Ingen rådgivning om pension og vedligeholdelse af opsparingen koster kassen
Regionala utsikter oktober 2013
1. ■ Innehåll
REGIONALA
UTSIKTER
OKTOBER 2013
Sydtoppen
ÖVERSIKT 04
SYDTOPPEN
SVENSK EKONOMI OCH PROGNOSREVIDERINGAR
SYDSVERIGE 08
TAR TÄTEN I TILLVÄXTLIGAN
MÄLARDALEN 09
STARK JOBBTILLVÄXT
VÄSTSVERIGE 10
SKUGGAR RIKET
ÖVRIGA RIKET 11
STABILISERING INOM INDUSTRIN
2 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013
NORDEA MARKETS
2. ■ Innehåll
Redaktör och författare
Lena Sellgren
Senioranalytiker
lena.sellgren@nordea.com
Tel +46 8 614 88 62
ÖVERSIKT
Sydtoppen .................................................................................................... 4
Svensk ekonomi och prognosrevideringar ..................................................... 7
Regioner
SYDSVERIGE
Sydsverige tar täten i tillväxtligan .................................................................. 8
Gått till tryck
MÄLARDALEN
4 oktober 2013
Stark jobbtillväxt i Mälardalen ....................................................................... 9
VÄSTSVERIGE
Besök oss på:
www.nordeamarkets.com
Källor:
Macrobond och officiell nationell
statistik om inget annat anges.
3 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013
Västsverige skuggar riket ............................................................................ 10
ÖVRIGA RIKET
Stabilisering inom industrin ......................................................................... 11
Appendix
Tabellsamling per region.............................................................................. 12
Definitioner ................................................................................................. 18
NORDEA MARKETS
3. ■ Översikt
Sydtoppen
Sydsverige tar täten i tillväxtligan
Stark jobbtillväxt i Mälardalen
Västsverige skuggar riket
Ökad export stabiliserar tillväxten i Övriga riket
Ljusare utsikter i alla regioner
Svensk ekonomi utvecklas svagt i år men regionalt är utvecklingen splittrad då storstäderna drar ifrån. Tillväxten
i samtliga fyra regioner1 som vi studerar i denna rapport
återhämtar sig under prognosperioden. Sysselsättningen
fortsätter att visa en positiv trend i storstadsregionerna
medan den stagnerar i Övriga riket. Arbetslösheten har
planat ut de senaste månaderna men är fortfarande betydligt högre än före finanskrisen i alla regioner.
rask takt. Sydsverige brottas dock alltjämt med en hög
strukturell arbetslöshet.
Mer industriintensiva regioner, framför allt Övriga riket
men även Västsverige, har drabbats hårt av den svaga efterfrågan i omvärlden med vikande industriproduktion
och svag export. När återhämtningen i den globala ekonomin tar fart gynnas dock dessa båda regioner. Till
skillnad från tidigare lågkonjunkturer har dock inte
svensk exportindustri någon draghjälp av en svag krona.
Bruttoregionalprodukt (BRP)
Utvecklingen av BNP i de olika regionerna, den s.k. bruttoregionalprodukten (BRP), skiljer sig åt. Sydsverige tar
täten i tillväxtligan i år och växer betydligt snabbare än
Västsverige och Övriga riket både i år och nästa år. Även
Mälardalen växer snabbt. Nästa år blir tillväxten cirka 3
procent i Sydsverige och Mälardalen, drygt 2 procent i
Västsverige och cirka 1,5 procent i Övriga riket.
Tjänsteintensiva Mälardalen har inte påverkats av lågkonjunkturen i samma utsträckning som övriga regioner
och har därför haft en stabilare utveckling. Även den
sydsvenska ekonomin har haft ett antal år med relativt
stabil tillväxt men den dämpades tillfälligt förra året. En
bidragande orsak var sannolikt avmattningen i Danmark.
De danska hushållens efterfrågan är på väg tillbaka och
bidrar till att Sydsverige återhämtar sig i förhållandevis
Antal sysselsatta
1
För avgränsningar av regionerna, se appendix på sidan 18.
