Projektarbete i förskkolan

1. Lärplatta i förskolan
– hur och varför?
Projektarbete i
förskolan
Tina Forsberg

2. Inledning
Ipads feber har kommit till skola och förskolas värld. Vi har
fått två Ipad i vår förskola där jag arbetar. Mitt projektarbete
handlar om varför lärplatta i förskola och hur ska vi arbeta
med barnen.
Barnen idag växer upp i ett samhället där IT är en natur del I
deras vardagar. Barnen möter den digitala medier överallt.
Samhället idag har ändrat mycket och är inte alls det
samma
som när vi var små. Vi ser mer orädda barn än vuxna inför
den digitala medier i skola/förskola.

3. Inledning
Det ställer samtidigt högre krav för pedagogerna för att fylla
vår IT ryggsäck. Hur gör vi för att kunna följa barnen och
kunna utmana dem med verktyget som lärplatta?
Varje barn bär sina erfarenheter och kunskaper i en
”ryggsäck” och det är upp till skolan att se till att de får bruk
av dessa (Fast, 2007). Jag tolkar att det ska vara det
samma i förskola.

4. Förskola läroplan Lpfö 98 rev 2010
”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en
förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande,
nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den
pedagogoska verksamheten. Den ska utgå ifrån
barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter.
Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för
att skapa mångfald i lärandet” (Lpfö 98 rev 2010 s: 9).

5. Förskola läroplan Lpfö 98 rev 2010
Förskolan ska sträva efter att varje barn,
”utvecklar intresse för bilder, texter och olika
medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka
och samtala om dessa,”
”utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen
och utforska hur enkel teknik fungerar” (Lpfö 98 rev
2010 s:10).

6. Syfte
Syfte med att starta mitt projektarbete är att jag vill
ha en pedagogisk diskussion om lärplatta i
förskolan för att utröna hur vi på bästa sätt kan
använda lärplatta som ett pedagogiskt redskap I
förskolan.

7. Frågeställningar
Många förskolor har fått lärplatta, men
tillgänglighet varierar från förskola till förskola.
1. Hur gör vi med lärplatta i förskolan?
2. Vad gör vi med lärplatta i förskolan?

8. Tidigare forskning
I den här del kommer jag presentera L Vygotskij,
Pramling Samuelssons tankar om barns lärande
sker i samspel med varandra. Jag kommer även
presentera Selander och Kresss (2010) avhandling
om den digitala och globala utmaningen.

9. L Vygotskijs tankar om barns lärande
Lev Vygotskij menar att människors samspel inte bara är en
metod som kan stödja lärande och utveckling. Barns utveckling
genom samspel. Han menar att samspel är lärande och utveckling
(Strandberg 2006 s:47).
Enligt Vygotskij att barnet prövar vad de kan själva och vad de kan
tillsammans med andra, de lär sig något nytt tillsammans med
andra eller genom andra. Det spelar ingen större roll om barnet
vid tillfället inte får någon bestående förståelse eftersom det viktiga
kan vara att barnet får en skjuts till sin fortsatta utveckling. Själva
zonen skapas genom samarbetet (Strandberg 2006).

10. L Vygotskijs tankar om barns lärande
Vygotskij beskriver att barn utvecklas genom en interaktion mellan
andra människor. Detta samspel bidrar i senare ålder till ett
samlärande mellan kamrater på t.ex. förskolan. I detta samlärande
kan de tillsammans klara av något dem själva inte kan, kallat
proximala utvecklingszonen, som för barnen framåt i sin
utveckling. I samspelen utvecklas även språket vilket har en
betydande roll för att förstå och uppfatta andra i sociala situationer
(Strandberg 2006).
Enligt Vygotskij är det sociala samspelet som är den viktigaste
drivkraften i barns utveckling. Han utgick även från att barns
lärande styr utvecklingen (Strandberg 2006).

11. Pramling Samuelssons forskning om barns
lärande
Pramling Samuelsson visar i sin studie att barns samspel är
viktigt för deras lärande. Det är i samspel med andra barn
och vuxna barn tar till sig ”andras sätt att tänka, tala och
utföra handlingar genom att bli delaktiga i dem, till exempel i
lek och samvaro” ( Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund
Carlsson 2003).
Precis som Vygotskij anser också Pramling Samuelsson att
barns samspel är viktigt för deras lärande, att det är genom
att kommunicera och imitera varandra barn lär tillsammans.

12. Pramling Samuelssons forskning om barns
lärande
Däremot menar Pramling Samuelsson även att
barn lär på egen hand, men att barn ändå
måste ges möjlighet till att samarbeta och
samtala med varandra i sitt lärande (Pramling
Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson 2003) .

13. Selander & Kress
Selander menar att emellertid blir det viktigt att se lärande i
relation till de mål som skola sätter upp. Han även beskriver två
aspekter som är viktiga:
Det ena rör relationen mellan den kunskap och det lärande som
en individ överhuvudtaget är engagerad i på olika arenor, i relation
till de kunskaper som just skolan kursplaner förespråkar vid en
viss tidpunkt. Det är därför inte förvånande att individer kan
uppvisa fler mer kunskaper och större kunnande än de som just
efterfrågas i skola.

14. Selander & Kress
Det andra rör frågan om lärarens didaktiska strategier
att å ena sidan bibringa eleverna känslan av att lära
sig, och lära sig behärska, något konkret, å andra sidan
också se till att eleverna lär sig mer grundläggande
(s. k. Generativa) principer ur vilka de kan hantera/lösa
nya frågor och problem (Selander & Kress 2010).

