla vardagssysslor hela vägen till den biståndsbedömda hjälp som äldreomsorgen ger. Så kallade trygghetsboenden och seniorboenden är exempel på nya boendeformer för äldre. Att man som äldre har möjlighet att leva tillsammans, även om man har olika hälsotillstånd, anser vi vara en självklarhet. Kommunikationer är motorn Avgörande för välstånd är en fri rörlighet för varor, tjänster och inte minst människor. Östergötland är beroende av goda kommunikationer lokal, regionalt, nationellt och självklart också internationellt. Sidan 20 av 62
  • 22.
    Kommunikationerna med restenav landet och andra länder är också viktigt för länets möjliga välstånd. Framförallt goda tågförbindelser är en förutsättning för många människor som i dag arbetar i andra delar av landet, men som av olika skäl väljer att fortsätta bo i Östergötland. Även om kommunikationerna redan i dag är tämligen goda så räcker de dock inte till och brist på utrymme och omodern infrastruktur skapar stora trafikstörningar för både människor och gods. Goda kommunikationer handlar inte bara om vägar, tåg och flyg – utan allt mer också om tillgång till Internet. För att hävda sig och erbjuda intressanta kombinationer av boende och arbetsmöjligheter för människor ska Östergötland har en väl utbyggd infrastruktur för tele- och datatrafik. Detta sker i huvudsak genom en fri marknad, men kommun och region förfogar över resurser att underlätta en sådan utveckling. Särskilt viktiga infrastrukturområden Centralt för Östergötlands framtida utveckling och därför högst upp på vår prioritering är byggandet av höghastighetsbanan, Ostlänken. Här måste regionen och dess företrädare vara starka ambassadörer för att peka på nyttan, både för oss och resten av landet. Vi arbetar för att Ostlänken ska vara färdigställd 2020. Den vidare förverkligandet av Europabanan/Götalandsbanan, med höghastighetståg också mot Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Hamburg, öppnar också nya möjligheter för vårt län. Vägnätet i regionen ska hålla en hög standard och underlätta för både invånare och företag. Det är också viktigt för att minimera olycksrisker och minska påverkan på miljön. Goda flygförbindelser underlättar för människor och finns i Östergötland i dag. Samtidigt är det nog få frågor, som så i onödan, skapat träta mellan Linköping och Norrköping. Vi menar att båda dessa civila flygplatser kompletterar varandra, även om vi samtidigt vill se ett ökat samarbete mellan dem. Norrköpings hamn ska fortsätta att utvecklas och är en viktig del av att bibehålla och vidareutveckla Norrköping som ett logistik- och transportcentrum. Strävan är att hamnen ska vara en av landets största och viktigaste. Goda kommunikationer via båt är också en angelägenhet för resten av Östergötland och skapar goda möjligheter för miljövänliga transporter. Under den gångna mandatperioden har flertalet projekt påbörjats eller beslutats som innebär stora framgångar för Östergötland. Det handlar exempelvis om Skepparpinan i Motala, E22- paketet med förbifart Söderköping och Norrleden i Norrköping. Dessa behöver färdigställas och där måste regionen vara en bra samarbetspartner för att underlätta arbetet. Utveckling av kollektivtrafiken Den lokala och regionala kollektivtrafiken har stor betydelse för människors möjlighet att billigt, miljövänligt och enkelt röra sig inom kommuner och över länet. Inte minst har östgötapendeln bidragit till att avsevärt öka rörligheten bland östgötarna. Den vidare utbyggnaden mot Motala, ny pendeltågsstation i Kimstad och utökningen med tåg till Jönköping gör att kollektivtrafiken också framöver kommer stärka sin ställning och bli än viktigare för vår konkurrenskraft. Sidan 21 av 62
  • 23.
    Vi ser gärnaockså en vidare utveckling av pendeltågstrafiken i form av ytterligare stationer i Åby, Malmslätt och Gistad. Samtidigt måste också goda förbindelser säkras till Stockholm, Nyköping, Katrineholm, Örebro, Tranås, Kalmar och Västervik. Det är viktigt för arbetspendling, men också för att lägga en grund för kommunikationer i en tänkt regionbildning. Samtidigt menar vi också att mycket av kollektivtrafikens kraft i dag begränsas. Ett större inslag av konkurrens om resenärerna, mellan olika operatörer och trafikslag, skulle sannolikt bidra till att trafiken blev än mer anpassad till resenärerna och deras resemönster. Statliga förslag på området är på väg fram och det skulle innebära nya möjligheter om länet anammar ett nyare och friare tankesätt. Om en sådan utveckling uteblir ser vi som naturligt att överföra det totala ansvaret för kollektivtrafiken till den regionala nivån, för att skapa en större nytta av insatta resurser i form av ett sammanhållet trafiksystem. Vi menar också att den skattesubventionerade delen av kollektivtrafiken i framtiden behöver minska ned mot tidigare avsedda 40 procent. En tryggare och flexiblare kollektivtrafik När man planerar nya kollektivtrafiknät finns det flera åtgärder som kan öka tryggheten. Busshållplatser utgör samlingspunkter där många människor möts. Att dessa är ordentligt upplysta och väl synliga har en lugnande effekt. Med tätare hållplatser blir det möjligt för resenärerna att välja en annan hållplats för att undvika otrygga platser och komma så nära sin destination som möjligt. Vältrafikerade busslinjer innebär att väntetiden vid hållplatserna minskar. En intressant lösning är staden Torontos “Request stop-system”, där resenärerna kan begära att få kliva på eller av bussar var som helst längs linjen. Centralt placerade bussterminaler med korta väntetider är också viktiga. Självklart ska det vara tryggt att åka med bussar och tåg. Här kan Östgötatrafiken och de företag som på Östgötatrafikens uppdrag kör kollektivtrafik i Östergötland göra insatser för att öka tryggheten på utsatta busslinjer. Väktare, mer ombordpersonal och kameraövervakning kan samverka för att skapa en säkrare miljö. Folkhälsa Folkhälsa är en fråga om välbefinnande för den enskilde individen men också en tillväxtfråga. En välmående befolkning har förutsättningar att klara den långsiktiga välfärden. Fler kan arbeta och bidra till den skattefinansierade välfärden. Kärnan i vår politik för ett friskare liv är att aktiva insatser alltid är bättre än passiv väntan. Detta gäller även om aktiva åtgärder ibland kortsiktigt kostar något mer. Det handlar om investeringar i individens framtida möjlighet att kunna försörja sig själv. De omfattande reformer som har gjorts utgör betydande framsteg för att förbättra situationen på ohälsoområdet och är en viktig del i återupprättandet av arbetslinjen. Sjukfrånvaro och förtidspensionering har minskat kraftigt. Denna positiva utveckling väntas fortsätta de närmaste Åren. Trots det kommer allt för många människor att befinna sig i utanförskap också framgent. Arbetet med att förstärka arbetslinjen måste fortsätta. Sidan 22 av 62
  • 24.
    Att få nedsjuktal och ohälsa är viktigt. Men arbetet med folkhälsa handlar i första hand om att preventivt verka för att ohälsa inte uppstår och att vi ges möjlighet att leva ett gott liv. Kultur är viktigt för välbefinnandet Ett nyskapande och fritt kulturliv är en av grunderna för såväl människors utveckling som välbefinnande. Och vi konsumerar också allt mer kultur, även om formerna skiljer sig från tidigare. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att med små medel skapa och sprida kulturyttringar till hela världen. På samma sätt kan vi enkelt ta del av detsamma ensamma i hemmet eller tillsammans med andra. I Östergötland har vi ett brett kulturliv som i första hand baserar sig på enskilda individers engagemang och ideella arbete, men också i form av våra större institutioner. Vi menar att ett utökat samarbete mellan huvudmännen och institutionerna är avgörande för den framtida utvecklingen för Norrköpings symfoniorkester, Östgötamusiken, Östgötateatern, Vadstenaakademien och Östergötlands länsmuseum. Ett större regionalt ansvar behövs och ges också genom den portföljmodell som nu införs och som överför ansvar från den nationella till den regionala nivån. Vi tror också att kulturen bättre kan användas för att stärka människor som har en sviktande hälsa. Vi vill att Östergötland inför Kultur på recept som en del av sjukvårdande eller rehabiliterande behandling. Samtidigt ska man vara medveten om att kultur är inte detsamma som kulturpolitik. Kulturskapandet har ett egenvärde i sig och formas i huvudsak i det civila samhället, bortom politikens målsättningar och resurser. Att skapa en grund för fria kulturyttringar och inte minst entreprenörskap inom kulturens område är viktigt och borgar för en levande samhällsdebatt. Idrottsrörelsen är en viktig del av samhället Idrotten en viktig del i Vårt samhälle, vilket inte minst visar sig genom att just idrottsrörelsen är den ledande folkrörelsen i Sverige. Fler än tre miljoner svenskar är medlemmar i en idrottsförening. Vi anser att det ideella engagemanget utgör kärnan i idrottsrörelsen som inte ska styras av politiska krafter. Samtidigt kan politiken bidra till att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för föreningarna och deras verksamhet. Inte minst ser vi att de offentliga medel som går till idrottsrörelsen ska gå till barn- och ungdomsverksamhet, så att fler får möjlighet att upptäcka idrotten och den gemenskap som kan byggas inom den. Det kan också finnas anledning att utöka och stimulera samarbetet mellan handikapprörelsen, handikappidrottsrörelsen och hälso- och sjukvården. Många människor med funktionsnedsättning lever isolerade och inaktiva liv vilket medför ett försämrat allmäntillstånd. Att hitta aktiviteter med en stor möjlighet till anpassning tror vi är ett effektivt sätt att bygga starkare, tryggare och socialt aktiva människor. Sidan 23 av 62
  • 25.
    Vi kan ocksåbidra till att få fler människor att upptäcka att ett liv i rörelse har många goda effekter. Ett exempel på det är användningen av FAR, Fysisk Aktivitet på Recept, som används i hälso- och sjukvården och som skulle kunna användas bredare och i större utsträckning. En större region skapar möjligheter Tillväxt är grunden för den välfärd som vi gemensamt ansvarar för. Men samtidigt är också en väl fungerande gemensam välfärd också en förutsättning för att skapa tillväxtkraft. Utan väl fungerande skolor, en god hälso- och sjukvård och en bra infrastruktur saknas viktiga förutsättningar för att kunna rekrytera medarbetare, utveckla nya produkter och bygga gemensamt välstånd genom företagande. Utgångspunkten för bildandet av regionkommuner ska vara dess innehåll, eller verksamhet om man så vill. Samtidigt är geografin inte ointressant. En av tankarna bakom regionbildning är nämligen att vi inom flera delar av den offentliga verksamheten behöver ett större befolkningsunderlag för att kunna möta de behov och önskemål som finns hos befolkningen. Det är tydligt inom en lång rad frågor, inte minst infrastruktur och hälso- och sjukvård. Diskussionerna kring regionbildning har hittills huvudsakligen utgått från Östergötland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Blekinge. Det finns däremot goda skäl att också tänka norrut. Flera av kommunerna har goda samarbeten mot Örebro län och Södermanland. Norrut finns också en viktig koppling mot Stockholm, vilket redan i dag öppnar för många östgötar att pendla och arbeta i Mälardalsregionen. Oberoende av vilken regionbildning Östergötland i framtiden kommer att ingå i så kommer alltid de funktionella sambanden att vara viktiga. Vårt utbyte med stockholmsområdet kommer alltid att vara betydelsefullt och omfattande. Liksom samverkan med Jönköping, inte allra minst när järnvägsförbindelsen Götalandbanan byggts ut. I Östergötland har vi ända sedan den så kallade Ansvarskommittén lade fram sitt förslag i februari 2007 arbetat intensivt med regionbildningsfrågan. Diskussioner pågår för närvarande med Våra grannar i söder, men kan också bli aktuella om och när länen i norr så önskar. Vi avser dock inte ha frågan öppen allt för långt fram i tiden. Om inte en överenskommelse om bildande av regionkommun i en större geografi klarats ut senast i juni 2012 är det Vår avsikt att söka en regionbildning med Östergötland och de kommuner runt Östergötland som önskar vara med. Sidan 24 av 62
  • 26.
