1. Vad händer om vi
tar klimatfrågan på
allvar?
Hur mycket, hur
och vart färdas vi i
framtiden?
Bygger vi systemet
Jarl Hammarqvist för detta?
WSP A&S

2. Vägtransporter i samklang med klimatmål och mål
om fossiloberoende fordonsflotta
160
140
120
100
Transportsnålt samhälle
80 Energieffektivisering
Förnybar energi (inkl el)
60 Kvarstående fossil energi
40
20
0
2004 2020 2030
2 2012-01-04

3. ”Planeringsunderlaget” förutsätter stor teknikutveckling men
denna räcker ej. Trafikminskning måste till! -20% (-40%)
Åtgärdsområden person Effekt på personbil
2030 jmf med 2010
Fysisk planering -5%
Satsning på kollektivtrafik -3%
Satsning på gång och cykel -1%
Bilpool -2,5%
Resfritt och e-handel -1,5%
Trängselskatt, parkeringspolicy, avgifter -2,5%
Skyltad hastighet -1,5%
Bränslepris -7,5%
Åtgärderna/delarna?
Effektsambanden?

4. Åtgärdsområden - Godstransporter med lastbil
Effekter jämfört
Åtgärdsområden gods med B-A-U
Överflyttning långa lb-transp. till -13%
järnv. och sjö
Citylogistik -3%
Minskad tomkörning -2%
Ändrade konsumtionsmönster -1%
Ruttplanering -5%
Längre och tyngre fordon -4%

5. Vårt uppdrag: Att öka upplösningen på trafikminskningen
Trafikverkets
planerings- Workshop
underlag • Ok?
• Hur?
TRV underlag för
fossiloberoende
godstransporter Work shop-
underlag
Rapport
= ökad
upplösning
EU;s vitbok
Faktiskt
planeringsunderlag
Klimatscenario i
Elforsk nästa
mm planeringsomgång

6. Planera för trafikminskning eller ej?
 Räknar vi med trafikökning (+20%) kommer planeringsprocessen
näppeligen att bidra till klimatmålet.
 Nås klimatmålet (för 2030) ändå kommer vi att delvis ha ett
transportsystem som ej svarar upp mot användarnas krav
 CBA?

7. Vi som jobbat med detta:
WSP
Jarl Hammarqvist
Eva Ericsson
Karin Brundell – Freij
Ann-Katrin Berglund
Karoline Kristo
Matts Andersson
TRV
Håkan Johansson
Sten Hammarlund
Lena Eriksson

8. Resultat (i korthet) avseende:
 Hur ser det ut 2030?
 Hur kom vi dit (vilket vi ju gjorde)?
 Hur ”sant” är detta?
 Rätt åtgärdstyper?
 Rätt ambition som det räknats på?
 Sannolikhet avs ”beslut”? Vårt arbete är INTE en
prognos!
 Vad händer fram till 2050? Vi söker beskriva HUR det
blir OM det blir!
Dessutom finns två helt
olika sätt att se på
planering.

9. Analysen
Hur stora är olika segment av transportmarknaden idag?
 RES, LBU, TrVs planeringsunderlag
Situationen 2030
 Vilken effektprofil har olika delåtgärder?
 Kvalificerade antaganden i form av relativa nyckeltal
 Hur stor måste då åtgärdseffekten inom respektive segment vara?
 Vad blir den sammantagna effekten inom respektive segment till följd av
alla åtgärderna?
 Vad betyder det för andra trafikslag? överföringsprofiler
 Antaganden om nygenerering, bortträngning och överflyttning

10. Segmenteringsgrunder personresor
Tre regiontyper:
 Storstadsregion
 Mellanbygd
 Glesbygd
Reslängder:
 Korta resor (< 5 km) – särskild potential gång och cykel
 Medellånga resor (5-30 km) – vanligt kollektivtrafikavstånd
 Långa resor (>30 km)
Ärendetyper:
 Arbete
 Fritid
 Tjänste
 Service

11. Personresor - olika res-segments andel av bilresor 2010
(pkm enligt RES)
kort
arbete
service
medel
tjänste
lång
fritid
Gles
bygd Stor
stad
Medel
region

12. Åtgärdsområde – Fysisk planering
 Förtätning
 Ny bebyggelse koncentreras till befintliga tätorter och utglesning motverkas
 Sker främst i expansionsområden (storstads- och mellanregioner)
 Korta och medellånga resor blir kortare och överförs i viss mån till gc När har
 Funktionsblandning fysisk
 Många funktioner integreras i närområdet planering
 Sker främst i redan tätare områden (storstads- och mellanregioner) effekt?
 Korta och medellånga bilresor för service och fritidsändamål påverkas mest
 Ny bebyggelse till kollektivtrafikstråk
 Utbyggnad som kan förstärka trafikantunderlaget till befintliga eller nyplanerade kollektivtrafikstråk
 Sker främst i expansionsområden (storstads- och mellanregioner)
 Medellånga och i viss mån långa resor överförs till kollektivtrafik
 Utformning av vägnätet och gaturummet
 Planering av vägutrymme som understödjer den relativa attraktiviteten för kollektivtrafik, gång och
cykel i förhållande till bil
 Störst effekt i större tätorter där det är trångt
 Korta och medellånga bilresor påverkas mest Vi har
siffror!

13. Åtgärdsområde - bränslepris
 Bränsleprishöjning med 50% till följd av marknadsläget och/eller
skattehöjning.
 Åtgärden slår lika hårt på bilkostnader i alla segment – grundantagande om
samma relativa effekt
 Största delen av effekten förväntas utgöra s k undanträngt resande (kortare
resor, effektivisering i form av flera ärenden per resa och samåkning). Näst
största delen är överflyttning till kollektivtrafik samt i någon mån gc.
Utan
detta lär
lite
hända!

