Sistem pemerintahan di Filipina pada abad ke-20 bertransisi antara demokrasi berparlimen hingga rezim otoriter di bawah pemerintahan Marcos. Era Aquino mengembalikan demokrasi setelah rezim Marcos tumbang akibat Revolusi Rakyat pada 1986, meskipun tantangan seperti kudeta masih dihadapi.
Tugas 1 pembaruan dlm pembelajaran jawaban tugas tuton 1.docx
Sistem pemerintahan di filipina
1. SISTEM PEMERINTAHAN DI
FILIPINA
8. I) Huraikn Bntuk Pmrnthn Di Filipina & Thailand Pd
Abd Ke20.
Bntuk Republik
Raja Brprlmbagaan
Demokrasi Brparlimen
II) Terangkn Sis Pmrnthn Menuju Ke Arh Pmbinaan
Neg Bngsa Filipina & Thai Pd Abd Ke20.
Sis Demokrasi
Sis Ktnteraan
2. PENGENALAN
• Slps PDII,snario politik di Asia Tnggara
mngalami p’ubahan yg bsr stlh bbrp buah neg
di wlyh ini mncapai kmrdekaan drp pnjjh Brt.
• Sis pmrnthn yg diamalkn di neg yg tlh mrdeka
mpyi prbezaan yg bsr dr segi struktur krna tlh
dprnth oleh rkyt tmptn.
• Filipina
Kmrdekaan pnuh drp AS pd 4/7/46 di man
Manuel Roxas jd Presiden & Eidio Quirino jd Naib
Presiden
3. Mngamalkn sis pmrnthn brpresiden bdn eksekutif lbh
stabil kduduknnya krna tdk brgntung dgn parlimen. Wlw
bgaimanapun,k’adaan ini mnyumbang kpd kwujudan
presiden yg brkuasa mutlak/brsifat diktator.
• Thailand
Revolusi Thai 1932 mnybbkn usaha utk mnjdkn Thai
sbuah neg demokrasi dgn raja brprlembagaan sukar.
Sis prmnthn raja brprlmbagaan Thai sering brlaku cmpur
tgn tntera dlm mnentukn kpimpinan neg yg sudah
pstinya dsokong oleh phk istana/raja.
• Situasi ini mwarnai ciri2 demokrasi di Filipina & Thai
dlm usaha mereka mnjd sbuah neg yg mkmur &
stabil dr segi eko & politik.
5. Pmbaharuan2 Yg Dlakukn Oleh
Presiden2 Pd Penggal Prtama (1950-
60-an)
1. Presiden Roxas
Pmbaharuan tnh mlindungi pnyewa drp
pnindasan tuan tanah.
Pnyewa mminjam wang drp tuan tanah &
pmbyrn balik adlh lbh drp ½ hasil pngeluarannya
Diluluskn utk mnetapkn prkongsian ant tuan
tanah & pnyewa drp 30% kpd 70%.
6. 2. Presiden Quirino brlaku bbrpa mslh
ekonomi.
Kawalan sis kredit oleh Bank Pusat
Persatuan Pemasaran Koperasi & Kredit Prtanian
dtubuhkn
Prjanjian Kslmtn Brsama dgn AS dtndatgni (1951)
3. Presiden Magsaysay
Penubuhan Pmulihn & Pnempatan Smula
Pntdbrn Kbngsaan brtujuan utk mngalakkn
imigrasi dlmn & pnemptan (lngkh utk
mngemaskinikn pntdrn)
7. Pnubuhn Surhnjaya Pnyewa Prtanian & Mhkmh Hub.
Prtanian utk mmbngunkn sktor prtanian.
Pnduduk luar bndr dgalakkn utk mndpt pnjmn krdit mllui
Grkn Koperasi Prtanian & sis prbankan luar bndr.
Undng2 yg mlarang pnjualan brgn luar srta prdggn XM
kcuali dr AS adlh utk mlindungi indus3 tmptn.
Pnglibatan Filipina dlm Prsidangan Bandung 1955 &
krjsama dgn AS srta neg2 lain mmbntuk SEATO mngubah
dsr luar Filipina yg dianggp sbhgn dpr neg Barat kpd neg
yg brsmgnt Asia.
4. Presiden Macapagal (pnggerak eko Filipina)
Utamakn usaha mnghapuskn rasuah dlm ker,tingktkn
pngeluran mknn,mnjlnkn progrm sosioeko yg
agresif,tingktkn pkrjaan & semaikn nilai2 prsaan dlm
msykt F.
8. ekonomi mnghapuskn kwln prtukaran asing &
prknlkn kwln hrga.
p/s wlwpn pmbaharuan eko dlakukn ant tahun
1950 – 1960-an,msh wujud mslh kmiskinan luar
bndr.
Nmun bgitu, pmbaharuan trsbut mlahirkn gol
usahawan yg akhrnya mndominasi semario
politik Filipina.
Golongan ini brkongsi niaga dgn org asing
trutamnya org Amerika & org Cina tmptn.
