2. BAKGRUND
Varför har vi kantstensparkering?
• Enkel och billig att anlägga.
• Platserna behövs för att täcka behovet.
• Ett sätt att erbjuda platser nära målpunkter i stadskärnan.
3. BAKGRUND
Hur påverkar kantstensparkering staden?
• Genererar söktrafik.
• Ger gatan liv och rörelse.
• Ökar tillgängligheten till handel.
• Komplicerar trafiksituationen - kan ha en negativ påverkan på trafiksäkerheten.
4. BAKGRUND
Syfte och frågeställningar
Syftet är att studera
• vilken påverkan kantstensparkering har på olycksfrekvensen (antalet olyckor
som inträffar)
• vilka typer av olyckor som inträffar till följd av kantstensparkering
• om kantstensparkering innebär att hastigheten minskar och därmed risken för
olyckor
• hur kantstensparkering påverkar tryggheten
• om det finns någon parameter i utformningen och trafikmiljön på gator med
kantstensparkering som påverkar trafikanternas säkerhet, komfort och
trygghet.
5. BAKGRUND
Metodöversikt
• Litteraturstudie
• Utdrag ur STRADA med olycksanalys
• Intervjuer med kommuner
• Beteendestudier
• Intervjuer med fotgängare
6. LITTERATURSTUDIE
Vad rekommenderas i handböcker?
VGU
– Kan komplicera trafiksituationen och därmed försämra
trafiksäkerheten och tillgängligheten.
GCM-handboken
– Kan finnas behov på breda gator för att hastigheterna
inte ska bli höga.
– Sämre trygghet i cykelfält med kantstensparkering.
Norska och danska handböcker
– Ger mer specifika rekommendationer.
– 50 km/h – ÅDT max 4000 f/d
– 30 och 40 km/h – ÅDT max 8000 f/d
– Kombinationen kantstensparkering och cykelfält bör
undvikas (Norska Veg- og gateutforming)
7. LITTERATURSTUDIE
Vad har tidigare forskning kommit fram till?
• Flertalet mindre studier som gjorts pekar på att olycksrisken ökar på gator
med kantstensparkering
MEN SAMTIDIGT…
• visar två andra studier på att hastigheten på gator med kantstensparkering är
lägre än på gator utan.
• Projektet ”Självförklarande gator - en pilotstudie” (Trivector) visade att
hastighetssänkningen i medeltal var så stor som drygt 11 % vid enkelsidig
parkering och ca 23 % vid dubbelsidig parkering.
• Motsvarar en reduktion av dödsfallsrisken med nästan 40 % på en gata med
enkelsidigt parkerade fordon jämfört med där parkering saknas. Risken att
skadas svårt minskar med drygt 25 %.
8. OLYCKSANALYS
Urval och metod
• 61 gator i 21 städer över hela Sverige, från Malmö i söder till Luleå i norr.
• Centrala, affärer längs gatan, enhetlig utformning i minst 150 m.
• Alla olycksförlopp analyserades för att se vilka som kan härledas till
kantstensparkering.
• Sambandet mellan olyckor som beror på kantstensparkering och faktorer i
gatans utformning studerades i statistikprogrammet SPSS.
9. OLYCKSANALYS
Resultat och analys
• 10 % av olyckorna kan härledas till kantstensparkering
• Vanliga typolyckor:
- Cyklist kör in i öppnad bildörr vanligast (24 av 54 olyckor)
- Bil kör in i annan bil som kör in eller ut från p-plats näst vanligast (9 av 54 olyckor)
• 5 % har fått allvarliga skador. Inga dödsolyckor.
• Hastighetsgränsen överskrids endast på två av gatorna.
• Analysen visar på följande samband
– Färre olyckor på bredare gator
– Fler olyckor på gator som har enkelsidig parkering.
10. BETEENDESTUDIER
Urval och metod
• Tre gator i centrala Malmö
• I dag på varje gata
• 100 m lång sträcka
• Studierna inkluderade:
- Räkning av fotgängare och cyklister vid 5 tillfällen
- Beläggning på parkeringsplatserna
- Beteendestudier cyklister (5 tillfällen á 1 h och 20 min): Var korsar de?
Interaktioner? Avstånd till parkerade bilar?
- Beteendestudier fotgängare (5 tillfällen á 1 h och 20 min): Var korsar de?
Beteende vid korsande rörelse? Interaktioner?
11. OLYCKSANALYS
Spångatan: 2000 f/d, 40 km/h (uppmätt Stora Nygatan: 2200 f/d, 40 km/h (uppmätt
30 km/h), 7 m mellan parkerade bilar 25 km/h), 5 m mellan parkerade bilar
Regementsgatan: 10800 f/d, 50 km/h
(uppmätt 28 km/h), 8 meter mellan
parkerade bilar, cykelbana
12. BETEENDESTUDIER
Fotgängare: Säkerhet vid passage över vägen
• Majoriteten av de som korsar gatan på sträckan är skymda av parkerade
bilar
MEN SAMTIDIGT…
• såg sig 90 % eller mer för när de passerade gatan.
13. BETEENDESTUDIER
Fotgängare: Vem/vad sker interaktionen med vid passage över
vägen?
Spångatan Stora Nygatan
Cykel Cyklist
17% 7%
Parkerande bil
Parkerande bil 14%
4%
Regementsgatan
Passerande bil
Cykel Passerande bil
79% 1% 79%
Passerande bil
99%
Slutsats: Fotgängare påverkas inte nämnvärt av de parkerande bilarna.
14. BETEENDESTUDIER
Cyklister: Typer av interaktioner
Spångatan
Stora Nygatan
Konflikt mellan bilar Konflikt mellan bilar
påverkar cyklist påverkar cyklist
Gående stiger
4% 5%
ur bilen
Gående stiger Passerande bil 3%
ur bilen 24%
14% Passerande bil
40%
Bil parkerar/kör
ut från p-plats
31%
Öppen bildörr
11%
Bil parkerar/kör Öppen bildörr Gående
ut från p-plats 10% 11%
47%
16. BETEENDESTUDIER
Cyklister: Uppskattat avstånd från cyklist till parkerade bilar
Spångatan Stora Nygatan
3,5 m 3 m 0,5 m
3m 0,5 m 2m
2,5 m 1% 1% 3%
4% 1% 5%
1% 1m
22% 1,5 m
16%
2m
28%
1m
1,5 m
75%
43%
Slutsats: Ju smalare gata desto närmre bilarna cyklar man.
17. SLUTSATS
• Endast centrumgator har studerats. Mer forskning behövs om
bostadsgator där fler barn rör sig själva!
• Flera studier visar att olycksrisken ökar med kantstensparkering
MEN….
• Samtidigt bidrar kantstensparkeringen till lägre hastigheter – minskar
antalet allvarliga olyckor. Inget stort trafiksäkerhetsproblem.
• Färre olyckor på bredare gator.
• Fler olyckor på gator med enkelsidig parkering än dubbelsidig –
händer mindre, minskad uppmärksamhet.
• Tänk på cyklisternas säkerhet och framkomlighet! Om stora
cykelflöden – överväg separat bana (men glöm inte andra problem som kan
uppstå då)!
18. Tack för mig!
Emma Holgersson, Tyréns
010 – 452 23 99
emma.holgersson@tyrens.se
