2. Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få
det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som
möjligt.
LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de
rättigheter som finns i lagen i domstol.
3. Vem omfattas av LSS lagen?
* personer som har utvecklingsstörning, autism eller
autismliknande tillstånd
* personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar
som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder
* personer med andra fysiska eller psykiska
funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och
som finns kvar under lång tid.
4. Rådgivning och annat personligt stöd
Genom landstinget kan man få allmänt stöd och rådgivning av till
exempel en kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller
arbetsterapeut. Läkarinsatser ingår inte i LSS, utan de får man som
alla andra enligt reglerna i Hälso- och sjukvårdslagen.
5. Personlig assistans
Om man har en funktionsnedsättning ska man själv kunna
anställa, eller genom kommunen få, en eller flera personliga
assistenter som hjälper till med måltider, förflyttning, personlig
hygien, personlig service och daglig gemenskap.
6. Ledsagarservice
Man kan få ledsagarservice som en tillfällig hjälp för
kontakter ute i samhället, till exempel om man behöver
besöka en vårdinrättning. Ledsagarservice är mest till för
den som inte har så omfattande funktionsnedsättning att
en eller flera personliga assistenter behövs.
7. Kontaktperson
Man kan få en kontaktperson som ska vara med som stöd
och hjälp i samband med till exempel fritidsaktiviteter och
vid kontakter med myndigheter då det inte krävs
specialiserad juridisk kompetens. Kontaktpersonen ska
även vara allmänt sällskap.
8. Avlösarservice i hemmet
Denna stödinsats ger avlastning för anhöriga eller
familjehemsförälder så att de kan få tid för sig själva, till
exempel en semesterresa
Korttidsvistelse utanför hemmet
Barn med funktionsnedsättning har rätt till en tids
vistelse i ett särskilt korttidshem, hos en stödfamilj, på ett
sommarläger eller liknande.Tanken med den här insatsen
är att den som har funktionsnedsättning ska få
miljöombyte samtidigt som anhöriga får avlastning och
vila.
9. Korttidstillsyn för ungdomar över tolv år
Ungdomar över tolv år med omfattande
funktionsnedsättningar har rätt till korttidstillsyn
utanför hemmet före och efter skolans slut samt
under lovdagar, studiedagar och sommarlov.
10. Anpassat boende för barn, ungdomar eller vuxna
Barn och ungdomar som har så stora behov av hjälp att de
inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i bostad
med särskild service.
Det kan till exempel vara gruppboende, familjehem eller
serviceboende.
11. Anpassat boende för vuxna
Om man är vuxen och har funktionsnedsättning har
man också rätt till anpassat boende. De tre olika
formerna av boende är:
egen bostad som har anpassats men som inte har
någon fast personal
servicebostad med viss service och vård dygnet
runt
gruppbostad som alltid är bemannad med personal
och som ska klara av hela behovet av stöd.
12. Daglig verksamhet för den som är i yrkesverksam
ålder
Om man är i yrkesverksam ålder och har en
funktionsnedsättning kan man få arbeta med lämpliga
sysslor på ett dagcenter eller annan arbetsplats, till
exempel inom den kommunala äldreomsorgen. Man
brukar få en viss lön.
13. * rådgivning och annat personligt stöd
* personlig assistans
* ledsagarservice
* kontaktperson
* avlösarservice i hemmet
* korttidsvistelse utanför hemmet
* korttidstillsyn för ungdomar över tolv år
* bostad i familjehem eller bostad med särskild service för
barn och ungdomar som behöver bo utanför
föräldrahemmet
* bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad
bostad för vuxna
* daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder
med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande
tillstånd och hjärnskador som man har fått i vuxen ålder.
Tio olika typer av stöd
14. Vart vänder man sig för att få stöd och service
LSS handläggare i din hemkommun bestämmer tillsammans
med dig vilket stöd du behöver.
Du måste själv ansöka hos kommunen att du behöver hjälp.
15. Hänsyn tas till hela livssituationen
Kommunen ska också se till hela livssituationen och göra
en sammanvägd bedömning av de sociala, psykologiska och
medicinska omständigheterna.
Den inställning och de önskemål man själv har ska väga
tungt i bedömningen.
Besluten ska vara skriftliga så att de kan överklagas.
16. Individuell plan ger inflytande
Planen ska skrivas i samråd mellan den som behöver stöd
och de som beslutar om stöd. Den ska innehålla både
beslutade och planerade insatser. Även insatser som görs
av andra än kommunen eller landstinget ska finnas med.
Den individuella planen ska omprövas minst en gång om
året så att det stöd man får verkligen motsvarar de behov
man har.