En politik för fler jobb
Finansminister Anders Borg
29 januari 2013

Finansdepartementet
Stabilare återhämtning av
världsekonomin men med tydliga risker
•

Stabilare återhämtning men fortsatt svaga tillväxtutsik...
Världsekonomin har förändrats
gradvis – och utvecklingen fortsätter
•

Ökad öppenhet och större roll för marknadsekonomin
...
Regeringens politik för fler jobb
• Ordning och reda i offentliga finanser
• Återupprätta arbetslinjen med starka drivkraf...
Väl avvägd stimulanspolitik genom krisen
Finansiellt sparande och Maastrichtskuld, procent av BNP
4

50

3

45

2

40

1

...
Sveriges position har stärkts
Förändring av bruttoskulden 2006–2014, procent av BNP

120

100
80
60
40
20

Källa EU-Kommis...
Återupprätta arbetslinjen med starka
drivkrafter för arbete
• Öka utbud
–
–
–
–

Jobbskatteavdrag
Arbetslöshets- och sjukf...
Mer lönsamt att arbeta
Marginalskatt vid olika månadsinkomster, 2014
60%

Medianlön 2014

50%
40%

Marginalskatt
2006

30%...
Återställd kunskapslinje i skolan
• Nya läroplaner och tydligare
kunskapskrav
• Nationella prov och tidigare betyg
• Mer u...
Åtgärder för att stärka Sveriges
konkurrenskraft
• Ökade satsningar på infrastruktur,
forskning och innovation

• Förbättr...
-2

-8

Finansdepartementet
Irland

Frankrike

Belgien

-6
Portugal

Förändring 2000 – 2011, procentenheter

2
5

0

-5

-...
Offentliga utgifter, utbildning 2010

Resurser till forskning, 2010

Procent av BNP

Procent av BNP

8,8

3,9
7,0

6,8

6,...
BNP-tillväxt

Real disponibelinkomst

Genomsnittlig BNP-tillväxt, medelvärde 2007-2012,
procent

Procentuell förändring 20...
Unga (15-24 år) som inte arbetar
eller utbildar sig

Helårsekvivalenter i olika
ersättningssystem

6,8

Arbetslöshetsersät...
Arbetslinjen central för
sammanhållning
• Sverige visar att hög tillväxt går att förena med
långtgående fördelningspolitik...
Välfärd ger jämn fördelning
Ojämlikhet i inkomstfördelningen.
Gini-koefficient

Andel av befolkningen med låg
materiell st...
Samlad reformagenda för Sverige
• Ansvarsfull politik med starka offentliga
finanser

• Stärkt arbetslinje och fler i jobb...
Sammanfattning
• Återupprättad arbetslinje, tydligt
kunskapsfokus och stärkt konkurrenskraft
bärande i reformarbetet
• Sam...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Anders Borgs presentation Mälardalens högskola 20140129

319 views

Published on

Published in: Investor Relations
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
319
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Anders Borgs presentation Mälardalens högskola 20140129

