SlideShare a Scribd company logo
Hotar EU den
svenska modellen?
2018-05-07
Nils Karlson, vd, professor
Felinda Wennerberg, forskningsassistent
Ratio – Näringslivets forskningsinstitut
www.ratio.se
EU:s avgörande betydelse
• Förutsättning för frihet, fred och demokrati i
Europa sedan 60 år tillbaka
• Legal gemenskap, med 28 medlemsländer
med fri rörlighet av människor, kapital,
varor och tjänster, större marknad än USA,
ca 500 miljoner
• Sedan 1995 fördubblat svensk handel och
ökat tillväxten med 3-20 procent, starkt
bidragit till stärkt rättsstat
Sociala dimensionen inom EU
• Redan i Romfördraget 1957
• Delad lagstiftningskompetens råder
mellan medlemsstaterna och EU
• I artikel 153 i FEUF ges EU rätt att anta
minimidirektiv inom arbetsmarknads-
området
• Idag har många medlemsstater sociala
problem och hög arbetslöshet, särskilt
bland ungdomar
Sociala pelaren – ett ambitiöst
projekt
• Syfte ”…en rättvis och verkligt alleuropeisk
arbetsmarknad”
• 20 olika principer för sociala rättigheter
• Tre områden:
1. Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden
2. Rättvisa arbetsvillkor
3. Social trygghet och social integration
• Ännu inte lagstiftning
”Alla” ska garanteras en rad olika
specifika rättigheter, bl.a.
• Alla inom EU ska ha rätt till livslångt lärande
• Alla unga människor ska ha rätt till fortbildning, lärlingsplats,
praktik
• Alla arbetstagare ska ha rätt till en rättvis lön som tillåter en
skälig levnadsstandard, minimilönen ligga på en nivå, så att
arbetstagaren med familj kan tillgodose sina behov
• Alla som saknar tillräckliga resurser ska ha rätt till tillräckliga
minimiinkomstförmåner som säkerställer ett värdigt liv i livets
alla skeden
• Alla ha rätt att få hälso- och sjukvård av god kvalitet, i rätt tid
och till rimlig kostnad
• Alla ska ha rätt till långvarig vård och omsorg av god kvalitet
och till rimlig kostnad, särskilt hemvård och närvård, det ska
finnas subventionerade bostäder och bostadsbidrag för dem
som behöver det. Och så vidare
Flera olika europeiska
arbetsmarknadsmodeller
• Kontinental, latinsk, skandinavisk och
anglosaxisk
• Skild syn på lagstiftning och olika traditioner
• Svenska modellen: partsautonomi,
kollektivavtal som huvudsakligt
regleringsinstrument, anpassningsbar till
olika branschers villkor och förutsättningar,
relativt framgångsrik
• Sociala pelarens principer och ”rättigheter” i
potentiell konflikt med samtliga modeller,
särskilt den skandinaviska och den
anglosaxiska
Tidiga tendenser till centralisering
1. Reformering av Upplysningsdirektivet
2. Nytt direktiv om Balans mellan arbete
och privatliv
3. Inrättandet av en Europeisk
arbetsmarknadsmyndighet
En enig Riksdag och arbetsmarknadens
parter kritiska till 1
Men subsidiaritetsprincipen då?
Subsidiaritetsprincipens kriterier som måste
uppfyllas för att EU ska kunna vidta åtgärder:
1.EU har inte exklusiv kompetens på området,
dvs delad kompetens
2.Ett av EU uppsatt mål kan inte uppnås i
tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna
själva
3.Det är mer effektivt att de önskade
åtgärderna genomförs på EU-nivå
Subsidiaritetsprincipen – ett
tvetydigt medel
• Principen kan verka både
centraliserande och decentraliserande
• Legitimerar EU-lagstiftning när ett mål
väl har etablerats
• EU-rättens företrädesprincip leder
dessutom till att medlemsstaternas
lagstiftningsrätt i strid med EU-rätten
upphör
Slutsatser för sociala pelaren
• Den sociala pelarens mål och rättigheter
kan sannolikt inte bedömas uppnås effektivt
på egen hand medlemsstaterna
• Detta står på sikt i konflikt med den svenska
arbetsmarknads- och välfärdsstatsmodellen
• Första stegen mot centralisering redan
tagna
• Potentiella problem med legitimitet och
ansvarsutkrävande, liksom minskad tillväxt
och välfärd

