Unionen om konjunkturen okt 2012

1,381 views

Published on

Unionens konjunkturprognos okt 2012

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,381
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
579
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Unionen om konjunkturen okt 2012

  1. 1. Unionen om konjunkturen Oktober 2012Ökad arbetslöshet hotar – hushållen är nyckeln
  2. 2. Ökad arbetslöshet hotar –hushållen är nyckelnUnionen om konjunkturen, oktober 2012 Den svenska ekonomin påverkas starkt av utvecklingen i Europa. Europa är den vikti-Sammanfattning1 gaste marknaden för den svenska exporten och utvecklingen där är därför avgörande förI punktform sammanfattar vi prognosen enligt svenska industri- och tjänsteföretag. Det är iföljande: Europa många svenska företag säljer sina produkter och det är från Europa andra svenska• Världsekonomin förväntas växa med 3,5 företag importerar produkter som säljs här. Det till 4 procent under prognosperioden, me- är vidare med europeiska företag de svenska dan världshandeln ökar med knappt 5 pro- företagen konkurrerar på världsmarknaden. cent om året. Världskonjunkturen har stegvis försämrats• Vi bedömer fortsatt att de penningpolitiska under 2012 och regeringar, centralbanker och åtgärder som vidtagits inom euroområdet internationella institutioner som Europeiska är tillräckliga. Förtroendet för den poli- Unionen och Internationella Valutafonden har tiska förmågan är dock fortsatt låg. varit tvingade att gå in för att rädda akuta situationer. Räddningsaktionerna har inte skett• Den konjunkturavmattning svensk eko- utan umbäranden för befolkningen i de länder nomi befinner sig i förefaller bli mer ut- som behövt stöd. dragen än vad vi tidigare bedömt. Hela prognosperioden kommer att kännetecknas Den finansiella oron tillsammans med politisk av en svag tillväxt. oro, krig och miljökatastrofer på olika ställen i världen har dämpat den ekonomiska tillväx-• När den internationella ekonomin åter ten. Åtgärderna för att öka förtroendet för att skjuter fart är de grundläggande förhållan- centralbanker och regeringar har kontroll över dena i svensk ekonomi fortsatt goda, vilket situationen i ekonomiskt avseende har hittills medför att svensk ekonomi kan dra fördel inte avspeglat sig i att företag och hushåll vå- av uppgången när den kommer. gar ta de ekonomiska risker som är nödvändiga för att få fart på ekonomin.• Trots den svaga konjunkturen fortsätter sysselsättningen uppåt, men vi ser ändå en Tillväxten i världsekonomin finns främst i högre arbetslöshet framför oss, främst länder som Kina, Indien, Brasilien och i en del under 2013. länder i det före detta östblocket. Utvecklingen här är dock mycket beroende av att• Vi bedömer att hushållen är nyckeln för marknaderna i Västeuropa och i Nordamerika hur den svenska ekonomin utvecklas under ökar sin efterfrågan. På sikt kommer efter- prognosperioden. frågan i BRICS2-länderna att växa kraftigt och dessa ekonomier utvecklas också genom att konsumenterna på hemmaplan står för en viktig del av efterfrågan.1 Prognosen har tagits fram av t f chefsekonomenGösta Karlsson tillsammans med utredarna EmmaTjärnback, Jon Tillegård och Charlie Levin samt 2statistikern Tobias Brännemo. Manusstopp 8 BRICS står för Brasilien, Ryssland, Indien, Kinaoktober 2012, kl 15.00. och Sydafrika. 1 (32)
  3. 3. Totalt sett har vår syn på den internationella tillväxten varit svagt positiv bortsett från fjärdekonjunkturen blivit alltmer pessimistisk under kvartalet 2011, då tillväxten var negativ.loppet av 2012. Diagram 1 Den svenska tillväxten, kalenderjusterade siffror 10 tillväxt jämfört medDen svenska ekonomin 8 motsvarande kvartal året innan 6 tillväxt jämfört med föregående kvartalDen dystra internationella utvecklingen har 4 2 procentstegvis också kommit att påverka utvecklingen 0i Sverige. Under året har allt mer negativa 20 Q1 20 Q2 20 Q3 20 Q4 20 Q1 20 Q2 20 Q3 20 Q4 20 Q1 20 Q2 20 Q3 20 Q4 20 Q1 20 Q2 20 