9. Zmn Kdiktatoran Tntera ( Zmn
Pmrnthn Marcos)
• P. Ferdinand Marcos anti-demokrasi & lbh suka
sis yg dpnggil sbg constitutional authoritarianism
• Ekoran kmelesetan eko & pnurunan kdudukn
sosioeko rkyt pd awl 1970-an,byk kgiatan jnyh &
kganasan brlaku dlm klngn msykt.
• Parti Komunis Filipina ( CPP ) mnyusup msuk ke
mrata wlyh F mllui cabang ktnteraanya; New
People’s Army ( NPA ).
• Org Muslim mmulakn kgiatan mrka bhgn sltn pulau
Mindanao di bwh Moro National Liberation Front
( MNLF ).
11. • Undang2 Militer 1972 dprknlkn oleh Marcos ats
bbrp alasan:
1. Utk mngukuhkn kdudukn sbg presiden bg pnggl
k3,bliau harus mmnsuhkn prlmbgaan.
2. Kmelesetan eko,pndptn pr kapita yg smakin
mnurun,hutang neg smkin mningkat, rasuah yg
brleluasa dlm klngn peg ker.
3. Kpimpinan tntera yg ingin mnyertai ker scara langsung.
Gol tntera mnggalakkn pnggntungn proses demokrasi.
4. Pristiwa prcubaan mmbunuh Mn3 Prthnn Juan Ponce
Enrile.
12. • Konsep Msykt Baru ( New Society ) mnarik
prhatian gol intelektual & kls mngh di bndr. KMB
mnjnjikn;
k’amann & kslmtn
Mwujudkn kstabilan utk mnarik plaburan asing
Mmulihkn eko mllui reformasi tanah
Mnghapuskn amln rasuah yg kian mningkt sjk
kmrdekaan neg
• Pngenalan Undang2 Militer pd mulanya dsambut
baik oleh org Filipina,plabur asing,ker2 AS & AT
13. • Marcos turut mngmbil lngkh yg mncabar sis
demokrasi;
1. Gol pmbngkang (Aquino,pmbrita,pljr & tokoh ksatuan)
dtangkap & dtahan di khemah tntera yg dkawal oleh
gol tntera & polis.
2. Surat khbr dtutup & media massa diawasi.
3. Demonstrasi, pmogokn & pmulauan dhrmkn.
• Sis demokrasi brparlimen Filipina smkin lmh apbla
Marcos mmegang kuasa prundangn scara mutlak
prlmbagaan yg mmbnrkn ssorg presiden
mmegang jwtn utk 2 pnggl shj dbtlkn.
14. • 1973 prlmbagaan baru dprknlkn oleh Marcos;
1. Marcos jd presiden scra tetap & bebas shgga U2DM
tamat.
2. Pmrnthn Marcos dlksanakn mllui dikri.
• Kesan plaksanaan U2DM;
1. Kbbsn sosial dsekat & kgiatan rasuah brleluasa
2. Prniagaan & prindustrian dhaklikinegarakn & dkawal
oleh org Marcos sndiri.
3. Peg yg rpt dgn Marcos akn dnaikkn pngkt
4. Peg tntera dlantik utk mngambil alih smua kmudahn
am & media massa.
15. 5. Kuasa psukn tntera trlalu kuat shgga mreka bbs mngkp
& mnahan ssiapa yg dsyaki tnpa sbb/prbicaraan
6. Mhkmh tntera dtubuhkn di sluruh neg utk mngadili &
mnghukum tawanan. mhkmh sivil hilang fungsi
psukn polis pula di bwh kwln tntera.
• Sis demokrasi smkin trcalar akibt pindaan
prlmbagaan yg sedia ada oleh Marcos.
• Pindaan ini mmbolehkn bliau terus mntdbir stlh
tmtnya U2DM.
• Jan ‘81, U2DM diisytiharkn tmt.
• Jun ‘81,bliau mnjd presiden apblia bliau mmenangi
undi majoriti dlm p/raya
16. • Benigno Aquino Jr. pmimpin utama pmbngkng
demokratik yg brada di AS brcadang pulang ke F utk
mnentang Marcos. Ttpi bliau dtembak & dbunuh
smsa tiba di LP Manila pd 21/8/83.
• Gol tntera trlibt dlm pmbunuhn Aquino
• Ekoran insiden itu,balu Aquino (Maria Corazon
Aquino) mmimpin stu siri demokrasi iaitu People’s
Power (‘83-’86)
• Apbla eko neg smkin mrosot, rkyt di kwsn luar bndr
trutama gol pniaga mmbnth pmrnthn Marcos.
• NPA smkin mndpt sokongn rkyt & pngruh Parti
Komunis mskin mrebak ke kwsn bndr.
17. • 1985 pngumuman p/raya utk jwtn presiden yg
akn diadakn pd 7/2/86 oleh Marcos.
• Dlm p/raya trsebut,Maria Corazon Aquino turut
brtnding nmun Marcos mmenangi p/raya trsbut dgn
cara yg tdk telus.
