Anders Borgs presentation vid TSLs tioårsjubileum 20140901

1. Finansdepartementet
Ekonomiska läget och utvecklingen på arbetsmarknaden
Finansminister Anders Borg
1 september 2014

2. Finansdepartementet
Orolig omvärld
•Dämpade tillväxtutsikter i USA och Europa
•Osäker utveckling i Ukraina, upptrappade sanktioner mot Ryssland
•Eskalerande konflikter i Mellanöstern, säkerhetspolitisk oro i Nordafrika
•Risken för sämre utveckling överväger
•Antalet flyktingar, asylsökande, och internflyktingar globalt över 50 miljoner personer för första gången sedan andra världskriget

3. Finansdepartementet
Sverige står starkt
•Högre tillväxt än jämförbara länder
–Om Sverige haft samma tillväxt som EU15 sedan 2006 hade skatteintäkterna i år varit 120 mdkr lägre och biståndet 3,4 mdkr mindre
•Starkare offentliga finanser
–Sverige har minskat sin skuld sedan 2006 medan andra länder haft stora skuldökningar, de tvingas möta nästa kris från svag position
•Bättre jobbtillväxt
–Minskat utanförskap och ökat arbetskraftsdeltagande
–300 000 fler i arbete sedan 2006 trots djup och långvarig lågkonjunktur

4. Finansdepartementet
Sysselsättningsgrad (15-74 år) 2014Q1 (s.j.)
Arbetslöshetsförändring (15-74 år) 2006Q3-2014Q2 (s.j.)
Inaktivitet bland ungdomar, 2013 Andelen unga 18-24 år som varken arbetar, studerar eller är i arbetsmarknadspolitiska program (s.k. NEET), procent av befolkningen
Sysselsättningsförändring (15-74 år) 2006Q3-2014Q1 (s.j.)
65,9
65,4
64,5
64,4
64,1
63,2
60,1
56,9
56,7
55,8
54,7
49,1
48,6
43,0
0
15
30
45
60
75
Sverige
Nederländerna
Storbritannien
Tyskland
Österrike
Danmark
Finland
Frankrike
Irland
Portugal
Belgien
Spanien
Italien
Grekland
9,0
6,5
6,1
5,6
4,5
2,6
0,2
0,0
-2,8
-5,0
-7,2
-13,4
-14,4
-21,5
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
Tyskland
Sverige
Belgien
Österrike
Storbritannien
Frankrike
Nederländerna
Finland
Italien
Danmark
Irland
Portugal
Spanien
Grekland
-4,9
0,4
0,8
1,0
1,1
1,2
1,2
2,7
2,9
5,9
5,9
7,2
16,3
18,6
-10
-5
0
5
10
15
20
Tyskland
Österrike
Belgien
Finland
Sverige
Frankrike
Storbritannien*
Danmark
Nederländerna
Portugal
Italien
Irland
Spanien
Grekland*
6,7
8,1
8,7
8,8
9,9
12,6
14,6
16,0
17,3
18,8
20,5
24,0
28,6
29,3
0
5
10
15
20
25
30
35
Nederländerna
Danmark
Österrike
Tyskland
Sverige
Finland
Frankrike
Belgien
Storbritannien
Portugal
Irland
Spanien
Grekland
Italien
Anm.: * Avser 2014Q1 Källa: OECD.

5. Finansdepartementet
Värna Sveriges starka position
•Omvärlden drar inte Sverige ur krisen
•Stötta återhämtning i lågkonjunktur
•Fortsatt reformarbete för att säkra konkurrenskraft och varaktigt högre sysselsättning
•Bygg skyddsvallar när läget gradvis normaliseras, 1 procents överskott när ekonomin är i balans 2018
•Reformer finansieras krona för krona, därtill nödvändigt med budgetförstärkningar framåt 2017 och 2018

