1. Ökad konkurrens och fler möjligheter
– utmaningar för svensk ekonomi i en
globaliserad värld
Finansminister Anders Borg
29 januari 2014
Finansdepartementet

2. Utmaningar i en globaliserad värld
• Ökad och tuffare konkurrens
– Tillväxtekonomier en alltmer betydande del av
världsekonomin
• Bevara stabilitet och undvika allvarliga
finansiella kriser
• Fler och snabbare teknologiskiften
• Hantera ett ökat omvandlingstryck
Finansdepartementet

3. Utvecklade ekonomier växer
långsammare
BNP-tillväxt 1980-2012 och 2013-2017 (prognos), årlig procentuell
förändring
16
12
8
4
0
-4
-8
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
Afrika söder om Sahara
Världen
Sverige
USA
EU
Tillväxt- och utvecklingsekonomier
Kina
Finansdepartementet
Källa: IMF

4. Utvecklingen utgör både möjligheter
och hot
• Goda förutsättningar för tillväxt
– Större diversifiering av handelsparters
– Snabbare spridning av innovationer
• Samtidigt som världen kan bli mer instabil
– Världen blir alltmer sammanlänkad vilket ökar
sårbarheten
– Möjlig risk för ökad förekomst av bubblor
– Klimatförändringar och miljöproblem
Finansdepartementet

5. Världen har förändrats
• Kina och övriga tillväxtekonomier växer i
betydelse
• Afrika växer snabbt och kan utgöra viktig
handelspartner på sikt
• Åldrande befolkning och sämre
tillväxtförutsättningar i Europa
– Avsaknad av reformer i Tyskland skapar oro för
framtida tillväxt
Finansdepartementet

6. Tillväxtekonomierna har allt större del
av världshandeln
Andel av världshandeln, i procent
16
48
14
42
12
36
10
30
8
24
6
18
4
12
2
6
-
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Afrika söder om Sahara
EU
USA
Sverige
Kina
Tillväxt- och utvecklingsekonomier (höger axel)
Källa: IMF
Finansdepartementet

7. Kina – snart världens största ekonomi
• Kommer enligt IMF och OECD att passera
USA som världens största ekonomi inom de
närmaste åren
• Fortsatt behov av reformer
–
–
–
–
Finansdepartementet
Omfattande statlig inblandning i ekonomin
Miljöproblem
Utbredd korruption
Hög skuldsättning, framförallt på lokal nivå

8. Nya kinesiska ledningen har
ambitiösa reformplaner
• Fortsatta liberaliseringar av ekonomin
– Konvertibilitet för valutan
– Marknadsanpassning av räntan
• Effektivisering av offentlig sektor
– Korruption
– Statsägda företag
• Landreformer och reformering av hukousystemet
• Kinesiska ekonomin kommer att växa i
betydelse även för Sverige
Finansdepartementet

9. Gynnsam utveckling i Afrika söder
om Sahara
• Goda demografiska förutsättningar
– Förutsättningar för låglöneproduktion under överskådlig tid
• Minskad politisk osäkerhet
– Fler demokratiska regimer och färre konflikter
• Ökad ekonomisk stabilitet och växande
medelklass
• Strukturella reformer som har förbättrat
tillväxtförutsättningarna
• Informationsteknologi
Finansdepartementet

10. Fortsatt hög tillväxt och växande
arbetskraft
Fler i arbetsför ålder
Prognostiserad genomsnittlig
BNP-tillväxt 2013-2018
Procent av befolkningen mellan 15 och 65 år
8,0%
7,2% 7,1% 7,1%
6,9% 6,8%
6,7%
6,3%
5,8%
Källa: IMF
Finansdepartementet
Botswana
Angola
Ghana
Uganda
Nigeria
Tanzania
Rwanda
Kina
Etiopien
Moçambique
4,1%
Källa: ISS och Pardee Center for
International Futures

