Elevarbete i ekologi av elever i 9-an. En lärobok för åk 3

1. Ekologi
Photo by Petritap
Presentation av: Sara Rosberg

2. Inledning
I denna bok kommer du att få läsa om ekologi och framförallt mycket om ekosystem. Vad är
ett ekosystem? Vad finns i ett ekosystem? Vad påverkar hur ett ekosystem ser ut? Frågorna
är många och svaren hittar du här.
Du kommer att få läsa om:
• Ekosystem
• Näringskedja, näringsväv
• Näringspyramid
• Närsalters, vattnets och kolets kretslopp
• En lab som du får genomföra
• Bergarter och jordarters påverkan på ekosystem
• Människans och klimatets påverkar på ekosystem
• Population
• Försurning
• Växthuseffekten
• ozon

3. Ekosystem, vad är det?
Ordet ekosystem har du säkert hört några gånger när biologi varit på schemat. Men
vad är ett ekosystem? Man skulle kunna säga att ett ekosystem är som ett system
där man samarbetar, i detta fall är det oftast inte människor man pratar om, utan
det kan vara allt från växter till djur. Till exempel så är en liten damm ett ekosystem.
Alla olika små varelser och växter som finns i dammen är beroende av varandra, de
behöver alltså varandra. Det skulle kunna vara att någon av fiskarna som bor i
dammen äter en av växterna för att kunna överleva, och att växterna behöver en
del bakterier som fiskarna har för att kunna fortsätta växa. Kort sagt så skulle man
kunna säga att ett ekosystem är ett visst område som man kan undersöka, det finns
flera olika ekosystem på olika ställen. Till exempel så finns det ekosystem i skogar
och i sjöar.
Om man vill ha en vardaglig jämförelse så skulle man kunna
tänka sig som att det är samma princip på ett kontor eller i
klassen. För att klassen ska få böcker så måste rektorn köpa in
det, om läraren ska få lön så måste elever gå på skolan och om
eleverna ska lära sig något så behövs det lärare som hjälper till,
alla är beroende av varandra!

4. Näringskedja och Näringsväv
https://www.schoolido.se/a/ekologi/naeringskedja-och-
naeringsvaev
Om du klickar dig in på länken nedan så kan
du se en bra film som förklarar vad
näringskedja och näringsväv är
Svåra ord som kan förekomma i
filmen:
• Konsument= dem som
”använder” det som
produceras
• Producent= i detta fall tex de
djur som är metaller skapar
mat till någon annan i
ekosystemet
Näringskedja- som du säkert kan höra lite på ordet så kan
man beskriva en näringskedja som en kedja. Det är som flera
länkar som sitter ihop med varandra. En näringskedja är alltså
de olika arterna och djuren som finns med i ekosystemet som
gör att de olika delarna i systemet överlever. I en näringskedja
finns det konsumenter med, alltså dem som kanske äter
någon av prodcenterna som mat. Producenterna i ett
ekosystem är alltså den delen som antingen gör mat eller är
mat till konsumenterna.
Näringsväv- näringsväv är en samling av flera näringskedjor. I
en näringskedja är det tex ett rovdjur som äter ett mindre djur
som äter ett ännu mindre djur som äter en växt. Men i
näringsvävar är det flera kedjor, alltså flera olika parter som
gör nytta för varandra.

5. Varför förloras energi för varje steg i en
näringskedja/näringspyramid?
När man tittar på en näringskedja eller näringspyramid så
kan man se att det går åt energi för varje steg, det är alltså
energi som försvinner, all näring följer inte med. Detta
beror på att tex om en fisk ska äta djurplankton så behöver
fisken äta ungefär 10 gånger sin egna kroppsvikt. Detta
innebär att väldigt mycket av energin som fisken äter går
till matförbränning och ämnesomsättning. Det innebär att
när tex rovfisken sedan ska äta den mindre fisken så finns
inte lika mycket energi kvar för att en stor del av energin
har ”försvunnit” i och med ämnesomsättning och
matsmältning. Samma sak händer i varje steg i
näringspyramiden eller näringskedjan. Därför minskar
energin för varje steg.
http://bibblansvarar.se/sv/svar/energiforlust-i-naringskedjan
Jag läste om detta på länken nedan, är du ännu mer
intresserad så rekomenderar jag att gå in på
www.ne.se och klicka dig fram till fakta om
näringskedjor och näringspyramider

