Under år 2020 gick finländarna i arbetspension fem månader senare än året innan. I snitt går man i pension som 61,9-åring. I ålderspension gick 42 000 personer, vilket är något färre än året innan. Den fortsatta tiden i arbetslivet ökade de äldres sysselsättningsgrad till rekordhöjder.

1. Pensioneringsåldern inom
arbetspensionssystemet
2020
www.etk.fi/statistik
Faktisk pensionsålder

2. |
Teman
• Antalet nya arbetspensionstagare
• Pensioneringsålderns utveckling
• Sysselsättning
• Förväntad tid i arbete
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 2

3. |
Målet att senarelägga pensioneringarna följs
• Med hjälp av den förväntade pensioneringsåldern, som
– bygger på motsvarande princip som den förväntade livslängden
– beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om
pensioneringsfrekvensen och dödligheten hålls på statistikårets nivå
– är oberoende av befolkningens åldersstruktur.
• Med hjälp av sysselsättningsgraden bland äldre personer
• Med hjälp av den förväntade tiden i arbete, som
– beskriver antalet år som en person i en viss ålder kan förväntas arbeta som
anställd eller företagare under sin återstående livstid.
– grundar sig på en metod som använder sig av tvärsnittsmaterial om
dödrisktal, arbetskraftsandelar och sysselsättningsgrader.
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 3

4. |
Pensioneringsåldern år 2020
• Pensioneringsåldern var
– 61,9 år (den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar),
– 63,8 år (den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar).
• Pensioneringsåldern steg betydligt
– siffran för 25-åringar steg med 0,2 år från året innan,
– siffran för 50-åringar steg med 0,4 år från året innan.
• Pensioneringsfrekvensen har sjunkit i synnerhet bland 63-åringar.
– Nedre gränsen för ålderspension uppnåddes av två åldersklasser
◦ Födda år 1956 (åldersgräns 63 år 6 månader)
◦ Födda år 1957 (åldersgräns 63 år 9 månader).
• De nypensionerades antal sjönk från året innan med 5,6 %,
– Både antalet nya ålderspensionstagare och nya sjukpensionstagare
minskade
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 4

5. |
Nya arbetspensionstagare åren 2004–2020 efter pensionsslag
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 5
År 2020 gick 61 312 personer i arbetspension (exkl. deltidspensioner och partiella ålderspensioner).
År 2019 gick 64 940 personer i arbetspension (exkl. deltidspensioner och partiella ålderspensioner).
* De som börjat ta ut deltidspension eller partiell ålderspension räknas inte som pensionerade.
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
80 000
90 000
2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
Personer
Partiell förtida
ålderspension*
Deltidspension*
Specialpension
för lantbruks-
företagare
Arbetslöshets-
pension
Sjukpension
Ålderspension

6. |
Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 6
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
20 000
22 000
24 000
-54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69-
Antal
Ålder när pensionen började
2019 2020

7. |
Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 7
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
20 000
22 000
24 000
26 000
-54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69-
Antal
Ålder när pensionen började
2006 2013 2020

8. |
Nya sjukpensionstagare inom
arbetspensionssystemet åren 2019 och 2020
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 8
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63
Antal
Ålder när pensionen började
2019 2020

9. |
Förväntad pensioneringsålder
Samtliga nypensionerade
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 9
57
58
59
60
61
62
63
64
65
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
Förväntad
50-åringar
25-åringar
63,8
61,9

10. |
Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade,
25–49-åringar
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 10
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,9
1,0
25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49
%
Ålder vid statistikårets slut
2018 2019 2020

11. |
Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade,
50–69-åringar
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 11
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69
%
Ålder vid statistikårets slut
2018 2019 2020

12. |
Pensionsåldern ökar och pensionsövergångarna förändras
• År 2020 gick 61 300 personer i arbetspension
– 3 600 färre än året innan, minskning 5,6 %,
– Minskat med över 14 000 personer från nivån före pensionsreformen
• Antalet nya ålderspensionstagare var 42 100 personer
– Minskning från året innan med 2 400 (5 %),
– De äldsta födda år 1957 uppnådde den nedre gränsen för ålderspension (63
år 9 månader).
• Antalet nya sjukpensionstagare var 19 100 personer
– Minskning från året innan med 1 200 (6 %)
– Av pensionerna började nära 30 % som delpensioner.
• Pensioneringsfrekvensen har sjunkit speciellt bland 63-åringarna.
• Den partiella ålderspensionen togs ut av 13 000
arbetspensionsförsäkrade i fjol (ökning 700)
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 12

13. |
Förväntad pensioneringsålder
Mål och utfall
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 13
58
59
60
61
62
63
64
65
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026
Förväntad
Målet 62,4 år
fram till år 2025
För 25-åringar
För att målet ska uppnås krävs en jämn ökning med 0,1 år per år.

