Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

1. Vilka är de sämst ställda
pensionärerna?
- Lägesbeskrivning och åtgärdsförslag
april 2008
Centerpartiets framtidsdialog för frihet,
medmänsklighet och framtidstro

2. Förord
Att bli pensionär idag är annorlunda än det var för dem som gick i pension för 10-15 år sedan.
Dagens pensionärer är friskare och aktivare. En del har haft ett privat pensionssparande och
väljer att sluta arbeta när de fyllt 60. Andra fortsätter att arbeta även efter 65 och trivs med det.
Att gå i pension innebär att inkomsterna sjunker, men de flesta nyblivna pensionärer har det
relativt gott ställt jämfört med dem som varit pensionerade länge.
Sämre är det för de äldsta pensionärerna. Ju äldre upp i åldrarna man kommer, desto sämre
ekonomi har pensionärerna. Allra sämst ställt har kvinnor över 85 år varav många bara lever på
garantipension. Att leva enbart på garantipension idag innebär att man måste klara sig på cirka
5700 kronor i månaden efter skatt.
Många av garantipensionärerna är kvinnor som följde den tidens traditioner och stannade
hemma för att ta hand om hus och hem, de tog hand om barnen, ”gammelfarfar” och husdjuren,
hjälpte grannar och andra. De arbetade hårt och deras insats gjorde skillnad, med det var sällan
lönearbete.
Att ge dessa kvinnor rimliga ekonomiska levnadsvillkor är ett sätt att visa dem värdighet och ge
erkänsla för att deras arbete också varit en viktig samhällsinsats. Bättre ekonomiska villkor för
dessa kvinnor blir därmed också en jämställdhetsfråga.
Det finns också andra som lever under knappa ekonomiska omständigheter, t.ex. vissa
utlandsfödda och personer med låg inkomstbaserad pension.
Regeringen har aviserat förbättringar för i första hand de sämst ställda pensionärerna. Detta är
glädjande. Denna rapport visar att det finns många pensionärer som lever i stor ekonomisk
utsatthet. Vår uppfattning är därför att det nu är viktigt att prioritera de sämst ställda
pensionärerna för att ge dem rimliga ekonomiska villkor. I nästa steg välkomnar vi mer generella
insatser för pensionärerna. Nedan diskuterar vi ett antal tänkbara åtgärder. En höjning av
garantipensionen är en tänkbar åtgärd, men det finns även andra instrument som är tänkbara,
t.ex. bostadstillägget, äldreförsörjningsstödet och möjligheten till skatteavdrag. Även en
kombination av åtgärder är möjlig, liksom åldersriktade insatser. Det finns fördelar och
nackdelar med alla åtgärder och dessa bör noga analyseras. Noggranna överväganden bör göras
för att avgöra vilken eller vilka insatser som är mest effektiva totalt sett.
Centerpartiets Framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro, Processgrupp Välfärd
Anders Flanking, partisekretare Cecilia Andersson, ers i regionsstyrelsen
Västra Götaland
Carola Gunnarsson, kommunstyrelsens Kenneth Johansson, riksdagsledamot,
ordförande i Sala, 1:a vice ordförande ordförande i riksdagens Socialutskott
i Sveriges Kommuner och Landsting
2