Regional utveckling, bruttoregionprodukt och sysselsättning
Bruttoregionprodukt (BRP)
Mälardalen
Stockholms län
Sydsverige
Västsverige
Stor-Göteborg
Övriga riket
Totalt (BNP)
BRP, mdkr
Real procentuell förändring per år
2010 1994-2008
2009
2010
1245
3,6
-1,4
4,7
999
3,9
0,6
3,6
384
2,9
-4,7
6,6
540
3,8
-7,3
8,4
365
4,2
-6,9
7,7
1168
2,4
-7,8
7,9
3338
3,1
-5,0
6,6
2011P
3,4
3,2
2,6
3,5
4,0
2,2
2,9
2012P
1,5
1,6
0,4
1,4
1,4
0,3
1,0
2013P
1,6
--2,4
0,1
---0,3
0,8
2014P
3,1
--3,0
2,2
--1,6
2,5
Tusental
Procentuell förändring per år
2010 1994-2008
2009
2010
1500
1,1
-1,1
1,6
1144
1,2
-0,7
1,8
562
1,0
-2,1
1,6
764
1,1
-3,0
0,8
498
1,6
-3,0
0,5
1683
0,2
-3,4
1,0
4509
0,7
-2,4
1,2
2011
2,6
2,7
0,4
3,1
3,1
2,2
2,3
2012
1,3
1,3
0,2
1,1
1,1
0,1
0,7
2013P
1,8
--2,5
0,3
---0,2
0,9
2014P
1,4
--1,4
0,5
--0,0
0,7
Antal sysselsatta
Mälardalen
Stockholms län
Sydsverige
Västsverige
Stor-Göteborg
Övriga riket
Totalt
Källor: SCB:s nationalräkenskaper och arbetskraftsundersökning samt Nordea
4 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013
NORDEA MARKETS
4. ■ Översikt
Näringslivsstrukturerna styr
Mälardalen mest tjänsteintensivt
Den regionala utvecklingen styrs i huvudsak av näringslivsstrukturen i regionerna. De senaste 30 åren har näringslivets tjänstesektor ökat i betydelse. Andelen sysselsatta i tjänstesektorn i riket som helhet har ökat från 37
procent 1993 till drygt 45 procent 2011. Samtidigt har
andelen sysselsatta i både näringslivets varuproducerande
sektor och offentlig sektor minskat och uppgår nu till 24
respektive 31 procent.
I Mälardalen är nästan 60 procent sysselsatta inom näringslivets tjänstesektor medan motsvarande siffra för
Övriga riket uppgår till 35 procent. Tjänstesektorn har
gynnats av den stabila inhemska ekonomin och fortsätter
att gynnas av starka hushåll. Mälardalen och i synnerhet
Stockholms län har därför klarat sig förhållandevis väl
under lågkonjunkturen och utsikterna framöver är ljusa.
Hushållen är den främsta tillväxtmotorn och får nästa år
extra bränsle från en expansiv valbudget.
Räknat i personer har antalet sysselsatta i näringslivets
tjänstesektor ökat med 650 000 personer sedan 1993
samtidigt som antalet sysselsatta i offentlig sektor har
minskat med 100 000 personer. I tillverkningsindustrin
har antalet sysselsatta minskat med 70 000 personer sedan 1993 och med hela 300 000 personer sedan 1980.
Den minskade sysselsättningen i industrin kan förklaras
av en tuff konkurrens med ökad outsourcing och ökad internationell specialisering. En successiv regional koncentration av produktionen sker även inom riket och i
stor utsträckning till storstädernas fördel. Sammantaget
sätter det press på industrin att effektivisera och rationalisera bort lågproduktiv verksamhet.
Regioner där näringslivets tjänstesektor är relativt stor
har haft en förhållandevis stark utveckling både på kort
och längre sikt. För regioner med ett stort beroende av
tillverkningsindustrin är bilden däremot splittrad. Sett till
det senaste halvåret har sysselsättningsutvecklingen i såväl Västsverige som i flera av länen utanför storstadsregionerna varit svagare än i riket som helhet, se diagram på
sidan 6. I flera skogslän i norr har sysselsättningen minskat det senaste halvåret, medan den har ökat med 3,5
procent i Västernorrland om än från en låg nivå.
Strukturförändring i näringslivet
Både den sydsvenska och västsvenska ekonomins sammansättning påminner om genomsnittet i riket, men med
viss förskjutning mot industrin i Västsverige. Beroendet
av industrin är klart störst i Övriga riket. Industriintensiva regioner som har en större andel export är mer beroende av efterfrågan i omvärlden. Tillväxten har därför
varierat betydligt mer i dessa regioner än i tjänsteintensiva regioner. Både Västsverige och Övriga riket återhämtade sig snabbt efter nedgången 2008-2009. Men efter den påföljande skuldkrisen i Europa har Övriga riket
ännu inte börjat återhämta sig. Sysselsättningen har stagnerat och ekonomin krymper i år. Regionen Övriga riket
är en stor region med en splittrad näringslivsstruktur.
Samtliga län i Övriga riket är mindre tjänsteintensiva än
riket som helhet.
