Det ekonomiska läget
Finansminister Anders Borg
19 december 2013

Finansdepartementet
Stabilare återhämtning av världsekonomin
men med tydliga, kvarstående risker
•

Stabilare återhämtning men dämpade tillväx...
Risk för fortsatt finansiell turbulens i
tillväxtekonomier

Försvagade växelkurser under 2013

•

FED:s signal i maj 2013 ...
Svaga banker i eurozonen hotar
återhämtningen
•

Eurozonen har fortfarande många lågt kapitaliserade banker
med dåliga til...
Dämpad svensk tillväxt
Årlig procentuell utveckling. Prognos i BP14 inom parentes

Hushållens konsumtion
Offentlig konsumt...
Finansdepartementets
decemberprognos, nyckeltal
Årlig procentuell utveckling. Prognos i BP14 inom parentes
2013

2014

BNP...
Prognosjämförelse
Datum

Prognosmakare

Arbetslöshet
(15-74 år)

Tillväxt
2013

2014

2013

2014

19/12

Finansdepartement...
Privat konsumtion driver tillväxten
Årlig procentuell förändring
10

25

8

20

6

15

4

10

2

5

0

0

-2

-5

-4

BNP
...
Hushållen har fått stora inkomstökningar,
men sparkvoten är överraskande hög
Index och procent
140

8

Index, 2006 = 100

...
Sverige har klarat krisen
förhållandevis väl
Sysselsättningstillväxt (15-74 år) sedan 2008,
säsongrensat
106
104

102
100
...
Arbetsmarknaden utvecklats starkare
än förväntat
Arbetslöshet och sysselsättningsgrad (15-74 år)
10,0

67

9,5

66
65

9,0...
Tecken på nytt mönster på
arbetsmarknaden?
Sysselsättning, varubranscher

Sysselsättning, tjänster
2.200

1.160

Antal sys...
Vad kan förklara starkare
arbetsmarknad?
•

Förändrat mönster på arbetsmarknaden?
– Oväntat hög sysselsättningsökning i tj...
Utsikter för offentliga finanser
• I takt med att ekonomin normaliseras
minskar utrymmet för breda
efterfrågestimulanser
–...
Principer för hantering av
konjunkturcykler och överskottsmålet
Skiss. Diagrammet avser inte en specifik period
Finansiell...
Principer för hantering av
konjunkturcykler och överskottsmålet
• Takten i återgången till en procent bör
anpassas efter l...
Finanspolitikens inriktning för
varaktig återhämtning
•

Offentliga finanser ska återgå till överskott
–

•
•

Risker i de...
Sammanfattning
• Stabilare återhämtning i omvärlden, fast
med risker

• Dämpad tillväxt i Sverige men
arbetsmarknaden någo...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Anders Borgs presentation Ekonomiska läget 2013 12-19

279 views

Published on

Published in: Investor Relations
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
279
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Anders Borgs presentation Ekonomiska läget 2013 12-19

