2. 1. Vilket innehåll kan avtal innehålla som har till
syfte att hindra, begränsa eller snedvrida
konkurrensen på marknaden?
Fastställande av inköps och försäljningspriser, avtal som innebär att produktion,
marknader, teknisk utveckling eller att investeringar begränsas eller kontrolleras, avtal
som innebär att marknader eller inköpskällor delats upp, olika villkor tillämpats för
likvärdiga transaktioner innebärandes en konkurrensnackdel för någon alternativt att
man ställt som villkor för någon att de måste ingå ytterligare förbindelser för att få
köpa/sälja något.
3. Varför finns det undantag från förbudsregeln om
konkurrensbegränsande samarbete mellan
företag?
För att kunna bidra till att förbättra produktion eller distribution
eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande.
4. Vad får dominerande företag inte göra?
Att påtvinga någon oskäliga priser, begränsa produktion eller att ställa
ytterligare förpliktelser för att någon ska få köpa/sälja som inte har
med sakens natur att göra.
5. Vad har hänt om ett företag får betala en
konkurrensskadeavgift?
Om företaget eller någon som handlar på dess vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt
förbuden som gäller sådana avtal som innebär att;
1. inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs,
2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras,
3. marknader eller inköpskällor delas upp,
4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en
konkurrensnackdel,
5. det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som
varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.
6. Vilka påföljder kan man få vid brott mot
konkurrenslagstiftningen?
Konkurrensskadeavgift, avgiftsföreläggande, kvarstad, näringsförbud,
skadestånd samt vite.
7. Vad är avgörande om ett företag får genomföra
ett uppköp eller inte med tanke på
konkurrenslagstiftningen?
Avgörande vid prövningen av om en företagskoncentration ska
förbjudas ska det särskilt beaktas om den medför att en
dominerande ställning skapas eller förstärks.
8. Vilka paragrafer specificerar vad vilseledande
marknadsföring kan bestå av?
8 § Marknadsföring som är vilseledande enligt någon av bestämmelserna i
9, 10 eller 12-17 § är att anse som otillbörlig om den påverkar eller
sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat
affärsbeslut. Sådan vilseledande marknadsföring som anges i punkterna
1-23 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG är alltid att anse som otillbörlig.
9. Vad har hänt om ett företag får betala en
marknadsstörningsavgift?
Om en näringsidkare med vilja eller av oaktsamhet bryter mot vissa bestämmelser i
marknadsföringslagen ( §7, 8-10§§, 12–17§§, §18, §20 eller någon av
bestämmelserna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG.) kan Marknadsdomstolen utdöma
en marknadsstörningsavgift.
Det finns några övriga lagar som också kan bli föremål för utdömande av
marknadsstörningsavgift såsom: tobakslagen (1993:581), alkohollagen (1994:1738),
radio-och-TV-lagen (2010:696), lag (1995:1571 om insättningsgaranti och lagen
(2004:299) om inlåningsverksamhet.
10. Vilka påföljder kan man få vid brott mot
marknadsföringslagen?
Marknadsstörningsavgift, skadestånd, utplånande m.m. av vilseledande
framställningar, vite.
11. Hur många sitter och dömer i ett vanligt
marknadsföringsmål på Stockholms tingsrätt
och vad är de experter på?
Tingsrätten består av 4 ledamöter.
54 § Vid huvudförhandling i mål enligt denna lag ska Stockholms tingsrätt
bestå av fyra ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och
två ekonomiska experter. En av de lagfarna domarna ska vara rättens
ordförande.
Beslutet kan därefter överklagas hos Marknadsdomstolen som är en
specialdomstol.
12. DopaGym går rätt knackigt. Kunderna klagar på att gymmet håller för
höga priser och säger att det är mycket billigare att gympa på det
kommunala badets gym. Ägaren till DopaGym är upprörd eftersom han
tycker att det kommunala gymmet håller lägre priser tack vare att de
finansieras av skattemedel. Det borde klassas som illojal konkurrens,
säger han. Tipsa ägaren om vad han kan göra. Tala även om för honom
vilket lagrum som är aktuellt.