    För att göraÖstergötland till en mer attraktiv region vill vi: • Alltid använda skattepengarna på mest effektiva sätt, i alla lägen. Det är pengar som medborgarna avstått för att vi ska kunna lösa vissa saker gemensamt. • Östgötarna ska ha tillgång till väl fungerande valfrihetssystem inom välfärden. För att förbättra infrastrukturen vill vi: • Arbeta för att Ostlänken färdigställs till 2020. • Arbeta för att vägnätet ska hålla en hög standard. • Vara med och skapa förutsättningar för goda tele- och datakommunikationer i hela Östergötland. • Skapa förutsättningar för goda kommunikationer med flyg för östgötarna genom ett utökat samarbete mellan flygplatserna. Vårt ingångsvärde är att flygtrafik ska verka under marknadsmässiga förhållanden. • Bidra till att utveckla hamnen i Norrköping som ett intresse för hela regionen. För att öka jämställdheten vill vi: • Var tydlig med vad som är acceptabelt och inte acceptabelt. Politiker är också stora arbetsgivare i kommun och landsting. Oavsett var ska vi vara tydliga med att vi inte accepterar omotiverade löneskillnader, diskriminering, trakasserier och mobbing på arbetsplatsen. • Kartlägg löneskillnader och anpassa lönesystemen så att de inte missgynnar något kön. • Gör en kravprofiler vid rekryteringar. Det är bra både för att vara säker på att man får rätt person, men gör det också lättare att jämföra kandidater utan skygglappar. • Arbeta för att det ”sållas” fram både manliga och kvinnliga kandidater till slutskedet vid en rekrytering. Sidan 25 av 62
  • 27.
    • Tillåt medarbetatare att vara tjänstlediga för att få pröva vingarna i annan verksamhet eller alternativ regi. • Uppmuntra och förenkla för föräldrar som vill vara hemma med sina barn. • Underlätta och uppmuntra medarbetarna till fysisk aktivitet och träning. För att förbättra skolan vill vi: • Att alla elever skall bli sedda och ha tillgång till den hjälp som behövs för att nå kunskapsmålen. • Garantera alla barn- och ungdomar en riktig valfrihet både i grund- och gymnasieskolan. • Att lärarnas formella kompetens skall gälla vid anställning. • Användning av datorer, Internet och annan teknik ska vara en självklar del av skolan och utbildningen. Och att lärare ges rimliga förutsättningar att arbeta utifrån detta, exempelvis genom tillgång till en egen dator. • Att karriärvägledningen i skolan möjliggörs och förbättras för att öka möjligheterna för eleverna att satsa på rätt utbildningsväg. • Ett aktivt partnerskap mellan kultursektorn och utbildningssektorn. För att möta klimatutmaningarna vill vi: • Föregå med gott exempel i kommuner och landsting genom att vidta energibesparande Åtgärder och minska verksamhetens miljöpåverkan. • Att fler gröna företag etablerar sig i Östergötland. • Underlätta för människor att göra klimatsmarta val. • Underlätta för människor om fördelarna med att bygga klimatsmarta hus och använda energieffektiv uppvärmning. • Fortsätta inriktningen mot att offentliga färdmedel ska ske med förnyelsebara bränslen. • Verka för ett mer välutbyggt nät av biogaspumpar. • Att motverka försurningen av Östersjön och värna det kustnära fisket. Sidan 26 av 62
  • 28.
    För att utvecklakollektivtrafiken vill vi: • Fortsätta utvecklingen av östgötapendeln för att binda sam man länet, men också för att stärka banden med grannlänen. • Prioritera framkomligheten för kollektiva färdmedel i våra innerstäder i syfte att öka dess konkurrenskraft. • Anamma utvecklingen mot en mer marknadsanpassad kollektivtrafik. Verka för att skattesubventioneringen av kollektivtrafiken sjunker ned mot avsedda 40 procent. • På sikt samla det totala ansvaret för kollektivtrafiken på den regionala nivån i syfte att skapa ett mer sammanhållet trafiksystem. För att öka tryggheten i kollektivtrafiken vill vi: • Att busshållplatser ska vara väl upplysta och väl synliga. • Att busshållplatser ska placeras så tätt som möjligt. • Att fler busslinjer, där resenärerna kan begära att få kliva på och av var som helst längs linjen, ska införas, särskilt i områden som uppfattas som otrygga. • Att väktare, mer ombordpersonal och kameraövervakning ska användas för att öka tryggheten på Östgötatrafikens bussar och tåg. För att skapa mer attraktiva boendemiljöer vill vi: • Verka för att det finns en bredd av möjligheter till boende. • Att de kommunala bostadsbolagens andel av hyresmarknaden långsiktigt bör minska. • Utbudet av olika former av boende ska på ett tydligt sätt möta de äldres behov. • Att äldre ska ha rätt att bo tillsammans, även om den ena partnern är i behov av omfattande omsorgsinsatser. För att förbättra folkhälsan vill vi: • Se folkhälsa är ett viktigt tillväxtområde. En frisk befolkning kan arbeta. Sidan 27 av 62
  • 29.
    • Uppmärksamma att god folkhälsa är oerhört viktigt för var och ens välbefinnande. • Analysera och vidta åtgärder utfrån de undersökningar om folkhälsan som görs nationellt och i Östergötland. • Delta i arbetet med att ta fram ett nytt regionalt Folkhälsopolitiskt program. Detta ska inte bli en hyllvärmare utan användas för en ökad folkhälsa och därmed bidra till tillväxten. För att stärka kulturlivet vill vi: • Skapa bättre förutsättningar i länet för entreprenörskap inom kulturområdet. • Skapa långsiktiga förutsättningar för kulturinstitutionerna i länet. Det kräver ett ökat samarbete och ett samlat agerande från kommuner, landsting och Östsam. • Införa Kultur på recept som en del av hälso- och sjukvården. • Anamma utvecklingen mot att allt mer ansvar flyttas från den nationella till den regionala nivån. För att stärka idrotten vill vi: • Skapa långsiktiga spelregler för idrottsrörelsens verksamhet. Vår prioritering är framförallt barn- och ungdomars idrottsliv. • Stimulera samverkan mellan handikapprörelsen, handikappidrottsrörelsen och hälso- och sjukvården. • Öka och bredda användningen av FAR, Fysisk aktivitet på Recept. För att förbättra våra långsiktiga förutsättningar vill vi: • Ta initiativet att bilda en större regionkommun där Östergötland ingår. Utgångspunkten för bildandet av regionkommuner ska vara dess innehåll och funktionella samband. Sidan 28 av 62
  • 30.
    En rättvis vårdatt lita på Vår östgötska vård håller en mycket hög klass även i internationella jämförelser. Medarbetarna är välutbildade och standarden hög på både behandlingar och teknik. Dessutom finns vården tillgänglig över hela länet. Viktiga insatser har genomförts under den senaste mandatperioden för att utveckla hälso- och sjukvården ytterligare. Mycket görs för att höja kvaliteten, stärka patientens ställning och finna nya sätt att bedriva och utvärdera vården som utförs. Trots det återstår det många viktiga utmaningar att hantera innan sjukvården är så bra som vi kräver. Många människor får fortfarande vänta för länge på operation eller annan behandling. Andra tycker att det är svårt att komma i kontakt med vården för att boka en tid eller träffa en läkare. Kvaliteten på och resultatet av behandlingar skiljer sig också mycket åt mellan olika delar av landet - och inom Östergötland. Vi är fast beslutna att ta ansvar för att fortsätta utveckla den östgötska hälso- och sjukvården. Vårt mål är att stärka kvalitet och tillgänglighet. Utgångspunkten är att vården ska vara gemensamt solidariskt finansierad via skatten, ges efter behov och vara tillgänglig för alla. Bostadsort och storlek på plånboken ska inte vara avgörande för möjligheten att få en god sjukvård. En sjukvård med hög kvalitet För oss moderater är det av avgörande vikt att sjukvården alltid håller en hög kvalitet. Som patient ska man alltid kunna känna sig trygg med att den sjukvård som ges är den bästa möjliga. Vad som definierar god kvalitet skiljer sig naturligtvis åt beroende på vem det gäller. Trots det är det tydligt att det finns kvalitetsaspekter som är viktigare än andra. En sådan är att man kan komma i kontakt med en sjuksköterska eller läkare, oavsett var man bor eller vilken tid på dygnet det är. En annan är att rätt vård och omsorg ges redan i ett första skede, så att patienten snabbt kan tillfriskna. Kvalitet kan också vara när patienten upplever att sjukvårdens medarbetare tar sig tid för dem och finns tillgängliga för att svara på frågor. En sjukvård av hög kvalitet kan endast uppnås om vårdbeslut fattas utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga underlag. Vi anser att man bör förstärka arbetet med evidensbaserad vård, vård som medvetet och systematiskt använder bästa tillgängliga faktaunderlag. Öppna jämförelser ger högre kvalitet Avgörande för att kunna erbjuda en hälso- och sjukvård med hög kvalitet är att alla medborgare och patienter har tillgång till en objektiv, lättillgänglig och faktabaserad information. Informationen ska belysa olikheter mellan vårdgivare som till exempel behandlingsresultat, vårdrelaterade infektioner, väntetider, serviceskillnader och bemötande. Sidan 29 av 62
  • 31.
    Möjligheten till attöppet kunna jämföra vårdgivare öppnar för att medborgare kan göra kloka val, men också för att det driver kvalitetsutvecklingen framåt. Vårdmedarbetare drivs av att kunna erbjuda sina patienter den bästa av vård och vara den som går före. Det är också viktigt att genom öppna jämförelser visa för våra medborgare hur deras skattemedel används, både inom Östergötland men också i relation till andra län. Här har Östergötland varit drivande i utvecklingen och ska så fortsätta att vara. För att ytterligare stärka trovärdigheten menar vi dock att arbetet i landstingen behöver kompletteras med en oberoende myndighet som har uppgiften att redovisa och analysera resultaten. Inför nollvision för skador i Vården Många människor är rädda för läkarbesök och sjukhus. Att känna tillit till den svenska sjukvården och att veta att den fungerar kan därför vara avgörande för om vissa människor tar kontakt med sin läkare, distriktssköterska eller terapeut eller inte. Att bli ännu sjukare eller skadad vid kontakt med vården försvagar tilliten till hela systemet, vilket kan leda till att människor inte söker vård när det egentligen finns ett behov. Vårdskador orsakar också mycket mänskligt lidande och enorma kostnader för landstingen. Det finns nämligen få saker som är så dyrt som dålig Vård. Vi vill införa en nollvision för skador i Vården på liknande sätt som för skador i trafiken. Vi vill att nollvisionen genomsyrar hela den hälso- och sjukvården och kombineras med åtgärder som till exempel bättre lokalvård och krafttag för att säkerställa en god hygien. Det behövs också ökade incitament för vårdgivarna att premiera slutresultatet för patienten. Särskilda insatser behöver också göras för våra äldre. Under principen ”0 fall av fall, trycksår och undernäring i vården” ska hälso- och sjukvården systematiskt utveckla arbetssätt för vård av äldre i hela vårdkedjan med kommun, hemsjukvård, primär- och specialistvård. Alla patienter som är 70 år eller äldre, och som skrivs in i hemsjukvård eller på sjukhus, ska utredas med riskbedömningsinstrument för de tre områdena fall, trycksår och undernäring. För att uppnå visionen ska dessa patienter, oavsett diagnos, riskbedömas med hjälp av evidensbaserade riskbedömningsinstrument. Uppgifterna sammanställs sedan i ett särskilt formulär för att vidta eventuella åtgärder, följa upp resultaten och för att föras vidare i vårdkedjan. Ingen skada som går att undvika ska uppstå under vårdtiden. Detta förebyggande arbete innebär ett bättre omhändertagande, samtidigt som hälso- och sjukvården kan minska sina kostnader. Digitala utvecklingen driver kvalitetsarbetet Den digitala utvecklingen skapar nya möjligheter i hälso- och sjukvården. Tyvärr utnyttjas inte detta tillräckligt i dag, även om förutsättningarna i Östergötland är goda inför framtiden. Sedan ett par år tillbaka sker all patientdokumentation digitalt, vilket gör att information finns tillgänglig för vårdmedarbetarna även när det inträffar oväntade och akuta situationer. Något som självklart stärker tryggheten och kvaliteten för patienten. Sidan 30 av 62
  • 32.