  1. 1. Det ekonomiska läget Finansminister Anders Borg 19 december 2013 Finansdepartementet
  2. 2. Stabilare återhämtning av världsekonomin men med tydliga, kvarstående risker • Stabilare återhämtning men dämpade tillväxtutsikter i närtid – – Eurozonen har kommit ur recession, fortsatt fragmenterade finansmarknader och höga skulder – • I USA syns tecken på ökad aktivitet i ekonomin och återhämtning på bostadsmarknaden Sårbara tillväxtekonomier väntas sänka farten Betydande risker kvarstår inför 2014 – Osäkerhet kring finanspolitiken i USA kan skada återhämtningen – Risk för förstärkt finansiell turbulens i tillväxtekonomier till följd av nedtrappning av kvantitativa lättnader i USA – Svaga banker i eurozonen kan ge oro på finansmarknaderna – Osäkerhet kring utvecklingen i Norge riskerar att drabba Sverige Finansdepartementet
  3. 3. Risk för fortsatt finansiell turbulens i tillväxtekonomier Försvagade växelkurser under 2013 • FED:s signal i maj 2013 om nedtrappning av kvantitativa lättnader medförde högre räntor för amerikanska statsobligationer: • Utlöste stora kapitalutflöden från tillväxtekonomier Inhemsk valuta mot dollar, januari 2013=100 90 95 100 105 • • 110 • • Ledde till värdefall för valutorna Lånekostnader och importpriser steg 115 Framför allt drabbades ”fragile five”: Brasilien, Indien, Indonesien, Turkiet och Sydafrika 125 Initialt positiva reaktioner på FED:s meddelande igår om att börja nedtrappningen i långsam takt, men risker kvarstår Finansdepartementet 120 130 Brasilien Indonesien Indien Turkiet Sydafrika Källa: Nationella källor
  4. 4. Svaga banker i eurozonen hotar återhämtningen • Eurozonen har fortfarande många lågt kapitaliserade banker med dåliga tillgångar • Risk för oro på finansmarknaderna • Försvårar för den expansiva penningpolitiken att ge effekt i den reala ekonomin • Låg utlåning till hushåll och företag hotar investeringar och tillväxt • En väl fungerande bankunion och en genomlysning av bankernas balansräkningar är centralt för att hantera dessa risker – Finansdepartementet Verktyg för att kapitalisera svaga banker bör vara på plats innan en genomlysning genomförs
  5. 5. Dämpad svensk tillväxt Årlig procentuell utveckling. Prognos i BP14 inom parentes Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar* Export Import Nettoexport* BNP BNP, kalenderkorrigerad 2012 1,6 (1,5) 0,3 (0,7) 3,3 (3,2) -1,2 (-1,1) 0,7 (0,8) -0,6 (0,0) 0,6 (0,4) 0,9 (0,7) 1,3 (1,1) 2013 1,8 (2,1) 1,2 (1,0) -1,0 (-2,4) -0,2 (0,4) -1,5 (-2,3) -2,1 (-2,7) 0,2 (0,0) 1,0 (1,2) 1,0 (1,2) *Bidrag till BNP-tillväxten Källor: SCB och Finansdepartementets beräkningar Finansdepartementet 2014 2,7 (3,1) 0,8 (1,1) 4,4 (4,3) 0,3 (-0,1) 1,9 (3,0) 2,8 (3,3) -0,3 (0,0) 2,4 (2,5) 2,5 (2,6)
  6. 6. Finansdepartementets decemberprognos, nyckeltal Årlig procentuell utveckling. Prognos i BP14 inom parentes 2013 2014 BNP 1,0 (1,2) 2,4 (2,5) BNP, kalenderkorrigerad 1,0 (1,2) 2,5 (2,6) Produktivitet i näringslivet¹ 0,7 (1,1) 2,1 (2,8) Arbetade timmar¹ 0,5 (0,3) 0,9 (0,5) Sysselsättning 1,0 (0,8) 1,1 (0,8) Arbetslöshet² 8,0 (8,2) 7,7 (8,1) Löner (KL) 2,6 (2,7) 2,7 (2,8) KPI (årsgenomsnitt) 0,0 (0,1) 0,4 (0,9) KPIF (årsgenomsnitt) 0,8 (1,0) 0,8 (1,3) -3,3 (-3,5) -2,6 (-3,0) BNP-gap (procent) ¹ Kalenderkorrigerad; ² Procent av arbetskraften Källor: SCB och Finansdepartementets beräkningar Finansdepartementet
  7. 7. Prognosjämförelse Datum Prognosmakare Arbetslöshet (15-74 år) Tillväxt 2013 2014 2013 2014 19/12 Finansdepartementet 1,0 2,5 8,0 7,7 18/12 Konjunkturinstitutet 1,0 2,4 8,0 7,7 17/12 Riksbanken 0,9 2,5 8,0 7,8 12/12 Arbetsförmedlingen 0,9 2,7 8,1 7,8 5/12 Handelsbanken 1,0 3,1 8,0 7,9 4/12 Nordea 1,0 2,4 8,0 7,7 19/11 OECD 0,7 2,3 8,0 7,8 5/11 EU-kommissionen 1,1 2,8 8,1 7,9 8/10 IMF 0,9 2,3 8,0 7,7 Finansdepartementet
  8. 8. Privat konsumtion driver tillväxten Årlig procentuell förändring 10 25 8 20 6 15 4 10 2 5 0 0 -2 -5 -4 BNP -10 -6 Privat konsumtion -15 -8 -10 2005 Varuexport (höger axel) -25 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Nationalräkenskaperna, SCB Finansdepartementet -20 2014
