9. Vad kostar det att vänta? Jörgen Lindell, utredare, Tillväxtverket Källa foto: Stockholms Stad Jörgen Lindell, doktorand, 073-970 28 48 Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet Vad kostar det att vänta? Transportforum 14 januari 2010, Linköping
10.
11.
12.
13. Låg befolkningstäthet jämfört med konkurrenter Exempel: Befolkningstäthet i 31 europeiska länder (invånare per kvadratkilometer) Källa: Tillväxtverket/Nuteks bearbetning av data från Eurostat. Jörgen Lindell, doktorand, 073-970 28 48 Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet Vad kostar det att vänta? Transportforum 14 januari 2010, Linköping
14. Nyinvesteringar i infrastruktur som andel av BNP Genomsnitt för åren 1980–2006 Källa: Tillväxtverket/Nuteks bearbetning av data från Euroconstruct. Jörgen Lindell, doktorand, 073-970 28 48 Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet Vad kostar det att vänta? Transportforum 14 januari 2010, Linköping
15. Underhållsinvesteringar som andel av BNP Genomsnitt för perioden 1994–2006 Källa: Tillväxtverket/Nuteks bearbetning av data från Euroconstruct. Jörgen Lindell, doktorand, 073-970 28 48 Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet Vad kostar det att vänta? Transportforum 14 januari 2010, Linköping
Torshamnsleden från x till 18,9 meters djupgående och uträtning (vid Måvholmskröken), Böttöleden från 10 till 13 meters djupgående. Plus breddning för att uppfylla PIANC. Lederna är 12 respektive 11 nm långa. Stämmer muddermassorna (baserat på beräkningar innan) respektive kostnader (inkluderas allt?)
Principöverenskommelse kring projektet och dess finansiering (mellan Staten/SjöV och Gtb kommun/Gtb hamn AB). Finansiering etapp 1 (550mkr) 72% SjöV och 28% GHAB; etapp 2 (140 mkr) 100% SjöV. Dvs totalt 78%SjöV och 22% GHAB. Detta ledde till att arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen kunde påbörjas redan under våren 2000 och MKB kunde lämnas till Miljödomstolen och Länsstyrelse i Januari 2001. Efter att villkoren för genomförande meddelats av Miljödomstolen vid Vänersborgs Tingsrätt i augusti samma år och kontrollprogram utarbetats, kom därefter förberedande arbeten med bl a omdeponering av ett vrak (Ostindienfararen Götheborg) och skyddstäckning av en fartygslämning (Stora Sofia) igång. Själva muddrings- och sprängningsarbetena (av 12 milj m 3 lera + 0,4 milj m 3 berg) påbörjades 2003.
Projektering för en ny farled har pågått sedan 80-talet då den sk Rödkobbsleden föreslogs men stoppades i sin linda av den kommunala vetorätten. 1997 påbörjades en studie kring möjliga farledsförbättringar in mot Stockholm, där bl a en farledsdragning förbi Horsten föreföll lämplig förbi Sandhamn. Samrådsprocessen kring Horstensleden inleddes 2001 och har omfattat ett flertal möten, utökade samråd och miljökonsekvensbedömning. MKB och underlagsrapporter färdigställdes i huvudsak under 2002, med betydande kompletteringar 2003-2006. Efter remissförfarande har ytterligare omfattande kompletteringar gjorts under 2006-2007. MKB:n godkändes av Länsstyrelsen i Stockholms län 2008-02-05. Projektet har ännu inte prövats vad gäller tillåtlighet av Regeringen och Miljödomstolen har ännu inte angett villkoren för genomförandet. En eventuell byggstart skulle därmed kunna ske först inom ett till två år från att beslut om byggnation har fattats. Farleden skulle därefter kunna vara klar att tas i bruk efter ytterligare ett år. Horstensleden låg med i förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021, men fick utgå då det krav på medfinansiering som ställs på farledsprojekt inte gick att uppbringa från Stockholm stad.
Nyinrättande av farled kräver tillåtlighetsprövning av Regeringen, men det är inte ”problemet” i detta fall. Horstensleden passerar dock orörda skärgårdsområden som kan anses påverkas negativt av en farled. Å andra sidan resulterar Horstensleden i väsentligt kortare anlöp vilket kraftigt reducerar emissioner och minskar erosion i Furusundsleden. En ”avsiktsförklaring” kring medfinansiering fanns för Horstensleden (skrivelsen kring medfinansiering (jan 2009) och muntliga löften om 50% medfinansiering realiserades dock aldrig i det förslag på avsiktsförklaring SjöV sedan ville ha underskriven i april 2009) Värmdö kommun har motsatt sig inrättande av Horstensleden (respektive Rödkobbsleden) (I den sk Stockholmsöverenskommelsens investeringspaket fanns inte Horstensleden med. Sjöfarten behandlades dessutom styvmoderligt i den regionala planen (eller rättare sagt; eftersom sjöfarten inte beaktats vid framtagandet av ”investeringspaketet” tas den inte med i den regionala planen.)
MKB kan överklagas för lätt (utan gedigna argument) Upphandling bör kunna ske smidigare (på ett mindre omständigt sätt) med bibehållen kvalitet och kostnadspress