    Vi strävar efteren förskjutning av fokus där det är patienten som äger sin journal, inte hälso- och sjukvården. I en sådan utveckling är den digitala journalen en betydelsefull investering i framtiden och öppnar möjligheter för bättre service gentemot patienterna, men också för förändrade arbetssätt i hälso- och sjukvården. Samtidigt som vi strävar efter en stor öppenhet kring patientinformationen, exempelvis mellan vården och den kommunala omsorgen, behöver också stora insatser göras för att stärka patientsekretessen. Sjukvårdshuvudmannen ska ha rutiner för kontroll och uppföljning. Genom att låta patienten få tillgång till sin journal kan också denne granska vilka som tagit del av information och slå larm om sekretessen kränkts. Högre ambitioner i barn- och ungdomsvården Människors hälsa eller ohälsa grundläggs tidigt i livet. Det finns därför goda skäl att lämna ett gott stöd till blivande föräldrar och familjer. Men också till att stärka hälsovården runt barnen, bland annat tillsammans med skolorna. Alla barn bör få fri tillgång till en vård av hög kvalitet. Mer än vart tionde barn som är mellan två och nio år väger för mycket och två procent av de svenska barnen klassas som feta. Bara hälften av barnen äter färska grönsaker varje dag. Samtidigt äter barn som är mellan två till fyra år lika mycket kakor och godis som fem år äldre barn. Minskad rörlighet och motion bland de yngre väcker oro för deras hälsa. Det är också oroande att det har blivit vanligare att väga för lite, detta gäller särskilt flickor. Fysisk aktivitet på recept, FAR, har under många år använts framgångsrikt för vuxna. Vi är övertygade om att ett sådant arbete också skulle kunna få stor betydelse för barn. Vi vill att särskilda koncept utarbetas tillsammans med skolhälsovården och idrottsrörelsen för att hitta aktiviteter som är anpassade för olika intressen och åldrar. Tillsammans med andra Hälsan grundläggs tidigt. Ett utvecklat och sammanhållet föräldrastöd ska stärka föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start. Det behövs en ökad samverkan mellan hälso- och sjukvård, kommunerna och det civila samhället. Exempel på sådana former är dagens familjecentraler och ungdomshälsor. Den kanske viktigaste mötesplatsen för våra unga är skolan. Det är därför viktigt att förbättra skolhälsovården med ökad betoning på prevention och psykisk ohälsa. Det förebyggande arbetet mot bl.a. övervikt och onyttig kost bör ges större plats i skolan. Det behövs tydliga mål, kraftfulla åtgärder, förnyad inriktning och förstärkt samarbete med andra aktörer samt bra stöd till personal för att förbättra skolhälsovården. Stort stöd till mest utsatta För de barn som utsatts för övergrepp eller trauman ska ha rätt till den allra bästa av omhändertagande. Här finns i dag skillnader mellan länets olika delar. Försöksverksamheten med Barnahus, en spetsverksamhet för barn som utsatts för övergrepp, är i dag inte alla kommuner anslutna till. På samma sätt finns det andra insatser i delar av länet, men som inte kommer alla barn till del. Vi tycker inte att det är acceptabelt och vill arbeta, både i kommun och landsting, för att ge alla barn och ungdomar rätt till samma stöd. Sidan 31 av 62
  • 33.
    Ökade insatser föräldre Morgondagens äldre kommer vara friskare än tidigare generationer, men vårdbehovet kommer ändå öka i takt med att de stora årskullar som är födda på 1940-talet åldras. Allt fler lever också allt längre med sjukdomar, vilket ökar behoven av vårdinsatser. Många av dagens och morgondagens äldre har heller inte vuxit upp i Sverige och därför kanske inte lär sig svenska eller glömt språket på grund av en demenssjukdom. Insatser behövs för att göra mer för våra äldre. Kompetensen måste finnas inom så väl vård som omsorg för att förstå de behov som måste tillgodoses, både hos patienten och hos de anhöriga. Tack vare den goda och moderna sjukvård som vi har kan allt fler svåra sjukdomar med rätt behandling botas. Utvecklingens framsteg är naturligtvis glädjande, men också utmanande. Den somatiska sjukvården har fokus på diagnoser och behandling av organspecifika sjukdomar - oavsett ålder. Kvalitetsregister baseras på diagnos eller behandlingsmetoder utan att ta hänsyn till patientens unika förutsättningar. Den äldres skörhet och många gånger låga motståndskraft fångas inte. Faktum är att vården kan utgöra en risk för många äldre. Det räcker inte alltid med kunskap om patienternas behov av kliniska åtgärder och omvårdnad. Sjukvården behöver också veta vilka patienter som riskerar att utveckla en skada. Gemensamma uppdrag Bristande samarbete mellan landsting och kommun, när det gäller vården av äldre, är ett problemområde som sedan länge varit känt och visat sig svårt att komma till rätta med. Det inledda arbetet där landstings- och kommunpolitiker bygger gemensam kunskap i syfte att kunna ge gemensamma uppdrag, det så kallade Äldreuppdraget, behöver fortsätta och leda till konkreta åtgärder. Kopplat till detta arbete vill vi också utse en regional samordnare för gruppen äldre i syfte att förbättra samverkan mellan kommun och landsting. Äldres psykiska hälsa Att psykisk ohälsa är ett brett samhällsproblem är ett välkänt faktum för de flesta. Men när psykisk ohälsa diskuteras i det offentliga rummet handlar det främst om problemen bland unga. Det är naturligtvis viktigt att den psykiska ohälsan bland unga lyfts fram, tas på allvar och att åtgärder kommer till. Men vi får för den delen inte glömma bort de äldre i detta sammanhang. Arbetet med äldres psykiska hälsa är eftersatt. Det är ett område som dels befinner sig mellan psykiatri, geriatrik, äldreomsorg och primärvård - och som dels täcks av både kommuner och landsting. Risken att denna grupp hamnar mellan stolarna, där ingen tar ett helhetsansvar, är lika överhängande som farlig. Äldres symptom på psykisk ohälsa skiljer sig ofta i relation till yngres symptom. Som äldre är det inte ovanligt att man söker för en kroppslig ohälsa, kanske för att man har ont någonstans, för trötthet eller för sömnbesvär. Den ena utesluter heller inte det andra. Ofta har äldre med psykisk ohälsa sammansatta och komplexa behov som kräver både somatiska och psykiatriska insatser. Sidan 32 av 62
  • 34.
    Fortfarande finns deten föreställning om åldrandet som en period av livet där ledsnad och livströtthet är en naturlig del. Det finns en risk att den bilden bidrar till att äldre med en psykisk sjukdom blir eftersatta i vården. Att depressioner hos äldre ibland kan ta sig uttryck i demensliknande beteende med minnes- och uppmärksamhetsstörning gör också att det, genom hela vårdkedjan, krävs god kunskap kring äldre och psykisk ohälsa. Vi vill lyfta vikten av att äldre ges riktig vård och behandling vid psykisk ohälsa på samma villkor som de unga. Lösningar på hur hela vårdkedjan på ett bättre och tydligare sätt kan samordna stöd och vård till äldre med psykisk ohälsa måste till. Vad det civila samhället kan bidra med ska heller inte underskattas. Många äldre är fullt friska, men väldigt ensamma. Det civila samhället har i detta en viktig roll att fylla. Sociala kontakter är centrala för den psykiska hälsan och studier visar att äldres välbefinnande ökar genom frivilligarbete, studiecirklar och andra sociala aktiviteter. Säker läkemedelshantering Att ge vård till äldre kräver en särskild kompetens och kunskap. Symtomen hos äldre skiljer sig från yngre vid vanliga sjukdomar. Vissa symtom är också tecken på ett vanligt åldrande och ska inte behandlas. På grund av en ändrad kroppssammansättning reagerar äldre också annorlunda på medicinsk behandling. Enkla mediciner som ögondroppar för starr kan ge biverkningar som fall, förvirring och hallucinationer. Därför är det viktigt att vårdpersonal har god kunskap, både om äldres sjukdomar och om det naturliga åldrandet. En indikator på bristerna inom äldrevården är överförskrivning av läkemedel. Forskning visar att en av tre akuta sjukhusinläggningar bland patienter över 70 år beror på läkemedelsbiverkningar. Det innebär ett resursslöseri för samhället, men framförallt är det en personlig tragedi när friska år går förlorade. Multisjuka äldre har en komplex sjukdomsbild och träffar en mängd olika specialister. Men ingen har en helhetsbild av patientens behov och behandlingar. Med en helhetsbild av patienten och en god uppföljning ökar chanserna att rätt insatser sätts in - inte minst förebyggande vård. Det blir lättare att bedöma om intaget av mat och vätska eller bristen på motion eller sociala aktiviteter kan ersätta en medicinsk behandling. Det är inte alltid ett läkemedel som är lösningen. För att få en helhetsbild vill vi se att kommunala äldreteam finns som samarbetar kring patienterna. Teamen bör ledas av en geriatriker eller allmänläkare med intresse för äldre som tar huvudansvaret för de medicinska insatserna. Läkaren samarbetar med personal inom primärvården och äldreomsorgen om vårdplanering och uppföljning av vårdinsatser. Sidan 33 av 62
  • 35.
    För att förbättrakvaliteten i hälso- och sjukvården vill vi: • Öppet och tydligt redovisa hälso- och sjukvårdens resultat för medborgarna. • Verka för en oberoende myndighet som har till uppgift att redovisa och analysera resultat och skillnader mellan landstingen och olika vårdgivare. • Införa en nollvision för skador i vården. • Göra de digitala patientjournalerna säkert tillgänglig för patienten, så att denne har kontroll över och inblick i sin behandling. Men också möjlighet att granska vem som tar del av patientinformationen. • Förstärka uppföljningen utifrån hela vårdprocesserna kring patienten. Och inrikta ersättningen till vårdgivare så att de premierar goda slutresultat för patienten. • Samla vårdens utförare, oavsett om de är offentliga eller privata, i ett branschråd för att samlat ta ett ansvar för övergripande vårdprocesser. För att stärka äldres ställning i vården vill vi: • Införa riskbedömningar av patienter +70 år i syfte att förebygga tryckskador, fallskador och undernäring hos äldre i samband med vård. • Kommunala äldreteam byggs upp för att samla insatserna kring äldre. • Ha den uttalade ambitionen att Östergötland ska vara ett föredöme när det gäller att hitta samverkansformer mellan landsting, kommun och det civila samhället. • En särskild samordnare utses för att stärka upp det så kallade Äldreuppdraget och omsätta de gemensamma uppdragen i konkreta åtgärder. Sidan 34 av 62
  • 36.
