1. Utvärdering av
infrastrukturplanerna
2010–2021 ur
miljömålsperspektiv
Joanna Dickinson, Trivector Traffic
© Trivector Traffic AB

2. Uppdrag
• Utvärdering åt Miljömålsrådet
• Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland
• Hur har miljömålen beaktats i
åtgärdsplaneringen när det gäller urval och
prioritering av investeringar i ny
transportinfrastruktur?
• De resulterande investeringsplanerna – hur
© Trivector Traffic AB
bidrar de till att de nationella
miljökvalitetsmålen kan nås?

3. Genomförande
• Genomgång och analys av
– samlade effektbedömningar
– fyrstegshistoriker
för hundratal infrastrukturinvesteringar (väg,
järnväg, sjöfart)
• Länsplaner och deras miljöbedömningar.
• Den nationella planen, dess miljöbedömning
© Trivector Traffic AB
(2009) samt samlad effektbeskrivning för
nationella planen och länsplanerna (2011).

4. Bakgrund
• Den nationella och regionala åtgärdsplaneringen
för 2010-2021.
• 216,1 miljarder kr ska investeras i ny
infrastruktur.
© Trivector Traffic AB

5. Infrastrukturplanernas bäring på
miljömålen
Enligt regeringens direktiv ska infrastrukturplanerna
bidra till att de transportpolitiska målen nås.
Det påverkar i sin tur miljömålen:
”Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad
klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i
transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör
Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.
© Trivector Traffic AB
Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till
minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där
transportsystemets utveckling är av stor betydelse för
möjligheterna att nå uppsatta mål. ”

6. Regeringens direktiv
Förslagen till åtgärder från trafikverk och län i den
nationella och de regionala infrastrukturplanerna
2010-2021 skulle analyseras utifrån
”samhällsekonomisk effektivitet, den samlade
effektbedömningen, uppfyllelse av gällande
transportpolitiska mål, samt samband med andra
relevanta planer inom Sverige och andra länders
© Trivector Traffic AB
planer”.

7. Frågeställningar
• Enskilda investeringar och resulterande
planerna – hur bidrar de till att de nationella
miljökvalitetsmålen kan nås?
• Hur har bedömd måluppfyllelse och ev
målkonflikter avseende miljömålen vägts in i
prioritering och avvägning mellan olika
alternativ, när planerna har satts samman?
© Trivector Traffic AB
• Hur har de verktyg/metoder som direkt och
indirekt har bäring på miljömålen
(miljöbedömning och fyrstegsprincipen)
tillämpats?

8. Samlade effektbedömningar
• Sammanställning av kunskapsunderlag
om en åtgärd:
• samhällsekonomisk kalkyl (prissatta effekter),
• icke prissatta effekter utanför kalkylen,
• transportpolitisk måluppfyllelse,
• (enstaka) målkonflikter,
© Trivector Traffic AB
• (enstaka) fördelningseffekter

9. Prissatta effekter
© Trivector Traffic AB

10. Icke prissatta effekter
• Exempel med bäring på miljö:
• ”yt- och grundvatten”,
”naturvärden/naturmiljö”,
”kulturvärden/kulturmiljö”, ”rekreation och
friluftsliv”, ”barriäreffekter”, ”påverkan
landskap”.
© Trivector Traffic AB
• Andra icke prissatta:
”exploateringseffekter”,
”arbetsmarknadseffekter” m fl.

11. Bedömd måluppfyllelse
Måluppfyllelsebedömning
Transportpolitiskt mål - Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse
© Trivector Traffic AB

12. Det övergripande målet
• Samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning
© Trivector Traffic AB

13. Oklarheter kring “långsiktigt hållbar”
Miljö: Negativt bidrag Utsläppen från trafiken ökar
pga. höjda hastigheter. Den nya vägsträckan
innebär även intrång i jordbruksmark och
naturmiljö.
…
Det övergripande målet*: Positivt bidrag Åtgärden
bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam och
© Trivector Traffic AB
bidrar till en långsiktigt hållbar transportförsörjning.
(Samlad effektbedömning för VMN_008 55 Hjulsta-N Svinnergarn. Version 2009-09-11.)

