Finansminister Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget 2020-01-16

1. Det ekonomiska läget
Finansdepartementet 1
Finansminister Magdalena Andersson
16 januari 2020

2. Sammanfattningsvis
2
• Tillväxten saktar in. Den internationella
konjunkturavmattningen påverkar Sverige allt tydligare
• Har byggt upp en välfärdsreserv genom att betala av på
statsskulden
• Offentliga utgifter mest effektivt som stimulansåtgärd
• Stora behov i kommunsektorn – nu och framåt

3. AGENDA
3
• Prognos
• Världen
• Sverige
• Kommunsektorn
• Sammanfattningsvis
Foto: Maskot / Folio

4. Global tillväxt mattas av något
4
Global BNP-tillväxt
Procentuell förändring
Källa: IMF och egna beräkningar.
• Världshandel och global
BNP-tillväxt har utvecklats
svagt sedan 2018
• Handelskonflikten mellan
USA och Kina har dämpat
världshandel och
investeringar
3,3
3,5 3,6 3,5
3,8 3,6
3,0 3,2 3,4 3,5
2017 2018 2019 2020 2021 2022
Prognos BP20
Prognos jan-20

5. Höjda tullar slår mot investeringstillväxt
Källor: OECD och PIIE.
Investeringstillväxt i OECD och det kumulativa värdet på den import som belagts med höjda tullar
Årlig procentuell tillväxt och miljarder dollar
2018 2019 2020
Import redan nu belagd med
höjd tull $570 miljarderInvesteringstillväxt i OECD över 4%
Investeringstillväxt i OECD ca 1%

6. Bred konsensus kring orsakerna till
avmattningen
Rising trade and
geopolitical tensions
have increased uncertainty
about the future of the
global trading system and
international cooperation more
generally, taking a toll on
business confidence,
investment
decisions, and global trade
-World Economic Outlook, IMF,
oct -19
“
“
International trade in goods
has been stagnant at best,
previously-identified risks of
an increase in trade tensions
and geopolitical conflicts
materialized over the
summer, and high
uncertainties related to trade
policies and Brexit have not
receded
-Autumn 2019 Economic
Forecast, EU Commission,
nov -19
“ Trade conflict, weak
business investment and
persistent political
uncertainty are weighing
down on the world economy
and raising the risk of long-
term stagnation
-Economic Outlook, OECD,
nov -19
“
“
“

7. Fortsatt hög osäkerhet och tydliga
nedåtrisker
Finansdepartementet 7
osäkerhetmindre större
Hårdlandning
i Kina
Viss stabilisering av ekonomin
Risker på
bostadsmarknaden
Stabilisering av bostadspriserna
Sammantaget
Begränsade stabiliserings-
politiska möjligheter
Snabbare avmattning än väntat och
lägre globalt ränteläge
Handelskonflikt
USA och Kina överens
om Fas1 avtal
USA trappar upp tonläget mot EU
Klimat-
förändringar
Allt snabbare uppvärmning
Förhöjd politisk oro
Ny mer EU-vänlig regering i Italien.
Minskad risk för hård Brexit.
Förhöjd konfliktnivå USA-Iran

8. AGENDA
8
Foto: Thyra Brandt / Folio
• Prognos
• Världen
• Sverige
• Kommunsektorn
• Sammanfattningsvis

9. 9
Not: Ej kalenderkorrigerade siffror.
Källor: SCB och Finansdepartementet.
BNP-tillväxt för Sverige
Procent, fasta priser
-0,6
1,1
2,7
4,4
2,4 2,4
2,2
1,1 1,1
1,6 1,9
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
BP20 jan -20
• Svaga indikatorer, t.ex.
PMI och
konsumentförtroende,
tyder på en fortsatt
dämpad tillväxt i närtid
• Dämpad orderingång
Tillväxten mattas av

10. 10
BNP-gap (skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP)
I procent av potentiell BNP
-8,0
-6,0
-4,0
-2,0
0,0
2,0
4,0
6,0
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
2018
2020
2022
FiDep
KI
RB
Svenska prognosmakare ser framför sig
relativt neutralt resursutnyttjande i närtid
• Avmattning från ett läge
med ett högre
resursutnyttjande än
normalt
• Prognoserna förutspår
att resursutnyttjandet är i
princip balanserat 2020
Källor: Riksbanken, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

11. Arbetskraftsutbudet fortsätter öka
11Källor: SCB och Finansdepartementet.
Arbetslöshet, 15-74 år
% av arbetskraften
Arbetskraftsdeltagande, 15-74 år
% av befolkningen
Sysselsättningsgrad, 15-74 år
% av befolkningen
5,0
5,5
6,0
6,5
7,0
7,5
8,0
8,5
9,0
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Reviderad AKU
Prognos jan -20
Prognos BP20
63,0
64,0
65,0
66,0
67,0
68,0
69,0
70,0
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Reviderad AKU
Prognos jan -20
Prognos BP20
70,0
70,5
71,0
71,5
72,0
72,5
73,0
73,5
74,0
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Reviderad AKU
Prognos jan -20
Prognos BP20

