2. Rådets huvudslutsatser
1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på
finanspolitiken i BP14 förenlig med väl avvägd
finanspolitik
2. Regeringens aktiva politik för att dämpa krisens effekter
har varit tidsmässigt träffsäker
3. Svensk arbetsmarknad har utvecklats väl under krisen,
bland annat mot bakgrund av regeringens reformer och
den aktiva stabiliseringspolitiken
4. Överskottmålet bör kvarstå
– Utdragen lågkonjunktur motiverar tillfällig avvikelse från
överskottsmålet som inte skadar målets trovärdighet
– Finansiering krona för krona bidrar till att upprätthålla
förtroendet för finanspolitiska ramverket
3. God tillväxt i svensk ekonomi trots krisen
Ackumulerad BNP-tillväxt
2006-2014
EU14 samt USA och Japan. Procent
12,6
10,9
9,6 9,0
6,8
4,7 4,1 4,0 3,5
0,4
-1,1
-1,3
-1,5
-3,3
-6,5
-20,5
Sverige
USA
Tyskland
Österrike
Belgien
Storbritannien
Japan
Frankrike
Nederländerna
Finland
Danmark
Irland
Spanien
Portugal
Italien
Grekland
9,7
8,4
6,4 5,9 5,9
4,1 3,8 3,4 3,3 2,7
0,6 0,0
-1,7
-3,2
-4,6
-16,4
USA
Sverige
Tyskland
Storbritannien
Österrike
Japan
Irland
Belgien
Frankrike
Danmark
Finland
Nederländerna
Spanien
Italien
Portugal
Grekland
Ackumulerad BNP-tillväxt
2010-2014
EU14 samt USA och Japan. Procent
Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014
4. Sverige har stark position
Genomsnittligt finansiellt sparande 2006-2014
Procent av BNP
0,0 -0,1
-1,1
-2,4 -2,5 -2,7
-3,2
-4,6
-5,7 -6,0 -6,3
-9,1 -9,2
Sverige
Finland
Danmark
Tyskland
Österrike
Nederländerna
Belgien
Italien
Frankrike
Portugal
Spanien
Storbritannien
Irland
Grekland
0,3
-0,8 -1,0
-2,2 -2,2
-2,8
-3,2 -3,5 -3,7
-5,1
-5,9
-6,9
-8,5 -8,8
-12,7
Sverige
Finland
Danmark
Tyskland
Österrike
Nederländerna
Belgien
Italien
Frankrike
Portugal
Spanien
Storbritannien
Irland
Grekland
Genomsnittligt finansiellt sparande 2010-2014
Procent av BNP
Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014
5. Hög ungdomsarbetslöshet sedan lång tid
Procent av arbetskraften
Källa: SCB
0
5
10
15
20
25
30
35
40
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
15-19
15-24
20-24
25-29
6. Minskad andel inaktiva unga
Andel unga som varken studerar, arbetar eller deltar i
arbetsmarknadspolitiska program (NEET), 2006-2013
Procent av befolkningen, 18-24 år
8
9
10
11
12
13
14
06 07 08 09 10 11 12 13
Källa: Eurostat
7. Inaktiva unga, nivå 2013
Andel unga som varken studerar, arbetar eller deltar i
arbetsmarknadspolitiska program (NEET), som procent av
befolkningen, 18-24 år
6,7
8,1 8,7 8,8
9,9
12,6
14,6
16,0
17,3
18,8
20,5
24,0
28,6 29,3
0
5
10
15
20
25
30
35
Nederländerna
Danmark
Österrike
Tyskland
Sverige
Finland
Frankrike
Belgien
Storbritannien
Portugal
Irland
Spanien
Grekland
Italien
Källa: Eurostat
8. Färre inaktiva unga efter 2006
Förändring 2006-2013 av andelen unga 18-24 år som varken arbetar, studerar
eller är i arbetsmarknadspolitiska program (s.k. NEET), procentenheter
12,5
10,4
8,7 8,7
6,8
6,4
3,5
1,9
1,4 1,3
-0,1 -0,6 -2,4 -5,0
Grekland
Spanien
Irland
Italien
Storbritannien
Portugal
Danmark
Finland
Belgien
Nederländerna
Frankrike
Österrike
Sverige
Tyskland
Källa: Eurostat
9. Inaktivitet (NEET) viktigt mått för att
komplettera bilden av ungas
etablering på arbetsmarknaden
• Positivt att unga studerande också vill arbeta
• Även NEET kan bli missvisande, t ex om man
låser in unga i programåtgärder som försvårar
och försenar etablering på arbetsmarknaden
• Tydligt att övergången skola arbetsliv behöver
stärkas, yrkesintroduktion ett viktigt steg
10. Rådets slutsatser om
inkomstfördelning
• Trendmässig ökning av inkomstskillnader från
1995 till 2006
– Disponibel inkomst i decil 10 fördubblades 1995-2012, 85 procent av
ökningen ägde rum 1995-2006
• Sedan 2006 har inkomstspridningen däremot ökat
endast marginellt
– Reala disponibla inkomster har samtidigt utvecklats väl
• Högsta och lägst inkomsterna har ökat
långsammare än inkomsterna i mitten
11. Värna sammanhållning
• Mellan 1991 och 2006 ökade inkomstskillnaderna, mätt som
Ginikoefficient för disponibla inkomster, från ca 0,23 till 0,29
– Nästan hela ökningen (95 procent) skedde mellan 1991 och 2006
• OECD: toppinkomsterna mindre andel av totala inkomsterna i
Sverige än i jämförbara länder men andelen har ökat, om än
från en låg nivå
– 84 procent av ökningen sedan 1981 ägde rum före 2006
– Mellan 2002 och 2006 ökade toppinkomsternas andel snabbt
medan många med svagare ställning förpassades till utanförskap
• Sedan 2006 har toppinkomsternas andel ökat långsammare
– Ökningstakten har mer än halverats jämfört med 2002-2006
• Utanförskapet har sedan 2006 minskat med 200 000 och det är
250 000 fler i arbete, samtidigt som välfärden kunnat tillföras
mer resurser trots en utdragen kris i vår omvärld
Not. Gini avser disponibel inkomst justerat för försörjningsbörda, inkl. kapitalvinster. Toppinkomsterna avser översta procenten av inkomstfördelningen. Den OECD-rapport som åsyftas är
OECD (2014), Top Incomes and Taxation in OECD Countries: Was the Crisis a Game Changer?