3. Inledning
Tänk dig att du bygger ett hus. Du fogar tegelsten till tegelsten, bräda till bräda, takpanna till
takpanna. Du arbetar noggrant och omsorgsfullt. Du känner glädje. Familjen är förväntansfull.
Grannarna ser fram emot ett vackert hus. Men när det är dags att flytta in så visar det sig att en
spricka uppstått i berggrunden under huset. Det går inte att bo i huset. Dina arbetsinsatser känns
bortkastade och så småningom faller allt i glömska.
Precis så känner många av våra sämst ställda pensionärer det. Pensionärer som arbetat hårt i hela
sitt liv, men som på pensionsdagen insåg att deras arbete inte tjänat mycket till. Att den pension
de fick var så låg att den knappt gick att leva på. De flesta av dessa ekonomiskt utsatta
pensionärer är kvinnor och allra sämst ställt ekonomiskt har kvinnliga pensionärer över 85 år.
Det finns också många andra som har det ekonomiskt dåligt ställt. Människor som arbetat i
låglöneyrken och vars inkomstbaserade pension därför är låg, människor som invandrat till
Sverige men aldrig kommit in på svenska arbetsmarknaden, invandrarkvinnor som gjort sin
insats inom hemmet och inte på arbetsmarknaden, kvinnor och män som länge varit
förtidspensionerade och som när de blir ålderspensionärer hamnar i en ekonomiskt utsatt
position.
Syftet med denna rapport är inte att ge en heltäckande analys av alla pensionärers ekonomiska
situation. Syftet är att beskriva den grupp av pensionärer som har det ekonomiskt sämst ställt och
diskutera olika förslag till åtgärder. Faktauppgifterna i denna rapport kommer från olika
rapporter och skrifter publicerade av Socialdepartementet, Finansdepartementet,
Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån. Även riksdagens
utredningstjänst har bistått med underlag.
Hur ser pensionärernas ekonomiska situation ut?
Gruppen ”pensionärer” är ingen enhetlig grupp. De som nyligen gått i pension har bättre
ekonomi än de som varit pensionärer i många år och som därför är äldre. Yngre pensionärer har i
högre grad tjänstepension och privat pensionssparande än äldre pensionärer. Att gå i pension
3

4. betyder ofta att man får en sämre ekonomi än tidigare, men för nyblivna pensionärer är inte
skillnaden mot dem som arbetar så stor. Ju äldre pensionärerna blir, desto sämre tenderar
ekonomin att bli – om man jämför med dem som förvärvsarbetar.
Hur pensionärernas ekonomi ser ut styrs av ett antal faktorer. Pensionernas storlek är bara en
faktor. Det som också spelar in är vilka övriga inkomster man har (t.ex. bostadstillägg), vilka
utgifter man har för t.ex. boende och skatter, om man har förmögenhet (t.ex. äger sin bostad eller
har pengar på banken), osv.
Allmänna pensionssystemet
Det allmänna pensionssystemet består av tre delar; inkomstpension/tilläggspension,
premiepension och garantipension. Utöver detta har många idag tjänstepensioner och privat
pensionssparande. Huvuddelen av svenska pensionärers pensioner kommer från det allmänna
pensionssystemet. Till det allmänna pensionssystemet räknas också bostadstillägg, särskilt
bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Pensioner beskattas enligt vanlig skattetabell.
Garantipension
För de personer som har haft en låg eller ingen pensionsgrundande inkomst finns ett
grundskydd, så kallad garantipension, som garanterar en viss lägsta nivå av pension.
Garantipensionens nivå är olika för gifta och ogifta. Om man har bott i Sverige kortare tid än 40
år eller har inkomstpension så minskas garantipensionen.
Några fakta om garantipension
• Det är avsevärt fler kvinnor än män som får garantipension. Av totalt 803 000 personer
som, helt eller delvis, får garantipension är 642 000 kvinnor (80 %) och 161 000 män
(20 %).
• Den högsta garantipension man kan få är 7 453 kronor per månad före skatt (gäller
ogift person som är född 1937 eller tidigare) eller 5781 kronor efter skatt (32 % skatt).
Om man är född 1938 eller senare är garantipensionen lite lägre.
• Den genomsnittliga garantipension som betalades ut till dem som endast hade
garantipension var 77 400 kr för hela 2007 (dvs. 6450 kr/mån).
4