14. Exempel Västra Götaland
• Länsplanen: För 9 av 15 väginvesteringar anges
i den samlade effektbedömningen att
investeringen bidrar till en långsiktigt hållbar
transportförsörjning trots att miljöpåverkan
redovisas som negativ (6 av objekten) eller
osäker.
• För objekten i den nationella planen gäller detta
© Trivector Traffic AB
för 9 av 16 väginvesteringar.

15. Oklarheter kring “långsiktigt hållbar”
• ”…För den långsiktiga hållbarheten är det ännu
svårare. Lite slentrianmässigt har vi ofta satt
samma ’tecken’ på den som den för
samhällsekonomiska lönsamheten. ”
(Vägverkets ansvarige för EVA-kalkyler)
© Trivector Traffic AB

16. Exempel Västra Götaland
• Länsplan: 5 av 15 investeringar i länsplanen har
negativ NNK.
• 3 av dem anges ”bidra till långsiktigt hållbar
transportförsörjning” samtidigt som effekter för
miljö anges osäkra eller negativa.
• Nationell plan: 7 av 16 har negativ NNK.
• 5 anges ”bidra till långsiktigt hållbar
© Trivector Traffic AB
transportförsörjning” samtidigt som effekter för
miljö anges osäkra eller negativa.

17. Icke prissatta effekter “faller bort”
Påverkan Landskapsbild: Negativ påverkan Den nya vägen kommer att ta ett
avsevärt större område i anspråk och bullerskydd påverkar landskapsbilden.
Kulturmiljö Negativ påverkan Lanskapet kring Rasbo – Funbo är ett område ur
kultur – miljösynpunkt som påverkas negativt.
Påverkan landsbygd: Positiv påverkan Mindre barriärer på den befintliga vägen,
men något mer barriärer på den nya vägen.
Hushållning med jord och skogsbruk: Negativ påverkan Ny vägdragning kan
innebära att åkermark blir svår att nå eller svårbrukbar men i den
sammanfattande bedömningen av delmålet ’miljö’ återspeglas inte dessa effekter.
Miljö: Marginellt negativt bidrag Utsläppen ökar något, vilket bidrar negativt till
uppfyllelsen av miljömålen. Antalet bostäder som utsätts för buller som överstiger
© Trivector Traffic AB
riksdagens riktvärden minskar något.
Samlad effektbedömning för VMN_002 228 Jälla-Hov. Version 2009-09-04.

18. Många vägar små…
För enskilda väginvesteringar anges i många fall:
• ”Miljö: Marginellt ökade utsläpp”
• Alt. ”Minskade utsläpp”.
Oklart om effekter av förändrad
markanvändning/inducerad trafik finns medräknade i
trafikprognoserna.
Totalt: troligen underskattning av klimatpåverkande
utsläpp.
© Trivector Traffic AB
”…ny infrastrukturkapacitet i sig inte genererar några
riktigt stora nya trafikmängder.”

19. Målkonflikter
• Nämns för enstaka väginvesteringar (största
objekten)
• Beskrivs för sjöfartsobjektet Horsstensleden – både
mellan olika miljömål, och mellan olika mål
• Järnväg: ”Det finns inga konflikter mellan eller inom
de transportpolitiska delmålen”.
• Berörs inte i den nationella planen
© Trivector Traffic AB
• Berörs i ett par av de regionala planerna

20. Fyrstegshistorikerna
• Mycket ”att”. Saknas ”hur”/”varför”.
• I steg 1 också ska övervägas hur
”Transportbehovet kan påverkas genom
lokalisering av boende, arbetsplatser och
serviceutbud.”
• Inga sådana dokumenterade överväganden i
© Trivector Traffic AB
fyrstegshistorikerna.

21. Fyrstegsprincipen
”Vägverket har också strävat efter att utforma det
aktuella vägavsnittet så att det är
• robust i förhållande till olika tänkbara
framtidsscenarier
• långsiktigt hållbart – på så sätt att de ger
beslutsfattarna stor fortsatt handlingsfrihet både när
det gäller att införa olika styrmedel för att påverka
transportbehoven, och vid valet av transportsätt.”
© Trivector Traffic AB
Fyrstegshistorik VVA_004 E45 Älvängen-Trollhättan. Datum: 2009-05-08.