6. Finansdepartementet
Fler som arbetar längre
•Naturligt för många att jobba högre upp i åldrarna i takt med att vi lever allt längre
•Ekonomiska drivkrafter men även att man trivs på jobbet och känner att man fortsatt kan göra en värdefull insats
•Fler äldre på arbetsmarknaden bidrar till högre tillväxt och till att finansiera välfärden
•Viktigt anpassa arbetsmarknaden för att ge fler möjlighet att stanna kvar i jobb lite längre

7. Finansdepartementet
Fler jobbar längre Förändring i sysselsättningsgraden bland äldre. Procentenheter jämfört med 2006 (q3)
Källa: SCB
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
55-64 år
65-74 år

8. Finansdepartementet
Fler som jobbar längre än i jämförbara länder Sysselsättningsgrad 55-64 år 2014 (q1). Differens mot Sverige. Procentenheter
Källa: OECD. Säsongsrensade siffror
0
-6
-9
-12
-13
-13
-13
-14
-15
-21
-26
-27
-28
-29
-30
-33
-39
Sverige
Japan
Tyskland
Danmark
Storbritannien
USA
Kanada
Nederländerna
Finland
Irland
Portugal
Frankrike
Österrike
Italien
Spanien
Belgien
Grekland

9. Finansdepartementet
Stärkt integration på arbetsmarknaden
•Bättre fungerande arbetsmarknad
–Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden bland utrikes födda har ökat sedan 2006 och skillnaden mot övriga befolkningen minskat
–Instegs- och nystartsjobb ökar jobbchanserna
•Tydligare arbetsmarknadsperspektiv under etableringen
–Kortar vägen till arbetsmarknadsinsatser för nyanlända flyktingar och anhöriga
–Staten tar genom Arbetsförmedlingen tydligt samordnande ansvar
–Möjlighet att kombinera sfi, praktik och kompletterande utbildning
–Stärkta drivkrafter till arbete och tydligare krav

10. Finansdepartementet
Stärkt integration på arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad bland utrikes födda 15−74 år
Källa: SCB
45
50
55
60
65
70
75
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Födda i Europa (ej Sverige)
Födda i övriga världen
45
50
55
60
65
70
75
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Födda i Europa (ej Sverige)
Födda i övriga världen
Arbetskraftsdeltagande
Sysselsättningsgrad

11. Finansdepartementet
Stärkt etablering Förändring i sysselsättningsgrad mellan 2005 och 2011 efter grund för bosättning. Procentenheter
Källa: Stativ (SCB). Data finns endast för vartannat år
1,0
2,6
4,0
4,7
7,9
10,1
11,6
Övriga
Anhörig till övriga
Anhörig till Flykting
Flykting
Arb. inv. (inom EU)
Anhörig till arb. inv. (inom EU)
Arb. inv. (utanför EU)

12. Finansdepartementet
26,3
44,6
52,5
10
20
30
40
50
60
70
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
59,7
51,4
41,1
10
20
30
40
50
60
70
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
Sysselsättningsgrad bland Syriska flyktingar, procent (15-74 år). Samtliga vistelsetider
Sysselsättningsgrad bland Syriska flyktingar, procent (15-74 år). Vistelsetider över 10 år
0
10
20
30
40
50
60
70
80
0-5 år
6-10
år
>10
år
0-5 år
6-10
år
>10
år
0-5 år
6-10
år
>10
år
Förgymn
Gymn
Eftergymn
0
2
4
6
8
10
12
14
0-5 år
6-10
år
>10 år
0-5 år
6-10
år
>10 år
0-5 år
6-10
år
>10 år
Förgymn
Gymn
Eftergymn
Sysselsättningsgrad för Syriska flyktingar efter utbildningsnivå och vistelsetid, procent, 2011
Långtidsarbetslösa för Syriska flyktingar efter utbildningsnivå och vistelsetid, procent, 2011
Källa: STATIV. Avser 15-74 år

13. Finansdepartementet
Har de trygga jobben försvunnit?
•Andelen tidsbegränsade anställningar ökade som mest under 90-talet
•Sedan 2006 har andelen varit oförändrad trots djup och långvarig lågkonjunktur
•Tidsbegränsade anställningar vanligast bland unga, viktig språngbräda in på arbetsmarknaden
–Andelen med tidsbegränsade kontrakt sjunker snabbt med ökande ålder