11. Många utmaningar för Afrika söder
om Sahara
• Politisk osäkerhet
– Svag demokratisk tradition
– Närmare hälften av demokratierna bedöms vara sämre
fungerande
• Utbredd korruption
• Sociala spänningar
– Sydafrika har bland de högsta GINI-koefficienterna i
världen
• Fortsatt stort beroende av naturtillgångar
• Risk att reformtempo stannar av pga. politiska
låsningar och folkligt missnöje
Finansdepartementet

12. Risker i tillväxtekonomiernaa
•
Återhämtning I USA
–
•
Indien
–
–
–
•
Stora bytesbalans- och budgetunderskott
Bristande konkurrenskraft i en sluten och hårt reglerad ekonomi
Val i vår ger ökad politisk risk
Turkiet
–
–
–
–
•
USA:s Centralbanks (Federal reserve) gradvisa normalisering av penningpolitiken
kan ge stora globala kapitalflöden som riskerar att pressa tillväxtländerna
Betydande bytesbalansunderskott
Stort beroende av kortfristig finansiering
Svag konkurrenskraft
Politisk risk
Ryssland
–
Tillväxttakten dämpas på grund av politisk oro och behov av att gå mot ökad
marknadsekonomi och lagstyre
Finansdepartementet

13. Osäkerhet kring Europas långsiktiga
utveckling
• Lång period av låg tillväxt
• Åldrande befolkning och växande
försörjningsbörda
• Avsaknad av större strukturreformer i
många länder
• Svaga banker hotar återhämtningen
Finansdepartementet

14. Fler strukturreformer behövs i Europa
• Fortsatt förstärkning av den inre marknaden
• Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt
och öka arbetskraftens rörlighet
• Stärka förutsättningar för innovationer
• Hållbara pensionssystem för en åldrande
befolkning
• Tyskland var tidigare förebild men
avstannande reformtempo med ny regering
Finansdepartementet

15. Hur ska en liten öppen ekonomi möta
den förändrade världen?
• Starka offentliga finanser
• Stärk konkurrenskraften med
tillväxtreformer
• Minska riskerna i det finansiella
systemet
• Fler i arbete
Finansdepartementet

16. Finansdepartementet
127
134
Portugal
Italien
176
Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP
Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg
Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens höstprognos 2013 (övriga)
Grekland
121
101
Belgien
Irland
100
Österrike
Grekland
Finland
Belgien
-1,9
-2,0
-2,3
-2,6
-5,9
-5,3
-5,0
-4,0
-3,8
-3,3
Spanien
Storbritannien
Irland
Portugal
Frankrike
Nederländerna
Italien
Danmark
-1,7
-2,7
Sverige
-1,5
0,1
Tyskland
Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP
Spanien
97
77
Tyskland
Storbritannien
76
Nederländerna
Frankrike
75
61
Österrike
Finland
44
Danmark
95
43
Sverige
Sverige har utrymme att agera

17. -2
-8
Finansdepartementet
Irland
Frankrike
Belgien
-6
Portugal
Förändring 2000 – 2011, procentenheter
2
5
0
-5
-10
-15
Källa: Eurostat
-20
Källa: Eurostat
Italien
10
Frankrike
-8
Belgien
Implicit skattesats på arbete
Portugal
Källa: Eurostat
Danmark
Grekland
Irland
Tyskland
Portugal
Italien
Frankrike
Storbritannien
Österrike
Belgien
Nederländerna
-4
Österrike
0
Tyskland
-2
Nederländerna
10
Storbritannien
20
Spanien
30
Finland
2011
Finland
2000
4
Sverige
Skattetryck
Sverige
Irland
Spanien
50
Grekland
Portugal
Storbritannien
Nederländerna
Tyskland
Österrike
Italien
Finland
Frankrike
Belgien
Sverige
Danmark
Andel av BNP, procent
Spanien
Nederländerna
Österrike
Italien
Storbritannien
-4
Tyskland
Grekland
Finland
Danmark
4
Sverige
60
Skattetryck
Förändring 2000 – 2011, procentenheter
40
2
0
-6
Källa: Eurostat
Implicit kapitalskattesats
Förändring 2000 – 2011, procentenheter
0