6. Näringspyramid
Man skulle kunna beskriva
en näringspyramid ungefär
som en slags ”symbol” eller
en bild av en näringskedja.
En näringspyramid
beskriver hur näring och
energi förs över till dem
olika arterna
Rovfisk
Mört eller
mindre fisk
kräftdjur
djurplankton
Växter/växtplankton
https://www.learning
4sharing.nu/naringsp
yramid-199671html
klicka på länken nedan för att
läsa en kort sammanfattning
om vad en näringspyramid är

7. Närsalters kretslopp
Har du någonsin hört talas om återvinning och avfall för att behålla vår fina natur här på jorden och ha
kvar vissa viktiga ämnen som vi människor vill ha? På ungefär samma sätt fungerar det här med
närsalternas kretslopp. För att det livsviktiga ämnen inte ska ta slut så gäller det att man återanvänder
det, alltså använder om och om igen och inte bara ”slänger” det. Just närsalter är väldigt viktigt för
växter och djur att få i sig, det är ungefär som att vi människor behöver vitaminer och näring.
Så närsalters kretslopp följer de olika näringskedjorna som finns, det är så det skapas ett kretslopp. Om
vi tar som exempel där rovdjur och mindre djur och växter är med i näringskedjan så fungerar det
såhär.
Det lilla djuret äter växter som innehåller närsalter och får då i sig närsalter, rovdjuret äter det mindre
djuret och får i sig de närsalter som den ätit från växterna. När det lilla djuret och växterna dör sedan så
tar nedbrytarna hand om resten, nedbrytare bryter ned de döda djuren och växterna till jord och på så
sätt innehåller även jorden närsalter igen så att nya växter kan växa och kretsloppet börjar om.
Vad är närsalter?
Närsalter är ungefär
som en vitamin fast
för växter och djur.
Oftast så behövs det
väldigt lite närsalter
för att växten och
djuret ska klara sig
men det kan vara
livsviktigt.
Mat med närsalter Mat med närsalter
Nedbrytare, gör jord
av de döda djuren
och växterna

8. Vattnets kretslopp
Även vatten har ett kretslopp, precis som närsalter som du läste om precis.
Vattnets kretslopp fungerar ungefär på samma sätt, det har i alla fall samma
funktion, det kretsloppet har i alla fall samma syfte, att återanvändas så att
ämnet inte tar slut.
Solen värmer vattnet så
att det avdunstar till
vattenånga
Vattenångan blir till moln och
förflyttas högre och högre upp
När vattenångan kommit
tillräckligt högt så
kondenceras den och blir
till vatten/snö/hagel som
regnar ner i sjön
Vattnet regnar ned i floder
och bäckar så att vattnet
hamnar i havet igen, så
börjar allt om igen
Lär mer!:
Allt vatten
hamnar inte i
bäckar och floder,
lite av vattnet
hamnar i jorden
under marken och
blir grundvatten.
Och lite vatten
sugs upp av växter

9. Lab: hur går vattnets kretslopp till?
I denna labration ska du få testa att göra en egen modell av hur vattnets
kretslopp går till.
Du behöver:
• Vatten
• Kastrull och en platta att värma den på
• Ett papper
Hur gör man?:
1. Börja med att hälla upp vatten ungefär till hälften i din kastrull
2. Sätt kastrullen med vatten på plattan och sätt på värme.
3. Vänta tills vattnet börjar koka
4. När vattnet börjat koka så håller du ditt papper över kastrullen och ser vad
som händer
5. Blir pappret blött? Isåfall kan du veta att vattnet återgår till kastrullen
processen kan börja om.
Det är så vattnets kretslopp går till,
plattan som du värmde vattnet på ska
föreställa solen som värmer upp vattnet.
Ångan som bildas när vattnet blivit varmt
är molnen som sedan ger ifrån sig vatten
och allt börjar om.

10. Kolets kretslopp
Av samma anledning som kretsloppet för vatten och närsalter så gäller det
samma för kolet. Kolet är viktigt i ekosystemen och att det finns i världen.
För att kolet inte ska ta slut så behöver vi kunna återanvända det. Djur och
andra levande varelser består av bland annat socker, fett och protein. Alla
dessa ämnen innehåller kolatomer. Kolatomer är alltså väldigt viktigt, det är
framförallt viktigt att det finns kvar i ekosystemen annars kan inte
varelserna leva.
https://youtu.be/Slzn30py69Q
Hur går kolets kretslopp till?
Tryck på länken för att se en
kort film på vad som händer
när kretsloppet är igång
Bra att veta innan du ser filmen:
• Cellandning= när energin ”görs om” till
tex druvsocker, de kan även ske geonom
fotosyntes. I cellandningen så omvandlas
alltså energi.