5. • Knappt en tiondel av dem som får garantipension får bara garantipension och ingen
annan pension. Övriga som får garantipension har också annan pension.
• Ungefär en tredjedel av alla kvinnor över 85 år har enbart garantipension, drygt hälften
har både garantipension och inkomstbaserad pension och en dryg tiondel har enbart
inkomstbaserad pension. Yngre pensionärskvinnor har i högre utsträckning
inkomstbaserad pension. Manliga pensionärer har genomgående högre andel
inkomstbaserad pension än de kvinnliga pensionärerna.
• Andelen garantipensionärer är störst i Västra Götalands län, Stockholms län och Skåne
län.
• Av dem som har garantipension bor 46 procent i hyreslägenhet, 20 procent i bostadsrätt,
29 procent i egen en- och tvåfamiljsfastighet och 6 procent i övrigt (jordbruksfastighet,
särskilt boende, mm).1
• Cirka 60 procent av dem som får garantipension är ensamstående.
• Pensionsreformen och garantipensionens införande år 2003 innebar att de sämst ställda
fick en relativt stor standardhöjning jämfört med andra grupper eftersom
grundskyddet justerades upp ovanligt mycket ur ett historiskt perspektiv.
• Garantipensionen är inflationsskyddad, dvs. räknas upp med prisindex, för att
garantera en viss köpkraft.
Bostadstillägg för pensionärer
Bostadstillägg för pensionärer (BTP) är en del av det allmänna pensionssystemet. Syftet med
bostadstillägg är att ge de pensionärer som har låg inkomst en möjlighet att ha en bostad av god
kvalitet utan att levnadsstandarden i övrigt behöver påverkas. För att få bostadstillägg måste man
göra en ansökan. Hur stort bostadstillägget blir beror på pensionärens inkomst, bostadskostnad,
förmögenhet, civilstånd, utlandsvistelse, m.m. Särskilt bostadstillägg för pensionärer (SBTP)
finns för de pensionärer som inte når upp till en skälig levnadsnivå med vanligt bostadstillägg.
1
Pga avrundning blir summan inte 100 procent.
5

6. Fakta om bostadstillägg för pensionärer
• Reglerna för bostadstillägg har ändrats i en generösare riktning sedan tillägget infördes.
Som mest kan man idag få ersättning för 93 procent av bostadskostnader upp till 5000
kronor i månaden om man är ogift.
• I snitt får en ålderspensionär 2084 kronor i bostadstillägg (år 2006).
• Antalet ålderspensionärer som får bostadstillägg har minskat de senaste åren.
• År 2006 var det 287 000 ålderspensionärer som fick bostadstillägg. Av dessa var drygt 80
procent kvinnor.
• Ungefär 25 procent av alla ålderspensionärer som är berättigade till bostadstillägg har
inte ansökt om att få tillägget. Dessa hade varit berättigade till i genomsnitt cirka 13 400
kronor per år. Det är fler män än kvinnor som avstått från att söka bostadstillägg trots
att de är berättigade.
• De som bor i hyresrätt är bäst på att ansöka om bostadstillägg. De som bor i småhus
eller på jordbruksfastighet och som är berättigade till bostadstillägg är inte så många till
antalet och de är dåliga på att ansöka. Uppskattningsvis är det mellan 40 och 50 procent
av dessa som inte ansökt trots att de är berättigade till bostadstillägg.
• Av dem som får garantipension är det drygt 36 procent som får bostadstillägg.
• Av alla som får bostadstillägg utgör garantipensionärerna ungefär hälften.
• Bostadstilläggen är skattefria förmåner.
Äldreförsörjningsstöd och ekonomiskt bistånd
När en person ansöker om bostadstillägg så ansöker han eller hon automatiskt om
äldreförsörjningsstöd på samma gång. I stort sett gäller samma regler för äldreförsörjningsstöd
som för bostadstillägg. Det är personer som inte bott tillräckligt länge i Sverige för att få full
garantipension som kan få äldreförsörjningsstöd. Stödet är ett inkomstprövat bidrag som ska
garantera en skälig levnadsnivå för personer som är 65 år och äldre.
Fakta om äldreförsörjningsstöd
• Om inkomsten efter avdrag för skatt och skälig bostadskostnad är lägre än skälig
levnadsnivå, beviljas äldreförsörjningsstöd så att personen kommer upp i skälig
6