14. |
Framtiden
• Pensionsreformen år 2005 ökade pensioneringsåldern tydligt
• 2017 års pensionsreform ökar pensioneringsåldern ytterligare
– Höjningen av den lägsta åldern för ålderspension har under de senaste åren
senarelagt och minskat ålderspensioneringarna
– I fjol sjönk också antalet nya sjukpensioner,
– Som helhet betraktat har antalet nypensionerade minskat avsevärt.
• Den framtida utvecklingen beror på beteendeändringar
– Pensionsplanerna har senarelagts,
– Många faktorer inverkar på pensionsövergångarna.
• Den framtida utvecklingen beror på ekonomins och arbetslivets
utveckling.
• År 2021 torde antalet nya pensionstagare vara på samma nivå som
fjolåret. 25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 14

15. |
Sysselsättningsgraden bland personer i förvärvsaktiv ålder
(15–64 år), unga vuxna (25–34 år) och äldre (55–64 år)
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 15
Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, ISSN=1798-7830. Helsingfors, Statistikcentralen
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
%
15–64 år 25–34 år 55–64 år

16. |
Sysselsättningsgraden för 55–64-åringar
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 16
Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, ISSN=1798-7830. Helsingfors, Statistikcentralen
0
10
20
30
40
50
60
70
80
2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
%
55–59-åringar 60–64-åringar

17. |
Sysselsättningsgraden för 55–67-åringar
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 17
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67
%
2002 2007 2012 2017 2020
Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, ISSN=1798-7830. Helsingfors, Statistikcentralen

18. |
Arbetslöshetsgraden bland 55–64-åringar
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 18
Arbetslöshetsgraden år 2020: 55–59-åringar 6,8 %, 60–64-åringar 8,4 %.
Arbetslöshetsgraden år 2019: 55–59-åringar 6,3 %, 60–64-åringar 7,1 %.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
% 55–59-åringar 60–64-åringar
Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, ISSN=1798-7830. Helsingfors, Statistikcentralen

19. |
Sysselsättningsgraden bland 55–64-åringar
i Norden och i EU-länderna i genomsnitt 2010–2019
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 19
Källa: Eurostat, Employment, Labour Force Survey
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
%
Island
Sverige
Norge
Danmark
Finland
EU 15
EU 28

20. |
Sysselsättningsutvecklingen bland äldre (55–64-åringar)
har varit stark
• År 2020 vände sysselsättningen nedåt
– Sysselsättningsgraden för befolkningen i förvärvsaktiv ålder var i fjol 71,6 % (en
minskning med 1,0 procentenheter från året innan),
– Sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer har varit god på 2000-talet
– Sysselsättningsgraden bland 55–59-åringar var 78,8 procent, dvs. en minskning
med 0,3 %-enheter från året innan, som var statistikhistoriens högsta,
– För 60–64-åringarna fortsatte ökningen till ett nytt rekord på 55,9 %, en ökning
med 1,7 %-enheter från året innan
• Finland ligger år 2019 efter de andra nordiska länderna i fråga om
sysselsättningen bland äldre personer
– Närmast Finland är Danmark, som ligger 4,5 procentenheter före
– EU15-länderna ligger efter Finland med 5,4 procentenheter
• Coronapandemin kan leda till snabba förändringar i sysselsättningsläget
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 20

21. |
Förväntad arbetslivslängd för 15-åringar
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 21
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
År
Förväntad tid i arbetskraften
Förväntad tid i arbete

22. |
Förväntad tid i arbete för 15-åringar
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 22
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
År
Män Kvinnor

23. |
Arbetslivslängden år 2020
• Den förväntade tiden i arbetskraften var i fjol 38,6 år
– Sjunkit med 0,1 år från året innan,
– ökat på 2000-talet med 3,6 år,
– ökat på 2000-talet med 3,3 år för män,
– ökat på 2000-talet med 3,8 år för kvinnor.
• Den förväntade tiden i arbete var i fjol 35,5 år
– Sjunkit med 0,5 år från året innan,
– ökat på 2000-talet med 4,0 år,
– 35,8 år för män (ökat på med 3,4 år på 2000-talet),
– 35,1 år för kvinnor (ökat på med 4,5 år på 2000-talet).
25.2.2021
Jari Kannisto | Pensionsskyddscentralen | 23