11. Hur påverkas ekosystem av bergarter och jordarter
För att ett ekosystem ska fungera så behövs det växter och djur som är beroende
av varandra och har nytta av varandra. Annars kan ju inte ekosystemet fungera. För
att en växt eller ett visst djur ska kunna leva på vissa ställen så behövs det ju ett
underlag som växten klarar av att leva på. Eftersom att växten är mat till tex en
kanin så behöver det vara en växt som just kaninen kan äta av. För att den växt
som kaninen ska äta av ska finnas så behövs det underlag för växten så att den kan
leva. Eftersom att hela jordskorpan från början består av bergarter så påverkar
vilken art det är väldigt mycket på vissa ställen. Det är till exempel svårt för en växt
som behöver mycket tillgång till närsalter att växa på en mark där berggrunden
inte innehåller så mycket salter. Därför påverkar vilken bergart hur och vilket
ekosystem som bildas just där.
Lär mer:
Jordskorpan
består av fler
bergarter, de
två vanligaste i
Sverige är gnejs
och granit.
Jordarter påverkar ekosystemen på samma sätt som
bergarter. Kort sagt kan man säga att arterna påverkar
vilket slags ekosystem som bildas eftersom att djuren
och växterna måste trivas där för att kunna leva där.
Lär mer om jordarter:
För 10 000 år sedan var det
istid. Under istiden så bildades
det upp till 3 km högt lager av
is på berggrunder. När isen
sedan började röra på sig så
började berggrunden smulas
sönder och gå sönder, det var
så den viktiga jordarten morän
bildades.

12. Hur påverkas ekosystemen av klimat
Självklart så finns det mer än bergarter och jordarter som
påverkar vad och var ekosystemen finns. Just klimatet
har ungefär samma påverkan som jordarterna och
bergarterna. Det handlar helt enkelt om var växter och
djuren klarar av att leva. Dem olika delarna i ekosystemet
behöver varandra, men dem behöver också ett klimat
som dem klarar av att leva i utan att dö. Till exempel så
finns det miljöer där det knappt blir sommar och marken
är täckt i snö nästan hela tiden, till exempel kalfjället. Där
är det svårt för växter att överleva den starka kylan. Då
kan man tänka sig att det främst finns ekosystem med
bara djur som kan leva i den miljön just där. Det finns
även andra miljöer där ingen människa har varit och
planterat eller förstört, exempel på det är södra
lövskogsområdet.
Barrskog
Kalfjället
Fuktig regnskog
Som man kan se på bilderna
så finns det många olika
klimat, olika växter och djur
trivs i olika klimat!

13. Människan påverkar ekosystemen
Vi människor har mer påverkan än vi kan tro. I och med att vi
påverkar hur klimatet är så påverkar vi även hur ekosystemen är.
Vi människor kan påverka den globala uppvärmning, när vi ökar
den globala uppvärmningen så innebär det att det blir varmare
och varmare på jorden. Man kan tycka att det kanske inte spelar
så stor roll men om man låter det vara så länge så påverkar det
klimatet på jorden mycket, tex så kan is börja smälta där det ska
vara is och då blir det för mycket vatten osv. men hur påverkar
detta ekosystem? Jo, om ett klimat helt plötsligt blir varmare eller
ändras så kan det också innebära att växterna eller djuren inte kan
leva på de stället och ekosystemen påverkas. Om en växt som
hänger ihop med ett ekosystem helt plötsligt dör så kan inte heller
växtätaren och rovdjuret få mat. https://youtu.be/9BOOHt324Wg
Här hittar du en bra film om hur
människan påverka klimat