  9. 9. Hushållen har fått stora inkomstökningar, men sparkvoten är överraskande hög Index och procent 140 8 Index, 2006 = 100 6 120 4 110 2 100 0 90 -2 80 -4 70 Andel av disponibel inkomst 130 -6 00 02 04 06 08 10 12 14 Real disponibel inkomst (vänster skala) Sparkvot exkl. kollektivt pensionssparande BP14 (höger skala) Sparkvot exkl. kollektivt pensionssparande (höger skala) Finansdepartementet
  10. 10. Sverige har klarat krisen förhållandevis väl Sysselsättningstillväxt (15-74 år) sedan 2008, säsongrensat 106 104 102 100 98 96 94 92 Österrike Danmark Finland Tyskland Finansdepartementet Belgien Nederländerna Sverige EU28
  11. 11. Arbetsmarknaden utvecklats starkare än förväntat Arbetslöshet och sysselsättningsgrad (15-74 år) 10,0 67 9,5 66 65 9,0 64 8,5 63 8,0 62 7,5 61 7,0 60 10 11 12 13 14 Arbetslöshet Dec13 Arbetslöshet BP14 Arbetslöshet Dec12 Arbetslöshet VÅP13 Sysselsättningsgrad Dec13 (höger axel) Sysselsättningsgrad BP14 (höger axel) Sysselsättningsgrad Dec12 (höger axel) Sysselsättningsgrad VÅP13 (höger axel) Finansdepartementet Not: SCB reviderade i februari 2013 upp arbetslösheten och ner sysselsättningsgraden för 2010-2012 något. Prognosen i december 12 har för att underlätta jämförbarhet anpassats till de nya nivåerna
  12. 12. Tecken på nytt mönster på arbetsmarknaden? Sysselsättning, varubranscher Sysselsättning, tjänster 2.200 1.160 Antal sysselsatta, 1000-tal Antal sysselsatta, 1000-tal 1.180 1.140 1.120 1.100 1.080 1.060 1.040 00 02 Utfall Finansdepartementet 04 06 Modellprognos 08 10 12 2.100 2.000 1.900 1.800 1.700 00 02 Utfall 04 06 Modellprognos 08 10 12
  13. 13. Vad kan förklara starkare arbetsmarknad? • Förändrat mönster på arbetsmarknaden? – Oväntat hög sysselsättningsökning i tjänstesektorn – Sämre produktivitetsutveckling än väntat • Tjänstesektorn gynnas av god utveckling av disponibelinkomster och starkt förtroende för uthålliga offentliga finanser • Regeringens reformer stärker arbetsmarknaden – Mer lönsamt att arbeta – Stärkta förutsättningar för tjänsteföretag – RUT, ROT, Sänkt restaurangmoms, nya marknader och ökad konkurrens Finansdepartementet
  14. 14. Utsikter för offentliga finanser • I takt med att ekonomin normaliseras minskar utrymmet för breda efterfrågestimulanser – Offentliga finanser ska gradvis tillbaka till överskott • Betydande utgiftsökningar riskerar att påverka kvarvarande reformutrymme – Kriget i Syrien påverkar flyktingströmmarna – Sjukskrivningarna ökar Finansdepartementet
  15. 15. Principer för hantering av konjunkturcykler och överskottsmålet Skiss. Diagrammet avser inte en specifik period Finansiellt sparande Resursutnyttjande (BNP-gap) Högkonjunktur Finansdepartementet Lågkonjunktur
  16. 16. Principer för hantering av konjunkturcykler och överskottsmålet • Takten i återgången till en procent bör anpassas efter läget på arbetsmarknaden och utvecklingen av resursutnyttjandet • En alltför snabb återgång till överskott riskerar att leda till en försämrad utveckling på arbetsmarknaden • De flesta bedömare är överens om att inriktningen har varit lämplig givet den långa och djupa lågkonjunkturen Finansdepartementet
  17. 17. Finanspolitikens inriktning för varaktig återhämtning • Offentliga finanser ska återgå till överskott – • • Risker i det finansiella systemet ska hanteras Politiken ger stöd för återhämtningen – – • I takt med att ekonomin normaliseras ska sparandet återvända till en procent av BNP Ökar inhemsk efterfrågan och stärker arbetsmarknaden Stärker konkurrenskraften genom satsningar på infrastruktur, forskning, utbildning och sänkt bolagsskatt Fokus på strukturreformer för fler jobb och ökad tillväxt – – – Finansdepartementet Investeringar i utbildning Fler vägar in för grupper som har svårt att få jobb Reformer för fler bostäder
  18. 18. Sammanfattning • Stabilare återhämtning i omvärlden, fast med risker • Dämpad tillväxt i Sverige men arbetsmarknaden något starkare än väntat • Tillväxten tar gradvis fart under 2014 • När konjunkturen och resursutnyttjandet så småningom normaliseras ska sparandet återvända till en procent Finansdepartementet

×