1. Utmaningar för svensk ekonomi
Finansminister Anders Borg
3 december 2013
Finansdepartementet
2. Agenda
• Läget i världsekonomin
• Implikationer för Sverige
• Finansiell stabilitet
Finansdepartementet
3. Det ekonomiska läget i världen
• Stabilare återhämtning men dämpade tillväxtutsikter i
närtid
– USA: Tecken på ökad aktivitet i ekonomin, återhämtning på
bostadsmarknaden
– Eurozonen kommit ur recession, fortsatt fragmenterade
finansmarknader och höga skulder
– Sårbara tillväxtekonomier väntas sänka farten
•
Stabilare återhämtning men risker kvarstår på nedåtsidan
– Osäkerhet kring finanspolitiken i USA kan skada återhämtningen
– Risk för fortsatt finansiell turbulens i tillväxtekonomier till följd av
förväntningar om nedtrappning av kvantitativa lättnader i USA
Finansdepartementet
4. Risk för fortsatt finansiell turbulens i
tillväxtekonomier
•
FED:s signal i maj 2013 om
nedtrappning av kvantitativa lättnader
medförde högre räntor för amerikanska
statsobligationer:
•
Utlöste stora kapitalutflöden från
tillväxtekonomier
•
Ledde till värdefall för valutorna
•
Lånekostnader och importpriser
steg
•
Framför allt drabbades ”fragile five”:
Brasilien, Indien, Indonesien, Turkiet
och Sydafrika
•
Viss stabilisering av läget efter FED:s
signal i september 2013 om att inte
trappa ned, men fortsatt stora risker
1) JPMorgan emerging market volatility index
Källa: IMF World Economic Outlook,
oktober 2013
Finansdepartementet
5. Svaga banker i Eurozonen hotar
återhämtningen
• Kan skapa oro på
finansmarknaderna
• Försvårar för den
expansiva penningpolitiken att ge effekt i
den reala ekonomin
• Låg utlåning till hushåll
och företag hotar
investeringar och tillväxt
Kapitalbehov hos banker i eurozonen
för att nå 5 % leverage ratio,
procent av BNP
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Källa: OECD
Finansdepartementet
6. Återhämtningen i Europa ska stöttas
• Penningpolitiken ska vara fortsatt expansiv
• Finanspolitiken
– Konsolidering när det behövs
– Försiktigt expansiv i de länder som kan
• Reparera det finansiella systemet
– Bankunion
– Asset quality review och ECB stresstest under
2014, med back-stop på plats
Finansdepartementet
7. Stötta återhämtningen med
långsiktiga tillväxtreformer
• Stärk drivkrafterna till arbete
– Lägre inkomstskatter
• Öka flexibiliteten på arbetsmarknaderna
• Förstärk konkurrenskraften
– Infrastruktur och forskning
– Utbildning
– Avreglering av produktmarknader
• Förbättra skattesystemens effektivitet och
struktur
Finansdepartementet
8. Agenda
• Läget i världsekonomin
• Implikationer för Sverige
• Finansiell stabilitet
Finansdepartementet
11. Återhämtningen i Sverige svagare än
förväntat
• Svag tillväxt 2013
– Den internationella utvecklingen fortsätter tynga ett
litet exportberoende land som Sverige
• Varuexporten fortsätter att minska
• Hushållens konsumtion driver tillväxten
• Framåtblickande indikatorer antyder
starkare tillväxt framöver
Finansdepartementet
12. Sverige har klarat krisen
förhållandevis väl
BNP-utveckling sedan 2008
Finansdepartementet
13. Sverige har klarat krisen
förhållandevis väl (2)
