More Related Content
Lärplatta i förskolan
- 1. Lärplatta i förskolan –hur och varför? Projektarbete i förskolan Tina Forsberg
- 2. Inledning Ipads feber harkommit till skola och förskolas värld. Vi har fått två Ipad i vår förskola där jag arbetar. Mitt projektarbete handlar om varför lärplatta i förskola och hur ska vi arbeta med barnen. Barnen idag växer upp i ett samhället där IT är en natur del I deras vardagar. Barnen möter den digitala medier överallt. Samhället idag har ändrat mycket och är inte alls det samma som när vi var små. Vi ser mer orädda barn än vuxna inför den digitala medier i skola/förskola.
- 3. Inledning Det ställer samtidigthögre krav för pedagogerna för att fylla vår IT ryggsäck. Hur gör vi för att kunna följa barnen och kunna utmana dem med verktyget som lärplatta? Varje barn bär sina erfarenheter och kunskaper i en ”ryggsäck” och det är upp till skolan att se till att de får bruk av dessa (Fast, 2007). Jag tolkar att det ska vara det samma i förskola.
- 4. Förskola läroplan Lpfö98 rev 2010 ”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogoska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet” (Lpfö 98 rev 2010 s: 9).
- 5. Förskola läroplan Lpfö98 rev 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn, ”utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,” ”utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar” (Lpfö 98 rev 2010 s:10).
- 6. Syfte Syfte med attstarta mitt projektarbete är att jag vill ha en pedagogisk diskussion om lärplatta i förskolan för att utröna hur vi på bästa sätt kan använda lärplatta som ett pedagogiskt redskap I förskolan.
- 7. Frågeställningar Många förskolor harfått lärplatta, men tillgänglighet varierar från förskola till förskola. 1. Hur gör vi med lärplatta i förskolan? 2. Vad gör vi med lärplatta i förskolan?
- 8. Tidigare forskning I denhär del kommer jag presentera L Vygotskij, Pramling Samuelssons tankar om barns lärande sker i samspel med varandra. Jag kommer även presentera Selander och Kresss (2010) avhandling om den digitala och globala utmaningen.
- 9. L Vygotskijs tankarom barns lärande Lev Vygotskij menar att människors samspel inte bara är en metod som kan stödja lärande och utveckling. Barns utveckling genom samspel. Han menar att samspel är lärande och utveckling (Strandberg 2006 s:47). Enligt Vygotskij att barnet prövar vad de kan själva och vad de kan tillsammans med andra, de lär sig något nytt tillsammans med andra eller genom andra. Det spelar ingen större roll om barnet vid tillfället inte får någon bestående förståelse eftersom det viktiga kan vara att barnet får en skjuts till sin fortsatta utveckling. Själva zonen skapas genom samarbetet (Strandberg 2006).
- 10. L Vygotskijs tankarom barns lärande Vygotskij beskriver att barn utvecklas genom en interaktion mellan andra människor. Detta samspel bidrar i senare ålder till ett samlärande mellan kamrater på t.ex. förskolan. I detta samlärande kan de tillsammans klara av något dem själva inte kan, kallat proximala utvecklingszonen, som för barnen framåt i sin utveckling. I samspelen utvecklas även språket vilket har en betydande roll för att förstå och uppfatta andra i sociala situationer (Strandberg 2006). Enligt Vygotskij är det sociala samspelet som är den viktigaste drivkraften i barns utveckling. Han utgick även från att barns lärande styr utvecklingen (Strandberg 2006).
- 11. Pramling Samuelssons forskningom barns lärande Pramling Samuelsson visar i sin studie att barns samspel är viktigt för deras lärande. Det är i samspel med andra barn och vuxna barn tar till sig ”andras sätt att tänka, tala och utföra handlingar genom att bli delaktiga i dem, till exempel i lek och samvaro” ( Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson 2003). Precis som Vygotskij anser också Pramling Samuelsson att barns samspel är viktigt för deras lärande, att det är genom att kommunicera och imitera varandra barn lär tillsammans.
- 12. Pramling Samuelssons forskningom barns lärande Däremot menar Pramling Samuelsson även att barn lär på egen hand, men att barn ändå måste ges möjlighet till att samarbeta och samtala med varandra i sitt lärande (Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson 2003) .