Det är konkurrenslag (2008:579) § 27,§ 32 som kan bli gällande. Ägaren ska i första hand vända sig till
Konkurrensverket. Väljer Konkurrensverket att inte väcka talan får ägaren själv vänd sig till Stockholms
tingsrätt.
13. GrossAB är ett litet företag som säljer olika märkesvaror till butiker.
De undrar om de kan använda sig av bonussystem för att premiera
sina trogna kunder. Vilka regler gäller för prissättningen?
”Det råder fri prissättning för företag som är verksamma på fungerande konkurrensmarknader och det
är enbart dominerande företag som behöver se upp med hur de utformar sina rabatt- och
bonussystem”.
För ett dominerande företag kan villkor som innebär att kunder får rabatt om de köper hela eller delar
av sitt behov från en viss leverantör, så kallade trohetsrabatter, vara ett missbruk i strid med
konkurrensreglerna.
Årsvolymrabatter som baseras på kundens totala inköp under till exempel ett år kan ha samma
inlåsningseffekt som en ren trohetsrabatt”.
Källa konkurrensverket.
14. Atom AB ett litet företag som vill bli återförsäljare av natriumklorid (salt). De vill
kunna erbjuda sina kunder ungefär samma utbud som deras konkurrenter har.
Men de får till svar av leverantören att de redan har tillräckligt med
återförsäljare. a) Är inte det leveransvägran? Ange även lagrum i ditt svar
En leverantör kan i princip fritt välja köpare, till exempel en återförsäljare, för vidareförsäljning av sina varor eller tjänster.
Konkurrenslagen ställer dock höga krav på dominerande företag. Om det företag som vägrar leverera har vad som kallas
en dominerande ställning, det vill säga är så stort att det kan agera oberoende av kunder och konkurrenter, kan en
leveransvägran vara förbjuden enligt konkurrenslagen.
Det är också förbjudet att vägra leverera om detta sker efter en överenskommelse med en konkurrent till den som inte
får leveranser, och förutsatt att förfarandet berör en märkbar andel av marknaden.
Konkurrensverket har oftast funnit att en leveransvägran inte varit i strid med konkurrenslagen. Ett vanligt skäl är att
leverantören inte är dominerande på marknaden.
Ett annat skäl är att det ofta är svårt att bevisa att en bakomliggande överenskommelse är orsaken till leveransvägran.
Inte sällan har leverantören objektivt godtagbara skäl för sin vägran att leverera.
”källa Konkurrensverket.
15. Pocket AB har små butiker vid järnvägsstationer och
flygplatser. De undrar hur de ska göra med de
cirkaprislistor som en leverantör har gett dem.
Måste de följa priserna eller kan de sätta andra priser?
Nej, det behöver de inte. I princip ska varje butik sätta sina egna priser, men
rekommenderade cirkapriser är mycket vanliga och följs av många butiker. Det är tillåtet för
en tillverkare/leverantör att ge ut rekommenderade priser, eller cirkapriser till vägledning
för återförsäljarna.
Det är också tillåtet för återförsäljarna att följa cirkapriserna. ”Källa Konkurrensverket.
16. Pocket AB har små butiker vid järnvägsstationer
och flygplatser. De undrar hur de ska göra med de
cirkaprislistor som en leverantör har gett dem.
Är det inte rent av förbjudet med cirkaprislistor?
”Det som kan vara ett brott mot konkurrenslagen är om olika företag kommer
överens eller träffar avtal med varandra om att ta ut ett visst pris vid försäljning till
kunder eller konsumenter. Det är också förbjudet för en leverantör att, genom hot
om till exempel leveransvägran, tvinga en återförsäljare att hålla ett visst pris.”
Källa Konkurrensverket.
17. Mirakel & Dunder AB är en nystartad underklädesfirma som
vill sälja så mycket som möjligt till konsumenter. Vad måste de
speciellt tänka på i samband med sina
underklädeserbjudanden till konsumenter så att de inte begår
någon lagöverträdelse?
God marknadsföringssed innebär att man måste följa branschpraxis. När det gäller
bolagets marknadsföring av underkläder måste de tänka på att reklamen inte provocerar
eller blir sexistisk reklam.
Det innebär att det måste vara ”smakfullt” när de gör reklam för underkläderna. I §5 finns
bestämmelsen om GOD MARKNADSFÖRINGSSED som är en av marknadsföringslagens
grundpelare.