Flyttströmmar
Nettoinflyttningen till storstadsregionerna har fortsatt
trots lågkonjunkturen. Inflyttningen utgörs till stor del av
invandring och samtliga län i riket har haft en positiv nettoinvandring det senaste decenniet. Inflyttningen till storstäderna innebär alltså inte att landsbygden avfolkas i
motsvarande takt. Sett till enbart flyttströmmarna inom
riket har ändå många län upplevt en nettoutflyttning. Det
gäller exempelvis samtliga Norrlandslän men även stora
delar av Småland.
Tillsammans med Hallands län är Skåne det enda länet
som har haft nettoinvandring varje år under de senaste 15
åren. En bidragande faktor är sannolikt byggandet av
Öresundsbron år 2000 som gett positiva effekter av den
ökade integration över sundet. Nettoinflyttningen från
andra delar av landet dämpades däremot avsevärt 2011
och 2012, och utvecklingen det senaste halvåret pekar på
fortsatt dämpning.
Andelen sysselsatta i olika sektorer år 2010, procent
Andelen sysselsatta i olika sektorer år 2010, procent
Västra
Riket
"Mälardalen"
Stockholm
Skåne
Götaland
Övriga
Offentlig sektor
30.9
25.6
22.1
30.5
31.2
35.6
Näringslivet
69.1
74.4
77.9
69.5
68.8
64.4
varav varor
23.7
17.0
14.1
22.7
25.6
29.1
7.0
7.1
6.2
7.2
6.6
7.3
13.4
9.7
6.7
11.5
15.8
16.5
45.4
57.4
63.8
46.8
43.2
35.3
100
100
100
100
100
100
bygg
industri
varav tjänster
Totalt
Källor: SCB:s nationalräkenskaper och Nordea
5 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013
NORDEA MARKETS
5. ■ Översikt
Tjänsteintensitet*
Antal sysselsatta, utv.**
första halvåret 2013
Antal sysselsatta, utv.***
1993-2010
%
* Med näringslivet tjänsteintensitet avses antal sysselsatta per län som andel
av totalt antal sysselsatta i ekonomin år
2010.
Tjänsteintensitet,
län %*
Tjänsteintensitet
Stockholm
Stockholm
Skåne
UppsalaGötaland
Västra
Södermanland
Gotland
2010
2010
63,8
63,8
46,8
37,5
43,2
Östergötland
Halland
Jönköping
Östergötland
Kronoberg
Västmanland
Kalmar
Uppsala
Gotland
Jämtland
Blekinge
Västernorrland
Skåne
Örebro
Halland
Kronoberg
Västra Götaland
Södermanland
Värmland
Värmland
Örebro
Gävleborg
Västmanland
Västerbotten
Dalarna
Dalarna
Gävleborg
Norrbotten
Västernorrland
Jönköping
Jämtland
Kalmar
Västerbotten
Blekinge
Norrbotten
35,8
42,1
40,3
40,8
32,3
40,3
36,1
38,7
30,6
37,5
42,1
37,5
29,2
37,4
46,8
36,4
40,8
36,1
43,2
35,8
35,2
35,2
36,4
34,1
38,7
32,9
32,8
32,8
34,1
32,3
37,4
32,3
37,5
30,6
32,9
29,2
32,3
Riket
Riket
45,4
45,4
** Antal sysselsatta första halvåret
2013 jämfört med första halvåret 2012
i procent.