    För att säkrabarn- och ungdomars tillgång till bra hälso- och sjukvård vill vi: • Tillhandahålla en avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn- och ungdomar upp till 20 år. • En särskild samordnare utses för att förbättra samverkan mellan landsting och kommun. • FAR, Fysisk Aktivitet på Recept, ska finnas särskilt anpassat för barn- och ungdomar. • Hälso- och sjukvården ska anpassa sig till ungdomars livsstil och söka sig dit ungdomar finns. • Samtliga barn- och ungdomar i Östergötland ska ha möjlighet att komma till Barnahuset när man utsatts för övergrepp samt få stöd av särskilda stödinsatser vid större trauman. • Satsningen på Ungdomshälsan måste fortsätta. Alla ungdomar i Östergötland ska ha kunskap om ungdomshälsan och ha möjlighet att vända sig dit. Sidan 35 av 62
  • 37.
    Rättvis sjukvård I hälso-och sjukvårdslagen uttrycks att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader i väntetider, medicinsk behandlingspraxis och förekomst av vårdrelaterade skador både inom och mellan landstingen. Det innebär att patienter inte får vård på lika villkor. Beroende på var i Östergötland man bor tar det olika lång tid att få besöka en vårdcentral eller få vissa behandlingar. På samma sätt finns också skillnader mellan landsting som gör att möjligheten att få de nyaste och bästa läkemedlen vid exempel reumatism, multipel skleros eller cancer skiljer sig åt. Vi tycker inte att det är en acceptabel situation. Människors möjligheter att få en god vård i tid ska inte vara direkt beroende av var någonstans de är bosatta. Vi är inte nöjda förrän svensk sjukvård håller högsta kvalitet och är tillgänglig för alla som behöver den. Alla som är i behov av sjukvård ska få läkartid och behandling inom rimlig tid. Lika vård för kvinnor och män Kvinnor och män ska behandlas likvärdigt av sjukvården. Jämställd vård kan innebära lika, men också olika vård för kvinnor och män. I vissa fall är de medicinska behoven samma för kvinnor och män men sjukvården ger olika vård. I andra fall kan det vara rätt att ge kvinnor annan vård än männen. I dessa fall ger sjukvården ofta ändå samma vård oavsett kön. Kvinnor blir oftare feldiagnostiserade och felopererade än män. Kvinnor får vänta längre på tid för besök hos läkare och för behandling än män. Kvinnor är sjukare när de väl får vård än män. Kvinnor har sämre tillgång till vård än män. Det finns exempel på att män får nyare och dyrare mediciner. I Socialstyrelsens sammanställning av vårdrelaterade infektioner framkom däremot att vårdinfektioner oftare drabbar män än kvinnor. Att det finns så många skillnader mellan kvinnor och män i vården beror oftast inte på medvetna val. Det är därför det är viktigt att synliggöra skillnaderna och medvetandegöra såväl patienter som medarbetare i vården om detta. Vi kan aldrig acceptera att kvinnor och män inte får likvärdig vård. Kunskapen om skillnaderna måste spridas, inte minst inom vården och på vårdutbildningarna. Om man skall uppnå en lika vård för kvinnor och män är det viktigt att forskning utförs på kvinnor för kvinnor. Lika rätt till hjälpmedel Många människor är beroende av hjälpmedel för det dagliga livet. Ibland handlar det om enklare insatser som underlättar vardagen och minskar beroendet av omgivningen, för andra handlar det om avancerad teknik som möjliggör kommunikation och förflyttning. Sidan 36 av 62
  • 38.
    För människor somär i behov av hjälpmedel är skillnaderna i dag stora beroende på var i Sverige man bor. Östergötland tillhör de landsting som är mest restriktiva med sin förskrivning. På sikt vill vi se en nationell reglering för att komma ifrån allt för stora skillnader och orättvisor mellan olika landsting. På vägen dit behöver ändringar göras här hemma och vi tycker att utbudsbegränsningarna och skillnaderna har blivit allt mer ohållbara. Vi vill därför se en omprövning av hjälpmedelspolitiken där fokus flyttas från teknik till de behov som finns hos brukaren. Det är också viktigt att hjälpmedel ses som en del av sjukvårdande behandling eller rehabilitering, snarare än något som sker vid sidan av. Det är rimligt att vi som medborgare tar ett eget ansvar för enklare hjälpmedel, men mycket talar för att utbudsbegränsningarna har gått för långt. Första stegen mot en sådan översyn har tagits redan under innevarande mandatperiod. Särskilt angeläget är det att se över landstingets regelverk för arbetstekniska hjälpmedel. Med dagens regelverk begränsas brukarnas valfrihet rejält och kostnader har vältrats över på enskilda brukare och företagen som tillhandahåller LSS-stöd. I samband med omprövningen är det också vår uppfattning att principen om fritt val ska tillämpas så att brukare själva får välja sina hjälpmedel. På sikt anser vi att även det fria valet av hjälpmedel ska regleras nationellt. Stora behov av vård och omsorg För människor som ofta har behov av hälso- och sjukvård är närhet och kontinuitet viktiga delar av vården. För många är det också bäst att ge vården i anslutning till hemmet. Det kan handla om allt från små barn till äldre. Vi vill att den lasarettsanslutna hemsjukvården (LAH) ska utvecklas och omfatta alla patienter, oavsett ålder eller diagnos. Det är också viktigt att vi bättre klarar av att ha ett palliativt förhållningssätt i hela hälso- och sjukvården. För patienten och dennes anhöriga är det viktigt att kunna ge högsta möjliga livskvalitet i livets slutskede. Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. De ska också kunna ge anhöriga stöd i sorgearbetet. Rättvisa förutsättningar Vi kan tydligt se att hälsan är ojämt fördelad över länet. Skillnader finns mellan städer, inte minst Linköping och Norrköping, men också inom respektive kommun. Ett första steg att motverka detta är den socioekonomiska viktning som görs i vårdvalet, vilket gör att människor som bor i socialt utsatta områden får med sig större resurser till sin vårdcentral. Vi tror dock att mer behöver göras, också utifrån ett strukturellt perspektiv. Mycket talar för att särskilda insatser behöver tas till för att skapa mer jämlika förutsättningar till hälsa. Vi vill därför se över dagens ersättningssystem till närsjukvården, för att utifrån dagens kunskaper se om vi kan fördela resurserna mer rättvist. Sidan 37 av 62
  • 39.
    För att byggaen mer rättvis hälso- och sjukvård vill vi: • Verka för en rättvis sjukvård som ges till alla på lika villkor och fördelas utifrån behov. • Tydligt följa hälsoutvecklingen i länet för att kunna öka insatser i vissa områden eller mot vissa grupper i syfte att kompensera för stora skillnader i hälsa. • Införa en nationell reglering av läkemedel för att säkerställa en rättvis sjukvård i hela Sverige. • Ompröva dagens mycket restriktiva hjälpmedelspolitik i Östergötland. Fokus ska flyttas från ett teknikperspektiv till de behov som finns hos brukaren. • Införa Fritt val av hjälpmedel i Östergötland. • Verka för en nationell reglering av utbud, pris, egenavgifter och valfrihet för att säkra en större likvärdighet över landet. • Se över dagens ersättningssystem till närsjukvården för att skapa mer rättvisa förutsättningar till hälsa hos östgötarna. För att skapa en mer jämställd vård vill vi: • Synliggöra hur olika kvinnor och män behandlas i vården för att målet om likvärdig vård mellan könen ska uppnås. • Medverka till och medverka till att nationellt understödja att forskning, i de fall det är tillämpligt, ska bedrivas utifrån både kvinnor och män. • Verka för att hälso- och sjukvården tillförs kulturell kompetens för att möta en allt bredare befolkning. Sidan 38 av 62
  • 40.
    Förbättrad tillgänglighet Alla skaha rätt till vård i tid. Ett av den svenska sjukvårdens största problem är den bristande tillgängligheten, framför allt att den sjuke måste vänta på att få läkartid och behandling. Det är inte bra för någon, allra minst patienten. Sedan 2005 finns det en vårdgaranti i form av ett avtal mellan staten och landstingen. Den innebär att primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag och ett läkarbesök inom sju dagar. Efter beslut om remiss ska ett besök inom specialistvården erbjudas inom högst 90 dagar. Slutligen ska vård erbjudas senast 90 dagar efter beslut om behandling. Det finns ingen maxgräns för hur länge utredning och provtagning får ta innan beslut tas om behandling. Det innebär att det kan ta flera år från patientens första kontakt med vården till dess att en behandling påbörjas. Socialstyrelsen bedömer att vårdgarantiöverenskommelsen generellt sett har haft begränsad effekt på väntetiderna. Variationerna mellan landstingen är stora. Enligt överenskommelsen ska landstingen hjälpa patienten att få behandling i ett annat landsting om det inte klarar av att uppfylla vårdgarantin. Det ska ske utan extra kostnad för patienten. Staten och landstingen ska informera invånarna och patienterna om denna rättighet. Enligt Socialstyrelsen finns det stora skillnader mellan landstingen i hur de informerar sina patienter om möjligheten till vård hos andra vårdgivare/landsting än i det egna landstinget. Vi tycker att Vårdgarantin ska föras in i hälso- och sjukvårdslagen och att alla som behöver ska få en bedömning av vård inom 30 dagar och att en beslutad Vårdinsats ska påbörjas inom 120 dagar. Därmed skulle även tid för utredning och provtagning inkluderas inom vårdgarantins tidsramar. Vi anser att hälso- och sjukvården måste ge patienten individuellt anpassad information om rådande väntetider och valmöjligheter samt att patienten har rätt att välja vård både inom och utom landstinget, utan merkostnad för patienten om hemlandstinget inte kan uppfylla vårdgarantins krav. Dessutom behöver vårdgarantin skärpas och föras in i en särskild patienträttighetslag. Mer av processtänkande Arbetet i hälso- och sjukvården behöver i allt större utsträckning utgå från ett flödes- eller processtänkande. Det bidrar till att korta väntetider, förbättra kvalitet och stärka kontinuiteten. Sedan ett par år tillbaka pågår arbetet med att införa den här typen av tänkande också i den östgötska hälso- och sjukvården. Man har kommit lite olika långt i arbetet, men där den här typen av tänkande fått genomslag har vi också kunnat se goda resultat i form av radikalt förbättrad tillgänglighet. Sidan 39 av 62
  • 41.