18. Offentliga utgifter, 2012
Resurser till forskning, 2010
Källa: Eurostat
43
8,8
2,2
7,0
1,9 1,9 1,8 1,8 1,7
1,7 1,5
Österrike
Tyskland
Portugal
Spanien
Belgien
Grekland
Italien
Irland
UK
Danmark
Finland
1,0
Frankrike
2,2 2,0
1,9 1,8 1,7 1,6
1,4 1,3
Procent av BNP
3,1
2,6 2,5
Nederländ…
3,1 2,8 2,8
Offentliga utgifter, utbildning 2010
Procent av BNP
Sverige
3,4
Källa: EU-kommissionens
höstprognos, 2013
Offentliga investeringar, 2012
3,5 3,3
3,9
Irland
45
Tyskland
47
Portugal
48
Spanien
48
Storbritannien
51
Nederländerna
51
Italien
52
Österrike
52
Procent av BNP
Sverige
54
Grekland
55
Belgien
56
Finland
57
Frankrike
Danmark
59
Procent av BNP
Källa: EU-kommissionens
höstprognos, 2013
Finansdepartementet
6,8
6,6
6,5
6,3
6,0
5,9
5,9
5,6
5,0
4,5
Källa: OECD

19. Regeringens politik har förbättrat svensk
arbetsmarknad i grunden sedan 2006
• Stimulans av utbudet ger störst effekt …
–
–
–
–
Jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns
Arbetslöshets- och sjukförsäkringen
Arbetsmarknadspolitiken
Utbildningssystemet och yrkesintroduktionsjobben
• … i samverkan med stimulans av efterfrågan
– Nystartsjobb och sänkta (riktade) socialavgifter
– RUT- och ROT-avdragen, sänkt restaurangmoms
– Underlättat tillfälliga anställningar
• Förbättrad matchning
– Ökad sökaktivitet
– Ökad geografisk- och yrkesmässig rörlighet
Finansdepartementet

20. Sysselsatta, 15−74 år
Sysselsättningsgrad, 15-74 år
Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)
Andel av befolkningen, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)
8,6
65,8 65,8 64,2 64,0
63,8 63,6
60,3
7,0
5,9
5,2
2,9
2,1
0,9
56,8 56,2 55,9 55,1
-0,1
48,5 48,2
-2,7
43,2
-4,6
-8,0
-12,5
Grekland
Spanien
Portugal
Irland
Danmark
Italien
Finland
Nederländerna
Frankrike
UK
Österrike
Sverige
-19,0
Real disponibelinkomst
Procentuell förändring 2007–2012
Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)
7,1
19,1
Grekland
Italien
-1,3
Spanien
0,3
Nederländerna
1,7
Portugal
3,1
Österrike
3,5
UK
4,7
Tyskland
-3,6
4,9
Danmark
0,4
-1,1
Irland
Grekland
Frankrike
Tyskland
Italien
Nederländerna
Spanien
Storbritannien
Österrike
Sverige
0,7
5,5
Frankrike
6,5
2,5
Belgien
3,0
Finland
3,2
Irland
11,5
4,0
Sverige
4,5
Portugal
5,2
Danmark
5,2
Finland
5,7
Belgien
Belgien
Källa: OECD
Källa: OECD
Arbetskraften, 15−74 år
7,6
Tyskland
Grekland
Spanien
Italien
Belgien
Portugal
Irland
Frankrike
Finland
Danmark
Storbritannien
Österrike
Tyskland
Svergie
Nederländerna
-15,8
-4,2 -8,3
-24,6
Källa: OECD
Finansdepartementet
Källa: Eurostat

21. Inriktning för finanspolitiken
• Offentliga finanser tillbaka till överskott när
konjunkturen tar fart
• Reformer ska finansieras
• Värna strukturreformer och åtgärder riktade
mot personer som har svårt att komma in på
arbetsmarknaden
• På lång sikt krävs åtgärder för att stärka
konkurrenskraften och sänka
marginaleffekterna för personer med låga
inkomster
Finansdepartementet