*** Genomsnittlig sysselsättningsutveckling per år, 1993-2010.
Antal sysselsatta,
utv %**
Sysselsättningstillväxt
Västernorrland
Stockholm
Västmanland
Uppsala
Skåne
Södermanland
Stockholm
Östergötland
Östergötland
Jönköping
Halland
Kronoberg
Kalmar
Kalmar
Kronoberg
Gotland
Dalarna
Blekinge
Värmland
Skåne
Gävleborg
Halland
Västra Götaland
Västra Götaland
Örebro
Värmland
Norrbotten
Örebro
Västerbotten
Västmanland
Jämtland
Dalarna
Jönköping
Gävleborg
Gotland
Västernorrland
Uppsala
Jämtland
Södermanland
Västerbotten
Blekinge
Norrbotten
Riket
Riket
1993Antal sysselsatta,
2010
utv.***
Genomsnittlig
1993sysselsättningstillväxt 2010
Stockholm
1,1
2013
2013
3,5
2,4
3,2
-2,2
2,6
-3,1
2,4
1,0
1,0
-1,8
1,0
0,4
0,9
0,9
0,4
-2,1
0,2
-3,6
0,1
2,6
0,0
1,0
-0,1
-0,1
-0,2
0,1
-0,4
-0,2
-0,8
3,2
-1,4
0,2
-1,8
0,0
-2,1
3,5
-2,2
-1,4
-3,1
-0,8
-3,6
-0,4
0,8
0,8
Stockholm
Halland
1,1
1,1
Uppsala
Uppsala
1,1
1,1
Södermanland
Skåne
Östergötland
Västra Götaland
0,1
0,8
0,2
0,7
Jönköping
Kronoberg
Kronoberg
Västerbotten
0,4
0,4
0,4
0,4
Kalmar
Örebro
Gotland
Jönköping
Blekinge
Gotland
Skåne
Östergötland
Halland
Blekinge
Västra Götaland
Västmanland
Värmland
Södermanland
Örebro
Dalarna
Västmanland
Gävleborg
Dalarna
Kalmar
Gävleborg
Norrbotten
Västernorrland
Värmland
Jämtland
Västernorrland
Västerbotten
Jämtland
Norrbotten
Riket
Riket
-0,3
0,4
0,2
0,4
0,1
0,2
0,8
0,2
1,1
0,1
0,7
0,1
-0,3
0,1
0,4
0,1
0,1
-0,1
0,1
-0,3
-0,1
-0,3
-0,4
-0,3
-0,4
-0,4
0,4
-0,4
-0,3
0,6
1,9
Källor: SCB:s nationalräkenskaper och arbetskraftsundersökning samt och Nordea
6 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013
NORDEA MARKETS
6. ■ Översikt
Svensk ekonomi och prognosrevideringar
Svensk ekonomi har passerat botten
Svensk ekonomi har utvecklats svagt sedan slutet av
2011. Avmattningen var påtaglig även under första halvåret i år då BNP ökade med måttliga 0,7 procent jämfört
med ett år tidigare. Det tredje kvartalet förefaller inte heller visa på någon större återhämtning och det dröjer sannolikt till fjärde kvartalet innan tillväxten tar bättre fart. I
år väntas BNP därmed endast växa med 0,8 procent. Liksom 2008-2009 är det framför allt exportindustrin som
har drabbats av den dämpade internationella efterfrågan
men även den inhemska efterfrågan har tappat fart.
Minskad export tillsammans med lågt kapacitetsutnyttjande och osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen,
framför allt i Europa, har hämmat företagens investeringar.
Senare i höst väntas den svenska ekonomin vända upp
och nästa år växer BNP med 2,5 procent, vilket är något
snabbare än den potentiella tillväxttakten. Exporten och
investeringarna ökar samtidigt som hushållens ekonomi
stärks, inte minst i spåren av en expansiv ekonomisk politik med låga räntor och sänkta skatter. Den nästan två år
långa nedgången i exporten av varor bryts när viktiga avsättningsmarknader som Tyskland, USA och Storbritannien återhämtar sig.
De senaste två åren har produktiviteten utvecklats långsamt. Det är sannolikt en följd av den dämpade konjunkturutvecklingen och ett lågt kapacitetsutnyttjande. Trots
den låga BNP-tillväxten har antalet arbetade timmar ändå
ökat det senaste året. Dämpade löneökningar under senare år kan ha ökat efterfrågan på arbetskraft och bidragit
till en mer arbetskraftsintensiv produktion.
Antalet sysselsatta har fortsatt att öka i relativt snabb
takt, främst i näringslivets tjänstesektor och offentlig sektor. Sysselsättningen har överraskat med att öka mer än
antalet arbetade timmar då frånvaron stigit och medelarbetstiden minskat. Framåtblickande indikatorer för efterfrågan på arbetskraft såsom anställningsplaner, varsel
och nyanmälda lediga platser talar för att sysselsättningen kommer fortsätta att öka framöver. Men tillväxttakten
i sysselsättningen dämpas något i takt med att produktiviteten återhämtar sig och frånvaron minskar. Arbetskraften fortsätter att öka men i något långsammare takt än
sysselsättningen, vilket medför att arbetslösheten inte
sjunker mer påtagligt. Arbetslösheten i riket kulminerar
på cirka 8 procent i år.
7 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013
Fortsatt lediga resurser på arbetsmarknaden talar för
dämpade löneökningar och ett måttligt inhemskt kostnadstryck. Tillsammans med en ihållande nedgång i importpriserna innebär det att KPIF-inflationen kommer att
vara fortsatt låg och ligga under Riksbankens mål på 2
procent under prognosperioden. Riksbanken håller styrräntan oförändrad en bit in på nästa år. Kronan har de
senaste månaderna stärkts mot flera valutor men inte mot
euron som har varit överraskande stark. Med en högre
tillväxt och förhållandevis goda offentliga finanser bedöms den svenska ekonomin behålla sin relativa styrka
under prognosperioden. Kronan stärks mot euron men
försvagas något mot dollarn i takt med att den amerikanska ekonomin återhämtar sig.
