TCO förslag a kassan-oktober_2012_klar

266 views

Published on

Published in: Investor Relations
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

TCO förslag a kassan-oktober_2012_klar

  1. 1. 1 a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 2012
  2. 2. 2 A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 960 kronor före skatt. Det motsvarar 80 procent av en månadsinkomst på 18 700 kronor.   Över 90 % av heltidsarbetande befolkningen tjänar mer än 18 700 kronor men får inte mer än 14 960 kronor från försäkringen vid arbetslöshet. Lärare, admi- nistratörer och många andra yrkesgrupper får bara ut omkring 50 procent av sin tidigare lön i a-kassa. Den som tjänar 30 000 kronor får sin inkomst halverad.   A-kassan är alltså ingen försäkring, som gör att man kan behålla sin standard under tiden man söker nytt jobb. Ca 15 procent anger att man måste göra något drastiskt med sin hushållsekonomi vid arbetslöshet, t ex flytta. Det blir negativt för bostadsmarknad och för ekonomisk stabilitet.   TCO har visat att Sverige ligger på plats 24 när OECD jämför vad löntagare får i nettoersättning från sin arbetslöshetsförsäkring i olika länder. Vi ligger därmed i jumboplats i europeisk jämförelse. Om a-kassan i Sverige hade haft samma ersätt- ningsnivå som exempelvis a-kassorna i Tyskland, Norge eller Nederländerna skulle en medelinkomsttagare i Sverige få en högre andel av lönen per månad i ersättning vid arbetslöshet. !
  3. 3. 3 73% Med i a-kassan Heltidarbetande 18–64 år Deras arbetsgivare betalar arbetsmarknadsavgift (löneskatt) Betalar a-kasseavgift 85 kr – 444 kr (lägsta resp. högsta avgiften) 38% A-kassans finansiering För att få a-kassa måste du ha jobbat minst 80h/mån de senaste 6 måna- derna. Det kallas arbetsvilkoret. Taket (maxersättning) före skatt i a-kassan ligger på 18 700 kr/månad. Ersättningen är max 14 960 kr före skatt (80% av ”lönen”). A-kassans ubetalningar 62% Grundbeloppet på 7 040 kr/månad betalas ut till den som klarar arbets- villkoret men inte är med i a-kassan.
  4. 4. 4 Fler bör få 80% av lönen i a-kassa Högsta ersättningen från a-kassan är 14 960 kr/månad. Det är 80% av en inkomst på 18 700 kr/månad. Men bara 50% av en inkomst på 30 000 kr/månad. 90% av de heltids- arbetande befinner sig över taket idag. Om vi inför ett tak, enligt TCOs förslag, motsva- rande en inkomst på 27 500 kronor/månad, skulle den siffran sjunka till ca 50 %. Ger höjd a-kassa fler arbetslösa? Problem • Taket är för lågt Påstående • Högre a-kassa ger högre arbetslöshet. Det finns inga studier för Sverige som tyder på det. De studier som Anders Borg lutar sig emot avser hur det fungerar i ett genomsnittligt OECD-land. Sverige är inte ett genom- snittligt OECD-land då vi har en aktiv arbetsmarknadspolitik och gemensam lönebildning.   Tvärtom, har OECD pekat på att effekten av en sänkning är inte lika stor i ett land med gemensam lönebildning och med god arbetsmarknadspolitik. OECD har även visat på att det går utmärkt att förena en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring med låg arbetslöshet. TCO föreslår • Att taket höjs så att alla som tjänar 27 500 kr/mån får 80% av lönen. Månadsinkomst 18 700 kr 25 000 kr 30 000 kr 40 000 kr A-kassan ger 80% av din vanliga lön A-kassan ger 70% av din vanliga lön A-kassan ger 50% av din vanliga lön A-kassan ger 35% av din vanliga lön Din vanliga lön (%)före skatt. Ersättningen från a-kassan (%) före skatt 100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 % 90 80 70 60 50 35 20 10 0