14. Population
Man kan prata om ordet population i flera sammanhang.
För att förstå själva ordet så kan man jämföra det med en
befolkning i till exempel ett land. Alltså hur stor befolkning
det är i ett land, hur många människor. Om vi låtsas att det
bor ca 1000 personer på ett visst område så är det
populationen för de området.
Men om man pratar om population inom biologi och
ekologi så är det tex hur många av en viss art som finns på
ett område. Till exempel hur många maskrosor som det
finns i din trädgård.
Vad avgör hur populationen ser ut och vad påverkar
den?
Det är mycket som kan påverka hur många maskrosor
som finns i din trädgård. Eller hur många rävar som finns i
skogen nära dig. Vi människor har en ganska stor
påverkan på detta en framförallt klimatet. Jag kommer
tillbaka till här om att klimatet påverkar hur vida en växt
eller djur kan leva på ett visst ställe. Är det ett område
med mycket näring till växterna och djuren så blir
populationen självklart större där eftersom att då vill
flera djur bo där och föröka sig på det stället.
Men djuren kan också påverka varandra när det gäller
population i ett visst område. Det kan till exempel vara
svårt för en kanin att leva på ett område där det redan är
en stor population av rävar, eftersom att rävarna äter
kaniner. Då blir troligtvist antalet kaniner mindre där.
Detta är en skärmdump av hur
synonymer.se förklarar vad
population betyder https://youtu.be/1tS0Q5R9e3c
För mycket text? Kolla på en
film om vad population är och
betyder!

15. Vad är försurning
Som man kan höra på ordet försurning så kan man nog
räkna ut att det har någonting med surt att göra. Det kan tex
ske försurning i en sjö eller ett hav. Då är det så att vattnet
har blivit surt. Detta kan innebära att flera fiskar och växter i
vattnet dör ut. Därför är detta ett stort problem.
Hur skapas en försurning?
Framförallt så är det faktiskt vi människor som påverkar
försurning, vi använder väldigt mycket fossila bränslen. I
vissa fossila bränslen kan det finnas ett ämne som kallas
svavel och när svavel blandas med vatten så bildas
svavelsyra. Och när svavelsyra brinner så blir det till gasform
och på så sätt hamnar svavelsyra i regnvatten. I våra bilar
och andra transportmedel tex bussar så släpps det ut en
annan gas som bildar saltpetersyra, det är genom den vägen
vattnet blir försurat.
https://youtu.be/AiCWzhL9iTk
Här är en film där du kan lära dig
mer om vad försurning är. Denna
film förklarar djupare om vad
försurning är. Du kan även lära
dig om några kemiska reaktioner
som sker under en försurning
Såhär kan löven se
ut efter att marken
blivit försurad

16. Hur påverkar försurning ekosystem
Konsekvenserna eller med ett annat ord följderna av en försurning i marken eller vattnet mm är att den
art som drabbats av försurningen troligtvist helt dör ut eller i alla fall dör och ruttnar. När en art dör så
innebär det också att det blir ändringar i ekosystemet, det händer även att hela ekosystemet som den
döende arten hör till dör ut, eftersom att en ”del” nu fattas.
Detta är ett exempel på en
näringskedja, om tex växterna blir
försurade så har inte växtätaren
någon mat och troligen dör ut, då har
inte heller rovdjuret någon mat.
Växterna försuras och dör ut,
det innebär ingen mat för
kaninen

17. Växthuseffekten
Växthuseffekten är det som gör att det är varmt här på jorden där vi människor lever. Det
är alltså solen som värmer upp jordytan och hur det går till kallas för växthuseffekten.
När solens strålar ska stråla igenom jordens atmosfären så går det lätt att ta sig igenom,
sedan är tanken att den ska studsa på jordens yta och sedan tillbaka ut i rymden. Vi
människor är med och påverkar hur detta fungerar eftersom att det är vi som släpper ut
alla avgaser och föroreningar som gör att atmosfären blir tjockare och då studsar
solstrålarna fler gånger är den ska, det leder till att medeltemperaturen stiger.
Atmosfär
jordyta
Solstrålar som
studsar på jordytan

18. Växthuseffekten, vad händer med
klimatet och ekosystemen?
Växthuseffekten är alltså när jordytan blir uppvärmd. Men det gäller att hålla en balans. Vi människor släpper ut
så mycket avgaser och fossila bränslen att atmosfären tjocknar. När atmosfären blir tätare så innebär det att också
att det blir varmare, alltså ett varmare klimat och högre medeltemperatur ibland annat Sverige men även på hela
jordklotet. Vissa kanske tror att det inte är så stor grej, kanske bara att det är skönt att det blir lite varmare, men
nej. Den globala uppvärmningen som det kallas ställer till stora problem. När det blir varmare så utsätts många
länder och naturen på flera ställen för uttorka och blir helt utan fukt och näring. Ekosystem som finns i dessa
områden påverkas självklart enormt mycket. Eftersom att vissa växter och djur inte kan leva i vissa klimat så
kommer dem inte heller klara av en klimatförändring troligtvist. Det kan bli samma effekt som jag visade vid
försurning. Om växter dör på grund av torka så har djuren i näringskedjan ingen mat och det ekosystemet ligger
då risigt till. Eftersom att växthuseffekten påverkar klimatet och klimatet påverkar ekosystemen så blir
ekosystemen påverkade av växthuseffekten. När temperaturen stiger så blir även glaciärer mindre och det blir
överflöd av smältvatten på vissa ställen, det kan också påverka ekosystem som finns och lever i norr där det är
som kallast.
https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-7-
9/article/f5ab7b92-4145-4c09-ab9b-443bcb095fde?page=4
På länken hittar du en bra och förståerlig
förklaring på vad för följder den globala
uppvärmningen kan få, texten i länken är
skriven av en läromedelbok som kallas
gleerups.se