- 13. Selander & Kress Selandermenar att emellertid blir det viktigt att se lärande i relation till de mål som skola sätter upp. Han även beskriver två aspekter som är viktiga: Det ena rör relationen mellan den kunskap och det lärande som en individ överhuvudtaget är engagerad i på olika arenor, i relation till de kunskaper som just skolan kursplaner förespråkar vid en viss tidpunkt. Det är därför inte förvånande att individer kan uppvisa fler mer kunskaper och större kunnande än de som just efterfrågas i skola.
- 14. Selander & Kress Detandra rör frågan om lärarens didaktiska strategier att å ena sidan bibringa eleverna känslan av att lära sig, och lära sig behärska, något konkret, å andra sidan också se till att eleverna lär sig mer grundläggande (s. k. Generativa) principer ur vilka de kan hantera/lösa nya frågor och problem (Selander & Kress 2010).
- 15. Förskolas uppdrag I förskolansläroplanen Lpfö 98 rev 2010 står att ”Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.” ”Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.”
- 16. Förskolas uppdrag ”Lärandet skabaseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. ”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal - och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barnen utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.”
- 17. Pedagogiska verktyg Enligt Klerfelt(2007) att det är viktigt med den digitala interaktionen. Den mänsklig utveckling är beroende av samarbete och interaktion, menar författaren. Med hjälp av dem digitala verktyg kan vi arbeta med barnen samt fånga deras intressen och läroprocesser för att synliggöra barns lärande. Men jag ser att det finns en inre oro hos pedagogerna inför att arbeta med digitala verktyg, känner sig obekväma, stressade eller osäkra. Forskningar har visat att brist på digitala verktygs kunskap hos pedagoger kan uppstå som en svår upplevelsen även påverka deras lärarolle.
- 18. Mina funderingar Efter jaghar startat mitt projektarbe lärplatta i förskolan har jag haft många funderingar. Lärplatta får inte bara bli en leksak för barnen för att spela spel. 1) På vilket sätt och i vilka syfte ska barnen i förskola använda lärplatta? 2) Kan digital medier och tekniken t ex lärplatta står som hjälp att utforma en lärande och inspirerade miljö för barnen i förskola? 3) Hur långa tid bor barnen använder lärplatta varje dag? Ska man begränsa tid för barnen?
- 19. Mina funderingar Jag anserfortbildningar och kurser om den nya digital verktyg är viktig för att höga pedagogers kompetens. Då får man många idéer om hur vi kan arbeta med t ex lärplatta i skolan/förskolan med mycket inspiration Och kunskap.
- 20. Mina funderingar En avEU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande är den digitala kompetensen. Både läroplanen för förskolan och läroplanen för skolan betonar barnens och elevernas rätt till digital kompetens och tillgång till modern teknik. Skolan ska "använda moderna teknik som ett verktyg för kunskapssökning, kommunikation, skapande och lärande". Vi lever i ett samhälle där annan kommunikation än den skrivna tar allt större plats och även läroböcker har påverkats av den här förändringen (Kress, 2010).
- 21. Mina funderingar Meningsskapande sessom ”en kreativ handling där man omskapar redan befintliga representationer” (Selander & Kress, 2010 s.33). Användande av flera modes erbjuder multimodala Möjligheter till meningsskapande och kommunikation. Ett visst innehåll kan uttryckas genom en rad olika ”informationsbärande representationer” (Selander, 2008 s.27).
- 22. Mina funderingar Barn haren annan norm och värld idag än vad vi hade när vi var små. Dagens barn uppväxer i ett IT-utvecklande samhället där möter de tekniken varje dag. Ett snabbt förändrat samhälle ställer nya krav och förväntningar för både pedagoger och barnen. Pedagogiskt arbete idag handlar om att ta hjälp av den nya pedagogiska idéer för barns lärande. Samhället har för förändrats snabbt med nya krav till både barnen och pedagogerna. Vad gör vi som pedagoger? Där ser jag att det är förskola och pedagogers uppdrag att möta barns värld och nyfikenhet för att stötta deras utveckling.