7. levnadsnivå. Som skälig levnadsnivå år 2008 räknas 4 421 kronor per månad för ogifta
och 3 704 kronor per månad för gifta.
• Äldeförsörjningsstöd ges för ett år i taget. Cirka 10 500 personer fick
äldreförsörjningsstöd år 2006.
Försörjningsstöd i form av ekonomiskt bistånd (socialbidrag) kan ges till personer som har svårt
att klara sig på sin pension. Ekonomiskt bistånd är behovsprövat och ges under kortare perioder,
ej löpande. Ungefär 2200 kvinnor och 1500 män över 75 år fick ekonomiskt bistånd år 2006.
Vem har det ekonomiskt sämst ställt?
Ett sätt att mäta ekonomisk utsatthet är att utgå från medianinkomsten. Då mäts andelen
personer med låg ekonomisk standard som andelen personer med en disponibel inkomst som
understiger 60 procent av median disponibel inkomst för samtliga personer. En nackdel med
detta sätt att mäta är att man inte tar hänsyn till om personen har förmögenhet eller inte. En
person kan alltså höra till gruppen med låg ekonomisk standard fast han eller hon har rejält med
pengar på banken.
Med detta sätt att räkna är uppskattningsvis 8 procent av pensionärerna ekonomiskt utsatta.
Bland dem med garantipension hade 13 procent låg ekonomisk standard; 20 procent män och 11
procent kvinnor.
Bland de äldsta kvinnorna hittas den högsta andelen ekonomiskt utsatta. I åldersgruppen 85+ är
det 15 procent som är ekonomiskt utsatta. Siffrorna avser år 2005.
Ungefär 10 procent av personer som fyllt 65 år och som är födda utomlands har låg ekonomisk
standard.2
Ett annat sätt att mäta är att se hur stor andel av pensionärerna som har en disponibel inkomst
som ligger under fattigdomsstrecket. Vad som brukar anges som fattigdomsstreck bygger på
2
Utrikes födda pensionärer har en bättre ekonomi än utrikes födda under 65 år. Detta förklaras med att när utrikes
födda som haft svårt på arbetsmarknaden under sin förvärvsaktiva ålder når pensionsåldern får de ett grundskydd
som de tidigare saknat.
7

8. riksnormen för försörjningsstöd. Fattigdomsstrecket varierar beroende på var man bor och vilka
familjeförhållanden man har. För en ensamstående boende utanför Stockholm gick
fattigdomsgränsen på 7315 kronor/månad år 2006. Med detta sätt att mäta räknas alla som enbart
har garantipension och de som har låg inkomstrelaterad pension som fattiga. För att nå över
fattigdomsgränsen krävs då att man får tillräckligt mycket i bostadstillägg.
Ett ytterligare sätt att mäta är att fråga dem som är berörda. Statistiska centralbyrån SCB gör
sådana undersökningar. Resultatet från en undersökning år 2002/03 visar att kvinnor har svårare
än män att klara löpande utgifter. Bland pensionärerna var det knappt 5 procent av kvinnorna
och 3 procent av männen som hade svårt att klara de löpande utgifterna. Svårigheten är generellt
större bland den yngre delen i befolkningen än bland pensionärerna. Kvinnor över 85 år är den
grupp som i störst utsträckning saknar besparingar för oförutsedda utgifter.
Diskussion
Garantipension
Av ovanstående framgår det att finns pensionärer som lever under ekonomiskt mycket knappa
förhållanden. Majoriteten av dessa är kvinnor. Den ekonomiska utsattheten ökar med stigande
ålder och är störst hos dem som fyllt 85 år.
Ett sätt att förbättra situationen för dem som har det ekonomiskt sämst ställt är att höja
garantipensionen. Det skulle förbättra situationen för alla som är berättigade till garantipension.
En nackdel är att incitamentet för att arbeta då kan försvagas. En beräkning som Riksdagens
utredningstjänst gjort visar att skillnaden i disponibel inkomst mellan dem som har
garantipension med fullt bostadstillägg och dem som har låg inkomstbaserad pension under vissa
förhållanden är relativt liten.
Arbetet är grundbulten i välfärdssamhället och det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Om den
grundtrygghet samhället erbjuder, t.ex. i form av garantipension är för hög så lönar det sig inte
för låginkomsttagare att arbeta. Grundtrygghet måste därför vara tillräckligt hög för att ge en
rimlig levnadsstandard, men inte så hög att incitamentet att arbeta försvinner. Redan idag finns
8