12. Arbetslöshet AKU och andel inskrivna arbetssökande vid AF 16-64 år
% av arbetskraften resp. registrerad arbetskraft, säsongsrensat
4
5
6
7
8
9
10
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
AKU
Af
• Ökad osäkerhet i AKU till följd
av halverad urvalsstorlek
• Även Arbetsförmedlingens mått
på arbetslöshet, andelen
inskrivna arbetssökande, har
dock ökat - men senare och
mindre än ökningen i AKU
Avmattning på arbetsmarknaden - både i
data från SCB och Arbetsförmedlingen
Källor: SCB och Arbetsförmedlingen

13. Fortsatta överskott
13Källor: SCB och Finansdepartementet.
Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor
Procent av BNP
0,4
0,3
0,4
1,2
0,4
0,1 0,1
0,8
2019 2020 2021 2022
BP20 Prognos jan-20

14. 0,0
0,2
0,5
1,3
0,1
0,3
0,5
1,0
2019 2020 2021 2022
BP20 Prognos jan-20
Neutral finanspolitik
14
Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor
Procent av potentiell BNP
Källor: SCB och Finansdepartementet.

15. Offentlig skuldsättning
Procent av BNP, andra kvartalet 2019
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
Grekland
Italien
Portugal
Cypern
Belgien
Frankrike
Spanien
Storbritannien
Kroatien
Österrike
Ungern
Slovenien
Irland
Tyskland
Finland
Nederländerna
Slovakien
Polen
Malta
Lettland
Litauen
Sverige
Danmark
Rumänien
Tjeckien
Bulgarien
Luxemburg
Estland
Källa: Eurostat.
Vi har byggt upp en välfärdsreserv

16. Offentliga utgifter mest effektivt i
konjunktursvacka
16
Källa: KI, Konjunkturläget jun-17 baserat på Short Run Effects of Fiscal Policy on
GDP and Employment: Swedish Evidence / Göran Hjelm and Pär Stockhammar.
Effekter på sysselsättning
Procentuell förändring i sysselsättning vid finanspolitisk expansion motsvarande 1 procent av BNP
0,6
0,4 0,4
0,2
0,1
0,4 0,4
0,3
0,1 0,1
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
Offentliga investeringar Offentlig konsumtion Transfereringar Direkt skatt Indirekt skatt
År 1 År 2

17. AGENDA
17
Foto: Astrakan / Folio
• Prognos
• Världen
• Sverige
• Kommunsektorn
• Sammanfattningsvis

18. Läget i kommunsektorn
18
Kommuner och regioners resultat
Miljarder kronor
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Resultat , kommuner
Resultatprognos, kommuner
Resultat, regioner
Resultatprognos, regioner
Källor: SCB och Finansdepartementet.

19. Kommunsektorns personal
1
1,05
1,1
1,15
1,2
1,25
1,3
1,35
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Arbetade timmar i kommunsektorn
1000-tals timmar per månad och per tusen invånare,
säsongs- och trendrensat
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Varsel i kommunsektorn
Antal, säsongsrensat
Källa: Medlingsinstitutet och SCB. Källa: Arbetsförmedlingen.
19
Regeringsskifte Regeringsskifte

20. Kostnadsutvecklingen de senaste åren
Kommunsektorns utgifter
Miljarder kronor, löpande priser
782
823
853
880
919
971
1 040
1 089
1 153
0
200
400
600
800
1 000
1 200
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Hälso- och sjukvård Skola Investeringar Äldreomsorg Övrig omsorg inkl barnomsorg Ekonomiskt bistånd Övrigt inkl. admin Totalt
20Källa: SCB.
+114%
+42%
+39%
Ökning/
kategori
+47%
+43%
-2%
+47%

21. 21
Försörjningsstöd är en liten del av
kommunsektorns utgifter
Ekonomiskt bistånd
Procent av kommunsektorns totala utgifter
0
1
2
3
4
5
6
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Källor: SCB och Finansdepartementet.

22. Förändring i folkmängd
Procentuell förändring jämfört med 2018
8
6
5
54
9
7
4
2
36
6
4
2
4
11
3
0 10 20 30 40 50 60
0-19
20-64
65-79
80+
Alla
2022 2026 2030
Källa: SCB.
Fler barn och äldre under de närmaste
mandatperioderna…
22

23. …leder till högre kostnader
23Källor: SCB och Finansdepartementet.
Kommunsektorn årlig konsumtion per person och ålder
Tusental kronor 2018
0
100
200
300
400
500
600
0-4
5-9
10-14
15-19
20-24
25-29
30-34
35-39
40-44
45-49
50-54
55-59
60-64
65-69
70-74
75-79
80-84
85-89
90-94
95-99
100+
Utbildning Barnomsorg Omsorg Sjukvård