Prognosen för den svenska ekonomin baseras med vissa
justeringar på konjunkturrapporten ”Vändpunkt” som
publicerades den 4 september. Bland annat har BNPprognosen för 2013 reviderats ned från 1,3 till 0,8 procent till följd av att SCB har reviderat utfallet för BNP.
Se tabell och läs mer på Nordeamarkets.com.
Nyckeltal för den svenska ekonomin
Procentuell förändring
BNP
BNP, kalenderkorrigerat
Antal sysselsatta
Arbetslöshet*
KPI, årsgenomsnitt
KPIF, årsgenomsnitt
2011
2,9
2,9
2,3
7,8
3,0
1,4
2012
1,0
1,3
0,7
8,0
0,9
1,0
2013P
0,8
0,8
0,9
8,0
0,1
1,0
2014P
2,5
2,6
0,7
7,8
1,2
1,1
* I procent av arbetskraften.
Källor: SCB och Nordea Markets.
Prognosrevideringar – Regional utveckling
Jämfört med den regionala prognosen ”Regionala utsikter” som publicerades i februari 2013 har prognosen för
BNP-tillväxten i riket stått sig väl, medan den regionala
utvecklingen ser något annorlunda ut. Den regionala tillväxten, BRP, har reviderats upp för storstäderna, framför
allt Sydsverige, och ner för Övriga riket. Nedrevideringen för Övriga riket förklaras främst av den svaga efterfrågan i omvärlden.
Sysselsättningen har fortsatt att överraska positivt och
har för riket som helhet reviderats upp kraftigt från -0,1
procent till 0,9 procent i år och från 0,3 till 0,7 procentnästa år. Samtliga regioner har haft en betydligt starkare
sysselsättningsutveckling än väntat och då framför allt
storstäderna. Den överlägset största sysselsättningsökningen har vi sett i Sydsverige som första halvåret 2013
hade en sysselsättningsökning på drygt 2,6 procent jämfört med samma period i förra året.
NORDEA MARKETS
7. ■ Sydsverige
Sydsverige tar täten i tillväxtligan
De ljusare ekonomiska utsikterna i omvärlden, inte minst
i grannlandet Danmark, bidrar till att tillväxten i Sydsverige tar fart redan i år. Vi räknar med att BRP ökar med
nästan 2,5 procent i år och 3 procent nästa år. Även
sysselsättningen ökar snabbt. Sydsverige brottas dock
alltjämt med en strukturellt hög arbetslöshet.
Lågkonjunkturen har slagit hårt mot Sydsverige. De
drygt fyra åren av stagnation i Danmark har satt sina
spår. Men nu återhämtar sig bostadsmarknaden i Danmark och hushållens efterfrågan är på väg tillbaka. Det
bidrar till att Sydsverige toppar tillväxtligan i år. Konfidensindikatorer tyder också på ökad optimism hos företagen även om läget fortfarande är dystert inom byggoch tillverkningssektorn.
Sysselsättningen har varit överraskande stark från sista
kvartalet i fjol och väntas fortsätta att öka men i långsammare takt. Arbetskraften har dock planat ut. Återhämtningen i den danska ekonomin är en viktig förklaring. Dessutom bidrar en stark befolkningstillväxt till den
ökade sysselsättningen. Flertalet av de personer, inom
bland annat telekom och läkemedelsindustrin, som drabbades av uppsägningar 2010-2012 förefaller också ha hittat nya anställningar. Framåtblickande indikatorer för arbetsmarknaden har visserligen förbättrats det senaste
kvartalet, men visar på svag efterfrågan på arbetskraft,
relativt höga nivåer på varsel och låga anställningsplaner.
Arbetslösheten i Sydsverige har legat betydligt högre än i
riket de senaste två decennierna trots att konjunkturutvecklingen inte har varit svagare. Det talar för att den
höga arbetslösheten snarare är strukturell än konjunkturell. Detta stöds av den s.k. beveridge-kurvan som visar
att arbetslösheten har stigit samtidigt som antalet lediga
jobb ligger kvar relativt högt. Försämrad matchning på
arbetsmarknaden är inte enbart ett sydsvenskt fenomen
utan gäller hela landet. Matchningen tycks vara sämre i
Sydsverige än i riket eftersom arbetslösheten legat högt
under så många år.
Sydsverige tar täten i tillväxtligan
Stark sysselsättning
Brottas med hög arbetslöshet
Hög strukturell arbetslöshet i Sydsverige
Den sydsvenska näringslivsstrukturen liknar i stort strukturen i riket och är inte i någon avgörande utsträckning
beroende av industrin. Däremot är utvecklingen av den
danska ekonomin viktig för regionen. Byggandet av
Öresundsbron har genom de positiva effekterna av integration över sundet bidragit till att Sydsverige har haft en
god ekonomisk utveckling. Arbetsmarknaderna på de
båda sidorna av sundet har växt samman och antalet arbetspendlare och fordonspassager över bron har ökat
kraftigt sedan bron byggdes år 2000. Idag passerar cirka
70 000 resenärer per dag över Öresundsbron.