More Related Content

More from Ratio - Näringslivets forskningsinstitut

Den svenska modellen
Den svenska modellenDen svenska modellen
Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic ForumGlobal Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
Ratio - Näringslivets forskningsinstitut
 
Vilket EU vill vi ha?
Vilket EU vill vi ha?Vilket EU vill vi ha?
Forskningsperspektiv på integration och migration
Forskningsperspektiv på integration och migrationForskningsperspektiv på integration och migration
Forskningsperspektiv på integration och migration
Ratio - Näringslivets forskningsinstitut
 
Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad
Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknadHängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad
Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad
Ratio - Näringslivets forskningsinstitut
 
Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet?
Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet?Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet?
Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet?
Ratio - Näringslivets forskningsinstitut
 
Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?
Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?
Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?
Ratio - Näringslivets forskningsinstitut
 
Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering
Konkurrenskraft utan lönenormering och centraliseringKonkurrenskraft utan lönenormering och centralisering
Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering
Ratio - Näringslivets forskningsinstitut
 
LAS avsedda och oavsedda konsekvenser
LAS avsedda och oavsedda konsekvenserLAS avsedda och oavsedda konsekvenser
LAS avsedda och oavsedda konsekvenser
Ratio - Näringslivets forskningsinstitut
 
Entreprenörskap och inkomstjämlikhet
Entreprenörskap och inkomstjämlikhetEntreprenörskap och inkomstjämlikhet
Entreprenörskap och inkomstjämlikhet
Ratio - Näringslivets forskningsinstitut
 
Kokko et al
Kokko et alKokko et al
Avdeitchikova et al
Avdeitchikova et alAvdeitchikova et al
Andersson et al
Andersson et alAndersson et al
Tingval et al
Tingval et alTingval et al
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
Ratio - Näringslivets forskningsinstitut
 
Missmatch och effekter på företagen
Missmatch och effekter på företagenMissmatch och effekter på företagen
Missmatch och effekter på företagen
Ratio - Näringslivets forskningsinstitut
 
Yrkesutbildningens irrvägar
Yrkesutbildningens irrvägarYrkesutbildningens irrvägar
Yrkesutbildningens irrvägar
Ratio - Näringslivets forskningsinstitut
 

More from Ratio - Näringslivets forskningsinstitut (17)

Den svenska modellen
Den svenska modellenDen svenska modellen
Den svenska modellen
 
Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic ForumGlobal Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
 
Vilket EU vill vi ha?
Vilket EU vill vi ha?Vilket EU vill vi ha?
Vilket EU vill vi ha?
 
Forskningsperspektiv på integration och migration
Forskningsperspektiv på integration och migrationForskningsperspektiv på integration och migration
Forskningsperspektiv på integration och migration
 
Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad
Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknadHängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad
Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad
 
Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet?
Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet?Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet?
Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet?
 
Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?
Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?
Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?
 
Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering
Konkurrenskraft utan lönenormering och centraliseringKonkurrenskraft utan lönenormering och centralisering
Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering
 
LAS avsedda och oavsedda konsekvenser
LAS avsedda och oavsedda konsekvenserLAS avsedda och oavsedda konsekvenser
LAS avsedda och oavsedda konsekvenser
 
Entreprenörskap och inkomstjämlikhet
Entreprenörskap och inkomstjämlikhetEntreprenörskap och inkomstjämlikhet
Entreprenörskap och inkomstjämlikhet
 
Kokko et al
Kokko et alKokko et al
Kokko et al
 
Avdeitchikova et al
Avdeitchikova et alAvdeitchikova et al
Avdeitchikova et al
 
Andersson et al
Andersson et alAndersson et al
Andersson et al
 
Tingval et al
Tingval et alTingval et al
Tingval et al
 
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
 
Missmatch och effekter på företagen
Missmatch och effekter på företagenMissmatch och effekter på företagen
Missmatch och effekter på företagen
 
Yrkesutbildningens irrvägar
Yrkesutbildningens irrvägarYrkesutbildningens irrvägar
Yrkesutbildningens irrvägar
 

Hotar EU den svenska modellen?