24. Stora regionala skillnader
Andel av befolkningen som är över 80 år
Procent
Källa: SCB:s befolkningsprognos, Finansdepartementet.
4,0 4,0
4,8
5,9 6,0
6,7
7,1
5,1
4,2
5,5
5,9
7,4 7,7
8,4 8,6
6,2
5,0
6,3
6,9
8,6 8,9
9,9 10,1
7,2
Storstäder Pendlingskommun
nära storstad
Större stad Nära större stad Mindre stad/tätort Pendlingskommun
nära mindre stad/tätort
och
landsbygdskommun
med besöksnäring
Landsbygdskommun Riket
2015
2025
2030
24

25. • Regeringen tillförde över 35 miljarder kronor till
kommunsektorn under förra mandatperioden
• Januariavtalet säkrar ytterligare 20 miljarder i
generella tillskott denna mandatperiod
• Behoven är dock större än så
• Långsiktighet och förutsägbarhet
Politikens inriktning
25

26. AGENDA
26
Foto: Maskot / Folio
• Prognos
• Världen
• Sverige
• Kommunsektorn
• Sammanfattningsvis

27. Sammanfattningsvis
27
• Tillväxten saktar in. Den internationella
konjunkturavmattningen påverkar Sverige allt tydligare
• Har byggt upp en välfärdsreserv genom att betala av på
statsskulden
• Offentliga utgifter mest effektivt som stimulansåtgärd
• Stora behov i kommunsektorn – nu och framåt

28. Det ekonomiska läget
Finansdepartementet 28
Finansminister Magdalena Andersson
16 januari 2020

29. Nyckeltalstabell, jämfört med BP20
* Preliminära siffror.
** Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Källor: SCB och egna beräkningar.
Ny prognos (prognos från BP20 i grått)
Procentuell förändring om inte annat anges 2018 2019 2020 2021 2022
BNP 2,2 2,4 1,1 1,4 1,1 1,4 1,6 1,8 1,9 1,9
BNP, kalenderkorrigerad 2,3 2,5 1,1 1,5 0,8 1,2 1,4 1,7 1,9 2,0
BNP per capita 1,0 1,2 0,1 0,4 0,2 0,5 0,7 1,0 1,1 1,2
Hushållens konsumtion 1,7 1,2 1,0 0,8 1,7 2,2 2,4 2,7 2,8 3,0
Offentlig konsumtion 0,4 0,9 0,4 0,2 0,4 0,0 -0,4 -0,5 -0,2 -0,9
Fasta bruttoinvesteringar 4,2 4,0 -1,1 -0,7 0,5 1,1 0,7 0,9 1,3 1,2
Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,4 0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Export 3,2 3,9 4,7 3,5 2,4 2,4 2,6 3,1 2,7 3,2
Import 3,6 3,8 2,3 0,6 2,2 2,2 1,9 2,2 2,2 2,3
Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten -0,1 0,2 1,2 1,4 0,2 0,2 0,4 0,5 0,4 0,5
Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,8 2,4 0,1 1,1 0,5 0,3 0,4 0,3 0,6 0,5
Produktivitet, näringslivet, kalenderkorrigerad 1,0 0,5 1,6 0,8 0,2 0,8 1,2 1,7 1,5 1,7
Sysselsättningsgrad, 15-74 år 68,3 68,5 68,3 68,6 68,3 68,5 68,3 68,7 68,5 68,8
Sysselsättningsgrad, 20-64 år 82,4 82,6 82,1 82,7 81,9 82,6 82,0 82,7 82,2 82,8
Arbetskraftsdeltagande, 15-74 år 72,9 73,1 73,2 73,3 73,4 73,2 73,5 73,4 73,6 73,6
Arbetslöshet, 15–74 år (procent av arbetskraften) 6,3 6,3 6,8 6,3 7,0 6,4 7,0 6,4 6,9 6,5
KPI (årsgenomsnitt) 2,0 2,0 1,8 1,9 1,7 1,7 1,4 2,1 1,7 2,3
KPIF (årsgenomsnitt) 2,1 2,1 1,7 1,7 1,5 1,6 1,6 1,8 1,8 2,0
Reporänta -0,5 -0,5 -0,2 -0,3 0,0 -0,3 -0,3 -0,2 -0,2 0,0
Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP* 0,8 0,9 0,4 0,4 0,1 0,3 0,1 0,4 0,8 1,2
Strukturellt sparande, offentlig sektor, % av BNP* -0,1 0,0 0,1 0,0 0,3 0,2 0,5 0,5 1,0 1,3
Offentliga sektorns skuld, % av BNP* 38,8 38,8 34,9 34,8 33,9 33,4 32,5 31,8 30,5 29,6
BNP-gap** 1,4 1,2 0,7 0,9 -0,1 0,2 -0,4 0,0 -0,2 0,0