Begreppet är omfattande men innefattar b.la otillbörlig reklam. Reklamen är otillbörlig
när konsumentens möjligheter att fatta ett välgrundat beslut påverkas på något sätt
18. HerbAB vill sälja så mycket hälsokost som de bara kan och
tänker sig att den bästa marknadsföringen bör vara i form av
att en läkare rekommenderar dem i en redaktionell artikel. Vad
krävs för att de ska få använda denna artikel som reklam?
Det måste vara sanningsenligt innehåll, informativt och inte som
en förtäckt artikel.
Vilket innebär att;
19. 10 § En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra
framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet.
Första stycket gäller särskilt framställningar som rör ,
1. produktens förekomst, art, mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper,
2. produktens ursprung, användning och risker såsom inverkan på hälsa och miljö,
3 kundservice, reklamationshantering samt metod och datum för tillverkning eller tillhandahållande,
4 produktens pris, grunderna för prisberäkningen, särskilda prisfördelar och betalningsvillkoren,
5.näringsidkarens egna eller andra näringsidkares kvalifikationer, ställning på marknaden, åtaganden,
varumärken, varunamn, kännetecken och andra rättigheter,
6. belöningar och utmärkelser som har tilldelats näringsidkaren,
7. leveransvillkor för produkten,
8. behovet av service, reservdelar, byte eller reparation,
9. näringsidkarens åtagande att följa uppförandekoder,
10. konsumentens rättigheter enligt lag eller annan författning. En näringsidkare får inte heller utelämna
väsentlig information i marknadsföringen av sin egen eller någon annans näringsverksamhet. Med
vilseledande utelämnande avses även sådana fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart,
obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt
20. FläskAB har marknadsfört sitt griskött med formuleringen
”Världens bästa griskött”. Dessutom har de använt en formulering
”Danskt griskött innehåller medicin, till skillnad från svenskt
griskött”. Finns det något fel med formuleringarna.
Resonera dig fram och ange lagrum.
Man måste kunna bevisa sina påståenden som används i marknadsföringen. Världens
bästa – går i regel aldrig att bevisa. Misskreditering är förbjudet – och att påstå att danskt
kött innehåller annat än svenskt måste gå att bevisa. Regeln om jämförande reklam finns i
Marknadsföringslag (2008:486) §18.
21. Företaget Skydda dig säljer kondomer. De funderar på att göra en
reklamannons där de använder en fotobild på en känd massmördare.
Annonstexten ska då lyda ”Skydda dig mot allt ont! Köp en kondom!”.
Kan företaget använda fotografiet i sin reklam? Motivera varför det går
eller inte går.
Lagen om namn och bild i reklam. De måste ha massmördarens samtycke.
Enligt följande
1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda
framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke.
Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person. Vad i första stycket
sägs om näringsidkare gäller även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på
näringsidkares vägnar.
22. Klipp som lockar AB har kommit över ett stort parti orientaliska
mattor som de köpt från ett konkursbo. Kan de använda orden
konkursutförsäljning, utförsäljning eller rea i sin reklam för att få
mattorna sålda? Ange lagrum i ditt svar.
Nej, de måste själv ligga i konkurs om de ska använda sig av det uttrycket. Utförsäljning
kräver att det är deras ordinarie sortiment som ska säljas ut och realisation likaså.
23. Marknadsföringslag (2008:486)
15 § En näringsidkare får vid marknadsföringen använda uttrycket ”konkurs”, ensamt eller i förening med
något annat uttryck, bara om produkterna bjuds ut av konkursboet eller för dess räkning.
16 § En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycken ”slutförsäljning”, ”utförsäljning”
eller något annat uttryck med motsvarande innebörd bara om;
1. det är fråga om en slutförsäljning av näringsidkarens hela varulager eller en klart avgränsad del av det,
2. försäljningen sker under en begränsad tid,
3. priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter.
17 § En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycket ”realisation” eller något annat uttryck
med motsvarande innebörd bara om 1. försäljningen avser produkter som ingår i näringsidkarens ordinarie sortiment,
2. försäljningen sker under en begränsad tid, och 3. priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för
motsvarande produkter.