  1. 1. En politik för fler jobb Finansminister Anders Borg 29 januari 2013 Finansdepartementet
  2. 2. Stabilare återhämtning av världsekonomin men med tydliga risker • Stabilare återhämtning men fortsatt svaga tillväxtutsikter i närtid – – Fortsatt svag tillväxt i Eurozonen – • I USA syns tecken på ökad aktivitet i ekonomin och återhämtning på bostadsmarknaden Sårbara tillväxtekonomier väntas sänka farten Betydande risker kvarstår – – Svaga banker i eurozonen kan ge oro på finansmarknaderna – – Risk för förstärkt finansiell turbulens i tillväxtekonomier till följd av nedtrappning av kvantitativa lättnader i USA Osäkerhet kring utvecklingen i Norge riskerar att drabba Sverige Omvärlden drar inte Sverige ur krisen – Finansdepartementet Hushållens konsumtion håller uppe tillväxten
  3. 3. Världsekonomin har förändrats gradvis – och utvecklingen fortsätter • Ökad öppenhet och större roll för marknadsekonomin • Frihandel, fria kapitalflöden, sjunkande transportkostnader och informationsteknik har ökat förutsättningarna för en global ekonomi • Tillväxtekonomierna allt viktigare del av ekonomin – – Ett flertal andra länder i Asien, Latinamerika och Afrika står på tur – • Kinas transformering saknar motstycke i historien Miljarder människor har eller kommer att bli en del av världsmarknaden Europa tappar i betydelse – • Nödvändigt att återställa förtroende och förbättra konkurrenskraften Sverige står väl rustat – Finansdepartementet Omfattande reformer har genomförts, men betydande utmaningar kvarstår
  4. 4. Regeringens politik för fler jobb • Ordning och reda i offentliga finanser • Återupprätta arbetslinjen med starka drivkrafter för arbete • Kunskapslinje i skolan • Stärka Sveriges konkurrenskraft • Bibehållen sammanhållning genom fördelnings- och välfärdssatsningar Finansdepartementet
  5. 5. Väl avvägd stimulanspolitik genom krisen Finansiellt sparande och Maastrichtskuld, procent av BNP 4 50 3 45 2 40 1 35 0 30 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 -1 -2 Finansdepartementet 25 Sparande Statsskuld (höger) Källa: Budgetpropositionen för 2014 20
  6. 6. Sveriges position har stärkts Förändring av bruttoskulden 2006–2014, procent av BNP 120 100 80 60 40 20 Källa EU-Kommissionen Finansdepartementet Irland Grekland Spanien Portugal Storbritannien USA Frankrike Nederländerna Italien Finland Belgien Österrike Danmark Tyskland -20 Sverige 0
  7. 7. Återupprätta arbetslinjen med starka drivkrafter för arbete • Öka utbud – – – – Jobbskatteavdrag Arbetslöshets- och sjukförsäkringen Arbetsmarknadspolitiken Utbildning och yrkesintroduktionsjobben • Öka efterfrågan – Nystartsjobb och sänkta socialavgifter för unga – ROT- och RUT, sänkt restaurangmoms • Bättre matchning Finansdepartementet
  8. 8. Mer lönsamt att arbeta Marginalskatt vid olika månadsinkomster, 2014 60% Medianlön 2014 50% 40% Marginalskatt 2006 30% Marginalskatt efter JSA1-5 20% Marginalskatt före kompensation för egenavgifter (S) 10% 0% 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 • Med 2006 års regler skulle i dag 80 procent av löntagarna betalat mer än 30 procent i marginalskatt • Med regeringens politik, inklusive förstärkningen av jobbskatteavdraget, kommer i stället 30 procent av löntagarna betala mer än 30 procent i marginalskatt Finansdepartementet 50 000 55 000
  9. 9. Återställd kunskapslinje i skolan • Nya läroplaner och tydligare kunskapskrav • Nationella prov och tidigare betyg • Mer undervisningstid i matematik • Satsningar på karriärtjänster för lärare • Reformerad lärarutbildning och kompetenshöjning hos befintliga lärare Finansdepartementet
  10. 10. Åtgärder för att stärka Sveriges konkurrenskraft • Ökade satsningar på infrastruktur, forskning och innovation • Förbättrat företagsklimat • Kunskapsfokus i skolan Finansdepartementet
  11. 11. -2 -8 Finansdepartementet Irland Frankrike Belgien -6 Portugal Förändring 2000 – 2011, procentenheter 2 5 0 -5 -10 -15 Källa: Eurostat -20 Källa: Eurostat Italien 10 Frankrike -8 Belgien Implicit skattesats på arbete Portugal Källa: Eurostat Danmark Grekland Irland Tyskland Portugal Italien Frankrike Storbritannien Österrike Belgien Nederländerna -4 Österrike 0 Tyskland -2 Nederländerna 10 Storbritannien 20 Spanien 30 Finland 2011 Finland 2000 4 Sverige Skattetryck Sverige Irland Spanien 50 Grekland Portugal Storbritannien Nederländerna Tyskland Österrike Italien Finland Frankrike Belgien Sverige Danmark Andel av BNP, procent Spanien Nederländerna Österrike Italien Storbritannien -4 Tyskland Grekland Finland Danmark 4 Sverige 60 Skattetryck Förändring 2000 – 2011, procentenheter 40 2 0 -6 Källa: Eurostat Implicit kapitalskattesats Förändring 2000 – 2011, procentenheter 0