* Med vakanser avses antalet kvarstående lediga platser vid Arbetsförmedlingen (endast en del av totala antalet vakanser i ekonomin). Arbetslösa som andel av arbetskraften i procent (15-74 år). Månadsstatistik, säsongsrensat.
8 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013
NORDEA MARKETS
8. ■ Mälardalen
Stark jobbtillväxt i Mälardalen
Mälardalen har med sin starka tjänstesektor klarat sig
bättre igenom lågkonjunkturen än övriga regioner. Men
BRP-tillväxten väntas bli dämpad även i år och det dröjer till 2014 innan ekonomin tar fart med en BRP-tillväxt
på drygt 3 procent. Utsikterna för Mälardalen är mycket
goda med en stark sysselsättningsutveckling. Det låga
byggandet och de höga bostadspriserna kan dock bromsa
inflyttningen och därmed tillväxten i regionen.
Sysselsättningen har varit överraskande stark första halvåret i år och väntas fortsätta att växa kraftigt resten av
året. Framåtblickande indikatorer som exempelvis företagens anställningsplaner, varsel och nyanmälda lediga
platser till Arbetsförmedlingen talar för att arbetsmarknaden i Mälardalen fortsätter att förbättras de kommande
kvartalen. Arbetslösheten har överraskat positivt de senaste månaderna och arbetslösheten har fallit tillbaka till
7,3 procent i Mälardalen jämfört med cirka 8 procent i
riket.
Den dämpade efterfrågan i både Sverige och omvärlden
har slagit särskilt hårt mot bygg- och tillverkningsindustrin, liksom i riket som helhet. Konjunkturinstitutets
konfidensindikator för byggindustrin i Stockholm är på
samma låga nivå som 2009. Däremot har konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin vänt upp och är högst i
riket. Företagen inom tillverkningsindustrin i Mälardalen
är således mer optimistiska än i riket som helhet. Även
tjänstesektorn har påverkats av den svaga efterfrågan om
än i betydligt mindre utsträckning.
De svenska hushållen står starka och är motorn i svensk
ekonomi, vilket gynnar tjänsteintensiva Mälardalen.
Nästa år får hushållen dessutom en extra injektion i och
med den expansiva finanspolitiken där huvuddelen riktas
till hushållen i form av skattesänkningar. Även penningpolitiken är expansiv och boräntorna förblir låga under
prognosperioden. Tillsammans med minskad oro både
för den egna, rikets och globala ekonomiska utveckling
talar det för att efterfrågan från hushållen kan fortsätta att
öka i god takt framöver.
Påtaglig återhämtning i Mälardalen nästa år
Fortsatt stark sysselsättning
Arbetslösheten lägst i riket
Mer optimistiskt i tillverkningsindustrin
Mälardalen är troligen en av de regioner i Europa som
har klarat krisen bäst. Återhämtningen är dock trög även i
Mälardalen i år och ökar mer påtagligt först nästa år. Bostadsmarknaden är ett strukturellt problem, i synnerhet i
Mälardalen. Det låga byggandet och de höga bostadspriserna kan bromsa inflyttningen och därmed tillväxten i
regionen.
9 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013
NORDEA MARKETS
9. ■ Västsverige
Västsverige skuggar riket
Den relativt industriintensiva västsvenska ekonomin har
bromsat in ordentligt och växer i princip inte alls i år.
När den globala ekonomin återhämtar sig under hösten
gynnas svensk export och BRP-tillväxten tilltar. Nästa år
väntas tillväxten bli drygt 2 procent i Västsverige. Sysselsättningen växer något svagare än i riket och arbetslösheten kulminerar i år på ca 8 procent, liksom i riket.
Västsveriges ekonomi är relativt industriintensiv inte
minst genom fordonsindustrin och dess underleverantörer. Det betyder i sin tur att regionen i större utsträckning
är beroende av utvecklingen i omvärlden. Finanskrisen
slog hårt mot regionen men den västsvenska ekonomin
återhämtade sig starkt och hade den högsta BRPtillväxten i riket både 2010 och 2011. Därefter har dock
ekonomin bromsat in ordentligt och står i princip stilla i
år. När efterfrågan från omvärlden återhämtar sig väntas
exporten bidra till att BRP växer med drygt 2 procent
nästa år.