Sysselsättningstillväxt (15-74 år) sedan 2008
106
104
102
100
98
96
94
92
Österrike
Danmark
Finland
Tyskland
Finansdepartementet
Belgien
Nederländerna
Sverige
EU27
14. Varför har jobbtillväxten fortsatt?
Starkt förtroende för uthålliga offentliga finanser
Omfattande utbudsreformer
Jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns
Arbetslöshets- och sjukförsäkringen
Arbetsmarknadspolitiken
Utbildningssystemet och yrkesintroduktionsjobben
Stimulans av efterfrågan
Nystartsjobb och sänkta (riktade) socialavgifter
RUT- och ROT-avdragen, sänkt restaurangmoms
Underlättat tillfälliga anställningar
Förbättrat företagsklimat och bättre villkor för entreprenörskap
Avskaffad förmögenhetsskatt, lägre bolagsskatt, investeraravdrag
Avregleringar och minskad regelbörda
Finansdepartementet
15. En tillväxtfrämjande politik
• Budgetpropositionen för 2013: Stärk Sveriges
konkurrenskraft
– Investeringar i infrastruktur, forskning, utbildning och sänkt
bolagsskatt
• Budgetpropositionen för 2014: Stöd inhemsk
efterfrågan och öka ungas jobbchanser
– Lägre inkomstskatter, lägre a-kasseavgift, förbättrad
arbetsmarknad för unga
Finansdepartementet
16. Finanspolitikens inriktning
• Stötta återhämtningen
– Öka inhemsk efterfrågan
– Infrastruktur, forskning, utbildning, sänkt bolagsskatt
• Säkra sunda offentliga finanser
– Offentliga finanser återgår till överskott 2016-2017
– I takt med att ekonomin normaliseras ska överskotten öka och
motsvara ca 1 procent av BNP och därutöver
• Fokus på strukturreformer för fler jobb och
ökad tillväxt
– Bredda vägarna för grupper som har svårt att få jobb
Finansdepartementet
17. Agenda
• Läget i världsekonomin
• Implikationer för Sverige
• Finansiell stabilitet
Finansdepartementet
18. Bankernas tillgångar som andel
av BNP, december 2012, procent
Svenska storbankernas marknadsfinansiering
Miljarder kronor
Källa: Riksbanken, SCB
Källa: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och
Riksbanken
Husprisutveckling sedan1995
304
285
Hushållens skulder som andel av
disponibelinkomst, 2012
223
195 194
168
146
135 134
124 121
108 101 100
92 87
Finansdepartementet
Källa: OECD
Källa: OECD
74
19. Motståndskraften behöver stärkas
ytterligare
• En stor finanssektor gör en liten, öppen och
exportinriktad ekonomi sårbar
• Strukturella sårbarheter i banksystemet
– Marknadsfinansiering
– Stor utlandsexponering
• Hög skuldsättning bland hushållen
Finansdepartementet
20. Regeringens åtgärder för stärkt finansiell
stabilitet
Förebyggande åtgärder
•
Stärkt tillsyn – ökade resurser till Finansinspektionen
•
Höjd insättningsgaranti
•
Högre kapital- och likviditetskrav
•
Golv för bankernas riskvikter på bolån
•
Förstärkt finansiering av valutareserven
•
Fler möjliga instrument för att stärka finansiell stabilitet – t.ex. kontracyklisk
buffert
•
Bolånetak
•
Arbete med att etablera en sund amorteringskultur
Förbättrad förmåga att hantera kriser
•
Stödlagen ger bättre möjlighet att ingripa med stöd till banker och
kreditinstitut
•
Förstärkt insättningsgaranti
•
Stabilitetsfond och stabilitetsavgifter
Finansdepartementet
21. Gradvis strategi för hantera risker och
undvika strypa konjunkturen nödvändig
Utvecklingen av hushållens konsumtion och
huspriser i Nederländerna, 2003-2012,
Index 2010=100
Utvecklingen av arbetslösheten i
Nederländerna och Sverige sedan 2010
2,5
110
2
105
1,5
100
1
95
0,5
90
0
85
-0,5
80
-1
2003 2005 2007 2009 2011
Hushållens konsumtion
Husprisindex
Finansdepartementet
2010
2011
2012
2013
-1,5
Nederländerna
Sverige
22. Inriktning för att minska hoten mot
finansiell stabilitet
• Fortsatta reformer för stabilare banksystem
och ökad motståndskraft
• Gradvis prövning av tidpunkt och val av
ytterligare åtgärder
Finansdepartementet
23. Reformer för fler bostäder för stärkt
stabilitet och ökad rörlighet
•
Förbättra bostadsmarknadens funktionssätt
–
–
Presumtionshyror förlängs
–
Sänkt fastighetsavgift för flerfamiljshus
–
•
Nytt hyressättningssystem och nya förutsättningar för allmännyttan
Utredningar för att förbättra förutsättningarna för hyresrätten
Snabbare byggprocesser
–
–
Förslag för att göra det enklare och billigare att bygga studentbostäder innan valet
–
•
Plan- och bygglagen reformeras
Förslag om tydligare regler för buller och för vägen mellan detaljplan och färdigt hus
under våren
Utnyttja befintligt bostadsbestånd bättre
–
•
Enklare och mer lönsamt att hyra ut privatbostad
Stockholmsförhandlingarna ska leda till ökat bostadsbyggande i
Stockholm
Finansdepartementet
24. Sammanfattning
• Stabilare återhämtning, men ökad oro kring
USA:s finanspolitik och vissa
tillväxtekonomier
• Viktigt att stötta tillväxt och jobb med
långsiktigt riktiga reformer
• Centralt för Sverige att värna finansiell
stabilitet genom ytterligare åtgärder
Finansdepartementet