Q3 20 Q4 20 Q1 2 Q -2stämningar blivit förhärskande hos företag och 08 08 08 08 09 09 09 09 10 10 10 10 11 11 11 11 12 12 20 -4hos hushåll trots att de siffror som kom under -6första halvåret något överraskade i positiv -8riktning. Den svenska tillväxten har inte fallit Källa: SCB, Macrobondså lågt som befarades för ett år sedan, menperioden med låg tillväxt är mer utdragen. Vår bedömning är nu att Sverige under en längre period kommer att riskera låg tillväxt påTabell 1 Försörjningsbalans grund av att tilltron till att politikerna hanterar 2010 2011 2012 2013 situationen i främst euroområdet, men också iHushållens 4,0 2,0 1,8 2,4 USA, fortsatt är låg. Detta kommer att betydakonsumtion att vi ser framför oss en tid av anpassning iOffentlig 2,1 1,8 0,7 1,1 svenska företag med ökade varsel om perso-konsumtion nalneddragningar och med en lägre efterfråganFasta brutto- 7,2 6,2 1,6 3,0 av arbetskraft. Totalt befarar vi att arbets-investeringar lösheten kommer att öka under 2013.Lagerinveste- 2,2 0,5 -1,0 -0,1ringar, % av Tabell 2 Några nyckeltalBNP 2011 2012 2013Export 11,4 6,9 1,5 2,4 Sysselsatta 15-74 2,1 0,5 0,1Import 12,0 6,3 0,9 3,2 år, procentuellBNP 6,6 3,9 0,7 1,7 förändringBNP, 6,3 3,9 1,0 1,7 Arbetslöshet, 15- 7,5 7,9 8,2kalender- 74 år, procentjusterad I åtgärder, 16-64 178 188 195Källa: SCB, egna bedömningar och beräkningar år, antal, tusental Konsumentpriser, 3,0 1,0 1,4Det innebär att vi i vår nu föreliggande prog- KPInos marginellt har skrivit upp vår BNP-prog- Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, egna bedömningarnos för 2012 från 0,5 procent till 0,7 procent,men föranletts att skriva ner vår prognos för Vi bedömer att Sveriges handel med om-2013 från 2,8 procent till 1,7 procent. världen kommer att utvecklas i en långsam takt under 2012 och 2013. Både export och importDen svenska tillväxten, se diagram 1, har de tre kommer att utvecklas svagt om än positivt. Försenaste kvartalen redovisat mycket låga tal. I 2012 förväntar vi oss att exporten ökar med 1,5jämförelse ett kvartal mot kvartalet innan har procent medan importen ökar ännu långsam- 2 (32)
  4. 4. mare, med 0,9 procent. Detta ger en fortsatt KPI både 2012 och 2013. För 2012 skrivspositiv handelsbalans. 2013 tror vi på en något prognosen ned från 1,7 procent till 1,0 procent.starkare export (2,5 procent) medan importen För 2013 skriver vi ned prognosen från 2,4ökar något mer (3,2 procent) främst beroende procent till 1,4 procent. Vår bedömning ärpå att vi tror att hushållen då ökar sin alltså att prisökningstakten under hela periodenkonsumtion. ligger klart under Riksbankens mål.Utsikterna för produktionen är svaga och vi Hushållen är nyckeln för tillväxten i det kortabedömer att produktionen för näringslivet som perspektivet. Det är också endast för hushållenhelhet växer i år med 0,6 procent och nästa år vi i stort sett kvarstår vid de bedömningar vimed 1,7 procent. Variationerna mellan bran- gjorde i rapporten i mars 2012. Vår prognosscherna är stora, där byggindustrin och till- för hushållens konsumtion både för 2012 ochverkningsindustrin utvecklas negativt medan 2013 innebär små uppjusteringar, till 1,8delar av tjänstesektorn har en mer positiv procent för 2012 och 2,4 procent 2013. Det skautveckling. dock understrykas att nedrisken i dessa bedömningar är större än upprisken, framförProduktiviteten i näringslivet bedömer vi allt om sysselsättningsutvecklingen blir sämrekommer att utvecklas svagt under 2012 eller än vi förutser. Vi gör också smärremed bara 1 procent. För 2013 bedömer vi att revideringar uppåt av den offentligaproduktivitetstillväxten i näringslivet i det konsumtionen.närmaste fördubblas. Detta beror delvis på attförväntade personalneddragningar genomförs Arbetsmarknaden står det närmaste året införoch att tillväxten därmed ökar vid given mycket stora utmaningar. En svag syssel-produktionsvolym. sättningstillväxt kopplad till en ökad arbets- löshet utgör bakgrunden till dramat