    Dagens förbättringsarbete behöverfortsätta och basera sig på en stor delaktighet. När uppdrag, målsättning och arbetsmetoder blir tydligt för medarbetarna kan också en bra grund för arbetsmiljön skapas. En fristående vårdlots För att vårdgarantin ska fylla sin funktion måste det också finnas en praktisk möjlighet för patienterna att åka någon annanstans för att få vård. Men steget att resa till en annan del av landet kan för många vara allt för stort på egen hand. För att underlätta detta har vi redan startat en fristående vårdlots som har till uppgift att stötta, peppa och enbart arbeta utifrån patientens bästa. Dagens vårtlots har blivit en succé och ett mycket effektivt vapen mot långa väntetider inom vården. Vi vill undersöka om en sådan funktion inte kan stärkas ytterligare. Ett sätt skulle kunna vara att också ge vårdlotsarna möjlighet att själva ta initiativ när de ser att köer växer inom hälso- och sjukvården. Internetbaserad vård kan bli morgondagens första linje Internetbaserad vård kan för en del patienter bli morgondagens första linje och även ersätta delar av dagens rutinsjukvård, även om den inte kan ersätta det personliga mötet mellan patient och vårdmedarbetaren. En mer tillgänglig vård via Internet skulle både kunna öka tillgängligheten och göra att tid kan frigöras i vården för mer angelägna insatser. Utvecklingen inom detta område har redan påbörjat. Bokning av besökstid och enklare frågor och svar kan redan i dag skötas via nätet i delar av vården. Datorbaserad kognitiv beteendeterapi, webbaserad egenvård vid kroniska sjukdomar och IT-baserat anhörigstöd är andra möjligheter som börjat prövas. Klamydiatest på nätet är ett exempel som har blivit en framgång i flera landsting. ”Umo” - en ungdomsmottagning på nätet - lanserades hösten 2008. Arbetet med en nationell patientportal, där man kan utföra sina ärenden, är också under planering. Detta är endast några exempel på hur IT kan användas inom vården och hur det kan förenkla många processer för både sjukvården och patienterna. Även om Östergötland ligger långt fram i utvecklingen återstår mycket att göra. Det arbete som hittills skett har i huvudsak riktat sig in mot hälso- och sjukvården och dess medarbetare. Det är förvisso till gagn även för patienterna, men fokus behöver förskjutas till patienterna så att våra medborgare kan få nytta av de investeringar som skett. Arbetet med att utveckla en patientportal ska ske på nationell basis för att öka likvärdigheten över landet, men vi vill att Östergötland är en av de drivande landstingen i en sådan utveckling. Inte minst för patienter som bor i glest befolkade delar av landet finns det fördelar med internet och ny teknik. Utbyggt samarbete och modern teknik kan göra att småskaliga mottagningar på Sidan 40 av 62
  • 42.
    landsbygden kan fåtillgång till hög kompetens för såväl diagnostisering som undersökning och behandling. Tekniken kan hjälpa oss ta ansvar Ingen vård är mer effektiv än den som inte behövs. En vision som nog är tilltalande för de flesta är att skapa förutsättningar för människor i alla åldrar att själva ta ansvar för sina hälsokontroller - och därmed slippa besök på sjukhus och andra vårdinrättningar. Hälsans nya verktyg, som ägs gemensamt av landsting, kommun och näringsliv, arbetar aktivt med att skapa lösningar, tjänster och produkter för att ta hand om behoven för de vad de kallar för ”De kroniskt friska” i hemmet. Ambition är att både minska trycket på landets vårdinstitutioner och att människor ska kunna bo kvar hemma längre med ökad trygghet. För detta krävs naturligtvis samverkan mellan ett antal aktörer, inte minst mellan landstinget, länets kommuner och näringslivet. Sidan 41 av 62
  • 43.
    För att förbättratillgängligheten vill vi: • Stödja arbetet med att skärpa vårdgarantin till att tidsgräns för bedömning av vård ska vara 30 dagar och att en beslutad vårdinsats ska påbörjas inom 120 dagar. • Utreda om den fristående vårdlotsens uppdrag kan stärkas, så att den i större utsträckning kan ta egna initiativ till att hjälpa patienter att vid behov få vård inom eller utanför länet. • Fortsätta förbättringsarbetet i hälso- och sjukvården med kapacitetsanalyser och -planering i syfte att långsiktigt klara en bra tillgänglighet. För att bättre möta medborgarna vill vi: • Att Östergötland är drivande i arbetet med att få fram en nationell patientportal där man säkert utföra sina ärenden och ta del av sin patientjournal via Internet. • Ändra fokus från att sjukvården äger journalen till att patienten gör det. • En ökad fokusering på hur e-tjänster också kan användas för att effektivisera medborgarnas kontakter med landstingets verksamheter som ligger utanför hälso- och sjukvårdsområdet. Sidan 42 av 62
  • 44.
    Stärkta rättigheter förpatienterna Som patient är det viktigt att det är tydligt definierat vilken sjukvård man har rätt till. Det gör att patienten kan känna sig tryggare i kontakt med sjukhusen och tydliggör att landstingen måste säkerställa att man ger patienterna den vård de har rätt till. Därför har vi länge arbetat för att tydligare rättigheterna och se till att skärpa för patienternas bästa. I Sverige har vi ingen särskild lagstiftning som anger patientens rätt till vård. Hälso- och sjukvårdslagen anger i stället vilka skyldigheter som landstingen har gentemot invånarna. Vi vill sedan länge införa en patienträttighetslag där patientens rättigheter ska finnas samlade. Genomförs detta kommer patienten enklare att kunna hävda sina rättigheter. Patienternas rättigheter handlar också om vad som ska gälla när man vill söka vård i andra länder. För oss moderater är det viktigt att svensk sjukvård håller så god kvalitet att man inte ska behöva bege sig utomlands för att få rätt behandling. Samtidigt kan det uppkomma situationer då det är bra att möjligheten att enkelt få sjukvård utomlands finns. I dag upplever många patienter att den enkelheten saknas och att reglerna är otydliga. Vi vill göra det lättare att söka evidensbaserad vård i ett annat EU/ EES land. Individuell och allmän information Redan i dag ska patienterna, enligt hälso- och sjukvårdslagen, ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Dagens patienter nöjer sig dock sällan med just den information som blir dem ”given” utan vill ha möjlighet att söka sin information själv. Därför ska den finnas på ett lättillgängligt sätt. Alla patienter ska ha rätt till både individuellt anpassad information, exempelvis på olika språk, om det egna hälsoläget och de olika behandlingsalternativ som finns. Alla patienter ska även ha tillgång till objektiv och allmän information om var olika behandlingar ges och med vilken kvalitet. Använda patienternas erfarenheter Vi tror också att det är viktigt att vi bättre använder patienternas bra och dåliga erfarenheter för att genomföra ständigt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården. Patientsnämndens arbete och slutsatser bör på ett bättre sätt än i dag användas som underlag för Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, överenskommelser och uppföljning. Det är också viktigt att ta del av handikapp-, brukar- och pensionärsorganisationernas åsikter. Det behöver dels ske på en politisk nivå där de kan fungera som strategiska samtalspartners för att utveckla hälso- och sjukvården, men också i den dagliga verksamheten. Vi vill att våra verksamheter har brukarråd kopplade till sig. Sidan 43 av 62
  • 45.
    Rätt att väljaVård överallt i EU/EES I EU pågår ett arbete med att genomdriva ett direktiv för att stärka EU-medborgarnas rätt att söka vård i andra EU-länder. Förhoppningen är att Europaparlamentet snart ska kunna fatta beslut med målet att de enskilda medlemsländernas nationella lagstiftningar ska kunna anpassas och förändringarna börja gälla fullt ut. Egentligen så finns redan möjligheten för människor inom EU att söka vård i andra länder inom unionen. När det gäller akut vård har EU-medborgare som besöker ett annat EU-land alltid rätt till detta. Även rätten till planerad vård finns men där är det juridiska läget svårare och det har uppstått problem när olika aktörer har gjort olika tolkningar av lagstiftningen. Exempelvis har det funnits olika uppfattningar huruvida en patient ska behöva ett förhandstillstånd eller inte från sitt hemland innan en planerad vårdresa genomförs. Möjligheten att få vård i ett annat EU-land är både en viktig rättighet för svenska patienter som skulle kunna få vård utomlands och en möjlighet för svensk sjukvård att sälja sina tjänster och sitt kunnande till patienter utomlands. Vårdguide vid särskilda behov Äldre, personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar och unga med svårigheter kan ibland behöva särskilt stöd för att hitta rätt i vården. De kan även behöva hjälp med sina kontakter med andra samhällsfunktioner. Patienter som har långvariga och återkommande möten med vården ska ägnas särskild uppmärksamhet. Behovet av någon som kan lotsa patienter rätt kommer dessutom att bli större i en framtid med allt fler äldre, särskilt då många kommit till Sverige först i vuxen ålder. Dessutom är det troligt att det i en mer komplex värld krävs mer av patienten för att få ta del av de insatser som han eller hon behöver. Vid sidan av den fasta vårdkontakten behövs en ny funktion för patienter med särskilda behov, en Vårdguide. Vårdguiderna ska vara professionella utövare som inte behöver vara utbildade inom vården men kan vara det, exempelvis den som i slutet av sitt yrkesliv vill växla över till en annan roll. Vårdguiden ska ha till uppgift att tillsammans med den enskilde se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs. Till vårdguiden ska den patient kunna vända sig som inte är knuten till en viss avdelning eller som av annat skäl inte får den hjälp att hitta rätt som han eller hon behöver. Patienten ska själv kunna välja vårdguide. Sidan 44 av 62
  • 46.
    För att stärkapatientens rättigheter vill vi: • Införa en särskild patienträttighetslag som tydliggör vilka rättigheter patienterna har. • Verka för att en ny funktion för patienter med särskilda behov införs, en Vårdguide. • Använda Patientnämndens arbete som underlag för de uppdrag som ges till hälso- och sjukvården. • Utveckla samarbetet med handikapp-, brukar och pensionärsorganisationerna. • Stödja arbetet med att inrätta brukarråd kopplad till verksamheten. • Lagfästa möjligheten att själv välja vårdgivare var man vill i Sverige. • Verka för att säkerställa rätten att välja Vård överallt i EU/EES. Sidan 45 av 62
  • 47.
    En hälso- ochsjukvård som skapar förtroende Vi vill att östgötarna ska tillförsäkras en hälso- och sjukvård med god kvalitet och en hög tillgänglighet. Den som behöver vård ska känna sig trygg med att den finns där, när man behöver den. Trygghet, tillgänglighet och helhetssyn på patientens behov ska eftersträvas i hela vårdkedjan. Basen för vår östgötska hälso- och sjukvård är våra vårdcentraler, de tre sjukhusen och närsjukvården in Finspång. Vårdval lyfter hälso- och sjukvården Den gånga mandatperioden infördes fritt vårdval i den östgötska primärvården. Förutom att valfrihet i sig är värdefullt för medborgarna leder det också till en högre kvalitet i vården. När patienten får makten över pengarna skapas skäl för vårdmedarbetarna att vara mer lyhörda. Det driver en utveckling där östgötarna i dag erbjuds en bättre service, ökad tillgänglighet och högre kvalitet jämfört med tidigare. Att patienten väljer en vårdenhet eller en läkare kan också medföra ett ökat förtroende och en god kontinuitet i patientens kontakt med vården. Det är viktigt att vi löpande följer utvecklingen för att kunna ge östgötarna uppdaterad och relevant information om vårdcentralernas resultat och skillnader mellan olika verksamheter. Det är också viktigt eftersom politiken måste bära ansvaret för att man som patient ska kunna känna sig trygg med att de vårdcentraler som ingår i Vårdval Östergötland håller en god kvalitet. Grunden i vårdvalet är ett brett hälso- och sjukvårdsuppdrag. Det är i grunden klokt att satsa på bredden, då det på ett bra sätt möter upp de många olika behov som vi kan ha som människor. Samtidigt ställer det väldigt höga krav på verksamhetens storlek för att man ska få bärkraft i verksamheten. Nackdelen är då att möjligheten till mindre etableringar på små orter på landsbygden omöjliggörs. Vi vill därför utreda om ett särskilt uppdrag kan skapas för länets ytterområden, där geografisk närhet och personkännedom kan ha större betydelse för medborgarna än bredden och antalet öppna timmar per vecka. Vi är av uppfattningen att en etableringsfrihet för nya vårdcentraler är en central del av vårdvalet. Att ha en valfrihet betyder ingenting om man inte har några alternativ att välja mellan. Denna är i dag lagreglerad, men skulle hotas av om de tre vänsterpartierna kommer i majoritet. En tillbakagång till tidigare modellen där valfriheten fanns i teorin, men i praktiken begränsades fullständigt, är då trolig. Utökning av vårdvalet På samma sätt som vårdvalet i dag används för att stärka patientens ställning inom primärvården så skulle den kunna utökas till andra områden där det finns problem med Sidan 46 av 62
  • 48.