- 23. Slutsats Sedan har jagstartat mitt projektarbete har jag prövat många app med barnen i förskolan, har även sammanfattat en bra app lista som jag kan rekommendera till de andra pedagoger som vill också prova med barnen. Jag ser att lärplatta som ett komplement till det pedagogiskt kvalitets arbete i förskolan. Många appar kan fylla den funktion som vi behöver i det pedagogsikt arbete. Jag har använt många appar för språk och matematik inlärning hos barnen, samt många appar för skapande och rörelsen.
- 24. Slutsats Jag är övertygadatt lärlatta är ett pedagogiskt redskap som kan erbjuda barnen ett mångfalt läromöjligheter. Jag är medveten att det finns viss oro och även kritiska till lärplatta och den digitala verktyg i förskolan. Men vår pedagogers roll är att vi tar ansvar för det digitala tekniken som vi använder. Vi brukar ställer frågor till oss, Hur gör vi med lärplatta? Vad gör vi med lärplatta? Hur kan vi synliggöra barns lärande genom det digitala tekniken?
- 25. Slutsats Många föräldrarna uppskattaratt vi använder lärplatta för att Dokumentera barnen och verksamhet. De är också glada att deras barn får tillgång till lärplatta i förskolan. Vi använder många appar i lärplatta för att dokumentera. De är både smidiga och sabba med mycket effekt. Det lockar till samtal och samspel. Det som vi behöver jobbar mer med lärplatta i förskolan är att vi ska Ge mer tid och möjlighet till barnen för att kommunicera, reflektera, för att utveckla barns förmåga att förmedla sin upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar.
- 26. Litteraturlistan: Fast, Carina (2007).Sju barn lär sig läsa och skriva. Uppsala: Uppsala universitet Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB Selander & Kress, Design för lärande - ett multimodalt perspektiv, Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken- Bland plugghästar och fusklappar.
Editor's Notes
- #9 The findings reported were from univariate logistic regression models. The model is like that –logit (y)=b0+b1 (x). Dependent variable y is a dichotomous variable—persistent asthma (yes=1, no=0). Independent or predictor variable (x) is the factor we want to check to see if there is an association with y (persistent asthma or not). The estimate (b1) is slope of unit increase or decrease of independent or predictor variable. Each increase or decrease in predictor results in same increase or decrease in dependent variable. Positive sign means x and y tend to be in the same direction (high high; low low) and vise versa for negative sign (high low; low high). The odds ratio gives the ratio of the probabilities given unite increase for x. The p-value shows statistical significance level. Using the Univariate logistic regression, we checked the factors we were interested one by one. We reported significant results including education, income, wok for pay, BMI, exercise, self-esteem, self-regulation, social support in the presentation. We did not report non-significant results including age, marital status, ethnicity, and family history here. We also conducted multi variate logistic regression analysis using backward stepwise selection method to explore the relationship for multiple factors. Only three of the factors (exercise, self-esteem, and social support) left to be significant (p<0.05). No association between BMI and self-esteem in this sample.
- #10 The findings reported were from univariate logistic regression models. The model is like that –logit (y)=b0+b1 (x). Dependent variable y is a dichotomous variable—persistent asthma (yes=1, no=0). Independent or predictor variable (x) is the factor we want to check to see if there is an association with y (persistent asthma or not). The estimate (b1) is slope of unit increase or decrease of independent or predictor variable. Each increase or decrease in predictor results in same increase or decrease in dependent variable. Positive sign means x and y tend to be in the same direction (high high; low low) and vise versa for negative sign (high low; low high). The odds ratio gives the ratio of the probabilities given unite increase for x. The p-value shows statistical significance level. Using the Univariate logistic regression, we checked the factors we were interested one by one. We reported significant results including education, income, wok for pay, BMI, exercise, self-esteem, self-regulation, social support in the presentation. We did not report non-significant results including age, marital status, ethnicity, and family history here. We also conducted multi variate logistic regression analysis using backward stepwise selection method to explore the relationship for multiple factors. Only three of the factors (exercise, self-esteem, and social support) left to be significant (p<0.05). No association between BMI and self-esteem in this sample.