  12. 12. Offentliga utgifter, utbildning 2010 Resurser till forskning, 2010 Procent av BNP Procent av BNP 8,8 3,9 7,0 6,8 6,6 6,5 6,3 6,0 5,9 5,9 3,4 3,1 2,8 2,8 5,6 5,0 2,2 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,4 1,3 4,5 Källa: Eurostat Källa: OECD Offentliga utgifter, 2012 Offentliga investeringar, 2012 Procent av BNP 56 55 54 52 52 51 51 48 48 47 45 43 Finland Belgien Grekland Sverige Österrike Italien Nederländerna Storbritannien Spanien Portugal Tyskland Irland 2,6 2,5 57 3,1 Frankrike 59 Procent av BNP 3,5 3,3 2,2 1,9 1,9 1,8 1,8 1,7 1,7 1,5 Källa: EU-kommissionens höstprognos, 2013 Finansdepartementet Danmark Österrike Tyskland Portugal Spanien Belgien Grekland Italien Irland UK Danmark Finland Frankrike Nederländ… Sverige 1,0 Källa: EU-kommissionens höstprognos, 2013
  13. 13. BNP-tillväxt Real disponibelinkomst Genomsnittlig BNP-tillväxt, medelvärde 2007-2012, procent Procentuell förändring 2007–2012 0,3 -0,6 -0,9 Grekland -1,3 Italien 1,7 Spanien 3,1 Nederländerna 3,5 Irland 4,7 UK Finland Sverige 4,9 Österrike -0,2 -0,4 Grekland* Italien Portugal Danmark Spanien Irland Storbritannien Finland Frankrike Belgien Österrike Tyskland Sverige Nederländerna -0,1 5,5 Tyskland 6,5 0,1 Portugal 11,5 0,5 0,5 0,4 Danmark 0,8 19,1 Frankrike 1,2 1,1 Belgien 1,4 -4,2 -8,3 -3,0 Sysselsatta, 15−74 år Arbetskraften, 15−74 år 8,6 7,1 2,9 2,1 0,9 -2,7 -4,6 -8,0 -12,5 Spanien Portugal Irland Danmark Italien Finland Frankrike Nederländerna Källa: OECD UK Österrike Sverige Belgien Grekland Källa: OECD -3,6 -19,0 Grekland -15,8 0,4 -1,1 Frankrike Tyskland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien Österrike Sverige 5,2 2,5 Tyskland 3,0 0,7 Belgien 5,9 -0,1 3,2 Finansdepartementet 7,0 4,0 Portugal 4,5 Danmark 5,2 Finland 5,2 Irland 5,7 -24,6 Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.) Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.) 7,6 Källa: Eurostat
  14. 14. Unga (15-24 år) som inte arbetar eller utbildar sig Helårsekvivalenter i olika ersättningssystem 6,8 Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadspolitiska program Ekonomiskt bistånd Sjukpenning & sjuklön Aktivitets- och sjukersättning 5,5 3,0 15 -1,9 -1,5 -1,0 Irland UK Italien Grekland 10 Spanien 05 Danmark 00 Frankrike 95 Belgien 90 4,3 0,9 1,1 1,2 Finland 85 Nederländerna 80 Österrike 75 Källor, SCB, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Finansdepartementet Sverige 70 Tyskland 0,3 3,5 Portugal 30 25 20 15 10 5 0 8,1 8,6 Förändring 2006 och 2012, pe Andel av befolkningen, 2013-2017 prognos Källa: Eurostat Utanför arbetskraften (15-64 år) Utanför arbetskraften (15-64 år) 2012, andel av befolkningen, Exklusive studerande eller i arbetsmarknadspolitisk utbildningsåtgärd 25,6 Exklusive studerande eller i arbetsmarknadspolitisk utbildningsåtgärd. Förändring 2006 och 2012 0,7 -2,2 Irland -1,1 -1,1 Danmark Italien EU28 Belgien Tyskland Sverige Finland Nederländerna Österrike 13,7 14,1 Portugal 0,0 0,1 Spanien 11,0 16,9 17,0 20,3 21,6 Grekland 15,5 15,9 16,3 16,6 19,8 2,1 -2,0 -2,0 -1,4 -1,1 -2,1 Källa: Eurostat -3,8 Not: Frankrike saknas Källa: Eurostat Finansdepartementet Not: Storbritannien och Frankrike saknas
  15. 15. Arbetslinjen central för sammanhållning • Sverige visar att hög tillväxt går att förena med långtgående fördelningspolitik • Arbetslinje i skatte- och transfereringssystem nödvändigt om målkonflikt ska undvikas • Bredare vägar till jobb centralt för en framgångsrik och hållbar fördelningspolitik • Svaga grupper på arbetsmarknaden i fokus Finansdepartementet
  16. 16. Välfärd ger jämn fördelning Ojämlikhet i inkomstfördelningen. Gini-koefficient Andel av befolkningen med låg materiell standard. Procent 0,34 0,35 0,35 0,33 15,2 0,32 0,30 0,28 0,25 0,25 0,26 0,31 11,2 0,28 0,28 0,27 7,8 8,3 5,7 5,1 5,2 5,3 2,5 2,6 3,2 3,9 3,9 Källa: Eurostat, data avser 2011 *Avser 2010 Finansdepartementet Källa: Eurostat, data avser 2011 Grekland Italien Portugal Irland Belgien Tyskland Frankrike Storbritannien Österrike Spanien Finland Danmark Nederländerna Sverige Spanien Portugal Grekland Storbritannien Italien Frankrike Irland* Tyskland Danmark Österrike Belgien Finland Nederländerna Sverige 1,2
  17. 17. Samlad reformagenda för Sverige • Ansvarsfull politik med starka offentliga finanser • Stärkt arbetslinje och fler i jobb • Återupprätta kunskapslinjen • Värna trygghet och sammanhållning Finansdepartementet
  18. 18. Sammanfattning • Återupprättad arbetslinje, tydligt kunskapsfokus och stärkt konkurrenskraft bärande i reformarbetet • Samtidigt har offentliga finanser värnats • Resultat i form av lägre utanförskap, högre tillväxt, bättre reallöneökning och bättre utveckling på arbetsmarknaden Finansdepartementet

×