    tillgänglighet och kvaliteteller för att stimulera utveckling av verksamheten. Det skulle kunna handla om psykiatri, hörselvård eller delar av ögonsjukvården. Valfrihet över länsgränserna För många östgötar är det en självklarhet att man rör sig över länsgränserna för arbete och utbildning. Samma sak ska också gälla för hälso- och sjukvård. Vi vill att östgötarna ska kunna lista sig på en vårdcentral på andra sidan länsgränsen, precis som samma sak ska gälla för smålänningar och sörmlänningar. Här krävs att den fria rörligheten säkerställs genom överenskommelser mellan landstingen. Universitetssjukhuset i Linköping Som navet i den östgötska hälso- och sjukvården funderar Universitetssjukhuset inte bara som vårdgivare till de som bor i centrala länsdelen, utan också som sista linjens sjukvård för alla östgötar. Tillgången till ett universitetssjukhus i det egna länet är en stor tillgång för oss alla, även för de som normalt får sin vård vid något av våra andra sjukhus. Det skapar unika förutsättningar att erbjuda östgötarna en högkvalitativ hälso- och sjukvård med spetskunskap som vi är ensamma om i landet. För att kunna bedriva en god hälso- och sjukvård är det viktigt att Universitetssjukhusets verksamhet även fortsättningsvis vilar på tre ben; hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. Som Universitetssjukhus är ansvaret större än för den östgötska befolkningen. Sedan många år samarbetar vi med Jönköping och Kalmar, vilket innebär att många av deras patienter får sin vård här i Östergötland. Sedan 2010 är Universitetssjukhuset också riksenhet för brännskadevården i Sverige, vilket innebär att vi delar ansvaret för alla svenska brännskadepatienter med Uppsalas Akademiska sjukhuset. Vi vill fortsätta utvecklingen för att skapa ytterligare spetsverksamheter i Linköping som kan hävda sig på nationell och internationell nivå. Några av Sveriges bästa vårdutbildningar finns i Linköping, kopplade till Hälsouniversitetet. Det gör berikar vår verksamhet, men innebär också en unik position när det gäller möjlighet till rekrytering av nya och duktiga medarbetare för framtiden. Vrinnevisjukhuset i Norrköping Vrinnevisjukhuset svarar för stora delar av den östgötska hälso- och sjukvården, inte bara riktat mot befolkningen i den östra länsdelen. Så vill vi att det ska fortsätta vara. Den breda kompetens som finns hos medarbetarna behöver användas för att garantera en kvalitativ och kostnadseffektiv länssjukvård för östgötarna. Under den gångna mandatperioden har stora insatser gjorts för att stärka verksamheten vid Vrinnevisjukhuset. Det kanske allra viktigaste exemplet på detta är akutmottagningen som åter är i full drift med möjlighet att ta emot stora trauman. För att trygga detta även för framtiden är det viktigt att vi får fortsatt förtroende att leda den östgötska hälso- och sjukvården. Sidan 47 av 62
  • 49.
    Den omfattande beroendeproblematiksom finns i Norrköping ställer särskilda krav på närsjukvården. Vår inriktning är tydlig, den som är motiverad att ta sig ur ett missbruk ska få det stöd som behövs utan väntan. Särskilda insatser har redan vidtagits under den gångna mandatperioden för att öka kapaciteten i den läkemedelsassisterade beroendevården, men behov av ytterligare resurser finns. Vi är också öppna för att, om professionen så vill, öppna för ett sprutbytesprogram i Norrköping, i syfte att begränsa spridningen av sjukdomar hos missbrukare. För att vi ska ställa oss bakom ett sådant program krävs att det sker under kontrollerade former och samtidigt följs upp utifrån vetenskapliga metoder. Tillsammans med medarbetare, chefer och fackliga organisationer vill vi under den kommande mandatperioden påbörja ett arbete för att tydliggöra den långsiktiga inriktningen och ambitionen för Vrinnevisjukhuset. Det finns redan i dag gott om idéer om hur man kan bygga vidare och dessa skulle kunna fungera som bottenplatta för ett visionsarbete. Lasarettet i Motala Lasarettet i Motala ska svara för människors grundläggande hälso- och sjukvårds i västra länsdelen. Vår tidigare satsning på att öppna upp för akut omhändertagande dygnet runt har vi ambitionen att fortsätta och utveckla genom att få akutläkare på plats i verksamheten. Genom den upphandling av opererande verksamheterna vid sjukhuset vill vi bidra till att skapa långsiktiga förutsättningar för att utveckla verksamheten. Inte minst kvalitativt, vilket varit just sjukhusets kännetecken under många årtionden. En sådan utveckling är tyvärr inte utan sina motståndare och är i fara om oppositionen, med sitt stora motstånd mot den upphandlade verksamheten, åter skulle komma till makten i landstinget. Den goda samverkan mellan Närsjukvården och kommunerna i västra länsdelen är en stor framgångsfaktor för att skapa förutsättningar för en god hälsa. Här är samarbetet med framförallt Motala kommun ett föredöme och kan fungera som motor för förbättringsarbete, ett samlat omhändertagande och tillväxt inom omsorgsområdet. Närsjukvården i Finspång Under många år har närsjukvården i Finspång legat i framkant när det gäller samverkan och det nära omhändertagandet av finspångsborna. Vi tycker att verksamheten på många sätt är ett föredöme och vill bevara det som är bra - men också öppna upp för en utveckling. Tillsammans med kommunen vill vi undersöka förutsättningarna för att i framtiden utöka samverkan. Ett sätt att göra det skulle kunna vara att samla resurserna under en gemensam nämnd som tar det fulla ansvaret för att beställa vård- och omsorgsansvaret för finspångsborna. En god tandhälsa Genom Folktandvården ska landstinget fortsätta att bedriva en tandvård med hög kvalité, god tillgänglighet och hög närvaro i samhället. Vår första prioritet är uppdraget riktat mot barn- och ungdomar, i syfte att skapa en långsiktigt god tandhälsa hos befolkningen. Sidan 48 av 62
  • 50.
    De senaste årensarbete med Frisktandvård, tandvård på abonnemang, är en spännande utveckling och skapar goda förutsättningar för en god utveckling även hos de vuxna patienterna. Alla östgötar, oavsett om man är barn eller vuxen, ska ha rätt att fritt välja mellan Folktandvården och den privata tandvården. Forskning och utveckling Forskning är en nödvändig del av utvecklingen av hälso- och sjukvården, men också av största vikt för att långsiktigt kunna behålla vår ställning. Tillsammans med Hälsouniversitetet vill vi skapa en attraktiv miljö för att locka forskning till regionen. Här har flera rekryteringar på internationell toppnivå gjorts under de senaste åren, men vi får inte låta oss nöjas med det. Det är viktigt att det finns en mångfald av forskningsprojekt med olika inriktning. Vi behöver en breddning av forskning och utbildning inom den patientnära vården och då inte minst primärvården. Det är också viktigt att vi utvecklar de områden som kan bli framtidens region- och riksspecialiteter. För att få en bredd i forskningen är det viktigt att hela hälso- och sjukvårdsverksamheten bidrar, både inom och utanför landstingets egen regi. Då allt större del av vår verksamhet utförs av någon annan måste hälsouniversitetet och forskningen hänga med. Vi tycker att det är positivt att allt fler av våra medarbetare, exempelvis sjuksköterskor och paramedicinare, har börjat forska. Samtidigt måste vi också skapa möjligheter för att våra läkare ges utrymme och förutsättningar att göra detsamma. Höjd ambition för integriteten Hälso- och sjukvården är den offentliga verksamhet som behandlar de allra känsligaste personuppgifterna. Alla vill vi säkerställa att vårdmedarbetarna har tillgång till korrekt information om mig som patient, inte minst vid ett akut omhändertagande. Samtidigt vill ingen att deras journalinformation sprids. Vi vill att en särskild utredning görs om hur sekretess och integritet kring patienten kan stärkas i den östgötska hälso- och sjukvården. För att garantera ett starkt medborgarperspektiv och insyn i arbetet kan en sådan utredning ledas av ett tillfälligt utskott i landstingsfullmäktige. Sidan 49 av 62
  • 51.
    För att stärkaförtroendet för hälso- och sjukvården vill vi: • Hälso- och sjukvården ska vara lätt att komma i kontakt med via telefon, Internet och genom goda öppettider. • Bemötandet i den östgötska hälso- och sjukvården ska vara det bästa i landet. Man ska få hjälp där man befinner sig, även om man som patient råkat gå in genom ”fel” dörr. • Patienten skall ha rätt till en individuell behandlingsplan som ger besked om hur behandlingen ser ut och när i tid den kan ges. • Att akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges dygnet runt vid länets alla tre sjukhus. • Att samverkan fortsätter att utvecklas mellan landstinget och den kommunala omsorgen, på alla nivåer, för att möta personer med komplexa vård- och omsorgsbehov. • Hälso- och sjukvården ska arbeta med att införa Tid direkt, för att kunna ge patienten möjlighet att välja tid för besök och behandling. • Att patienten ges kompensation vid utebliven behandling för att hälso- och sjukvården inte lever upp till sitt åtagande. • Att en särskild utredning görs om hur sekretess och integritet kring patienterna kan stärkas i hälso- och sjukvården. För att utveckla vårdvalet vill vi: • Fortsätta att satsa på Vårdval Östergötland och säkra det fria valet för östgötarna. • Utreda om ett särskilt vårdvalsuppdrag kan skapas för att säkerställa en god tillgång till primärvård i länets ytterområden. • Värna etableringsfriheten för nya vårdcentraler i Östergötland. • Säkerställa möjligheten att välja vårdcentral över länsgränserna. Sidan 50 av 62
  • 52.
    • Utöka Vårdvalet till andra områden där patientens ställning behöver stärkas, ex. psykiatri, hörselvård eller delar av ögonsjukvården. För att utveckla Universitetssjukhuset vill vi: • Fortsätta satsa på forskningen, både med våra egna medarbetare och genom rekrytering av forskare från andra länder. • Arbeta vidare inom områden där vi kan få rikssjukvårdsuppdrag till Linköping. • Skapa en särskild verksamhet för att locka utländska patienter till Östergötland. Vi vill använda den fria patientrörligheten i Europa för att skapa arbeten här. För att utveckla Vrinnevisjukhuset vill vi: • Säkerställa ett brett uppdrag, både lokalt mot befolkningen i öster men också genom ett länsuppdrag för alla östgötar. • Skapa förutsättningar för en beroendevård som klarar sitt tunga uppdrag. • Tillsammans med medarbetare, chefer och fackliga organisationer vill vi påbörja ett arbete för att tydliggöra den långsiktiga inriktningen och ambitionen för Vrinnevisjukhuset. För att utveckla Lasarettet i Motala vill vi: • Säkerställa den långsiktiga satsningen på opererande verksamheter i Motala. • Att det nära samarbetet mellan närsjukvården och kommunerna fortsätter att utveckla omhändertagandet i väster. För att utveckla Närsjukvården i Finspång vill vi: • Utforska möjligheterna att utöka samverkan tillsammans med kommunen i syfte att skapa en sömlös vård- och omsorg för finspångsborna. Sidan 51 av 62
  • 53.
    För att stärkaforskningen vill vi: • Bidra till att fler ”spetsverksamheter” utvecklas, så att vi kan dra till oss större forskningsanslag. • Utveckla verksamheten ”Från student till docent”. • Utveckla möjligheten att skapa företagande utifrån verksamhet, forskning och förbättringsarbete som bedrivs. Sidan 52 av 62
  • 54.
