Peter Norman hos Erik Penser 20131210 Aktuella frågor på finansmarknadsområdet

312 views

Published on

Published in: Investor Relations
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
312
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Peter Norman hos Erik Penser 20131210 Aktuella frågor på finansmarknadsområdet

  1. 1. Aktuella frågor på finansmarknadsområdet Finansmarknadsminister Peter Norman Erik Penser Tisdag 10 december 2013 Finansdepartementet
  2. 2. Agenda 1. Den ekonomiska miljön sedan 2010 2. Finansiell stabilitet 3. Konsumenter och finansmarknaderna 4. Pensionssystemet 5. Utmaningar framöver Finansdepartementet
  3. 3. En ovanligt utdragen lågkonjunktur Den faktiska BNP-utvecklingen under den potentiella nio år 2008-2017 4 1100000 1050000 2 1000000 0 950000 900000 -2 850000 800000 -4 750000 700000 -6 650000 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 BNP Potentiell BNP Källa: Finansdepartementet Finansdepartementet 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 -8 600000 BNP-gap
  4. 4. Finanskris blev statsskuldskris G7: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, USA, Tyskland, Storbritannien Källa: IMF Finansdepartementet
  5. 5. Finanskris blev statsskuldskris – inte minst i EU 176 Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP 121 127 134 Portugal Italien 101 Belgien Irland 100 Spanien 97 Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens höstprognos 2013 (övriga) Finansdepartementet Grekland 77 Tyskland Storbritannien 76 Nederländerna 95 75 Österrike 61 44 Danmark Finland 43 Sverige Frankrike Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP
  6. 6. Lärdomar från krisen • Banksektorn får inte bli för stor – Irland, Island etc. • Aktieägarna bör vara med att betala – Skattebetalarna ska värnas • Regelverket behöver stärkas – Nästa kris ska inte bli lika allvarlig Finansdepartementet
  7. 7. Nytt, tydligare mål för Finansmarknadsområdet ”Ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.” Budgetpropositionen för 2013 Finansdepartementet
  8. 8. Finansiell stabilitet och dess utmaningar Banktillgångar 2012, andel av BNP Källor: Riksbanken och SCB Finansdepartementet Soliditeten i banksystemet 1870-2012
  9. 9. Allt högre hushållsskuld – och allt högre bostadspriser Hushållens skuld som andel av årlig disponibel inkomst Reala bostadspriser Källa: OECD Finansdepartementet
  10. 10. Regeringens åtgärder för stärkt finansiell stabilitet under mandatperioden ‐ ‐ Högre kapital- och likviditetskrav, inkl buffertar ‐ Golv för bankernas riskvikter på bolån ‐ Förstärkt finansiering av valutareserven ‐ Bolånetak ‐ Finansdepartementet Stärkt tillsyn – ökade resurser till Finansinspektionen Individuella amorteringsplaner
  11. 11. Utmaning: undvika ”knäcka” en återhämtning Utvecklingen av arbetslösheten i Nederländerna och Sverige sedan 2010 Utvecklingen av hushållens konsumtion och huspriser i Nederländerna, 2003-2012, Index 2010=100 2,5 110 2 105 1,5 100 1 95 0,5 90 0 85 -0,5 80 -1 2003 2005 2007 2009 2011 Hushållens konsumtion Husprisindex Finansdepartementet 2010 2011 2012 2013 -1,5 Nederländerna Sverige
  12. 12. Konsumenten i underläge på finansmarknaden ‐ Ändrade förutsättningar – allt större individuellt ansvar ‐ Otydliga roller - försäljare eller rådgivare ‐ Komplicerade tjänster och produkter ‐ Otydlig information – kostnader, avgifter, värdeförändring Finansdepartementet
  13. 13. Regeringens åtgärder för att stärka konsumenten på finansmarknaden ‐ Bättre transparens och lättare jämförbarhet – Normanbeloppet, bolånerapporter ‐ Stärkt konsumentskydd – rådgivning, snabblån, skriftligt avtal ‐ Bättre modell för ränteskillnadsersättning ‐ Ändrad attityd/kultur – amorteringar, bolånetak Finansdepartementet
  14. 14. EU – en stor del av departementets arbete med finansmarknadsfrågor ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Finansdepartementet Basel 3/ CRD 4/ CRR Krishanteringsdirektiv Bankunion Solvens 2/Omnibus 2 Tjänstepensionsreglering (IORP 2) MiFID 2 PRIPS Emir UCITS 5 IMD2 med flera
  15. 15. Översyn av pensionssystemet Tre utredningar: • AP-fonderna • Pensionsåldern • PPM-utredningen Finansdepartementet
  16. 16. AP-fonderna idag Pensionssystemet Buffertkapitalet 873 mdr AP1: 213,3mdr Påverkas av:  Avkastning  Avgiftsnetto AP2: 216,6 mdr AP3: 214,1 mdr Avgiftstillgången Pensionsskulden AP4: 210,0 mdr 6 828 mdr 7 543 mdr Påverkas av: Påverkas av:  Sysselsättningen  Inkomstutvecklingen  Arbetskraftsinträdet  Förändringen av medellivslängden  Indexeringen  Förändringen av medellivslängden AP6: 18,5 mdr Källa: Pensionsmyndigheten 2011 Finansdepartementet
  17. 17. Även om reglerna är flexibla är den faktiska pensionsåldern 65 år Finansdepartementet
  18. 18. Allt fler äldre som lever allt längre försörjs av de som arbetar Ålder 90 Medellivslängd kvinnor 85 Medellivslängd män 80 75 70 Pensionsålder Rätt att kvarstå till 67 år ? 65 60 55 50 1913 Finansdepartementet 1960 1976 1998 2002 2013 2060
  19. 19. PPM-utredningen identifierar tre problem Grad av aktivitet Val/Antal byten per år Andel, % Andel aktiva, % 9 Valt men aldrig bytt 1 082 000 20 1 156 000 22 195 000 4 105 000 2 3-4 49 000 1 4-5 18 000 0 5-6 10 000 0 6-7 6 700 0 7-8 3 900 0 8+ Samtliga sparare 489 000 2-3 Aktiva 42 1-2 Mycket låg aktivitet 2 175 000 Mindre än 1 byte Inaktiva AP7 Såfa Antal 10 400 0 100 Förvaltare 5 300 000 51 42 7 100 Källa: Socialdepartementet Finansdepartementet
  20. 20. Agendan framöver - Fortsatta åtgärder för att stärka motståndskraften i det finansiella systemet - Fortsätta stärka konsumenten - Gradvisa reformer - under politisk enighet – för ett bättre pensionssystem Finansdepartementet

×