Efter nedgången 2008-2009 ökade sysselsättningen i
Västsverige relativt starkt. Under 2012 mattades sysselsättningsökningen av och mot slutet av året försvagades
den påtagligt. Det första halvåret i år har sysselsättningen
ökat svagt och framåtblickande indikatorer talar för en
dämpad utveckling framöver. Arbetskraften minskade
också sista kvartalet i fjol.
Nästa år lyfter exporten tillväxten i Västsverige
Dämpad sysselsättningsutveckling
Arbetslöseten långsamt på väg ner
När krisen var som värst steg arbetslösheten kraftigt, men
därefter föll den snabbare i Västsverige än i riket. Till
följd av den svaga utvecklingen av ekonomin har efterfrågan på arbetskraft varit låg och arbetslösheten har ökat
och ligger nu på samma nivå som riket. Arbetsmarknadsindikatorer pekar på att arbetslösheten är på väg ner om
än långsamt. Antal varsel minskar, men ligger kvar på en
relativt hög nivå, samtidigt som företagens anställningsplaner är dystra. Arbetslösheten i Västsverige kulminerar
i år på cirka 8 procent, liksom i riket som helhet.
Konjunkturinstitutets konfidensindikator för totala näringslivet indikerar att allt fler företag i Västsverige ser
positivt på utvecklingen framöver. I byggsektorn ser det
alltjämt dystert ut såväl i Västsverige som i övriga delar
av riket. Läget är även fortsatt dystert i den västsvenska
tillverkningsindustrin men inte lika dystert som i övriga
delar av riket. Det beror på att fordonsindustrin och dess
underleverantörer har haft stark ordertillväxt både på
hemma- och exportmarknaden. Produktionsvolymen väntas fortsätta att stiga de närmaste månaderna. Exportföretagen tyngs dock av att kronan har stärkts de senaste
åren.
10 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013
Allt fler nöjda företagare i näringslivet
NORDEA MARKETS
10. ■ Övriga riket
Stabilisering inom industrin
Tillväxten i Övriga riket stagnerar i år, men allteftersom
den globala konjunkturen återhämtar sig och det ljusnar
inom industrin väntas konjunkturutvecklingen stabiliseras. Nästa år räknar vi med att BRP ökar med cirka 1,5
procent.
Lågkonjunkturen har satt djupa spår i Övriga riket, framför allt i de delar av regionen som i större utsträckning är
beroende av industrin. När den efterfrågan från omvärlden återhämtar sig väntas exporten bidra till att BRP
växer med 1,5 procent 2014. Sysselsättningen stagnerade
redan 2011 och även om flertalet indikatorer har förbättrats de senaste månaderna talar de för fortsatt svag utveckling. Arbetslösheten i Övriga riket följer vanligtvis
riket som helhet men ökade mer i samband med finanskrisen.
Industrin och exporten är generellt sett viktigare i Övriga
riket än i storstadsregionerna. Industriproduktionen har
fallit kraftigt sedan 2012 och även om indikatorer har
vänt upp är läget fortsatt bekymmersamt. Det är än så
länge snarare frågan om en stabilisering än om en återhämtning. Efterfrågan från omvärlden är den huvudsakliga drivkraften för tillväxt i regionen framöver. Viktiga
avsättningsmarknader som Tyskland, USA och Storbritannien har utvecklats positivt och mycket talar för att efterfrågan stärks under hösten. Ekonomin i Övriga riket
krymper i år, men nästa år väntas BRP uppgå till cirka
1,5 procent.
Global återhämtning lyfter tillväxten nästa år
Stagnation i sysselsättningen
Arbetslöshet på samma nivå som riket
Den relativt starka kronan slår hårdare på orter utanför
storstäderna eftersom det är framför allt där exportföretagen finns. Företagens lönsamhet påverkas negativt samtidigt som de tvingas effektivisera vilket dock är positivt
på längre sikt. Tuffast är det just nu inom skogsbruket
och träindustrin där ljusglimtarna är få.
Övriga riket, som står för 35 procent av BNP och 26 procent av sysselsättningen i riket, är en stor region med diversifierad näringslivsstruktur. Den omfattar allt ifrån
skogslänen i norr till entreprenörstunga Gnosjö i Småland och Blekinges IT-centra. Dessutom ingår flera universitetsstäder. Det är rimligt att tänka sig att de mer
tjänsteintensiva länen påverkas i mindre utsträckning av
lågkonjunkturen. Det finns dock inget tydligt samband
mellan tjänsteintensitet och sysselsättningsutveckling i
Övriga riket. Ett av de län som har haft en hög sysselsättningstillväxt det senaste halvåret är Västernorrlands
län, om än från en låg nivå. I grannlänet Jämtland som
har en lika stor andel sysselsatta inom tjänstesektorn har
däremot sysselsättningen minskat samma period.