    Hälso- och sjukvårdensom attraktiv arbetsgivare Hela hälso- och sjukvården står inför en stor framtida utmaning att lyckas rekrytera, utbilda och behålla kompetenta medarbetare. Utmaningen beror inte minst på att behovet av sjukvård ökar samtidigt som vi står inför ett generationsskifte bland medarbetarna. Vi är övertygade om att medarbetarnas delaktighet är en viktig faktor för att öka kvaliteten för patienterna. Medarbetare som är välutbildade, trivs på sina arbetsplatser och upplever att det är lätt att få gehör för sina åsikter, har bättre möjligheter att utföra sina arbeten än när motsatsen gäller. Arbetet ska präglas av ett öppet klimat med tillåtande attityder och högt i tak. För att hälso- och sjukvården ska ha en positiv utveckling behöver politiken och medarbetarna ha ett stort mått av förtroende för varandra. En viktig del av detta är att politiken också måste vara synlig i verksamheten och en ständig samtalspartner för chefer och medarbetare. Det skapar förståelse, ökar kunskapen och minskar avstånden i organisationen. Vi vill se en mångfald av vårdgivare och därmed arbetsgivare. Samtidigt bredrivs fortfarande en stor del av hälso- och sjukvården i offentlig regi. Så kommer det sannolikt också vara många år framöver. Det är därför också viktigt för oss som politiker att ha en uppfattning om hur vi vill agera som arbetsgivare, men också var vi ska dra gränsen och låta medarbetarna styra verksamheten utifrån eget huvud. Professionalisera ledarrollen Ett fungerande ledarskap är en viktig förutsättning både för sjukvårdens kvalitet och för att medarbetarna ska må bra och trivas på jobbet. Chefer som har möjlighet att närvara och bekräfta sina medarbetare är en mycket bra investering för en god arbetsmiljö. Vården samlar många yrkeskategorier och ansvaret för patienter och ekonomi är stort. Det ställer stora krav på chefernas förmåga att leda, men också kunskaper och utbildningsnivå. Att vara chef i hälso- och sjukvården behöver inte betyda att man tillhör ett vårdyrke, men vi tror att det också har många fördelar när vi kan erbjuda våra vårdmedarbetare en möjlighet till utveckling. För att utveckla och stärka sjukvårdens ledarskap vill vi genomföra en nationell satsning på ledarskapsutbildning. Syftet är att ge varje ledare möjlighet att utvecklas för att kunna fatta rätt beslut och leda sina medarbetare. Det handlar såväl om den person som fått sin första ledarroll, som den som varit sjukhuschef under många år. Sidan 53 av 62
  • 55.
    Skapa småskalighet idet stora och korta beslutsvägarna Dagens organisation av hälso- och sjukvården baserar sig på ganska stora arbetsplatser, där det inte sällan är långt mellan beslut till verkställighet på vårdcentral eller en vårdavdelning. Vi vill att landstinget ska eftersträva att organisera arbetsplatserna i mindre enheter med korta beslutsvägar och ett stort mått av befogenheter. Vi kallar det lokala mandat och innebär att ansvar för medarbetare, ekonomi och verksamheten ligger långt ute i verksamheten. Det skapar en småskalighet som vi tror är positivt och innebär att chefer och medarbetare får närmare till varandra. Det är viktigt att såväl ledarnas som medarbetarnas kompetens används fullt ut och på rätt sätt. Vi ser att många och stora administrativa uppgifter läggs på personal inom offentlig sektor. Tidskrävande och omfattande rutiner tar mycket tid från arbetet som ledare och medarbetarnas arbete med patienterna. Tillgången till administrativt stöd skulle därmed förbättra såväl arbetssituationen som kvaliteten i vården. Arbetsvillkor och ersättning Lön är naturligtvis också en viktig faktor för att kunna rekrytera och behålla personal. Lönen bör vara individuell och kopplad till i förväg kända kriterier såsom kompetens, ansvar och resultat. Medarbetarna ska veta vad som krävs för en god löneutveckling. Utbildning och fortbildning som förändrings- och utvecklingsarbete bör löna sig. Sjukvårdens arbetsgivare skulle kunna göra mer för att skapa arbetsplatser där medarbetarnas relevanta kunskaper tas tillvara, utvecklas och premieras. Det är dessutom en nödvändighet om Vården både ska kunna attrahera nya medarbetare, behålla de nuvarande och ofta mer erfarna medarbetare som kommer att behövas framöver. I samtal med vårdens medarbetare framkommer ofta en bild av sjukvården som alltför stelbent och inte tillräckligt lyhörd för medarbetarnas önskemål. Det handlar om bristande inflytande och eget ansvar, möjlighet till fortbildning, dåliga arbetstider, lön och mycket annat. Vikten av att decentralisera ansvaret, korta beslutsvägarna och öka inflytandet för medarbetarna kan inte nog understrykas. Förutom att det är ett effektivare sätt att bedriva sjukvård skulle det även bidra till ökad trivsel för de anställda. Möjlighet till utveckling och fortbildning Möjlighet till utveckling, forskning och fortbildning är central för att kunna attrahera framtida medarbetare till sjukvården. Alla strävar inte efter att bli chefer och få personalansvar men de flesta vill utvecklas i sitt arbete. Det kan ske genom ansvar för ett eget område, projekt, fortbildning och specialisering. Många undersköterskor med mångårig yrkeserfarenhet har få utbildningstillfällen under sina yrkesverksamma år. Det betyder att deras utvecklingsmöjligheter på arbetet inte är särskilt Sidan 54 av 62
  • 56.
    stora. För attkunna nyrekrytera men även behålla kompetent personal är det viktigt att arbetsgivarna uppmärksammar att många av deras medarbetare vill vidareutvecklas. Flexibla arbetstider En annan viktig aspekt för trivseln hos medarbetarna är arbetstiderna. Vårdens medarbetare vill ha flexiblare arbetstider och möjlighet till mer sammanhängande semester. Många vårdyrken är påfrestande för både kropp och själ, därför är det viktigt att medarbetarna får möjlighet till återhämtning och en givande fritid. Under det senaste året har den ekonomiska situationen i landstinget gjort att vi tvingats ta bort populära arbetstidsmodeller, besluta om tjänstgöring varannan helg och lägga ut flera semesterperioder. Vi är medvetna om att det inte har gjort oss till bättre arbetsgivare, men har varit nödvändigt för att hindra varsel där många av våra yngre medarbetare skulle få sluta. Medarbetare som vi på ett par års sikt behöver ha i landstinget då deras äldre kollegor går i pension. När det ekonomiska läget medger vill vi, tillsammans med de fackliga organisationerna, diskutera hur vi åter kan använda flexibilitet i arbetstider som ett sätt att förbättra arbetsmiljö och attraktivitet. Friskvård på arbetstid Många kvinnor och män som har arbetat länge inom sjukvården har förslitningar i leder och muskler. Brist på fysisk träning bidrar till att sjukskrivningarna bland personalen ökar. På arbetsplatser som har friskvårdstimmar är det ändå ofta svårt för personalen att träna på arbetstid. Arbetsgivare bör uppmärksammas på de rent ekonomiska och produktivitetshöjande fördelarna med en frisk personal. Vi vill rekommendera de arbetsgivare som inte redan har gjort det att införa satsningar på friskvård exempelvis i form av ett friskvårdsstöd. Sidan 55 av 62
  • 57.
    För att görahälso- och sjukvården till bättre arbetsgivare vill vi: • Arbeta för att arbetsplatserna inom hälso- och sjukvården där det är önskvärt organiseras i mindre enheter med korta beslutsvägar och ett stort mått av delegering. • Stärka verksamheternas lokala mandat - ansvar och befogenheter. • Att den politisk ledningen är synlig i verksamheten som samtalspartner till chefer och medarbetare. Det ökar förståelsen, kunskapen och minskar avstånden i organisationen. • Uppmuntra till arbetsplatser med låg sjukfrånvaro, tydligt ledarskap och stor delaktighet från medarbetarnas sida. • Medverka till arbetsplatser som präglas av ett öppet klimat, tillåtande attityd och högt i takt. • Verka för större möjlighet till relevant utveckling och fortbildning för medarbetarna. • Öppna vägar till forskning för alla våra personalkategorier. • Arbeta tillsammans med de fackliga organisationerna kring hur hälso- och sjukvården kan utvecklas och bli mer attraktiv som arbetsgivare. • Verka för att arbetsgivarna inom vården öppnar upp för en större flexibilitet mot de anställda vad avser arbetstider och sammanhängande ledighet. • Verka för att lönen ska vara individuell samt kopplad till i förväg kända kriterier som kompetens, ansvar och resultat. • Att den professionella vårdorganisationen genomför sitt arbete med hög grad av eget ansvar, men också genom samlat ansvar för vårdprocesser och samverkan utifrån patientens perspektiv. Sidan 56 av 62
  • 58.
    Trygghet från brott Iett samhälle där brottsligheten är hög, där polisen inte kommer när medborgarna behöver hjälp och där få brott klaras upp sprider sig otryggheten. Därför är de kraftfulla åtgärder, som alliansregeringen sedan valet 2006 vidtagit för att förebygga och bekämpa brott, av stor betydelse för östgötarna. Också på kommunal nivå i Östergötland har olika åtgärder vidtagits och samarbetet mellan Polismyndigheten i Östergötlands län - inklusive den alliansledda polisstyrelsen - och de i hög grad alliansstyrda östgötakommunerna har utvecklats. Efter valet 2010 gäller det att gå vidare med ytterligare åtgärder för att pressa tillbaka brottsligheten. Vårt mål är ett samhälle där brott inte accepteras och där alla människor kan känna sig trygga, oavsett vem man är eller var man bor. För att man ska åstadkomma en uthållig minskning av brottsligheten krävs ett långsiktigt och långvarigt arbete som involverar en mängd funktioner och organisationer: polisen och övriga delar av rättsväsendet, skolan, socialtjänsten, frivilligorganisationer och, inte minst, de enskilda medborgarna. Vi lyfter i det här programmet fram beskrivningar och förslag rörande dels polisens arbete ur ett östgötaperspektiv, dels östgötakommunernas och det civila samhällets arbete mot brott och för trygghet. 184 nya poliser i Östergötland Polisen har en nyckelroll när det gäller både att upptäcka och beivra brott och att skapa lugn och trygghet för medborgarna. Polisen ska vara synlig på offentliga platser och komma när medborgarna behöver hjälp. Regeringen genomför nu en polissatsning som saknar motstycke i svensk polishistoria. Under perioden 2006 - 2010 höjs anslagen till polisen kraftigt och antalet poliser kommer att öka från drygt 17 000 till 20 000. Även åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården får kraftigt utökade resurser, för att hela rättskedjan ska fungera. För Östergötlands del innebär detta att antalet poliser ökar från 644 år 2006 till 734 år 2009, 815 år 2010 och 828 år 2011. Den totala ökningen är 184 poliser eller nästan 30 procent. Regeringen har tydligt sagt att en betydande del av de nya poliserna ska användas för att öka polisens synlighet och förbättra tillgängligheten för allmänheten. Satsningen på 184 nya poliser i Östergötland bör konsolideras och utvärderas under de närmaste åren, men vi är inte främmande för att antalet poliser kan behöva ökas ytterligare. Bekämpa organiserad brottslighet - och gör hemmen tryggare Brottsligheten har många ansikten. Där finns den grova, organiserade brottsligheten med bl.a. mord, grova rån, narkotikahandel, människohandel (trafficking) samt hot mot såväl vittnen och Sidan 57 av 62
  • 59.
