2. Bakgrund
Banverket.
Åtgärdsplaneringen 2008 – 2009.
Kombiterminalsatsning.
Överflyttning av transporter.
Långväga lastbil till järnvägskombi.
Samhällsekonomisk analys.
Lönsamt med nettonuvärdeskvoter i intervallet
0.1 – 0.2.
sid 2
3. 1. Trelleborg (sjövägen)
2. Malmö (upptagning från
Danmark och gamla Malmöhus
län)
Kombiter- 3.
4.
Älmhult
Gbg i staden
minal- 5.
6.
Gbg hamn
Nässjö
satsning 7.
8.
Hallsberg / Mosås
Årsta
9. Rosersberg
10. Gävle
11. Sundsvall
12. Umeå
13. Luleå
sid 3
4. Alternativen i den samhälls-
ekonomiska analysen
1. Jämförelsealternativet – JA.
En situation utan investeringar i
kombiterminalsystemet.
2. Utredningsalternativet – UA.
En situation med planerade investeringar
i de 13 kombiterminalerna
sid 4
5. Grundprinciper
1. Minsta avstånd 35 mil (tidigare 45 mil).
2. Upptagningsområde med radie 8 mil.
3. Överföring bil – jvg i landkombisystemet.
Potential uppskattas till c:a 6 resp 10 % år
2012 resp 2020. Jämför Rosersberg.
4. Sjökombi långväga.
sid 5
22. Utfall NNK med olika förutsättningar
1.6
1.4
1.2
1.0
NNK (Kombiprognos) inkl invest Annan
0.8
NNK
NNK (Kombiprognos)
0.6 NNK (50 % av Kombiprognos)
0.4
0.2
0.0
0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0
-0.2
Offentlig andel av kombiterminalinvestering
sid 22
23. Jämförelse med
Rosersberg-kalkyl
Terminalsystem Rosersberg
Nettointäkt 2221 1125
Investering 1914 406
Överskott 307 719
NNK 0.16 1.77
Varför större överskott för Rosersberg än
för hela systemet?
sid 23
25. Detaljer: Orsaker till
skillnader
1. Rosersberg inkluderar även överflyttade transporter
från Årsta-Rosersberg. Det ger miljövinster och
besparingar i Rosersbergsfallet. Överflyttning 30 % av
Rosersbergs-volym:
1154 754
2. Olika avstånd för matartransporterna
754 670
3. Avgränsningen till Rosersberg jämfört med en analys
av hela landet betyder att nettoresultatet måste delas
med två för att undvika dubbelräkning.
670 335
sid 25
26. Detaljer: Orsaker till
skillnader
4. Transporternas fördelning på lastbilar utan respektive
med släp ledde till en större andel lastbilar utan släp i
Rosersberg med större kostnad per tonkm. Nyttan blev
större i Rosersberg när de flyttades till järnväg.
335 250
5. Rosersberg inkluderar inte investeringar i andra
terminaler för hantering av den ökade
transportvolymen.
Del av skillnaden på c:a 1500
sid 26
27. Detaljer: Orsaker till
skillnader
6. Sett i ett systemperspektiv är nyttan av systemet större
per investerad krona än vad det är i Rosersberg.
- Systemnyttan är 2221 Mkr för en investering på 1914 Mkr.
- Rosersberg ger 250 Mkr för en investering på 406 Mkr.
Förutsättning: Kostnaderna fördelas lika mellan
terminalerna.
7. Generellt sett gäller att kalkylresultaten naturligtvis är
beroende av parametervärden av olika slag.
Några exempel är:
kostnader per tonkm,
kapacitetsutnyttjande,
snitthastigheter, och
omlastningsdata.
Inte minst viktigt är efterfrågedata!
sid 27
33. Rubriktext
–Nivå två lorem ipsum
–Nivå tre lorem ipsum
– Nivå fyra lorem ipsum sustrud
–Nivå fem lorem ipsum sustrud ecte dolor sude
sid 33
34. Rubriktext
–Nivå två lorem ipsum
–Nivå tre lorem ipsum
– Nivå fyra lorem ipsum sustrud
–Nivå fem lorem ipsum sustrud ecte dolor sude
sid 34
35. Lorem ipsum
Lorem ipsum dolor sit
amet, consectetuer
adipiscing elit, sed diam
nonummy nibh euismod
tincidunt ut laoreet dolore
magna aliquam erat
volutpat. Ut wisi enim ad
minim veniam, quis
nostrud exerci tation
ullamcorper suscipit
sid 35
36.
37. Transportefterfrågan: 40000 TEU/år
Bilmatris antal Lb per dag (312 dagar per år) 40 % med 1.5 TEU/lbu, 60 % med 2.5 TEU/lbs
#TEU/år Mfkm/år Långväga Lb-andel [%] 6.0 5.3 4.0 4.0
40000 -7.7 1 4 5 6 7 8 9
Årsta N_SthlmKombi Norr Skåne Gbg Gävle-Sundsvall
Övik-Luleå
1 Årsta -9.7
4 N_Sthlm -9.7 32.4 -15.3 -4.2 -2.2 -1.1
5 Kombi Norr 32.4
6 Skåne -15.3
7 Gbg -4.2
8 Gävle-Sundsvall -2.2
9 Övik-Luleå -1.1
sid 37
44. NNK beroende på offentlig andel av
investering
1.4
1.2
1
0.8
NNK
0.6
NNK (Kombiprognos)
0.4
NNK (50 % av Kombiprognos)
0.2
0
0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1
Offentlig andel av kombiterminalinvestering
sid 44
45. ”Saknade” näringslivseffekter Kommentarer
Rätt efterfrågan Bedömningarna om efterfrågeeffekter anses (ofta?) vara alltför
försiktiga
Tillgänglighet 2 Rätt värde på ökad tillgänglighet?
Osäkerhet 2 Osäkerhet i transporttider (förseningar)?
Kalkylräntor S och N Olika kalkylräntor för samhället / näringslivet?
Incitamenteffekt Näringslivsutveckling vid infrastruktur-investeringar som ex
vis kombiterminal? Det här sammanfaller med det som går
under rubriken Agglomeration benefits.
Regionalekonomiska effekter Se ASEK-4 diskussion om detta i avsnitt 2.3 samt avsnitt 4.2.1
ovan.
Synpunkter från åkeri- och Generellt ser man positivt på kombitansportutvecklingen, men
kombitransportnäringen i det finns brister med befintligt kombiterminalsystem. Följande
Stockhollm
generella synpunkter framfördes:
- Omodern utrustning hos jvg-operatörer
- Dålig serviceanda
- För låg effektivitet (långa väntetider)
- Sen lämning och tidig hämtning viktigt
- System av terminaler behövs
- Snabbare godståg behövs
- Angeläget med stora ytor för lastbilsmanövrer
- Intresse för kombiterminal norr om Sthlm för vissa
- Andra bedömer Södertälje eller Eskilstuna som ett
bättre läge
sid 45