22. Fyrstegsprincipen
• Regioner/län: osäkra på hur Trafikverket tillämpar
fyrstegsprincipen.
• Regioner/län: Inte mandat ta med steg 1 och steg
2 i länsplanerna, upplever att de inte kan påverka.
Det är Trafikverket som prövar detta innan steg 3
och 4 föreslås.
”En annan konsekvens av den avgränsning av planens innehåll som görs är att de
synnerligen viktiga åtgärderna som i det tidigare planeringsskedet klassades som
© Trivector Traffic AB
steg 1- och 2-åtgärder, enligt den så kallade fyrstegsprincipen, inte ingår i planen.
Mycket av detta såsom bebyggelseplanering, trafikutbud, styrmedel och
avgiftssystem förutsätts drivas mot samma övergripande mål och därmed förstärka
effekten av planen.”

23. Vem driver steg 1 och steg 2?
• ”Sektorsåtgärderna”, inklusive åtgärder för att
påverka transportefterfrågan, dvs
fyrstegsprincipens steg 1, ligger i nationella
planen. Medel tilldelade i den slutliga nationella
planen för detta: 7 570 miljoner kronor.
• Trafikverket hösten 2011: Ska enligt
regeringsinstruktion inte längre jobba med
© Trivector Traffic AB
sektorsverksamhet.

24. Okänt hur planerna sammantaget
påverkar miljömålen
• Svårt bedöma infrastrukturplanernas
sammanvägda bidrag till måluppfyllelse pga EET-
scenariot.
• Trafikprognoser (och samhällsekonomiska
kalkyler) för flera tunga infrastrukturinvesteringar i
planerna inte gjorda utifrån korrekta
förutsättningar
© Trivector Traffic AB
• T ex Västsvenska paketet: effekter okända.

25. Sammanfattning
• Icke prissatta miljöeffekter väger mycket lätt
• I många fall försvinner de ”på vägen”
• Stora oklarheter kring ”långsiktigt hållbar”
transportförsörjning
• Bedömningen av ”långsiktigt hållbar”
investering omfattar ofta inte miljöpåverkan
© Trivector Traffic AB
• Effekterna på klimatmålet av
väginvesteringarna verkar underskattas

26. Sammanfattning
• Saknas underlag om huruvida planerna och
åtgärderna i dem bidrar till miljömål eller ej.
• Är planer respektive åtgärder är
samhällsekonomiskt effektiva?
(24 av 47 ’bundna objekt’ har negativ NNK.)
• Vilka kriterier har gällt?
© Trivector Traffic AB

27. Varför?
”Men vi har inte i uppdrag att nå miljömålen,
vårt uppdrag är att skapa jobb”.
Ledningsrepresentant i berörd myndighet
© Trivector Traffic AB

28. Nästa gång?
• Bättre kunskapsunderlag…
• Utvecklad mall och handledning för samlad
effektbedömning
• Fyrstegsprincipen ska finnas med genom ny
åtgärdsvalsprocess
• Kan tydliggöra ’varför’ åtgärderna väljs ut
© Trivector Traffic AB
• Incitament för steg 1 och steg 2 faller bort eftersom
”Trafikverket är inte huvudman för dessa åtgärder”?

29. Akut
• Kompetens hos de som fyller i mallar och gör
bedömningar.
-> Stort utbildningsbehov.
• Ökade resurser i form av tid
-> Framförhållning
© Trivector Traffic AB

30. Allra viktigast
• Förankring i organisationerna
• behövs tydlig markering från högsta ledning att
miljömålen verkligen är viktiga att beakta i planering av
transportsystemet.
• Tydliggöra miljöeffekter i beslutsunderlagen.
• Tydliggöra ev målkonflikter, inte maskera dem.
• (= Undvik ”sammanvägda bedömningar”)
© Trivector Traffic AB

31. Varför är det viktigt med tydliga
beslutsunderlag?
© Trivector Traffic AB

32. Tack!
joanna.dickinson@trivector.se
© Trivector Traffic AB