som vi serInvesteringarna i näringslivet som under 2011 framför oss. Samtidigt kan konstateras attökade relativt kraftigt förväntas under både matchningen på arbetsmarknaden blir allt2012 och 2013 stanna vid mycket mindre ök- sämre. De genomsnittliga arbetslöshetstidernaningstal, 1,6 respektive 3,0 procent. Dels ligger är mycket långa och kompetensgapet mellan destora delar av industrin i vänteläge, samtidigt arbetssökande och arbetsgivarnas krav syns isom bostadsbyggandet fortsätter att utvecklas en allt sämre relation mellan arbetslöshet ochsvagt. Det stora undantaget är gruv- och lediga platser. Vi bedömer att arbetslösheten imineralindustrin, som bedöms öka sina år kommer att stanna vid samma nivå som viinvesteringar kraftigt. Det stora infrastrukturin- förutspådde i våras, 7,9 procent. För nästa årvesteringspaket som regeringen presenterat har vi reviderat upp vår prognos till 8,2bedöms inte få någon större effekt på de procent.faktiska investeringarna under prognos-perioden. Eventuella effekter kommer främst örsbolagens Börsbolagens utvecklinghos de tekniska konsultföretagen. I våra konjunkturrapporter presenterar vi iDen låga aktiviteten i ekonomin betyder att inledningen en del material kring börsbolagensinflationstrycket är svagt. Riksbankens åter- utveckling. Diagram 2 visar hur omsättninghållsamma räntepolitik späder på bilden av att och rörelsemarginal för bolag noterade påSverige under både 2012 och 2013 kommer att Stockholmsbörsen har utvecklats från börjanbehålla en mycket låg prisökningstakt. Vi har i av 2005. För 2012 redovisas faktiskt resultat sådenna rapport skrivit ned våra prognoser för långt som dessa har offentliggjorts. För reste- 3 (32)
  5. 5. rande delen av året samt för 2013 redovisas ett men låg ändå kvar på en högre nivå än innangenomsnitt av bolagsanalytikers prognoser, finanskrisen.viktade efter hur träffsäkra bedömningarnavarit historiskt. År 2012 väntas börsbolagens lönsamhet, när finans och försäkring tagits bort, endast för-Diagram 2 Börsbolagens omsättning och rörelsemarginal ändras marginellt jämfört med år 2011. En2005-2011 samt prognos 2012-2013, korrigerade för PPI måttlig förstärkning av lönsamheten förväntas 17 under 2013. Det är främst bolag inom kun- 110 16 skapsintensiv tjänsteproduktion som väntas 15 stärka sin lönsamhet under 2012-2013,4 medan 100 14 lönsamheten inom industrin i stort sett väntas Index, 2005=100 13 Procent 90 12 ligga stilla. De förändringar som förväntas i 11 börsbolagens lönsamhet under 2012-2013 är 80 10 sammanfattningsvis små, men utgår från en Omsättning, vä historiskt hög nivå. 9 Rörelsemarginal, inkl finans & försäkring, hö Rörelsemarginal, exkl finans & försäkring, hö 70 8 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013Källa: Thomson Reuters databas Worldscope, egna bearbetningar Det bör poängteras att detta avsnitt behandlar börsbolagen på koncernnivå och inte specifiktDiagrammet visar hur konjunkturskiftningarna deras svenska verksamheter. Även om en storunder perioden påverkat börsbolagen. Mellan andel av börsbolagens produktion och försälj-2008 och 2009 tappade bolagen drygt 10 pro- ning sker utanför Sverige står de sammantaget,cent av sin omsättning. Även om 2011 innebar sett både till antalet anställda och till omsätt-att mycket av förlorad mark återtogs, har bo- ning, för en betydande del av svenskt närings-lagens genomsnittliga omsättning ännu inte liv. Börsbolagen, inkluderat underleverantörs-nått tillbaka till nivån innan finanskrisen. För led, står för minst 25 procent av sysselsätt-helåret 2012 väntas en försiktig ökning av ningen i det privata näringslivet.5 Givet dettaomsättningen jämfört med 2011 medan 2013 ger börsbolagen en tidig indikation på vilkenser än något ljusare ut. Då, fem år efter finans- riktning lönsamhet och omsättning i det övrigakrisens utbrott väntas omsättningen nå över svenska näringslivet kommer att ta, även om2008 års nivå och vara åtta procent högre än nivåer kan