Successfully reported this slideshow.

Session 60 Susanna Toller

587 views

Published on

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Session 60 Susanna Toller

  1. 1. Byggsektorns miljöpåverkan – hur stor del härrör från väg- och baninfrastruktur? Susanna Toller [email_address]
  2. 2. Vilken miljöbelastning ger svensk transportinfrastruktur upphov till? <ul><li>Projekt under 2010 finansierat av Boverket: Indikatorer för uppföljning av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan från 1993-2007 </li></ul><ul><li>Författare: Susanna Toller, Anders Wadeskog, Göran Finnveden, Sofiia Miliutenko </li></ul><ul><ul><li>Ett moment i studien var att beräkna bidrag från väg och järnväg och dra ifrån detta så att det inte belastar bygg- och fastighetssektorn </li></ul></ul>Bakgrund:
  3. 3. Väg och järnväg ur ett livscykelperspektiv, workshop på KTH 10-10-07 <ul><li>Nationell eller regional nivå, “network level” (styr flera projekt) </li></ul><ul><li>Projektnivå/planering (styr lokalisering av projekt) </li></ul><ul><li>Projektering/byggande (projekt finns, beslut i projektet) </li></ul><ul><li>Produktnivå (miljöbelastning specifika produkter) </li></ul>
  4. 4. Vilken miljöbelastning ger svensk transportinfrastruktur upphov till? <ul><li>Baserat på tidigare genomförda livscykelanalyser (LCA) </li></ul><ul><li>Avgränsat till vägar och järnvägar </li></ul><ul><li>Inkluderar produktion och underhåll </li></ul><ul><li>Fokus på energianvändning och utsläpp av växthusgaser, NOx och partiklar </li></ul><ul><li>Uppskattningen bygger på verklig information snarare än en antagen livslängd </li></ul>Metod:
  5. 5. Tidigare genomförda LCA av väg och järnväg <ul><li>” Network level” eller ”Project level” </li></ul><ul><li>Systemgränser </li></ul><ul><ul><li>Aktiviteter </li></ul></ul><ul><ul><li>Delar av vägkroppen </li></ul></ul><ul><ul><li>Miljöpåverkan </li></ul></ul><ul><ul><li>Tidsperspektiv </li></ul></ul>
  6. 6. Problem vid livscykelanalys av anläggningar – när slutar deras livscykel? <ul><li>” Surveyable time perspective” </li></ul><ul><li>” Infinite time perspective” </li></ul><ul><li>Slutligt omhändertagande </li></ul>Frågeställningen avgör relevant tidsperspektiv!
  7. 7. Beräkningar <ul><li>Nyproduktion antogs utgöras av differens i vägnät och spårlängd mellan olika år </li></ul><ul><li>Energi för produktion av olika vägtyper och av järnväg multiplicerades med årsspecifik nyproduktion av väg och spår </li></ul><ul><li>Energi för underhåll av olika vägtyper och järnväg multiplicerades med årsspecifik väglängd och spårlängd </li></ul><ul><li>Energin antogs härröra från el samt från förbränning i stationära eller mobila anläggningar </li></ul><ul><li>Emissionerna till luft beräknades utifrån årlig statistik över svensk elmix och emissioner från bränsleanvändning </li></ul><ul><li>Källor: Jonsson 2005, Stripple och Uppenberg 2010, Karlsson och Carlson 2010, Trafikverket, SIKA Statistik, SCB </li></ul>
  8. 8. Resultat <ul><li>Energianvändningen för produktion och underhåll av vägar och järnvägar var ca 40 000 TJ och vägarna stod för merparten </li></ul><ul><li>Vägar och järnvägar stod i genomsnitt för drygt en femtedel av bygg- och fastighetssektorns energianvändning </li></ul><ul><li>År 2005 stod vägar och järnvägar för knappt 2 % av Sveriges totala energianvändning </li></ul>Transportinfrastruktur Bygg och fastighetssektorns energianvändning, exkl uppvärmning och exkl transportinfrastruktur Energianvändning (TJ):
  9. 9. <ul><li>NOx-utsläppen från produktion och underhåll av väg och järnväg utgjorde år 2005 knappt 4% av svenska NOx-utsläpp </li></ul><ul><li>Växthusgasutsläppen utgjorde en dryg femtedel av bygg och fastighetssektorns växthusgasutsläpp och knappt 4% av svenska växthusgasutsläpp år 2005 </li></ul><ul><li>Energianvändningen och växhusgasutsläppen från vägar och järnvägar har ökat något sedan 1993 medan utsläpp av NOx och partiklar har minskat </li></ul>Resultat, forts. Transport- infrastruktur Bygg och fastighetssektorns energianvändning, exkl uppvärmning och exkl transportinfrastruktur Utsläpp av NOx (ton):
  10. 10. Diskussion <ul><li>Osäkra input-data påverkar resultaten (potential för uveckling) </li></ul><ul><ul><li>Vägstatistik, speciellt för enskilda vägar utan stadsbidrag </li></ul></ul><ul><ul><li>LCA-resultat från olika studier uppvisar stor variation </li></ul></ul><ul><ul><li>NOx-utsläpp från förbränning </li></ul></ul><ul><li>Resultatet stämmer oväntat väl överens med tidigare genomförd Input-output analys på nationell nivå </li></ul><ul><li>Hur man förhåller sig till tidsperspektivet påverkar resultatet kraftigt – här visas på en möjlighet att komma runt detta problem genom att utgå från befintlig statistik </li></ul><ul><li>Möjligheter till implementering </li></ul><ul><ul><li>Årlig uppföljning (t ex formulering av indikatorer) </li></ul></ul><ul><ul><li>Prioritering av åtgärder </li></ul></ul>
  11. 11. Avslutande synpunkter <ul><li>Här presenteras en första ansats till nationell uppskattning av svensk transportinfrastrukturs miljöbelastning, osäkerheter kvarstår </li></ul><ul><li>Transportinfrastrukturen är inte oviktig ur ett nationellt perspektiv för att uppnå miljömålen </li></ul><ul><li>Användning av befintlig statistik – ett sätt att minska osäkerheter i uppskattningen på nationell nivå och att göra kostnadseffektiva uppföljningar </li></ul><ul><li>För långvariga anläggningar – glöm inte bort underhållsfasen! Hur kan miljöbelastningen från denna minskas? </li></ul>
  12. 12. Väg och järnväg ur ett livscykelperspektiv <ul><li>Implementering av kunskap på olika systemnivåer? </li></ul>Relevant systemnivå beror på frågeställningen!
  13. 13. Tack! Susanna Toller [email_address]
  14. 14. Exempel frågor och systemgränser som aktualiseras i samband samhällets vägbyggande Det hållbara transportsystemet Flyg, Bil, Båt, Tåg, Cykel, Gå Vägsystemet Vägar i ett geografiskt perspektiv, t ex en region Vägsträckan Vägar på en plats i en region Vägkonstruktionen Funktion, utförande och uppbyggnad Produkt/material Egenskaper, sammansättning Vilket transportsystem ska väljas? Vad är bästa platsen? Vilken är den bästa konstruktionen? Vilken är den fördelaktigaste produkten? Kemiska ämnen o substanser Vilka vägar ska byggas, drivas? Vilka ämnen kan ge upphov till påverkan? Fysikaliska, kemiska

×