    journalister som rättsväsendetsföreträdare. Där finns också våld och trakasserier i nära relationer som gör att hemmet inte är en trygg plats för hundratals eller kanske tusentals östgötar, främst kvinnor och barn. Till våld och hot i nära relationer hör också den hedersrelaterade brottsligheten, som beskär friheten för många, i första hand unga kvinnor men även unga män och vuxna kvinnor. Där finns också villainbrotten, bilstölderna och cykelstölderna som skapar otrygghet och besvär i vardagen för så många människor. Polisen ska ha förmåga att bekämpa både den grova, systemhotande brottsligheten och den brottslighet som är ett problem i vardagen för tusentals människor. I Östergötland har polisen skrivit samverkansavtal med flertalet av de 13 kommunerna. Avtalen rör samarbete mellan polisen och socialtjänsten just när det gäller barn och ungdomar med problem. Vi välkomnar dessa avtal och uppmanar alla kommuner att ingå sådana avtal med polisen. Erfarenheterna hittills säger att samarbetet har förbättrats i hög grad, men att resultaten ibland hänger på enskilda kommunala tjänstemäns inställning. Sekretesslagstiftningen möjliggör inte alltid ett fullständigt informationsutbyte, men det är viktigt att polisen och kommunerna hjälper varandra så långt det är möjligt. På regeringens uppdrag utreds hur man kan förebygga rekrytering av unga till kriminella nätverk och hur man kan hjälpa unga som vill lämna sådana nätverk. Sådana insatser bör vara högt prioriterade av socialtjänsten och polisen i de kommuner där det behövs. Vi uppmanar kommunernas styrande politiker att visa ledarskap, driva på samverkansprocesserna och se till att onödiga hinder för samarbetet mellan polis och socialtjänst undanröjs. Kvinnojourerna spelar en viktig roll i arbetet för att hjälpa kvinnor och barn som drabbats av våld i nära relationer. Regeringen har satsat extra medel för att stödja kvinnojourerna, men det är viktigt att även kommunerna ger kvinnojourerna ekonomiskt stöd och arbetar för att utveckla samverkan mellan kvinnojourerna och socialtjänsten. Också i kampen mot den grova, organiserade brottsligheten var polisen och kommunerna i Östergötland tidigt ute med ett formaliserat samarbete. Ett samverkansavtal ingicks, vilket även andra myndigheter undertecknade. Det uttalade målet var att inga kriminella mc-gäng skulle vara etablerade i Östergötland vid utgången av År 2009. Arbetet mot mc-gängen har resulterat i flera åtal och att gängens arbete har försvårats, även om det fortfarande lär finnas ett gäng etablerat i Norrköping. Vi välkomnar samarbetet och målsättningen, men anser att ambitionsnivån bör höjas. Det finns nu i Sverige grova organiserad brottslighet som är farligare, mer våldsbenägen än mc-gängen och några av dem har etablerat sig eller försöker etablera sig i Östergötland. Målet måste vara att hindra deras etablering och få bort dem som redan fått fotfäste här. Det kanske viktigaste inslaget i kampen mot den grova, organiserade brottsligheten i Östergötland är dock den aktionsgrupp med drygt 20 medarbetare som placerats i Norrköping och som inledde sitt arbete den 1 september 2009. Regeringen har avsatt totalt 200 poliser i nio aktionsgrupper på olika platser i landet för att förstärka bekämpningen av den svenska organiserade brottsligheten. Aktionsgruppen i Norrköping är verksam i Östergötland och två angränsande län och ska genom underrättelseverksamhet, spaning och utredningsarbete upptäcka och beivra allvarlig brottslighet. Polisen ska också samarbeta med andra myndigheter, t.ex. Tullen, Försäkringskassan och Skatteverket, för att ringa in de Sidan 58 av 62
  • 60.
    kriminella och kommaåt pengar som härrör från brott. Om det behövs bör aktionsgruppen få utökade resurser. Tryggare samhällen med belysning och larmstolpar Utöver genom socialtjänstens arbete, kan kommunerna på flera sätt bidra till ökad trygghet och minskad brottslighet. Det är viktigt i stadsplaneringen anstränga sig för att skapa trygga, inbjudande, levande boendemiljöer, där människor naturligt passerar och där bostäder och andra verksamheter kan finnas tillsammans, och undvika stora, ödsliga parkeringsplatser, mörka gränder och områden som blir folktomma efter klockan 17. Tätt placerade papperskorgar, städade promenadstråk och god belysning är åtgärder som skapar harmoni och lugn i stadsmiljön. Genom att hålla efter buskage och minska undervegetationen i träddungar kan man skapa grönområden som är inbjudande även efter solnedgången. I möjligaste mån är det också viktigt att föra trafiken under jord, snarare än människor. Gångtunnlar är bra ur trafiksäkerhetssynpunkt, men uppfattas ofta som obehagliga och otrygga nattetid. Kommunerna kan inrätta särskilda tipstelefoner dit allmänheten kan ringa för att upplysa om trasig belysning, stökiga miljöer och andra faktorer som skapar otrygghet. En 24-timmarsregel för att byta trasig belysning bör vara möjligt i de alla flesta tätorter. Klotter är en styggelse som minskar den upplevda tryggheten i staden. I Helsingfors har man infört en 24-timmarsgräns för allt nytt klotter. Pensionärer och hundägare som tar dagliga morgonpromenader har försetts med digitalkameror som de använder för att dokumentera all ny skadegörelse runt om i staden. Denna rapporteras varje morgon in till staden som under dagen skickar saneringspatruller. I takt med att system för videoövervakning fallit i pris har deras popularitet ökat. Flera undersökningar visar att de har en viss avskräckande effekt, men att bilderna sällan håller sådan kvalitet att de kan användas som bevismaterial. Det finns städer, bland andra London, där kameror har en mätbar effekt på brottsligheten, men till priset av att det är nästan omöjligt att röra sig i staden utan att ideligen bli filmad. Kameraövervakning är därför en tveksam satsning för att öka tryggheten, särskilt när inskränkningen i medborgarnas integritet beaktas. Kameror kan vara bra för att skydda särskilt utsatta byggnader (t.ex. skolor som drabbats av upprepad skadegörelse) eller mindre, väl avgränsade platser, men bör inte användas för att övervaka större ytor dit allmänheten har tillträde, exempelvis hela torg eller hela gator. En annan åtgärd som kan skapa ökad trygghet är uppförandet av larmstolpar. De är bland annat populära på universitetsområden och i parker runt om i världen. Larmstolparna är en korsning mellan en lyktstolpe och en larmtelefon av samma typ som finns i hissar. Personer som bevittnar ett brott, känner sig förföljda eller på annat sätt behöver hjälp kan använda stolparna för att få kontakt med en larmoperatör. Vissa modeller har även inbyggda kameror för Sidan 59 av 62
  • 61.
    kommunikation och blåljussom startar vid larm. Sådana stolpar skulle kunna placeras ut på platser som drabbats av särskilt hög brottslighet eller där otryggheten är stor. Ett stärkt civilsamhälle Enskilda människors engagemang är av avgörande betydelse för tryggheten i samhället. Om vi bryr oss om varandra och är uppmärksamma på Vår omgivning har vi lättare både att se om någon behöver hjälp och om något misstänkt pågår. Personer med starka sociala nätverk är också mindre benägna att begå brott än personer med svagare kopplingar till sin omgivning. Ett livskraftigt föreningsliv är en komponent som visar att civilsamhället är starkt. En typ av verksamhet som kan öka tryggheten för unga östgötar är nattvandring. Äldre personers, t.ex. föräldrars eller äldre syskons, närvaro på stan har en lugnande effekt. Kommunen kan ge stöd genom att bistå med utbildningar, jackor, mobiltelefoner och i vissa fall minibussar. Nattvandringens ideella natur får dock inte naggas i kanten. Verksamheten bygger enskilt engagemang - att vi bryr oss om varandra - och det kan inte ersättas genom insatser med avlönad personal från polisen eller socialtjänsten. Det medborgerliga ansvaret är centralt, att alla medborgare som önskar ett tryggt samhälle drar sitt strå till stacken. Att anmäla brott, nattvandra, engagera sig i sitt bostadsområde och hjälpa medmänniskor i besvärliga situationer är var och en små insatser, men tillsammans är det summan av alla sådana gärningar som utförs eller inte utförs som avgör samhällsklimatet och skapar normer för hur vi bör bete oss mot varandra. Stat, kommun och landsting kan göra stora insatser, men utan stöd i tanke och handling från oss 420 000 östgötar är en varaktig ökning av tryggheten i länet omöjlig. Sidan 60 av 62
  • 62.
    För att ökatryggheten i Östergötland vill vi: • Arbeta för ett län där brott inte accepteras och där alla kan känna sig trygga, oavsett vem man är eller var man bor. • Verka för en större polisnärvaro under de tider som människor rör sig ute, inte minst på kvällar och nätter. • Att satsningen på 184 nya poliser i Östergötland ska konsolideras och utvärderas, men vi är inte främmande för att antalet poliser kan behöva ökas ytterligare. • Att varje östgöte ska ta sin del av ansvaret för att skapa ett tryggare län. För att stärka samarbetet mot brottslighet vill vi: • Att nattvandring och liknande verksamheter ska få stöd av östgötakommunerna. • Att alla östgötakommuner ska ingå samverkansavtal med polisen, för att utveckla samarbetet mellan polisen och kommunernas socialtjänst. • Att onödiga hinder för samverkan mellan polisen och socialtjänsten ska undanröjas. • Utveckla arbetet med att hjälpa unga som vill lämna kriminella gäng och andra kriminella nätverk. • Att kompetensen inom polisen och socialtjänsten ska höjas när det gäller unga som begår brott, gängkriminalitet, våld och andra övergrepp i nära relationer samt hedersrelaterad brottslighet. • Att aktionsgruppen mot grov, organiserad brottslighet vid behov ska få utökade resurser. • Att samarbetet mellan polisen, östgötakommunerna och andra myndigheter för att bekämpa kriminella mc-gäng ska utvecklas. Målet ska vara att hindra grov organiserad brottslighet från att etablera sig i Östergötland och att få bort de grupperingar som redan finns här. • Att östgötapolisen ska prioritera brott mot unga, våld i nära relationer, krogrelaterat våld, vaneförbrytare, drogrelaterad brottslighet och grov, organiserad brottslighet. Sidan 61 av 62
  • 63.
    För att skapatrygga boende- och stadsmiljöer vill vi: • Att stadsplanering alltid ska ske med trygghet som en av utgångspunkterna. • Att kommunerna ska prioritera god belysning, parkförvaltning som håller efter buskage och annan växtlighet samt åtgärder mot nedskräpning. • Att trasig gatubelysning ska bytas och klotter ska saneras inom 24 timmar. • Övervakningskameror ska användas för att skydda enskilda byggnader och mindre, väl avgränsade platser, men inte för att övervaka större ytor dit allmänheten har tillträde. • Att larmstolpar ska sättas ut på försök på platser som drabbats av särskilt hög brottslighet. För att särskilt stärka kvinnors trygghet och motverka hedersrelaterat våld vill vi: • Alla som lever i Sverige ska ha rätt att leva sitt liv och inte bli begränsade av kulturella krav. Det måste vara tydligt att i Sverige gäller svenska lagar. • Att kvinnojourerna ska få ekonomiskt stöd av östgötakommunerna och att samverkan mellan kommunerna och kvinnojourerna ska utvecklas. • Poliser och vårdpersonal ska ha tillräckliga kunskaper om hur de bemöter kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. • Säkra stödet till människor som söker sig bort från hedersrelaterat förtryck. Då man kanske inte bara flyr från en person, utan från hela sin familj har man ett omfattande behov av hjälp och stöd från kommun, landsting och det civila samhället. Sidan 62 av 62