  5. 5. 5 2/3 av de arbetslösa har ingen a-kassa Problem • Arbetsvillkoret är för hårt. Det drabbar bl.a deltidsarbetande och studenter • För få i a-kassan belastar socialbidragen. I februari 2012 fanns det i Sverige 223 700 öppet arbetslösa varav endast 103 601 hade a-kassa. 2/3 av de arbetslösa idag har ingen a-kassa alls och många tvingas till kommunernas socialkontor för sin försörjning. Det är viktigt för att försäkringen ska fortsätta fungera som det var tänkt, att ge ekonomisk trygghet mellan två jobb, för att klara hus och hem när du söker nytt jobb. För att fler arbetslösa ska omfattas av a-kassan krävs att fler deltidare och studerande kan bli berättigad till a-kassa och att avgifterna blir lägre så fler har råd att vara med. Om inget görs kommer allt fler tvingas till försörjningsstöd. Det är negativt för kommunerna som bör använda pengarna till skola och omsorg. TCO föreslår • Den som haft en arbetsinkomst i tre månader under en sexmånaders period, eller fått minst 8000 kr i lön/månad ges ett grundskydd på 320 kr/dag. • En utbildningsbonus införs, motsvarande 3 månaders grundbelopp för studerande. • Att arbetsvilkoret lättas upp; 70 timmar arbete/månad under 12 månader före arbetslösheten. Med i a-kassan men uppfyller inte arbetsvillkoret/får inte a-kassa Inte med i a-kassan men uppfyller arbetsvikkoret A-kassan ger 0% av din vanliga lön Grundbelopp Max 7 040 kr/månad Socialkontoret Försörjningsstöd Ca 258 000 personer (Gruppen avser både oregistrerade arbetslösa och registrerade arbetslösa hos Arbetsförmedlingen.) Ca 8 500 personer
  6. 6. 6 Facken har fina inkomstförsäkringar – men alla täcks inte av dem Många fackförbund har bra inkomstförsäkringar som läggs ovanpå a-kassan för att täcka inkomstbortfallet. Men då har medborgarna betalat två gånger för att försäk- ra sin inkomst vid arbetslöshet. Så kan det inte fortsätta och därför måste reger- ingen höja taket i a-kassan så den slutar tappa i värde. Ju lägre a-kassan är, desto dyrare blir fackens försäkringar. Dessutom kan inte alla fackförbund teckna försäk- ringar för sina medlemmar för deras arbetslöshetsrisk är för hög, t ex IF Metall och Teaterförbundet. En bra arbetslöshetsförsäkring ska hålla uppe betalningsförmågan för den enskilde medan man söker nytt jobb.   Fackens inkomstförsäkringar förutsätter också att det finns en robust a-kassa i botten. Därför måste taket i a-kassan höjas. 40% av sysselsatta(heltidarbetande 18–64 år) omfattas av någon form av inkomstförsäkring 40 000 kr A-kassan ger 35% av din vanliga lön Din vanliga lön (%) före skatt. Pensionsgrundande ersättning från a-kassan Ej pensionsgrundande ersättning från inkomstförsäkring Ersättning från inkomstförsäkring är inte pensionsgrundande 30 000 kr A-kassan ger 50% av din vanliga lön 100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 25 000 kr A-kassan ger 80% av din vanliga lön 100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 % 90 80 70 60 50 35 20 10 0 Villkor Du måste varit medlem i a-kassa+fackförbund (12-18 månader) samt uppfylla arbetsvillkoret för att omfattas av fackförbundens inkomst- försäkringar.
  7. 7. 7 Varför vill TCO inte göra a-kassan obligatorisk? Problem • För få omfatts av a-kassan. • Orättvisa avgifter (differentierade avgifter) Påstående • A-kassan borde bli obligatorisk. Med vårt förslag blir försäkringen mer allmän än tidigare och då behövs inte obliga- toriet. Staten blir med vårt förslag skyldig att skydda alla arbetslösa ekonomiskt upp till en viss nivå. Vill den enskilde ha en högre del av sin inkomst skyddad får man vara med i en a-kassa, men det blir inte obligatoriskt. Fler måste omfattas av försäk- ringen och det måste bli billigare för den