  • 1. Hotar EU den svenska modellen? 2018-05-07 Nils Karlson, vd, professor Felinda Wennerberg, forskningsassistent Ratio – Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se
  • 2. EU:s avgörande betydelse • Förutsättning för frihet, fred och demokrati i Europa sedan 60 år tillbaka • Legal gemenskap, med 28 medlemsländer med fri rörlighet av människor, kapital, varor och tjänster, större marknad än USA, ca 500 miljoner • Sedan 1995 fördubblat svensk handel och ökat tillväxten med 3-20 procent, starkt bidragit till stärkt rättsstat
  • 3. Sociala dimensionen inom EU • Redan i Romfördraget 1957 • Delad lagstiftningskompetens råder mellan medlemsstaterna och EU • I artikel 153 i FEUF ges EU rätt att anta minimidirektiv inom arbetsmarknads- området • Idag har många medlemsstater sociala problem och hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar
  • 4. Sociala pelaren – ett ambitiöst projekt • Syfte ”…en rättvis och verkligt alleuropeisk arbetsmarknad” • 20 olika principer för sociala rättigheter • Tre områden: 1. Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden 2. Rättvisa arbetsvillkor 3. Social trygghet och social integration • Ännu inte lagstiftning
  • 5. ”Alla” ska garanteras en rad olika specifika rättigheter, bl.a. • Alla inom EU ska ha rätt till livslångt lärande • Alla unga människor ska ha rätt till fortbildning, lärlingsplats, praktik • Alla arbetstagare ska ha rätt till en rättvis lön som tillåter en skälig levnadsstandard, minimilönen ligga på en nivå, så att arbetstagaren med familj kan tillgodose sina behov • Alla som saknar tillräckliga resurser ska ha rätt till tillräckliga minimiinkomstförmåner som säkerställer ett värdigt liv i livets alla skeden • Alla ha rätt att få hälso- och sjukvård av god kvalitet, i rätt tid och till rimlig kostnad • Alla ska ha rätt till långvarig vård och omsorg av god kvalitet och till rimlig kostnad, särskilt hemvård och närvård, det ska finnas subventionerade bostäder och bostadsbidrag för dem som behöver det. Och så vidare
  • 6. Flera olika europeiska arbetsmarknadsmodeller • Kontinental, latinsk, skandinavisk och anglosaxisk • Skild syn på lagstiftning och olika traditioner • Svenska modellen: partsautonomi, kollektivavtal som huvudsakligt regleringsinstrument, anpassningsbar till olika branschers villkor och förutsättningar, relativt framgångsrik • Sociala pelarens principer och ”rättigheter” i potentiell konflikt med samtliga modeller, särskilt den skandinaviska och den anglosaxiska
  • 7. Tidiga tendenser till centralisering 1. Reformering av Upplysningsdirektivet 2. Nytt direktiv om Balans mellan arbete och privatliv 3. Inrättandet av en Europeisk arbetsmarknadsmyndighet En enig Riksdag och arbetsmarknadens parter kritiska till 1
  • 8. Men subsidiaritetsprincipen då? Subsidiaritetsprincipens kriterier som måste uppfyllas för att EU ska kunna vidta åtgärder: 1.EU har inte exklusiv kompetens på området, dvs delad kompetens 2.Ett av EU uppsatt mål kan inte uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna själva 3.Det är mer effektivt att de önskade åtgärderna genomförs på EU-nivå
  • 9. Subsidiaritetsprincipen – ett tvetydigt medel • Principen kan verka både centraliserande och decentraliserande • Legitimerar EU-lagstiftning när ett mål väl har etablerats • EU-rättens företrädesprincip leder dessutom till att medlemsstaternas lagstiftningsrätt i strid med EU-rätten upphör
  • 10. Slutsatser för sociala pelaren • Den sociala pelarens mål och rättigheter kan sannolikt inte bedömas uppnås effektivt på egen hand medlemsstaterna • Detta står på sikt i konflikt med den svenska arbetsmarknads- och välfärdsstatsmodellen • Första stegen mot centralisering redan tagna • Potentiella problem med legitimitet och ansvarsutkrävande, liksom minskad tillväxt och välfärd