skilja sig åt i svenska och utländska2011. delar av koncernerna.Finanskrisen lämnade även sitt avtryck i börs- Fram till årsskiftet 2013-2014 tyder alltsåbolagens lönsamhet. År 2009 nådde lönsam- prognoserna på en bibehållen eller svagt ökadheten, mätt som rörelsemarginal3, botten men lönsamhet i det svenska näringslivet jämförthade då redan sjunkit i ett par års tid. 2010 med 2011 års nivå, samt en måttlig positivinnebar en kraftfull rekyl i lönsamheten när tillväxt för omsättningen.bolagen snabbt skar i sina kostnader för attkompensera för den minskade omsättningen. Den utveckling som refereras ovan avviker inteLönsamheten sjönk åter något under 2011, från den faktiska utvecklingen på Stockholms- börsen. 4 Till denna kategori räknas exempelvis3 Eftersom bolagen inom finans och försäkring telekommunikation, finansiella tjänster, FoU,tenderar att gå mot extrema värden när det gäller konsulter inom IT, redovisning, management ochdetta mått redovisas börsbolagens rörelsemarginal juridik. 5såväl inklusive som exklusive denna bransch i För ytterligare information om detta se Unionensdiagrammet. Bolagsindikator, maj 2012. 4 (32)
  6. 6. I diagram 3 visas delas utvecklingen för helaDiagram 3 Stockholmsbörsens utveckling enligt OMX börsens värde vid stängning varje dag. SedanAffärsvärlden sommaren 2011 har börsen gradvis stärkts. 380 360 340 320 Index 300 280 260 240 2010-12-31 2011-02-28 2011-04-30 2011-06-30 2011-08-31 2011-10-31 2011-12-31 2012-02-29 2012-04-30 2012-06-30 2012-08-31Källa: Macrobond 5 (32)
  7. 7. Internationell översikt ner sig i kommer att vända något uppåt igenDe internationella utsikterna har gradvis för- 2013. Till grund för våra bedömningar kringsämrats under året. I första hand är det förtro- den internationella ekonomin väljer vi attendekrisen inom eurozonen som påverkar, men basera oss på IMF bedömning, vilket innebärockså oförmågan i USA att komma överens att tillväxten globalt stannar strax under 4 pro-om åtgärder mellan president och kongress. cent.Dessa två utvecklingar leder till att andraekonomiska områden tappar delar av sin Enligt Världshandelsorganisationen WTOexportmarknad och effekten blir en avmattning ökade den totala handeln med varor mellanäven där. För Sveriges del är oron inom länderna 2011 med 5 procent i volym jämförteurozonen viktigast då mer än halva den med 2010. Ökningen 2010 jämfört med åretsvenska exporten går till EU-området. innan var i sin tur hela 13,1 procent. 2009 föll världshandeln å andra sidan med hela 12 pro-I tabell 3 återges de senaste prognoserna för cent. Ökningstakten i handeln 2011 var någotvärlden och för viktiga länder som publicerats under den långsiktiga genomsnittliga öknings-av Internationella Valutafonden (IMF) och takten.OECD. Den genomgående bilden är att 2013ska bli ett något bättre år än 2012, med undan- IMF bedömer i sin senaste prognos atttag för prognoserna för Japan. 2012 förväntas världshandeln kommer att öka med 4,5 procentdock när året summeras resultera i lägre 2012 och med 7 procent 2013. Vi ansluter osstillväxtsiffror än vad som noterades för 2011. till denna bedömning, vilket betyder att världshandeln med varor under 2012 kommerTabell 3 Tillväxten internationellt 2010 – 2013, (gråtonade rutor att öka i en något långsammare takt än 2011,är prognoser) det vill säga fortsatt i en långsammare takt än 2010 2011 2012 2013Världen 5,3 3,9 3,5 3,9 den genomsnittliga ökningstakten av världs- (3,4) (4,2) handeln. Beträffande världshandeln för tjänsterUSA 3,0 1,7 2,0 2,3 är den uppdelad i tre stora block: transporter (2,4) (2,6) (som är beroende av handeln), personresorJapan 4,4 -0,7 2,4 1,5 samt övriga kommersiella tjänster (som (2,0) (1,5) finansiella tjänster, tele- och it-tjänster medEuroområdet 1,9 1,5 -0,3 0,7 (-0,1) (0,9) flera). Ökningstakten i dessa tjänster låg 2010Storbritannien 2,1 0,7 0,2 1,4 och 2011 runt 10 procent per år i värde. (0,5) (1,9)Indien 10,8 7,1 6,1 6,5 Det är tydligt att tillväxten i