enskilde. För många med låga inkomster är a-kasse-avgifter på upp mot 400 kronor en för stor utgift. TCO föreslår • Vi föreslår att det inte ska bli dyrare än 150 kr att vara med i a-kassan. Svensk a-kassa bland de lägsta i OECD-området I flera rapporter har TCO jämfört vad löntagare får från arbetslöshetsförsäkringen i olika länder. Den svenska a-kassans ersättningsnivå nu sjunkit mot botten jämfört med övriga OECD-länder. Från att ha legat på 6:e plats år 2002 har Sverige rasat och låg 2010 på 24:e plats. Av de jämförda länderna hade bara Korea, Polen, Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland och Storbritannien sämre ersättningsnivå än Sverige.   Om a-kassan i Sverige hade haft samma ersättningsnivå som exempelvis a-kassor- na i Tyskland, Norge eller Nederländerna skulle en medelinkomsttagare i Sverige få en högre andel av lönen per månad i ersättning vid arbetslöshet. 6 12 24!
  8. 8. 8 Den initiala nettoersättningsnivån olika år för en heltidsarbetande vuxen medelinkomsttagare år 2002, 2006 och 2010. Plats 2002 procent 2006 procent 2010 procent 1 Luxembourg 84 Luxembourg 85 Israel* 86 2 Portugal 84 Portugal 84 Luxembourg 84 3 France 70 Netherlands 71 Portugal 75 4 Switzerland 70 Switzerland 70 Netherlands 74 5 Netherlands 67 France 67 Slovenia 73 6 Sweden 67 Slovenia 66 Switzerland 73 7 Norway 63 Slovak Republic 64 Belgium 66 8 Canada 62 Norway 63 France 66 9 Spain 62 Hungary 62 Czech Republic 65 10 Japan 61 Germany 61 Norway 64 11 Belgium 60 Spain 61 Slovak Republic 64 12 Germany 60 Sweden 61 Iceland 63 13 Denmark 59 Canada 60 Germany 62 14 Finland 57 Denmark 58 Spain 60 15 Austria 55 Italy 58 Canada 59 16 Korea 55 Belgium 57 Denmark 57 17 Slovak Republic 54 United States 56 Hungary 56 18 Italy 52 Austria 55 Italy 56 19 United States 52 Estonia 54 Austria 55 20 Czech Republic 50 Iceland 54 Japan 55 21 Hungary 41 Finland 53 Estonia 54 22 Iceland 38 Japan 53 Finland 53 23 Greece 37 Korea 53 United States 48 24 Poland 35 Czech Republic 50 Sweden 47 25 Ireland 29 Turkey** 42 Turkey** 46 26 New Zealand 29 Ireland 34 Korea 44 27 Australia 28 Poland 34 Ireland 38 28 United Kingdom 14 Greece 31 Poland 36 29 New Zealand 28 Greece 34 30 Australia 26 New Zealand 26 31 United Kingdom 13 Australia 23
  9. 9. 9 90 % av heltidsanställda tjänar över 18 700 kronor per månad, ”under a-kassetaket” A-kassan ger de flesta löntagare under 80 procent av tidigare lön 90 procent av alla heltidsarbetare tjänar mer än 18 700 kronor per månad. Lärare, administratörer och många andra yrkesgrupper får bara ut omkring 50 procent av sin tidigare lön i a-kassa.   Nedan visas hur stor andel av den genomsnittliga inkomsten som olika yrkesgrupper får vid arbetslöshet via den gemensamma statliga arbetslöshetsförsäkringen. Få grupper på arbetsmarknaden har så låg lön, att ett takbelopp på 18 700 kronor i månaden ger en ersättning på 80 procent. Yrkesgrupp Lön, kr % av lön i ersättning Jurister 44 100 34% Företagsekonomer 40 300 37% Civilingenjör 40 200 37% Dataspecialister 39 300 38% Lärare, högskolan 35 500 42% Journalister 33100 45% Administratörer 32 100 47% Sjuksköterskor, spec 31 000 48% Lokförare 30000 50% Lärare, special 29 400 51% Socialsekreterare 29 200 51% Administrativa assistenter 29 200 51% Polis 29 000 52% Sjuksköterskor 28 900 52% Lärare, gymnasiet 28 200 53% Byggnadsarbetare 27 500 54% Socialförsäkrings- tjänstemän 26 300 57% Lärare, grundskolan 26 300 57% Löneadministratörer 26 100 57% Målare, lackerare 24 600 61% Kontorssekreterare 24 600 61% Behandlingsassistenter 24 400 61% Kundinformatörer 24 400 61% Källa: SCBs lönedatabas 2011

×