- #11 The findings reported were from univariate logistic regression models. The model is like that –logit (y)=b0+b1 (x). Dependent variable y is a dichotomous variable—persistent asthma (yes=1, no=0). Independent or predictor variable (x) is the factor we want to check to see if there is an association with y (persistent asthma or not). The estimate (b1) is slope of unit increase or decrease of independent or predictor variable. Each increase or decrease in predictor results in same increase or decrease in dependent variable. Positive sign means x and y tend to be in the same direction (high high; low low) and vise versa for negative sign (high low; low high). The odds ratio gives the ratio of the probabilities given unite increase for x. The p-value shows statistical significance level. Using the Univariate logistic regression, we checked the factors we were interested one by one. We reported significant results including education, income, wok for pay, BMI, exercise, self-esteem, self-regulation, social support in the presentation. We did not report non-significant results including age, marital status, ethnicity, and family history here. We also conducted multi variate logistic regression analysis using backward stepwise selection method to explore the relationship for multiple factors. Only three of the factors (exercise, self-esteem, and social support) left to be significant (p<0.05). No association between BMI and self-esteem in this sample.
- #12 The findings reported were from univariate logistic regression models. The model is like that –logit (y)=b0+b1 (x). Dependent variable y is a dichotomous variable—persistent asthma (yes=1, no=0). Independent or predictor variable (x) is the factor we want to check to see if there is an association with y (persistent asthma or not). The estimate (b1) is slope of unit increase or decrease of independent or predictor variable. Each increase or decrease in predictor results in same increase or decrease in dependent variable. Positive sign means x and y tend to be in the same direction (high high; low low) and vise versa for negative sign (high low; low high). The odds ratio gives the ratio of the probabilities given unite increase for x. The p-value shows statistical significance level. Using the Univariate logistic regression, we checked the factors we were interested one by one. We reported significant results including education, income, wok for pay, BMI, exercise, self-esteem, self-regulation, social support in the presentation. We did not report non-significant results including age, marital status, ethnicity, and family history here. We also conducted multi variate logistic regression analysis using backward stepwise selection method to explore the relationship for multiple factors. Only three of the factors (exercise, self-esteem, and social support) left to be significant (p<0.05). No association between BMI and self-esteem in this sample.
- #13 The findings reported were from univariate logistic regression models. The model is like that –logit (y)=b0+b1 (x). Dependent variable y is a dichotomous variable—persistent asthma (yes=1, no=0). Independent or predictor variable (x) is the factor we want to check to see if there is an association with y (persistent asthma or not). The estimate (b1) is slope of unit increase or decrease of independent or predictor variable. Each increase or decrease in predictor results in same increase or decrease in dependent variable. Positive sign means x and y tend to be in the same direction (high high; low low) and vise versa for negative sign (high low; low high). The odds ratio gives the ratio of the probabilities given unite increase for x. The p-value shows statistical significance level. Using the Univariate logistic regression, we checked the factors we were interested one by one. We reported significant results including education, income, wok for pay, BMI, exercise, self-esteem, self-regulation, social support in the presentation. We did not report non-significant results including age, marital status, ethnicity, and family history here. We also conducted multi variate logistic regression analysis using backward stepwise selection method to explore the relationship for multiple factors. Only three of the factors (exercise, self-esteem, and social support) left to be significant (p<0.05). No association between BMI and self-esteem in this sample.
- #14 The findings reported were from univariate logistic regression models. The model is like that –logit (y)=b0+b1 (x). Dependent variable y is a dichotomous variable—persistent asthma (yes=1, no=0). Independent or predictor variable (x) is the factor we want to check to see if there is an association with y (persistent asthma or not). The estimate (b1) is slope of unit increase or decrease of independent or predictor variable. Each increase or decrease in predictor results in same increase or decrease in dependent variable. Positive sign means x and y tend to be in the same direction (high high; low low) and vise versa for negative sign (high low; low high). The odds ratio gives the ratio of the probabilities given unite increase for x. The p-value shows statistical significance level. Using the Univariate logistic regression, we checked the factors we were interested one by one. We reported significant results including education, income, wok for pay, BMI, exercise, self-esteem, self-regulation, social support in the presentation. We did not report non-significant results including age, marital status, ethnicity, and family history here. We also conducted multi variate logistic regression analysis using backward stepwise selection method to explore the relationship for multiple factors. Only three of the factors (exercise, self-esteem, and social support) left to be significant (p<0.05). No association between BMI and self-esteem in this sample.