15. Förskolas uppdrag
I förskolans läroplanen Lpfö 98 rev 2010 står att ”Förskolan
ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska
vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.”
”Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt
utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera
barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta
vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig
i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.”

16. Förskolas uppdrag
”Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn
som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en
viktig och aktiv del i utveckling och lärande.
”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer
såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom
med hjälp av tal - och skriftspråk utgör både innehåll och metod i
förskolans strävan att främja barnen utveckling och lärande. Detta
inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och
teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas
såväl i skapande processer som i tillämpning.”

17. Pedagogiska verktyg
Enligt Klerfelt (2007) att det är viktigt med den digitala interaktionen.
Den mänsklig utveckling är beroende av samarbete och interaktion,
menar författaren. Med hjälp av dem digitala verktyg kan vi arbeta
med barnen samt fånga deras intressen och läroprocesser för att
synliggöra barns lärande.
Men jag ser att det finns en inre oro hos pedagogerna inför att
arbeta med digitala verktyg, känner sig obekväma, stressade eller
osäkra. Forskningar har visat att brist på digitala verktygs kunskap
hos pedagoger kan uppstå som en svår upplevelsen även påverka
deras lärarolle.

18. Mina funderingar
Efter jag har startat mitt projektarbe lärplatta i förskolan har jag haft
många funderingar.
Lärplatta får inte bara bli en leksak för barnen för att spela spel.
1) På vilket sätt och i vilka syfte ska barnen i förskola använda
lärplatta?
2) Kan digital medier och tekniken t ex lärplatta står som hjälp att
utforma en lärande och inspirerade miljö för barnen i förskola?
3) Hur långa tid bor barnen använder lärplatta varje dag? Ska man
begränsa tid för barnen?

19. Mina funderingar
Jag anser fortbildningar och kurser om den nya digital
verktyg är viktig för att höga pedagogers kompetens.
Då får man många idéer om hur vi kan arbeta med
t ex lärplatta i skolan/förskolan med mycket inspiration
Och kunskap.

20. Mina funderingar
En av EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande är den digitala
kompetensen. Både läroplanen för förskolan och läroplanen för
skolan betonar barnens och elevernas rätt till digital kompetens och
tillgång till modern teknik. Skolan ska "använda moderna teknik
som ett verktyg för kunskapssökning, kommunikation, skapande
och lärande".
Vi lever i ett samhälle där annan kommunikation än den skrivna tar
allt större plats och även läroböcker har påverkats av den här
förändringen (Kress, 2010).

21. Mina funderingar
Meningsskapande ses som ”en kreativ handling där man
omskapar redan befintliga representationer”
(Selander & Kress, 2010 s.33).
Användande av flera modes erbjuder multimodala
Möjligheter till meningsskapande och kommunikation.
Ett visst innehåll kan uttryckas genom en rad olika
”informationsbärande representationer”
(Selander, 2008 s.27).

22. Mina funderingar
Barn har en annan norm och värld idag än vad vi hade när vi var
små. Dagens barn uppväxer i ett IT-utvecklande samhället där
möter de tekniken varje dag. Ett snabbt förändrat samhälle
ställer nya krav och förväntningar för både pedagoger och
barnen. Pedagogiskt arbete idag handlar om att ta hjälp av den
nya pedagogiska idéer för barns lärande.
Samhället har för förändrats snabbt med nya krav till både
barnen och pedagogerna. Vad gör vi som pedagoger? Där ser
jag att det är förskola och pedagogers uppdrag att möta barns
värld och nyfikenhet för att stötta deras utveckling.

23. Slutsats
Sedan har jag startat mitt projektarbete har jag prövat många
app med barnen i förskolan, har även sammanfattat en bra
app lista som jag kan rekommendera till de andra pedagoger
som vill också prova med barnen. Jag ser att lärplatta som ett
komplement till det pedagogiskt kvalitets arbete i förskolan.
Många appar kan fylla den funktion som vi behöver i det
pedagogsikt arbete. Jag har använt många appar för språk
och matematik inlärning hos barnen, samt många appar för
skapande och rörelsen.

24. Slutsats
Jag är övertygad att lärlatta är ett pedagogiskt redskap som kan
erbjuda barnen ett mångfalt läromöjligheter. Jag är medveten att
det finns viss oro och även kritiska till lärplatta och den digitala
verktyg i förskolan. Men vår pedagogers roll är att vi tar ansvar för
det digitala tekniken som vi använder. Vi brukar ställer frågor till
oss,
Hur gör vi med lärplatta?
Vad gör vi med lärplatta?
Hur kan vi synliggöra barns lärande genom det digitala tekniken?

25. Slutsats
Många föräldrarna uppskattar att vi använder lärplatta för att
Dokumentera barnen och verksamhet. De är också glada att deras
barn får tillgång till lärplatta i förskolan. Vi använder många appar i
lärplatta för att dokumentera. De är både smidiga och sabba med
mycket effekt. Det lockar till samtal och samspel.
Det som vi behöver jobbar mer med lärplatta i förskolan är att vi ska
Ge mer tid och möjlighet till barnen för att kommunicera, reflektera,
för att utveckla barns förmåga att förmedla sin upplevelser,
erfarenheter, idéer och tankar.

26. Litteraturlistan:
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Uppsala: Uppsala universitet
Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan
mediakultur och pedagogisk praktik. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS
GOTHOBURGENSIS
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det
lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber
AB
Selander & Kress, Design för lärande - ett multimodalt perspektiv,
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken- Bland plugghästar och
fusklappar.