14. 0
1
2
3
0,5
1,5
2,5
3,5
storstadsregion
medelbebyggd region
arbete
glesbygd
storstadsregion
fritid
medelbebyggd region
glesbygd
Korta resor
storstadsregion
tjänst
medelbebyggd region
glesbygd
storstadsregion
medelbebyggd region
service
glesbygd
storstadsregion
medelbebyggd region
arbete
glesbygd
storstadsregion
fritid
medelbebyggd region
1000-tals pkm/pers och årmed bil 2010
glesbygd
storstadsregion
Medellånga resor
tjänst
medelbebyggd region
glesbygd
Förändring av bilresandet 2010-2030
storstadsregion
medelbebyggd region
service
glesbygd
storstadsregion
medelbebyggd region
arbete
glesbygd
1000-tals pkm/pers och år 2030
storstadsregion
fritid
medelbebyggd region
”Facit”
glesbygd
Personkm per år med bil i olika ressegment 2010 och 2030
Personbil
Långa resor
storstadsregion
tjänst
medelbebyggd region
glesbygd
storstadsregion
medelbebyggd region
service
glesbygd

15. Segmentering Gods
 Inom tätort
 (Stor)regionala <300 km
 Interregionala >300km
(inkl internationella)

16. Lastbilstransporter i Sverige 2010 (fkm)
3 500 000 000
3 000 000 000
2 500 000 000
fkm lastbilstrafik
2 000 000 000
1 500 000 000
1 000 000 000
500 000 000
Inom städer
9%
0
Inom städer Utanför städer
Utanför
Inom Utanför
Utanför städer>300km
<300km
städer städer städer Utanför
städer
<300 km >300 km <300km
21%
Utanför
städer
>300km
70%

17. ”Facit”
Total effekt Lastbil
5 000 000 000
2010
4 500 000 000
2030 BAU
4 000 000 000
2030 Klimat
3 500 000 000
Fordonskilometer lastbil
3 000 000 000
2 500 000 000
2 000 000 000
1 500 000 000
1 000 000 000
500 000 000
0
Inom städer Utanför städer Utanför
<300km städer>300km

18. WSP:s kommentar (“räcker” detta?)
 Har de presenterade insatserna ”rätt” inriktning?
 Ja! – men det är (av naturliga skäl!) stort fokus på korta och
medellånga resor i storstads- och mellanregioner. Eftersom
majoriteten av fkm produceras under långa resor skulle
åtgärdstillskott som slår mot dessa dock ge mycket hög utväxling.
 Har de rätt ambition/kraft? Det går
INTE av
 Beror på hur klokt de sätts in och med vilken pondus. sig
själv!!!
 Kommer detta att ske i tid?
 Inte vårt uppdrag, men rimligen ligger de största farhågorna inte i att
identifiera vilka åtgärder som ”behövdes” utan att tidplanen blir alltför
utdragen! Fördelningsprofilerna är exempel på ett viktigt underlag i
politikens praktik.

19. Workshop - Hur ser det klimatanpassade
transportsystemet ut 2030 och hur kommer vi dit?
Några slutsatser från grupparbete 2 ”back casting”
• Kraftfulla åtgärder genomfördes 2012-2017
• Fysisk planering; ett nyckelområde
• Några tyckte teknikutvecklingen kanske överskattad
• Bränsleprishöjningar - en förutsättning
• En positiv framtidsbild tillkom som draghjälp
• Politisk konsensus för vägen mot målet
• Något ”hände” som gav engagemang
• Ökat tryck från marknaden
• Tydligare idéer om överflyttningar av gods behövs
• Säkrad finansiering till kollektivtrafik och järnväg bl.a.
genom nya finansieringsformer
19 2012-01-04

20. 2030 har massor hänt i storstadsregionerna.
 Transporteffektiv samhällsplanering (med muskler)
 Villkorat nybyggande
 (Villkorad?) förtätning
 Förändrat gaturum
Börjar
 Färre parkeringsplatser (då de ej behövs)
dessutom
 Kollektivtrafik ökat duktigt
hända
 GC är det naturliga för korta resor
mycket snart
 Utökad och höjd trängselskatt
 Bilpoolandet ökat drastiskt
 Citylogistik
 Ruttplanering
 Terminaler

21. I landet i stort har också mycket skett (men lite annorlunda)
Generellt gäller:
 Järnvägen har hållit lastbilstrafikens ökning stången.
 Kraftigt ökad kapacitet på järnvägen som klarar godset.
 Stora överföringar från Järnväg till Sjö
 Förstorade arbetsmarknadsregioner försörjs med koll-trafik
 Någonting ”hände”
 BAU är ej vad det var
 Samhällsplaneringen fick muskler
 Personbilsnyttjandet blev mindre attraktivt
 Alternativen blev mer attraktiva
 Sverige blev ett internationellt föredöme och miljontals besökare åker
årligen (klimatsmart) hit för att beskåda härligheten.

22. Mot 2050…..
 Vidmakthållande av styrmedel (typ skattenivåer)
 Nya styrmedel
 Nytt BAU formeras succesivt (Fortlöpande kulturförändring)
 Dvs det kritiska är
 Normen i samhällsplaneringen
 Bränslepris (mot slutkund)
 Övrig trafikeringskostnad (mot slutkund)
 Alternativens attraktivitet (inkl pris)
 Att inte tappa sugen

23. Tack
På bilden är hon 18. 2030 drygt 40 och 2050 drygt 60.