12. Gini-koefficient, inkomstår 2011
Exklusive kapitalvinster
Källa: Eurostat
Låg materiell standard
Andel med svår materiell deprivation 2012. Procent.
Källa: Eurostat
Förändring andel med låg materiell
standard 2006-2012
Medelvärde per år, procent.
Källa: Eurostat
24,8 25,4 25,9 26,6 27,6 28,1 28,3
29,8 30,5
31,9 32,8 34,3 34,5 35
Sverige
Nederländerna
Finland
Belgien
Österrike
Danmark
Tyskland
Irland
Frankrike
Italien
Storbritannien
Grekland
Portugal
Spanien
1,3
2,3 2,8 2,9
4
4,9 5,3 5,8 6,5
7,8 7,8
8,6
14,5
19,5
Sverige
Nederländerna
Danmark
Finland
Österrike
Tyskland
Frankrike
Spanien
Belgien
Irland
Storbritannien
Portugal
Italien
Grekland
-7,7
-2,1 -1,7 -0,9 -0,7
0,0 0,3
1,0
1,8
6,0
8,4
9,2 9,6
14,9
Sverige
Finland
Danmark
Portugal
Tyskland
Nederländerna
Belgien
Frankrike
Österrike
Spanien
Irland
Grekland
Storbritannien
Italien
Real disponibelinkomst
Procentuell förändring 2006-2012
19,1
11,5
6,5
5,5 4,9 4,7
3,5 3,1
1,7
0,3 -1,3
-4,2
-8,3
-24,6
Sverige
Finland
Belgien
Frankrike
Danmark
Tyskland
UK
Österrike
Irland
Portugal
Nederländerna
Spanien
Italien
Grekland
Källa: Eurostat/Nationalräkenskaperna
13. Finanspolitikens inriktning
Rådets slutsatser:
• Inriktningen för finanspolitiken i BP14 förenlig med väl avvägd
finanspolitik givet konjunkturbilden i höstas
• Avvikelse från mål om 1 procents överskott över hela konjunkturcykeln
motiverat sett till den långa och djupa lågkonjunkturen
• Krona för krona värdefullt bidrag till att upprätthålla förtroendet för
finanspolitiska ramverket
Kommentar:
• Ansvarsfull finanspolitik att sparandet ska sjunka vid allvarliga kriser
och stärkas när läget förbättras
• Överskott före 2009 gav utrymme för expansiv finanspolitik under krisen
• Lågt resursutnyttjande 2014, viktigt att inte undergräva återhämtningen
• BP14: Aktiva åtgärder som stöttar återhämtning och varaktigt stärker
ekonomins funktionssätt
• Resursutnyttjandet stärks förhållandevis snabbt 2015 och 2016
• Viktigt att stärka skyddsvallarna när konjunkturläget normaliseras
14. Överskottsmålet
Rådets slutsats:
• Överskottsmålet bör ligga fast
– Lägre mål ger sämre marginaler för att möta en kraftig
lågkonjunktur och minskar säkerhetsmarginalen till
stabilitets- och tillväxtpaktens krav
– Lägre mål riskerar skada finanspolitikens trovärdighet
Kommentar:
• Regeringen delar rådets bedömning att överskottsmålet bör
ligga fast
• Liten exportorienterad ekonomi med förhållandevis stor
banksektor behöver skyddsvallar
• Omvärlden möter nästa kris med kraftigt beskuret utrymme
för aktiv stabiliseringspolitik
15. Överskottsmålet
• Överskottsmålet innebär att sparandet ska variera
med konjunkturläget
• Begränsade underskott som stöttar återhämtning
när resursutnyttjandet är lågt är förenligt med
överskottmålet
• Bakåtblickande utvärdering rimligt för att undvika
systematisk bias, olämpligt att styra finanspolitiken
efter enstaka indikatorer
• Samlad bedömning beaktar osäkerhet i
bedömningen, riskbilden och vad som är en väl
avvägd finanspolitik ur ett stabiliseringspolitiskt
perspektiv
16. Sammanfattning
• Överskottsmålet bör ligga fast
• Viktigt att finanspolitiken stärker svensk
ekonomi och varaktigt ökar
sysselsättningen
• Finanspolitiken väl avvägd under krisen