11 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013
Vakanser minskar inte längre i Övriga riket
NORDEA MARKETS
17. ■ Definitioner
Definitioner, regionindelning och förklaring
Den regionala indelning som vi huvudsakligen använder grupperar landets kommuner i fyra större områden; storstadsregionerna Mälardalen, Sydsverige, Västsverige samt resten, benämnt Övriga riket. Storstadsregionerna har avgränsats till områden med stor pendling och är en aggregering av så kallade lokala arbetsmarknader. För Stockholm
och Göteborg har vi även tittat på de mer avgränsade områdena Stockholms län och Stor-Göteborg där Stor-Göteborg
definieras som Göteborgs lokala arbetsmarknad.
Mälardalen ska ses som ett utvidgat Storstockholm som omfattar Stockholms län, Uppsala län utom Älvkarleby,
Södermanlands län samt Västmanlands län utom Skinnskatteberg, Fagersta och Norberg.
Sydsverige omfattar Skåne län utom Osby men inkluderar däremot Sölvesborg i Blekinge län.
Västsverige är ett utvidgat Stor-Göteborg och består av de västliga delarna av storlänet Västra Götalands län men
även Kungsbacka och Varberg. De kommuner som inte ingår vår i definition av Västsverige är Tibro, Töreboda,
Karlsborg, Gullspång, Maristad, Götene, Åmål, Bengtsfors, Dals-Ed, Lysekil, Sotenäs, Tanum och Ström-stad.
Stor-Göteborg är Göteborgs lokala arbetsmarknad enligt SCB:s definition. De kommuner som ingår är Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Partille, Härryda, Mark, Bollebygd, Lerum, Alingsås, Vårgårda, Öckerö, Kungälv,
Ale, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn och Orust.
Övriga riket är således en heterogen ”region” med allt från universitetsorter som t ex Linköping, Örebro och
Umeå till Gnosjöbältet i Småland och skogslänen i Svealand och Norrland.
Den regionala statistik som presenteras är baserade på olika källor. För åren 1993–2010 har vi utgått från Statistiska
centralbyråns (SCB:s) uppgifter över bruttoregionprodukten (BRP) i löpande priser och sysselsättning i landets samtliga kommuner. BRP för regionerna har räknats om till fasta priser med deflatorer sammanvägda utifrån län. För år
2011 har vi gjort egna framskrivningar baserat på uppgifter om lönesummor per kommun. Länsvis sysselsättningsdata
enligt AKU och Konjunkturinstitutets regionala barometrar finns fram till och med andra kvartalet 2013.
De regionala bedömningarna för 2013 och 2014 baseras på en uppdaterad konjunkturprognos från den 4 september
2013. Metodiken är ”top-down” och den regionala fördelningen måste betraktas som ett scenario snarare än en prognos. De historiska mönstren för sysselsättningen, lönesumman och produktivitet har bildat underlag för bedömningarna av utvecklingen av BRP i de olika regionerna.
18 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013
NORDEA MARKETS
20. Nordea Markets is the name of the Markets departments of Nordea Bank Norge ASA, Nordea Bank AB (publ), Nordea Bank Finland Plc and Nordea Bank Danmark A/S.
The information provided herein is intended for background information only and for the sole use of the intended recipient. The views and other information provided herein are the current views of Nordea Markets as of the date of this document and are subject to change without notice. This notice is not an exhaustive description of the described product or the risks
related to it, and it should not be relied on as such, nor is it a substitute for the judgement of the recipient.
The information provided herein is not intended to constitute and does not constitute investment advice nor is the information intended as an offer or solicitation for the purchase or sale
of any financial instrument. The information contained herein has no regard to the specific investment objectives, the financial situation or particular needs of any particular recipient.
Relevant and specific professional advice should always be obtained before making any investment or credit decision. It is important to note that past performance is not indicative of future results.
Nordea Markets is not and does not purport to be an adviser as to legal, taxation, accounting or regulatory matters in any jurisdiction.
This document may not be reproduced, distributed or published for any purpose without
the prior written consent from Nordea Markets.
Nordea, Markets Division
Nordea Bank Norge ASA
17 Middelthuns gt.
PO Box 1166 Sentrum
N-0107 Oslo
+47 2248 5000
Nordea AB (publ)
10 Hamngatan
SE-105 71 Stockholm
+46 8 614 7000
Nordea Bank Finland Plc
Aleksis Kiven katu 9, Helsinki
FIN-00020 Nordea
+358 9 1651
Nordea Bank Danmark A/S
3 Strandgade
PO Box 850
DK-0900 Copenhagen C
+45 3333 3333