världshandeln (7,1) (7,7) bromsats av den finansiella oron. AvgörandeBrasilien 7,5 2,7 2,5 4,6 för den närmaste framtiden för utvecklingen i (3,2) (4,2) den reala ekonomin är tilltron till denRyssland 4,3 4,3 4,0 3,9 (4,5) (4,1) finansiella sektorns funktionssätt. Centralban-Kina 10,4 9,2 8,0 8,5 ker runt om i världen gör sitt yttersta för att (8,2) (9,3) garantera att det finns en trygghet i bankväsen-Källa: Internationella Valutafonden, WEO Update, July 2012, OECD.Stat data det och de vidtar åtgärder för att förse detextracted on 26 Sep 2012 inom parentes finansiella systemet med mer billig likviditet. IDe stora institutionerna bedömer alltså att den USA och Storbritannien har det handlat om såkonjunktursvacka som världsekonomin befin- kallad quantitative easing, vilket mycket för- 6 (32)
  8. 8. enklat innebär att centralbankerna köper obli- Diagram 5 Internbankränta för euroområdet, 1 månadgationer utställda av banker och finansiella 6institut och därigenom förser marknaden med 5ökad likviditet. Inom eurozonen har den 4 procentEuropeiska Centralbanken (ECB) genomfört 3åtgärder som haft samma syfte, att förse betal- 2ningssystemet med likviditet. 1 0 2007-01-01 2007-05-01 2007-09-01 2008-01-01 2008-05-01 2008-09-01 2009-01-01 2009-05-01 2009-09-01 2010-01-01 2010-05-01 2010-09-01 2011-01-01 2011-05-01 2011-09-01 2012-01-01 2012-05-01 2012-09-01Vissa effekter av ECBs åtgärder kan ses i dia-grammet nedan över räntan för 10-åriga stats- Källa: Macrobondobligationer i Tyskland, Sverige och en del avkrisländerna inom eurozonen. För de flesta I en annan riktning pekar emellertid sentiment-eurozonländer innebar åtgärderna, kopplat till index för euroområdet. Där har vi under snartandra politiska beslut och deras implemen- mer än ett år tvingats notera en stegvis växandetering, att räntan började sjunka i mitten av pessimism om den närmaste framtiden. Detta2011 och för Grekland, mer trendmässigt, un- mönster framträder tydligt i diagram 6 nedan.der sommaren 2012. Företags och hushålls bedömning är dock inte lika negativ som under krisförloppet 2008-09.Diagram 4 Ränta på 10-åriga statsobligationer 35 Tyskland Sverige Diagram 6 Ekonomiskt sentimentindex för euroområden 30 120 Spanien Italien 25 Irland Grekland 100 20 procent 15 80 index 10 60 5 40 0 2008-01-01 2008-04-01 2008-07-01 2008-10-01 2009-01-01 2009-04-01 2009-07-01 2009-10-01 2010-01-01 2010-04-01 2010-07-01 2010-10-01 2011-01-01 2011-04-01 2011-07-01 2011-10-01 2012-01-01 2012-04-01 2012-07-01 20 0Källa: Macrobond 8 9 0 1 2 08 ok 8 ja 8 ap 9 ok 9 ja 9 10 ok 0 0 ap 1 ok 1 ja 1 12 2 r-0 r-0 r-1 r-1 r-1 t- 0 0 t- 0 t- 1 1 t- 1 l-0 l-0 l-1 l-1 l-1 n- n- n- n- n- ju ju ju ju ju ap ap ap ja ja Källa: MacrobondEtt annat sätt att se på det finansiella läget äratt studera internbankräntan för euroområdet. Vår samlade bedömning är att tillräckligaDenna ränta handlar om vad bankerna betalar politiska redskap för att agera i det ekonomiskaför att låna från varandra under mycket kort läge som råder nu är på plats. Det som intetid. Trots de diskussioner som förts under året, finns på plats är en tilltro från konsumenter ochfrämst i Storbritannien, om att bankerna riggar företag om att centralbanker och regeringardessa räntenivåer, så dristar vi oss till att påstå skulle ha kontroll över situationen. Dennaatt internbankräntan ändå ger en indikation på tilltro vinns inte via plakatpolitik eller utspel,att eurozonen under 2012 sett en klar förbätt- utan genom att politiker och centralbankerring i bankernas likviditet. Detta bör leda till visar att de gör något åt situationen. Kortsiktigtförbättrade möjligheter för banker och hushåll har centralbankerna agerat, men långsiktigtatt låna till rimliga räntor. behövs tydligare tecken från politiker om att de hanterar situationen och vet vart de är på väg. Liknande förhållande kan sägas råda i USA där Vita huset och kongressen förefaller klart mer intresserade av att kasta grus i maskineriet för 7 (32)

×