19. Vad är ozon?
När solen strålar på jorden så medföljer också en otroligt stark uv strålning som
strålar ned på oss människor, växter och djur. Uv strålning är inte bra för någon
levande varelse. Det är därför ozon finns. Man skulle kunna säga att ozon är som
jordens solkräm eller solglasögon. Ozonet är som ett skikt runt jordklotet som
skyddar mot de starka strålarna, men det blir till helt ofarligt, ozon tar inte bort all
den farliga strålningen. Hur påverkas ekosystemen av ozon
Jag skulle inte direkt säga att det är just ämnet ozon som
påverkar ekosystemen. Men om ozonet inte skulle finnas så
skulle troligen inte ekosystemen heller göra det eftersom att
växterna och djuren skulle dö av den starka strålningen.
Ozonet påverkar ju också om det är varmt eller inte, så om
ozonet skulle försvinna eller minska så skulle troligen vissa
ekosystem förstöras av ut torka och klimatförändringar.

20. Miljögifter tillsammans med ekosystem?
Det är vi människor som främst förstör miljön och ekosystemen som håller på att falla.
Våra produkter som vi är beroende av gör att djuren och de andra levande varelserna får
ta stryk. Till exempel så finns det tungmetaller, bland annat bly, kadmium och kvicksilver.
Kvicksilver och kadmium kan du hitta i batterier som tex finns i din telefon eller bly som
bilen din familj äger innehåller. Det är alltså vårt avfall som släpper ut de livsfarliga
miljögifterna i naturen.
Om det tillexempel skulle bli ett överflöd av olika slags miljögifter i en sjö där ekosystem
finns och lever så skulle det självklart påverka. Eftersom att de alla parterna i
ekosystemen är beroende a varandra så fallerar det om någon av dem utrotas eller
skadas.
Jämförelse:
Vissa djur kan bli svagare och inte orka göra och
tillföra lika mycket jobb när dem varit i kontakt med
miljögifter, detta påverkar också då ekosystemen och
näringskedjorna, tänk att du håller i en vanlig
metallkedja. Om en länk ramlar av eller blir svag och
nästan spricker så blir helt plötsligt hela kedjan svag
och svår att hålla ihop. Det är samma princip.

21. Källor
Wikipedia
Gleerups
www.ne.se
Urskola
Synonymer.se
learning4sharing
Jag har använt wikipedia som en källa när jag tagit reda på
information om de olika punkterna. Jag tycker att det ofta
ganska komplexta och enkla förklaringar på wikipedia. Men
wikipedia fungerar så att vem som helst kan lägga till
information, så det gäller hela tiden at vara skeptisk och tänka
efter på vad man läser, ett tips som jag vill dela med mig av och
som jag själv gör är att läsa på wikipedia och få en förståelse och
sedan läsa på andra sidor och se om de förklarar på samma sätt,
då är sannolikheten att det stämmer större.
Jag använda mig av synonymer.se för att få
liknande ord av det jag ville förstå. Det är
bra för att då kan jag få upp andra
förklaringar som jag förstår bättre. Denna
hemsida är pålitlig då den är skapad av
personer som blivit godkända av personer
som arbetar inom skola och kommun.
Jag använde mig även av
en internet lärobok, den
är pålitlig eftersom att
det ör utbildade lärare
som skrivit denna
lärobok och det är inte
möjligt att lägga ut falsk
fakta.

22. Bilder, källor
Alla bilder som jag har med i denna bok har jag tagit från cc lecienserat
material, alltså har jag läst om villkoren om vad jag måste göra för att få
använda dem i mitt arbete. Alla bilder jag har använt har markeringe CC0
vilket betyder att jag får använda dem gratis till privat och kommersiellt
bruk helt gratis och utan att be om lov.
Såhär står det om
villkoren för CC0 bilder