9. marginaleffekter som gör det olönsamt att arbeta för de personer nära pensionsåldern som ligger
nära gränsen för att få garantipension.
Riksdagens beslut att slopa socialavgifterna för pensionärer och beslutet att låta
jobbskatteavdraget även omfatta pensionärer är två åtgärder som stimulerar till arbete för
pensionärer.
Bostadstillägg för pensionärer
Vad kan det bero på att alla inte ansöker om bostadstillägg trots att de är berättigade? Vi vet att
det är så, men inte varför. Ett antal möjliga orsaker är tänkbara. En möjlig förklaring är att
pensionärer inte känner till att de har rätt till bostadstillägg. En annan möjlig förklaring är att
pensionärerna har varit vana att klara sig själva och inte vill ”ta hjälp” från samhället. För en del
kanske det rent av skulle vara förknippat med skamkänslor att ”tvingas” söka ett bidrag, låt vara
att det är en del av den allmänna pensionen. Det kan således handla både om bristande
information och om attityder till bostadstillägget. Om fler kan förmås utnyttja bostadstillägget
kan situationen förbättras för dessa grupper. En höjning eller en breddning är också tänkbart,
men även här är det viktigt att incitamentet för arbete behålls.
Man ska heller inte glömma bort att bostadstillägget gynnar dem som har höga boendekostnader
i nuläget. Personer som tidigare i sitt liv haft höga boendekostnader, t.ex. lån för småhus, men
som betalat av på lånet och i dagsläget har låga driftskostnader, gynnas inte av bostadstillägget.
Skatter
Pensioner beskattas som vanlig inkomst. Bostadstillägg för pensionärer är skattefritt. Genom att
ändra på beskattningen, t.ex. genom avdragsmöjligheter, kan man påverka den disponibla
inkomsten och därigenom förbättra situationen för dem med sämst ekonomi. Det kan finnas
skäl att göra följdändringar av det särskilda bostadstillägget, äldreförsörjningsstödet och det s.k.
förbehållsbeloppet. Det finns även möjlighet att rikta in sig på vissa åldersgrupper.
Det finns också mycket annat som påverkar pensionärernas disponibla inkomst, t.ex. olika
avgifter för hjälpmedel, hemtjänst, vård och läkemedel. Dessa behandlas inte i denna rapport.
9

10. Äldreförsörjningsstöd
Äldreförsörjningsstöd finns idag för personer som inte bott tillräckligt länge i Sverige för att få
full garantipension. Det torde vara möjligt att justera nivån eller bredda basen för att nå fler
pensionärer i ekonomisk utsatthet.
Dags att förbättra för de sämst ställda pensionärerna!
Regeringen har aviserat förbättringar för i första hand de sämst ställda pensionärerna. Detta är
glädjande. Denna rapport visar att det finns många pensionärer som lever i stor ekonomisk
utsatthet. Vår uppfattning är därför att det nu är viktigt att prioritera de sämst ställda
pensionärerna för att ge dem rimliga ekonomiska villkor. I nästa steg välkomnar vi mer generella
insatser för pensionärerna. Ovan har vi diskuterat ett antal tänkbara åtgärder för att förbättra
situationen för de sämst ställda pensionärerna. Det finns fördelar och nackdelar med alla
åtgärder och dessa bör noga analyseras. Noggranna överväganden bör göras för att avgöra vilken
eller vilka insatser som är mest effektiva totalt sett.
10