14. Finansdepartementet
Andelen tidsbegränsat anställda på samma nivå som 2006 Tidsbegränsat anställda som andel av anställda totalt (15-74 år)
Källa: SCB
0
5
10
15
20
25
30
0
5
10
15
20
25
30
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014

15. Finansdepartementet
Tidsbegränsade anställningar ofta en väg till fast anställning Tidsbegränsat anställda som andel av anställda totalt
Källa: SCB
Nivå 2013
Förändring 2006-2013, procentenheter
-3,3
0,4
-1,5
-0,7
-0,5
-0,9
-0,2
-0,4
-4,0
-3,5
-3,0
-2,5
-2,0
-1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
15-24
25-34
35-44
45-54
55-59
60-64
65-74
15-74
Åldersgrupper
56%
21%
9%
7%
6%
7%
46%
17%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
15–24
25–34
35–44
45–54
55–59
60–64
65–74
15–74
Åldersgrupper

16. Finansdepartementet
Minskat utanförskap när fler söker arbete
•Mer än 1 miljon i utanförskap före 2007
•Utvecklingen har brutits, andelen i utanförskap nu på lägsta nivån sedan början av 1990-talet
•Högre arbetskraftsdeltagande när grupper som tidigare stått långt från jobb söker sig till arbetsmarknaden
•Den svenska arbetsmarknadsmodellen med låg lönespridning och starkt anställningsskydd ger höga trösklar in till jobb

17. Finansdepartementet
Långtidsarbetslösheten är låg i förhållande till jämförbara länder Nivå 2014Q1
1,4
1,5
1,6
1,9
2,4
2,5
2,8
4,1
4,4
7,4
8,0
8,7
13,6
19,6
0
5
10
15
20
25
18,1
20,8
25,7
28,0
37,4
37,9
41,5
44,1
47,2
52,3
57,0
59,1
61,4
71,4
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Som andel av arbetskraften
Som andel av arbetslösa
Anm.: * Avser 2013Q4
Källa: Eurostat

18. Finansdepartementet
Ändrad sammansättning av arbetslösa Diagrammet visar hur stor andel samt hur många procentenheter respektive grupp utgör av den totala arbetslösheten
Källa: SCB
1,5
1,4
1,3
1,4
1,9
2,1
2,1
2,2
2,3
2,7
2,6
2,4
2,6
3,2
3,2
3,0
3,0
3,1
2,9
2,3
1,8
1,6
2,5
2,5
2,0
2,1
2,0
0,7
0,7
0,6
0,6
0,8
0,8
0,7
0,7
0,6
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Andel av alla arbetslösa
Inrikes födda, 55–74 år
Inrikes födda, 25–54 år
Unga, 15–24 år
Utrikes födda, 25–74 år

19. Finansdepartementet
Bristindex
Tekniskt arbete
Pedagogiskt arbete
Data/IT
Hälso- och sjukvård
Bygg och anläggning
Installation, drift underhåll
Hotell, restaurang och storhushåll
arbete
Service- och Industriell tillverkning
Naturbruk
Administration, ekonomi och juridik
Försäljning, inköp och marknadsföring
Transport
Socialt arbete
Kultur, media och design
1 2 3 4 5
Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014
Heldragna l injer = balansinterval l
Genomsnittligt bristindex på ett års sikt
per yrkesområde
Utbildning och erfarenhet allt
viktigare för den som söker arbete
• Starkast jobbtillväxt väntas inom yrken som kräver utbildning på
eftergymnasial nivå, t.ex. civilingenjörer, läkare, sjuksköterskor,
tekniker, pedagoger
• Svårt få fotfäste på arbetsmarknaden för de med endast grundskola
Källa: Arbetsförmedlingen
Tekniskt arbete
Pedagogiskt arbete
Data/IT
Hälso- och sjukvård
Bygg och anläggning
Installation, drift och underhåll
Hotell, restaurang och storhushåll
Naturvetenskapligt arbete
Service- och säkerhetsarbete
Industriell tillverkning
Naturbruk
Administration, ekonomi och juridik
Försäljning, inköp och markn. föring
Transport
Socialt arbete
Kultur, media och design