• Kmenangn Marcos mndpt tntngn drp Mn3
Prthnn;Enrile,pngarah angktn tntera;Field Ramos &
ktua polis Filipina
• Org ramai trmasuk Greja Katolik mnyokong
pnentangn & mndesak agr Marcos mletak jwtn.
• 26/2/86 Marcos & kluarganya mlarikn diri ke
Hawaii.
18. • Pd msa itu juga,Maria Corazon Aquino dlntik sbg
Presiden dgn sokongn pnuh drp People’s Power.
• Marcos cuba mrmps kuasa dr pngklnnya di Hawaii
ttp tdk brjaya.
• Kesannya,bliau ddkwa oleh juri di NY ttpi mniggl
dunia pd ‘89 sblm dbicarakn akbt serangn jntung.
• Sis demokrasi di Filipina dpt dpulihkn smula spt
sblm thn ‘72 dgn trhapusnya era kkejamn &
pnyelewengn Marcos.
19. Era Pmrnthn Aquino ‘86-’92
(Demokrasi Brparlimen)
• Keadaan eko dpt dprbaiki ttp reformasi tnah agk
terhad.
• Spt era pmrnthn presiden yg lps,Aquino msh
brgntung kpd gol elit kaya utk sumber k$an dlm
plksanaan pmbaharuan/pngukuhn kduduknnya.
• Usaha ker Aquino utk mmulihkn keadaan eko agk
brjaya pd thn ‘88 ttpi pd ‘90,eko mleset akbt
kmelesetn eko dunia & fktor2 dlmn neg. ancmn
drp NPA & MNLF jga smknin pudar.
20. • Wllpn bgitu,msh ada prkara yg blm dpt dtngni iaitu
coup d’etat/kudeta (kump rmpsn kuasa) yg dlncrkn
pd 1/12/89 oleh anggota Reform The Armed Forces
Movement (RAM) & askar yg msh stia kpd Marcos.
• Coup d’etat ini hmpir mmusnahkn kdiaman
presiden & mnyerang Camp Crame & Camp
Aquinaldo,Fort Bonifacio & Pngkln Laut Cavite.
• Oleh itu,Aquino mmohon bntuan drp AS.
• Bln 11&12/89,angktn tntera drt & udara AS smpai
di Filipina.
• 9/12/89 coup d’etat dpt dpthkn dgn bntuan drp
AS
21. KESAN KKLHN COUP D’ETAT PD DIS
‘89
• Kklhn coup d’etat pd Dis ‘89 mmbawa kesan –ve
trhdp pmrnthn Aquino.
• Politik;
– Salvador Laurel iaitu Naib Presiden bliau,bkrjsama dgn
pnentang scar trbuka & mmaksa bliau utk ltk jwtn.
– Pnyokong kuat Aquino pula mnganggap bhwa prmohonn
bntuan drp AS sbg klmhn pnmrnthn Aquino.
• Eko;
– Plabur asing mmindahkn plaburn mrka ke tmpt lain krn
tkut & bimbang dgn coup d’etat yg sering mnyerang
kwsn prdggn di Makati. eko neg mrosot
22. • Ant bln Mac – Okt ‘90, coup bngkit sbyk 10x.
• 4/3/90 Gab. Cagayan iaitu Rodolfo Aquinaldo n d
geng mnyerang Hotel Delfino di Tuguegarao.
• Slain itu, Brigadier Jen. Oscar Florendo n d geng jga
bngkit mnentang Aquino dgn mlncarkn coup ke10 &
yg terakhir slama 2 hari di Mindanao.
• 1992 p/raya yg telus & mngikut prlmbagaan
diadakn & Fidel Ramos mmenangi p/raya trsebut.
• Smnjk Ramos mnjd Presiden ,keadaan eko & politik
Filipina smkin pulih.
23. RUMUSAN
• Rep. F proleh kmrdekaan pnuh drp AS pd
4/7/46
• Stlh mrdeka, F mngamalkn sis pmrnthn
demokrasi brparlimen. Presiden sbg ktua neg
& ktua ker.
• Sis ini brubah slps F. Marcos mnjd presiden &
mmrnth scara diktator (ktnteraan).
• Stlh 2 dekad pmrnthn Marcos, F kmbali
mngamalkn sis demokrasi brprlimen apabila
Maria Corazon Aquino mmrnth.
24. • Parlimen F mmliki 2 buah dewan prwakiln, iaitu
House Of Representatives (Dewan Prwakilan) &
Senate (Dewan Senat). Prlimen mpyi kuasa
mnngubal & mmbuat undang2 srta sbg bdn
prwakilan. Anggota parlimen dpilih oleh rkyt.
• Sis pmrnthn di Thai ke arh sbuah neg demokrasi dgn
raja brprlmbagaan brlaku slps Rev Thai ’32.
mnjdkn raja Thai trtakluk kpd prlmbagaan neg & tdk
brkuasa mutlak dlm pmrnthn.
• Struktur pmrnthn Thai trbahagi kpd 3 buah bdn
utama bdn eks.,bdn prundangn,bdn khakimn.