20. Finansdepartementet
Minskande andel av de som sägs upp efter varsel blir arbetslösa
Källa: Arbetsförmedlingen
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Varsel (höger axel)
Andel av uppsagda som någon gång blivit arbetslösa inom 6 månader efter varslet

21. Finansdepartementet
Trygghetsfonderna underlättar omställning
•Positiva effekter av omställningsavtalen
–Reducerad arbetslöshetsrisk
–Små dödviktseffekter
•4 av 5 som får stöd från TSL går vidare till reguljär sysselsättning eller fortsatta studier
Källa: Utredningen om omställningsavtal SOU 2002:59 respektive TSL

22. Finansdepartementet
Högt omvandlingstryck i ekonomin ställer krav på god omställningsförmåga
•Parterna bäst lämpade att göra avvägningen mellan trygghet och flexibilitet, partsöverenskommelser bedöms vara mer effektiva än lagstiftning
•Förhandlingar pågår sedan 2011 mellan PTK och Svenskt Näringsliv om utvecklat omställningsavtal
–Kompetensutveckling utöver den företagsspecifika
–Omställningsstöd för uppsagda p.g.a. ohälsa och för visstidsanställda
–Turordningsfrågor

23. Finansdepartementet
Bättre förutsättningar för omställning
•Underlätta omställningsstudier: Åtgärder i budgetpropositionen för 2014
–Studiemedel: höjning av fribeloppet, höjt tilläggslån, höjd ålder för rätt till studiemedel, m.m.
–A-kassan: Förtydligande av regler för deltidsstudier och deltagande i korta kurser med bibehållen ersättning
–Kollektivavtalsstiftelser: Fler omställningsutbildningar som skattefria förmåner, möjlighet för stiftelserna att ge icke företagsspecifika utbildningar och omställningsutbildning för sjuka och visstidsanställda m.m.
•Regeringen vill fortsatt stödja parternas arbete med att nå en överenskommelse
•Parterna har ett viktigt ansvar för att göra arbetsmarknaden mer inkluderande och flexibel

24. Finansdepartementet
Starka offentliga finanser med skyddsvallar tryggar jobben i dåliga tider Antal sysselsatta kvinnor (16-64 år) 90-talskrisen resp. finanskrisen och efterföljande kvartal. Tusental
1 800
1 900
2 000
2 100
2 200
2 300
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
90-talskrisen q2 1990
Finanskrisen q3 2008
Kvartal

25. Finansdepartementet
Alliansens jobbmål: Över fem miljoner i arbete 2020 genom att sysselsättningen ökar med 350 000
•Jobbmålet ska nås genom fler i arbete, inte genom ökade sjukskrivningstal
•Växande befolkning väntas ge 125 000 jobb till 2020, därutöver behöver sysselsättningen öka med 225 000 jobb
•Förutsätter att Alliansens genomförda reformer får fortsätta verka, jobb- och företagsklimatet förblir gynnsamt och att konjunkturen normaliseras
•Förutsätter därutöver nya jobb– och tillväxtsatsningar
–Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt
–Fler och bredare vägar till jobb
–Satsningar på företagsklimatet
–Ökat byggande och infrastrukturinvesteringar

26. Finansdepartementet
Sverigebygget
•Antalet påbörjade lägenheter nu på den högsta nivån sedan 1990-talskrisen, men mer måste göras:
•Reformera en överreglerad byggmarknad
–Snabbare och billigare att bygga och mer mark ska kunna användas för bostäder
•Helhetsgrepp på investeringar i infrastruktur och bostäder i Stockholm, Göteborg och Malmö
•Höghastighetsbanor som knyter ihop storstäderna
•Pröva förutsättningarna för tåginvesteringar i Norra Sverige